Folkhälsa

Utskottet konstaterar att det för närvarande pågår ett strukturellt arbete för att stärka genomförandet av folkhälsopolitiken. Folkhälsomyndigheten samordnar och stöder övriga myndigheters folkhälsoarbete inom ramen för den stödstruktur för folkhälsoarbetet som myndigheten tidigare arbetat fram. Länsstyrelserna har vidare fått i uppdrag av regeringen att stödja den regionala implementeringen av den nationella folkhälsopolitiken. I budgetpropositionen för 2024 har regeringen aviserat en satsning under de kommande åren för att stärka stödet till kommuners och regioners folkhälsoarbete genom inrättandet av en nationell stödfunktion för att främja innovativa och kunskapsbaserade folkhälsoinsatser.

I februari 2024 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att ge förslag på hur nuvarande system för uppföljning av folkhälsopolitiken kan vidareutvecklas genom hälsoekonomiska analyser. Syftet är bl.a. att kunna följa utvecklingen av samhällets kostnader för riskfaktorer för ohälsa och att kunna utvärdera större satsningar inom folkhälsopolitiken.

Utskottet delar uppfattningen att det är viktigt med evidensbaserade metoder för ett framgångsrikt folkhälsoarbete. I sammanhanget noterar utskottet även regeringens uppdrag till Forte för att öka kunskapen om preventiva åtgärder och deras effekter på folkhälsan.

Med hänvisning till det arbete som pågår anser utskottet att motion 2023/24:2072 (SD) yrkande 3 bör avslås.

I syfte att sluta de påverkbara hälsoklyftorna i befolkningen har regeringen beslutat om flera insatser riktade mot grupper i befolkningen som löper en ökad risk att drabbas av ohälsa. För att nämna några exempel tog regeringen 2022 initiativ till det s.k. fritidskortet som syftar till att främja en aktiv och meningsfull fritid för barn och unga. Fritidskortet ska särskilt ge barn och unga från socioekonomiskt utsatta hushåll ökade möjligheter att delta i fritidsaktiviteter. Socialstyrelsen arbetar även med ett par regeringsuppdrag knutna till hembesöksprogram som syftar till att särskilt stödja barn och unga i områden med socioekonomiska utmaningar. Under 2024 fortsätter vidare t.ex. den treåriga satsningen för att förbygga och motverka ofrivillig ensamhet bland äldre. Enligt utskottets mening bör motionerna 2023/24:258 (S), 2023/24:1171 (SD), 2023/24:2493 (C) yrkande 38 och 2023/24:2617 (S) yrkandena 103 och 104 avslås då flera insatser pågår som syftar till en mer jämlik hälsa.

Regeringen beslutade i mars 2023 att ge bl.a. Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering och Statens skolverk i uppdrag att ta fram ett nationellt hälsoprogram för barn och unga upp till 20 års ålder. Syftet med programmet är bl.a. att främja barns och ungas hälsa och utveckling och att förebygga ohälsa. Mot den bakgrunden anser utskottet att motion 2023/24:2482 (C) yrkande 26 ska avslås.

Ur avsnittet "Folkhälsofrämjande insatser" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3 och 6. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att det för närvarande pågår ett strukturellt arbete för att stärka genomförandet av folkhälsopolitiken. Folkhälsomyndigheten samordnar och stöder övriga myndigheters folkhälsoarbete inom ramen för den stödstruktur för folkhälsoarbetet som myndigheten tidigare arbetat fram. Länsstyrelserna har vidare fått i uppdrag av regeringen att stödja den regionala implementeringen av den nationella folkhälsopolitiken. I budgetpropositionen för 2024 har regeringen aviserat en satsning under de kommande åren för att stärka stödet till kommuners och regioners folkhälsoarbete genom inrättandet av en nationell stödfunktion för att främja innovativa och kunskapsbaserade folkhälsoinsatser.

I februari 2024 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att ge förslag på hur nuvarande system för uppföljning av folkhälsopolitiken kan vidareutvecklas genom hälsoekonomiska analyser. Syftet är bl.a. att kunna följa utvecklingen av samhällets kostnader för riskfaktorer för ohälsa och att kunna utvärdera större satsningar inom folkhälsopolitiken.

Utskottet delar uppfattningen att det är viktigt med evidensbaserade metoder för ett framgångsrikt folkhälsoarbete. I sammanhanget noterar utskottet även regeringens uppdrag till Forte för att öka kunskapen om preventiva åtgärder och deras effekter på folkhälsan.

Med hänvisning till det arbete som pågår anser utskottet att motion 2023/24:2072 (SD) yrkande 3 bör avslås.

I syfte att sluta de påverkbara hälsoklyftorna i befolkningen har regeringen beslutat om flera insatser riktade mot grupper i befolkningen som löper en ökad risk att drabbas av ohälsa. För att nämna några exempel tog regeringen 2022 initiativ till det s.k. fritidskortet som syftar till att främja en aktiv och meningsfull fritid för barn och unga. Fritidskortet ska särskilt ge barn och unga från socioekonomiskt utsatta hushåll ökade möjligheter att delta i fritidsaktiviteter. Socialstyrelsen arbetar även med ett par regeringsuppdrag knutna till hembesöksprogram som syftar till att särskilt stödja barn och unga i områden med socioekonomiska utmaningar. Under 2024 fortsätter vidare t.ex. den treåriga satsningen för att förbygga och motverka ofrivillig ensamhet bland äldre. Enligt utskottets mening bör motionerna 2023/24:258 (S), 2023/24:1171 (SD), 2023/24:2493 (C) yrkande 38 och 2023/24:2617 (S) yrkandena 103 och 104 avslås då flera insatser pågår som syftar till en mer jämlik hälsa.

Regeringen beslutade i mars 2023 att ge bl.a. Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering och Statens skolverk i uppdrag att ta fram ett nationellt hälsoprogram för barn och unga upp till 20 års ålder. Syftet med programmet är bl.a. att främja barns och ungas hälsa och utveckling och att förebygga ohälsa. Mot den bakgrunden anser utskottet att motion 2023/24:2482 (C) yrkande 26 ska avslås.

Ur avsnittet "Folkhälsofrämjande insatser" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2 och 6. Läs betänkandet

Sverige har sedan 2006 haft en nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar. Den nuvarande strategin har funnits sedan 2017. Riksdagen har tidigare beslutat om ett tillkännagivande till regeringen om hivprevention, testning och kunskapshöjande insatser. Tillkännagivandet bereds inom Regeringskansliet. Utskottet ser positivt på att Folkhälsomyndigheten har fått i uppdrag att ta fram underlag till en uppdaterad, nationell strategi. Folkhälsomyndigheten redovisade sitt underlag i april 2023. I underlaget föreslår myndigheten att en ny strategi ska ha som övergripande mål att personer med hiv har goda livsvillkor och god livskvalitet genom hela livet samt att överföring av hiv och vissa andra smittsamma sjukdomar begränsas genom att det skapas samhälleliga förutsättningar för en god, jämlik och jämställd sexuell och reproduktiv hälsa för personer i hela landet. Det övergripande målet föreslås även kompletteras med fem delmål. De föreslagna delmålen innefattar bl.a. att inga överföringar av hiv sker i Sverige, att hivinfektion tidigt identifieras och behandlas samt att stigma och diskriminering relaterat till hivinfektion elimineras. Ärendet bereds för närvarande i Regeringskansliet.

Folkhälsomyndigheten publicerade 2017 en kunskapsöversikt för att minska risken för infektion med hiv. Enligt kunskapsöversikten bör Prep erbjudas till individer när läkaren och individen bedömer att det finns en kraftigt ökad risk för hivinfektion. Rådet för nya terapier vid Sveriges Kommuner och Regioner rekommenderar vidare sedan 2018 att regionerna använder läkemedelsprofylax för att minska risken för hivinfektion i vissa riskgrupper samt att förskrivningen av Prep till dessa grupper sker inom ramen för läkemedelsförmånen.

Med hänsyn till det tidigare tillkännagivandet och det pågående arbetet med att ta fram en ny strategi ser utskottet inte någon anledning att ta några initiativ med anledning av motionen. Motion 2023/24:925 (MP) yrkandena 1–6 bör därmed avslås.

Inte heller när det gäller motionen om antibiotikaresistens ser utskottet skäl för riksdagen att vidta åtgärder. Motion 2023/24:1712 (M) bör därmed också avslås.

Ur avsnittet "Smittskydd" i betänkandet, som även gäller punkt 4. Läs betänkandet

Ohälsosamma matvanor och fysisk inaktivitet är de viktigaste bidragande orsakerna till våra vanligaste folksjukdomar. Mot den bakgrunden utgör hälsosamma levnadsvanor ett av de åtta målområdena i målstrukturen för folkhälsopolitiken. Utskottet konstaterar att regeringen under senare år har beslutat om en utredning om främjande av ökad fysisk aktivitet. Regeringen har även beslutat om flera uppdrag till myndigheter om fysisk aktivitet och en hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion. Socialstyrelsen har även beslutat om nationella riktlinjer för att stödja hälso- och sjukvårdens arbete med prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor samt riktlinjer för vård vid fetma hos barn och vuxna. Vidare har regeringen beslutat om olika åtgärder för att öka användningen av fysisk aktivitet på recept och ett arbete pågår för närvarande också med att bygga upp ett system med fritidskort för att värna barns och ungas tillgång till idrotts- och föreningslivet. Mot den bakgrunden ser utskottet inte att det finns något behov av att vidta åtgärder med anledning av motionerna om hälsosamma levnadsvanor. Motionerna 2023/24:465 (V) yrkandena 14 och 15, 2023/24:916 (SD) yrkande 5, 2023/24:976 (M), 2023/24:2072 (SD) yrkande 1 och 2023/24:2705 (MP) yrkande 24 bör därmed avslås.

Av samma skäl anser utskottet att det saknas skäl för riksdagen att ta några initiativ när det gäller motionen om hälsoförebyggande arbete genom t.ex. rörelse och hälsosamma matvanor för att motverka cancer. Motion 2023/24:2063 (SD) yrkande 7 bör därför avslås.

Utskottet kan konstatera att det framgår av regeringsbesluten om fritidskortet att satsningen ska ge barn och unga en aktiv och meningsfull fritid i gemenskap med andra genom ökad tillgång till idrott, kultur, friluftsliv och annat föreningsliv. Det framgår också att fritidskortet särskilt ska ge barn och unga från socioekonomiskt utsatta hushåll ökade möjligheter att delta i fritidsaktiviteter. Folkhälsomyndigheten har vidare fått i uppgift att ta fram ett förslag till en modell för att löpande följa upp och utvärdera fritidskortets effekter på folkhälsan för barn och unga. Utskottet ser därför inte skäl att vidta några åtgärder med anledning av motionerna 2023/24:2617 (S) yrkandena 107 och 108 samt 2023/24:2686 (S) yrkande 38. Motionerna bör därmed avslås.

Inte heller anser utskottet att det finns skäl att bifalla yrkandena i motionen om D-vitamin. Motion 2023/24:918 (SD) yrkandena 1–4 föreslås därför avslås.

Ur avsnittet "Hälsosamma levnadsvanor" i betänkandet, som även gäller punkterna 7, 9 och 10. Läs betänkandet

Ohälsosamma matvanor och fysisk inaktivitet är de viktigaste bidragande orsakerna till våra vanligaste folksjukdomar. Mot den bakgrunden utgör hälsosamma levnadsvanor ett av de åtta målområdena i målstrukturen för folkhälsopolitiken. Utskottet konstaterar att regeringen under senare år har beslutat om en utredning om främjande av ökad fysisk aktivitet. Regeringen har även beslutat om flera uppdrag till myndigheter om fysisk aktivitet och en hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion. Socialstyrelsen har även beslutat om nationella riktlinjer för att stödja hälso- och sjukvårdens arbete med prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor samt riktlinjer för vård vid fetma hos barn och vuxna. Vidare har regeringen beslutat om olika åtgärder för att öka användningen av fysisk aktivitet på recept och ett arbete pågår för närvarande också med att bygga upp ett system med fritidskort för att värna barns och ungas tillgång till idrotts- och föreningslivet. Mot den bakgrunden ser utskottet inte att det finns något behov av att vidta åtgärder med anledning av motionerna om hälsosamma levnadsvanor. Motionerna 2023/24:465 (V) yrkandena 14 och 15, 2023/24:916 (SD) yrkande 5, 2023/24:976 (M), 2023/24:2072 (SD) yrkande 1 och 2023/24:2705 (MP) yrkande 24 bör därmed avslås.

Av samma skäl anser utskottet att det saknas skäl för riksdagen att ta några initiativ när det gäller motionen om hälsoförebyggande arbete genom t.ex. rörelse och hälsosamma matvanor för att motverka cancer. Motion 2023/24:2063 (SD) yrkande 7 bör därför avslås.

Utskottet kan konstatera att det framgår av regeringsbesluten om fritidskortet att satsningen ska ge barn och unga en aktiv och meningsfull fritid i gemenskap med andra genom ökad tillgång till idrott, kultur, friluftsliv och annat föreningsliv. Det framgår också att fritidskortet särskilt ska ge barn och unga från socioekonomiskt utsatta hushåll ökade möjligheter att delta i fritidsaktiviteter. Folkhälsomyndigheten har vidare fått i uppgift att ta fram ett förslag till en modell för att löpande följa upp och utvärdera fritidskortets effekter på folkhälsan för barn och unga. Utskottet ser därför inte skäl att vidta några åtgärder med anledning av motionerna 2023/24:2617 (S) yrkandena 107 och 108 samt 2023/24:2686 (S) yrkande 38. Motionerna bör därmed avslås.

Inte heller anser utskottet att det finns skäl att bifalla yrkandena i motionen om D-vitamin. Motion 2023/24:918 (SD) yrkandena 1–4 föreslås därför avslås.

Ur avsnittet "Hälsosamma levnadsvanor" i betänkandet, som även gäller punkterna 7, 8 och 9. Läs betänkandet

Folkhälsomyndigheten har bl.a. till uppgift att samordna det nationella arbetet inom området för psykisk hälsa. Utskottet noterar att Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna inom ramen för Tidöavtalet har kommit överens om att det ska tillsättas en nationell samordnare med ett samlat ansvar för det suicidpreventiva arbetet. Frågan om en nationell samordnare bereds för närvarande i Regeringskansliet.

Utskottet vill även peka på att Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten på uppdrag av regeringen och i nära samverkan med flera andra myndigheter har inkommit med ett underlag inför en kommande nationell strategi inom området psykisk hälsa och suicidprevention. Myndigheterna föreslår en tioårig strategi för psykisk hälsa och suicidprevention som ska kompletteras av en myndighetsgemensam handlingsplan med konkreta insatser som ska genomföras under strategiperioden. Regeringen har aviserat sin avsikt att lämna en skrivelse till riksdagen om en strategi på området i maj 2024.

Under 2023 har regeringen även vidtagit flera åtgärder inom hälso- och sjukvårdsområdet där frågor om psykisk hälsa är en viktig del. Åtgärderna omfattar bl.a. insatser för att korta väntetiderna och utveckla det strategiska tillgänglighetsarbetet i hälso- och sjukvården samt för att verka för en god kompetensförsörjning inom vården. Åtgärderna inkluderar även barn- och ungdomspsykiatrin samt insatser för att stärka primärvården och den första linjens vård för barn och unga, bl.a. när det gäller det hälsofrämjande och förebyggande arbetet.

Vidare noterar utskottet att regeringen under hösten 2019 beslutade att tillsätta en särskild utredare med uppgift att se över förutsättningarna för en mer sammanhållen god och nära vård för barn och unga. Utredningen lämnade i maj 2021 betänkandet Börja med barnen! Sammanhållen god och nära vård för barn och unga (SOU 2021:34) i vilket utredningen bl.a. lämnade förslag om sex steg för ett bättre stöd till barn och unga med psykisk ohälsa. Betänkandet bereds för närvarande i Regeringskansliet.

Utskottet noterar även att regeringen har tagit initiativ till inrättandet av ett tioårigt nationellt forskningsprogram om psykisk hälsa. Forte ansvarar för forskningsprogrammet och under 2023 identifierade Forte fyra forskningsområden som programmet ska fokusera på. Forskning om den psykiska hälsans och ohälsans orsaker, mekanismer och utveckling är ett av de fyra forskningsområden som programmet ska fokusera på.

Mot bakgrund av det som anförts anser utskottet att det inte är nödvändigt för riksdagen att vidta några åtgärder med anledning av motionerna 2023/24:392 (SD) yrkande 23, 2023/24:465 (V) yrkande 1 i denna del, 2023/24:871 (S) och 2023/24:1799 (KD) yrkandena 1 och 2. Dessa motioner bör därmed avslås.

Med hänvisning till det som anfördes här ovanför om det pågående arbetet med att ta fram en nationell strategi inom området psykisk hälsa och suicidprevention, bedömer utskottet att några åtgärder heller inte behöver vidtas med anledning av motionerna 2023/24:2069 (SD) yrkandena 1 och 2 samt 2023/24:2617 (S) yrkande 39.

Utöver det som nyligen redovisats, beslutade regeringen i januari 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över vissa frågor inom det suicidpreventiva området, ibland även kallat en utredning om en haverikommission vid suicid. I utredningens uppdrag ingår bl.a. att kartlägga och analysera vilket ansvar som olika samhällsaktörer har och vilka insatser och åtgärder som ska vidtas efter att en person har avlidit till följd av suicid. Uppdraget inkluderar även att analysera regelverken för hälso- och sjukvårdens patientsäkerhetsarbete och för socialtjänstens kvalitetsarbete som rör suicid och suicidförsök och om det finns behov av att förändra dessa för att utveckla det suicidförebyggande arbetet. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet senast den 1 oktober 2024.

Folkhälsomyndigheten arbetar, på uppdrag av regeringen, med en informations- och kunskapshöjande insats inom området psykisk hälsa och suicidprevention för att bidra till att minska stigma kring psykisk ohälsa och suicid. Myndigheten lämnade i maj 2021 även ett underlag till regeringen om behovet av och en möjlig utformning av en nationell stödlinje för personer med psykisk ohälsa och suicidalitet samt till anhöriga och närstående. Frågan om en stödlinje är under beredning i Regeringskansliet.

Utskottet noterar även att Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen under 2023 publicerade ett kunskapsunderlag för yrkesverksamma till stöd för deras arbete med att stödja efterlevande vid suicid.

Under 2024 fortsätter regeringens treåriga satsning för att förebygga och motverka ofrivillig ensamhet. Satsningen omfattar bl.a. medel till kommunerna för att motverka ofrivillig ensamhet bland äldre genom att erbjuda uppsökande hälsosamtal och medel till civilsamhällesorganisationer som arbetar med att motverka ofrivillig ensamhet bland äldre och andra utsatta grupper.

Vidare vill utskottet peka på att staten under 2023 fördelade totalt 170 miljoner kronor till det civila samhällets organisationer i syfte att bl.a. främja psykisk hälsa, förebygga psykisk ohälsa och suicid samt öka kunskapen i samhället om hur det är att leva med psykisk ohälsa och psykiska funktionsnedsättningar. Riktade medel har även fördelats för att öka tillgängligheten till medmänskligt stöd via telefon eller chatt.

Utskottet anser att riksdagen, med hänsyn till det arbete som pågår, bör avslå motionerna 2023/24:189 (KD) yrkande 1, 2023/24:1402 (M) yrkandena 1, 3 och 4, 2023/24:1423 (M), 2023/24:1933 (S) yrkandena 1 och 2, 2023/24:2069 (SD) yrkandena 13–15, 2023/24:2208 (M), 2023/24:2286 (M), 2023/24:2316 (M), 2023/24:2493 (C) yrkande 40 och 2023/24:2705 (MP) yrkande 42.

Ur avsnittet "Psykisk hälsa och suicid" i betänkandet, som även gäller punkterna 11 och 13. Läs betänkandet

Folkhälsomyndigheten har bl.a. till uppgift att samordna det nationella arbetet inom området för psykisk hälsa. Utskottet noterar att Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna inom ramen för Tidöavtalet har kommit överens om att det ska tillsättas en nationell samordnare med ett samlat ansvar för det suicidpreventiva arbetet. Frågan om en nationell samordnare bereds för närvarande i Regeringskansliet.

Utskottet vill även peka på att Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten på uppdrag av regeringen och i nära samverkan med flera andra myndigheter har inkommit med ett underlag inför en kommande nationell strategi inom området psykisk hälsa och suicidprevention. Myndigheterna föreslår en tioårig strategi för psykisk hälsa och suicidprevention som ska kompletteras av en myndighetsgemensam handlingsplan med konkreta insatser som ska genomföras under strategiperioden. Regeringen har aviserat sin avsikt att lämna en skrivelse till riksdagen om en strategi på området i maj 2024.

Under 2023 har regeringen även vidtagit flera åtgärder inom hälso- och sjukvårdsområdet där frågor om psykisk hälsa är en viktig del. Åtgärderna omfattar bl.a. insatser för att korta väntetiderna och utveckla det strategiska tillgänglighetsarbetet i hälso- och sjukvården samt för att verka för en god kompetensförsörjning inom vården. Åtgärderna inkluderar även barn- och ungdomspsykiatrin samt insatser för att stärka primärvården och den första linjens vård för barn och unga, bl.a. när det gäller det hälsofrämjande och förebyggande arbetet.

Vidare noterar utskottet att regeringen under hösten 2019 beslutade att tillsätta en särskild utredare med uppgift att se över förutsättningarna för en mer sammanhållen god och nära vård för barn och unga. Utredningen lämnade i maj 2021 betänkandet Börja med barnen! Sammanhållen god och nära vård för barn och unga (SOU 2021:34) i vilket utredningen bl.a. lämnade förslag om sex steg för ett bättre stöd till barn och unga med psykisk ohälsa. Betänkandet bereds för närvarande i Regeringskansliet.

Utskottet noterar även att regeringen har tagit initiativ till inrättandet av ett tioårigt nationellt forskningsprogram om psykisk hälsa. Forte ansvarar för forskningsprogrammet och under 2023 identifierade Forte fyra forskningsområden som programmet ska fokusera på. Forskning om den psykiska hälsans och ohälsans orsaker, mekanismer och utveckling är ett av de fyra forskningsområden som programmet ska fokusera på.

Mot bakgrund av det som anförts anser utskottet att det inte är nödvändigt för riksdagen att vidta några åtgärder med anledning av motionerna 2023/24:392 (SD) yrkande 23, 2023/24:465 (V) yrkande 1 i denna del, 2023/24:871 (S) och 2023/24:1799 (KD) yrkandena 1 och 2. Dessa motioner bör därmed avslås.

Med hänvisning till det som anfördes här ovanför om det pågående arbetet med att ta fram en nationell strategi inom området psykisk hälsa och suicidprevention, bedömer utskottet att några åtgärder heller inte behöver vidtas med anledning av motionerna 2023/24:2069 (SD) yrkandena 1 och 2 samt 2023/24:2617 (S) yrkande 39.

Utöver det som nyligen redovisats, beslutade regeringen i januari 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över vissa frågor inom det suicidpreventiva området, ibland även kallat en utredning om en haverikommission vid suicid. I utredningens uppdrag ingår bl.a. att kartlägga och analysera vilket ansvar som olika samhällsaktörer har och vilka insatser och åtgärder som ska vidtas efter att en person har avlidit till följd av suicid. Uppdraget inkluderar även att analysera regelverken för hälso- och sjukvårdens patientsäkerhetsarbete och för socialtjänstens kvalitetsarbete som rör suicid och suicidförsök och om det finns behov av att förändra dessa för att utveckla det suicidförebyggande arbetet. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet senast den 1 oktober 2024.

Folkhälsomyndigheten arbetar, på uppdrag av regeringen, med en informations- och kunskapshöjande insats inom området psykisk hälsa och suicidprevention för att bidra till att minska stigma kring psykisk ohälsa och suicid. Myndigheten lämnade i maj 2021 även ett underlag till regeringen om behovet av och en möjlig utformning av en nationell stödlinje för personer med psykisk ohälsa och suicidalitet samt till anhöriga och närstående. Frågan om en stödlinje är under beredning i Regeringskansliet.

Utskottet noterar även att Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen under 2023 publicerade ett kunskapsunderlag för yrkesverksamma till stöd för deras arbete med att stödja efterlevande vid suicid.

Under 2024 fortsätter regeringens treåriga satsning för att förebygga och motverka ofrivillig ensamhet. Satsningen omfattar bl.a. medel till kommunerna för att motverka ofrivillig ensamhet bland äldre genom att erbjuda uppsökande hälsosamtal och medel till civilsamhällesorganisationer som arbetar med att motverka ofrivillig ensamhet bland äldre och andra utsatta grupper.

Vidare vill utskottet peka på att staten under 2023 fördelade totalt 170 miljoner kronor till det civila samhällets organisationer i syfte att bl.a. främja psykisk hälsa, förebygga psykisk ohälsa och suicid samt öka kunskapen i samhället om hur det är att leva med psykisk ohälsa och psykiska funktionsnedsättningar. Riktade medel har även fördelats för att öka tillgängligheten till medmänskligt stöd via telefon eller chatt.

Utskottet anser att riksdagen, med hänsyn till det arbete som pågår, bör avslå motionerna 2023/24:189 (KD) yrkande 1, 2023/24:1402 (M) yrkandena 1, 3 och 4, 2023/24:1423 (M), 2023/24:1933 (S) yrkandena 1 och 2, 2023/24:2069 (SD) yrkandena 13–15, 2023/24:2208 (M), 2023/24:2286 (M), 2023/24:2316 (M), 2023/24:2493 (C) yrkande 40 och 2023/24:2705 (MP) yrkande 42.

Ur avsnittet "Psykisk hälsa och suicid" i betänkandet, som även gäller punkterna 11 och 12. Läs betänkandet

Utskottet noterar att Folkhälsomyndigheten i juni 2023 på uppdrag av regeringen redovisade ett förslag till en ny nationell handlingsplan för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). Handlingsplanen sträcker sig över åren 2023–2033 och syftar till att konkretisera målen i SRHR-strategin och vägleda det samlade arbetet inom SRHR-området hos myndigheter, regioner, kommuner och skolans huvudmän. Ett av de prioriterade områdena i planen är ökad kunskap om SRHR i befolkningen, och yrkesverksamma, t.ex. personal inom äldreomsorgen, ska kunna förmedla kunskapsbaserad och målgruppsanpassad information om SRHR i hela landet. Folkhälsomyndigheten fick i november 2023 i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att bidra till spridning och implementering av den nationella handlingsplanen respektive den nationella strategin för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Folkhälsomyndigheten ska lämna en slutredovisning av uppdraget till Regeringskansliet senast den 1 februari 2025. Enligt utskottets mening behöver riksdagen därför inte vidta några åtgärder med anledning av motionerna 2023/24:2413 (L) yrkande 17 och 2023/24:2705 (MP) yrkande 25. Motionerna bör därmed avslås.

Ur avsnittet "Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter" i betänkandet. Läs betänkandet

Riksdagens beslutade i maj 2022 om ett tillkännagivande till regeringen om samordning av arbetet inom allergiområdet. Utskottet ser positivt på att regeringen i augusti 2022 gav Socialstyrelsen och Livsmedelsverket i uppdrag att genomföra en förstudie för att utveckla det förebyggande arbetet inom allergiområdet samt för att kunna främja en jämlik vård inom området (S2022/03576).

Socialstyrelsen och Livsmedelverket redovisade resultatet av förstudien i en gemensam rapport i september 2023, och i februari 2024 beslutade regeringen att ge Socialstyrelsen och Livsmedelsverket i uppdrag att ta fram ett förslag till en nationell strategi och tillhörande handlingsplan inom allergiområdet. Med hänsyn till det pågående arbetet ser utskottet i dagsläget inte några skäl för att riksdagen ska ta några initiativ med anledning av motionen. Motion 2023/24:2066 (SD) yrkandena 2–5 bör därmed avslås.

Ur avsnittet "Allergifrågor" i betänkandet. Läs betänkandet

De motionsyrkanden som finns upptagna i bilaga 2 rör samma eller i huvudsak samma frågor som utskottet behandlat tidigare under valperioden, se betänkande 2022/23:SoU20. Utskottet avstyrker därför dessa motionsyrkanden. Tidigare ståndpunkter framgår av det nämnda betänkandet.

Reservationer

1.

Jämlik hälsa m.m., punkt 2 (S)

av Yasmine Bladelius (S), Mikael Dahlqvist (S), Anna Vikström (S), Karin Sundin (S) och Dzenan Cisija (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2023/24:258 av Anna Wallentheim (S) och

2023/24:2617 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkandena 103 och 104 samt

avslår motionerna

2023/24:1171 av Markus Wiechel (SD) och

2023/24:2493 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 38.

Ställningstagande

I Sverige är folkhälsan generellt sett god. Trots det finns det fortfarande skillnader i hälsa och förutsättningarna för en god hälsa mellan olika socioekonomiska grupper. Förhållanden under barn- och ungdomsåren har stor betydelse för både den fysiska och psykiska hälsan under hela livet. Vi anser därför att regeringen bör fortsätta att stärka det svenska folkhälsoarbetet.

Vi anser även att regeringen bör införa en nationell strategi för barns och ungas rätt till jämlik hälsa.

För att nå målet en jämlik hälsa krävs politiska insatser. Regeringen bör vidta socialt förebyggande insatser för att främja hälsan, t.ex. åtgärder för att främja fysisk rörelse. Regeringen bör även vidta åtgärder för en förebyggande hälso- och sjukvård.

2.

Jämlik hälsa m.m., punkt 2 (V)

av Karin Rågsjö (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2617 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkandena 103 och 104 samt

avslår motionerna

2023/24:258 av Anna Wallentheim (S),

2023/24:1171 av Markus Wiechel (SD) och

2023/24:2493 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 38.

Ställningstagande

I Sverige är folkhälsan generellt sett god. Trots det finns det fortfarande skillnader i hälsa och förutsättningarna för en god hälsa mellan olika socioekonomiska grupper. Förhållanden under barn- och ungdomsåren har stor betydelse för både den fysiska och psykiska hälsan under hela livet. Jag anser därför att regeringen bör fortsätta att stärka det svenska folkhälsoarbetet.

För att nå målet en jämlik hälsa krävs politiska insatser. Regeringen bör vidta socialt förebyggande insatser för att främja hälsan, t.ex. åtgärder för att främja fysisk rörelse. Regeringen bör även vidta åtgärder för en förebyggande hälso- och sjukvård.

3.

Jämlik hälsa m.m., punkt 2 (C)

av Mona Smedman (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2493 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 38 och

avslår motionerna

2023/24:258 av Anna Wallentheim (S),

2023/24:1171 av Markus Wiechel (SD) och

2023/24:2617 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkandena 103 och 104.

Ställningstagande

Jag anser att det förutom en bred och långsiktig politik för mer jämlika levnadsvillkor i hela landet, behövs riktade satsningar för att nå personer i socioekonomiskt utsatta grupper med hälsoinformation och verktyg för att stärka deras förmåga att förstå och använda sådan information för att bibehålla, främja eller förbättra den egna hälsan (hälsokompetens). Erfarenheterna från covid-19-vaccinationerna visar att det finns effektiva metoder. Regeringen bör, med utgångspunkt i olika gruppers skilda hälsokompetens, se över behovet av ändringar i folkhälsopolitiken i syfte att utjämna sociala hälsoskillnader.

4.

Jämlik hälsa m.m., punkt 2 (MP)

av Mats Berglund (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2023/24:2493 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 38 och

2023/24:2617 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkandena 103 och 104 samt

avslår motionerna

2023/24:258 av Anna Wallentheim (S) och

2023/24:1171 av Markus Wiechel (SD).

Ställningstagande

I Sverige är folkhälsan generellt sett god. Trots det finns det fortfarande skillnader i hälsa och förutsättningarna för en god hälsa mellan olika socioekonomiska grupper. Förhållanden under barn- och ungdomsåren har stor betydelse för både den fysiska och psykiska hälsan under hela livet. Jag anser därför att regeringen bör fortsätta att stärka det svenska folkhälsoarbetet.

För att nå målet en jämlik hälsa krävs politiska insatser. Regeringen bör vidta socialt förebyggande insatser för att främja hälsan, t.ex. åtgärder för att främja fysisk rörelse. Regeringen bör även vidta åtgärder för att säkra en förebyggande hälso- och sjukvård.

Jag anser vidare att det förutom en bred och långsiktig politik för mer jämlika levnadsvillkor i hela landet, behövs riktade satsningar för att nå personer i socioekonomiskt utsatta grupper med hälsoinformation och verktyg för att stärka deras förmåga att förstå och använda sådan information för att bibehålla, främja eller förbättra den egna hälsan (hälsokompetens). Erfarenheterna från covid-19-vaccinationerna visar att det finns effektiva metoder. Regeringen bör, med utgångspunkt i olika gruppers skilda hälsokompetens, se över behovet av ändringar i folkhälsopolitiken i syfte att utjämna sociala hälsoskillnader.

5.

Hiv, punkt 4 (V, C, MP)

av Karin Rågsjö (V), Mats Berglund (MP) och Mona Smedman (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Ur avsnittet "Motioner som bereds förenklat" i betänkandet. Läs betänkandet