Socialtjänstens arbete

I fråga om utveckling av socialtjänstens arbete noterar utskottet inledningsvis den överenskommelse som slöts mellan staten och SKR i februari 2024 och det uppdrag som regeringen i samband med detta gav till Socialstyrelsen att fördela statsbidrag för omställning till en långsiktigt hållbar, förebyggande och kunskapsbaserad socialtjänst. Utskottet noterar vidare att regeringen i budgetpropositionen för 2024 aviserade att den avser att lämna en lagrådsremiss om en ny socialtjänstlag under senvåren 2024 och att det i samband med införandet av den nya socialtjänstlagen görs en särskild tidsbegränsad satsning på ökad bemanning i socialtjänsten under perioden 2024–2028. Utskottet konstaterar även att Socialstyrelsen genom uppdraget att motverka ryktesspridning och desinformation om socialtjänsten ska ta fram förslag på åtgärder för att långsiktigt stärka tilliten till socialtjänsten och för att skapa ökat förtroende för socialtjänstens verksamhet. Utskottet noterar också det pågående uppdraget att bl.a. utreda om det bör införas en möjlighet för socialnämnden att besluta om öppna insatser till vårdnadshavare utan deras samtycke. Utskottet noterar även den pågående Skolsäkerhetsutredningen och departementspromemorian Fler verktyg i socialtjänsternas arbete för att förebygga brott och stärka skyddet för barn, i vilka frågor om utbyte av uppgifter och uppgiftsskyldighet i bl.a. socialtjänst- och skolverksamhet behandlas. Mot bakgrund av det som angetts ovan anser utskottet inte att det finns skäl att ta några initiativ med anledning av motionerna 2023/24:102 (KD), 2023/24:2481 (C) yrkandena 27 och 28, 2023/24:2617 (S) yrkande 73 samt 2023/24:2669 (MP) yrkandena 5 och 12. Motionsyrkandena bör avslås.

När det gäller frågor om kompetens och arbetsförhållanden inom socialtjänsten noterar utskottet inledningsvis den pågående utredningen som ska se över examensmålen för socionomexamen. Utskottet uppmärksammar även Socialstyrelsens arbete med att ge ett samlat stöd till professionen, utifrån juridik och kunskap, för att driva på kunskapsutvecklingen och stärka rättssäkerheten. Utskottet noterar också de utbildningar för socialtjänstens personal som ges genom den s.k. Yrkesresan. Utskottet noterar vidare det särskilda uppdrag som NCH har tillsammans med MFoF för att förebygga hedersrelaterat våld och förtryck. Utskottet noterar även Socialstyrelsens handbok om våld i nära relationer för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården. Utskottet uppmärksammar också det ansvar som kommunens socialnämnd har enligt socialtjänstlagen när det gäller frågan om vårdnadsöverflyttning. Utskottet konstaterar avslutningsvis att utredningen Åtgärder för att minska offentliganställdas utsatthet bl.a. har tagit upp frågeställningen om minskad exponering av namn i handlingar och att det lämnas vissa förslag i den delen. Mot bakgrund av det som redovisats ovan anser utskottet inte att det finns skäl att ta några initiativ med anledning av motionerna 2023/24:274 (M), 2023/24:767 (M) yrkande 2, 2023/24:1448 (M), 2023/24:2285 (M), 2023/24:2457 (C) yrkande 44 samt 2023/24:2636 (S) yrkandena 2–4 och 10. Motionsyrkandena bör avslås.

Ur avsnittet "Socialtjänstens arbete" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 5 och 6. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar inledningsvis att varje kommun har det yttersta ansvaret för att enskilda ska få det stöd och den hjälp de behöver. Utskottet uppmärksammar att regeringen har beslutat om en nationell hemlöshetsstrategi för perioden 2022–2026 och gett ett uppdrag till Socialstyrelsen att fördela statsbidrag för att metoden Bostad först ska kunna införas nationellt och utgöra ett nationellt stöd till kommuner som inför Bostad först. I detta sammanhang vill utskottet lyfta fram att regeringen i budgetpropositionen för 2024 beräknar att avsätta ca 80 miljoner kronor per år fram t.o.m. 2026 för genomförandet av hemlöshetsstrategin. Utskottet noterar även att Socialstyrelsen nyligen har presenterat sin nationella kartläggning av hemlösheten 2023. Utskottet noterar vidare den promemoria om åtgärder för en bättre bostadsförsörjning som har remitterats och nu bereds i Regeringskansliet. Mot denna bakgrund anser utskottet inte att riksdagen bör ta några initiativ med anledning av motionerna, 2023/24:684 (MP) yrkandena 1, 3 och 4, 2023/24:801 (S) yrkandena 2–4, 2023/24:996 (MP) yrkande 25, 2023/24:1166 (S), 2023/24:2320 (V) yrkande 22 och 2023/24:2617 (S) yrkande 87. Motionsyrkandena bör avslås.

Ur avsnittet "Hemlöshet" i betänkandet. Läs betänkandet

I fråga om utveckling av socialtjänstens arbete noterar utskottet inledningsvis den överenskommelse som slöts mellan staten och SKR i februari 2024 och det uppdrag som regeringen i samband med detta gav till Socialstyrelsen att fördela statsbidrag för omställning till en långsiktigt hållbar, förebyggande och kunskapsbaserad socialtjänst. Utskottet noterar vidare att regeringen i budgetpropositionen för 2024 aviserade att den avser att lämna en lagrådsremiss om en ny socialtjänstlag under senvåren 2024 och att det i samband med införandet av den nya socialtjänstlagen görs en särskild tidsbegränsad satsning på ökad bemanning i socialtjänsten under perioden 2024–2028. Utskottet konstaterar även att Socialstyrelsen genom uppdraget att motverka ryktesspridning och desinformation om socialtjänsten ska ta fram förslag på åtgärder för att långsiktigt stärka tilliten till socialtjänsten och för att skapa ökat förtroende för socialtjänstens verksamhet. Utskottet noterar också det pågående uppdraget att bl.a. utreda om det bör införas en möjlighet för socialnämnden att besluta om öppna insatser till vårdnadshavare utan deras samtycke. Utskottet noterar även den pågående Skolsäkerhetsutredningen och departementspromemorian Fler verktyg i socialtjänsternas arbete för att förebygga brott och stärka skyddet för barn, i vilka frågor om utbyte av uppgifter och uppgiftsskyldighet i bl.a. socialtjänst- och skolverksamhet behandlas. Mot bakgrund av det som angetts ovan anser utskottet inte att det finns skäl att ta några initiativ med anledning av motionerna 2023/24:102 (KD), 2023/24:2481 (C) yrkandena 27 och 28, 2023/24:2617 (S) yrkande 73 samt 2023/24:2669 (MP) yrkandena 5 och 12. Motionsyrkandena bör avslås.

När det gäller frågor om kompetens och arbetsförhållanden inom socialtjänsten noterar utskottet inledningsvis den pågående utredningen som ska se över examensmålen för socionomexamen. Utskottet uppmärksammar även Socialstyrelsens arbete med att ge ett samlat stöd till professionen, utifrån juridik och kunskap, för att driva på kunskapsutvecklingen och stärka rättssäkerheten. Utskottet noterar också de utbildningar för socialtjänstens personal som ges genom den s.k. Yrkesresan. Utskottet noterar vidare det särskilda uppdrag som NCH har tillsammans med MFoF för att förebygga hedersrelaterat våld och förtryck. Utskottet noterar även Socialstyrelsens handbok om våld i nära relationer för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården. Utskottet uppmärksammar också det ansvar som kommunens socialnämnd har enligt socialtjänstlagen när det gäller frågan om vårdnadsöverflyttning. Utskottet konstaterar avslutningsvis att utredningen Åtgärder för att minska offentliganställdas utsatthet bl.a. har tagit upp frågeställningen om minskad exponering av namn i handlingar och att det lämnas vissa förslag i den delen. Mot bakgrund av det som redovisats ovan anser utskottet inte att det finns skäl att ta några initiativ med anledning av motionerna 2023/24:274 (M), 2023/24:767 (M) yrkande 2, 2023/24:1448 (M), 2023/24:2285 (M), 2023/24:2457 (C) yrkande 44 samt 2023/24:2636 (S) yrkandena 2–4 och 10. Motionsyrkandena bör avslås.

Ur avsnittet "Socialtjänstens arbete" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2 och 6. Läs betänkandet

När det gäller frågan om en stödlinje för anhöriga till kriminella konstaterar utskottet att varje kommun enligt socialtjänstlagen ansvarar för socialtjänsten inom sitt område, och har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp de behöver. Socialtjänstens ansvar för enskilda i kommunen innefattar dem som är anhöriga till personer som ingår i kriminella nätverk. Mot den bakgrunden anser utskottet inte att det finns anledning att ta några initiativ med anledning av motion 2023/24:2669 (MP) yrkande 141. Motionsyrkandet bör avslås.

I fråga om en uppföljning av den nationella anhörigstrategin konstaterar utskottet att regeringen beslutade om en nationell anhörigstrategi i april 2022. Utskottet noterar även att regeringen samtidigt gav Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram stöd för att stärka anhörigperspektivet inom hälso- och sjukvård och omsorg och att kunskapsstödet publicerades i november 2023. Utskottet anser inte att det finns skäl för riksdagen att ta några initiativ med anledning av motion 2023/24:2617 (S) yrkande 54. Motionsyrkandet bör avslås.

I fråga om riktlinjer för vård av närstående noterar utskottet att den nationella anhörigstrategin bl.a. syftar till att göra stödet till anhöriga som vårdar närstående mer individanpassat och likvärdigt över landet. Enligt utskottet finns det därför inte skäl att ta några initiativ med anledning av motion 2023/24:393 (SD) yrkande 9. Motionsyrkandet bör avslås.

När det gäller stöd till familjer som drabbas av sällsynta sjukdomar noterar utskottet den pågående utredningen Stärkt stöd till anhöriga. Utskottet konstaterar att utredningen bl.a. ska lämna förslag som säkerställer ett ändamålsenligt och individanpassat stöd till anhöriga till personer som är allvarligt eller långvarigt sjuka. Mot bakgrund av detta finns det inte skäl att ta några initiativ med anledning av motion 2023/24:2074 (SD) yrkande 2. Motionsyrkandet bör avslås.

När det gäller frågan om stöd och hjälp till barn och unga som har föräldrar med missbruk och psykisk ohälsa konstaterar utskottet att detta tas upp såväl i ANDTS-strategin som i Narkotikautredningens slutbetänkande. Utskottet noterar även Socialstyrelsens uppdrag att ge stärkt stöd till barn i familjer med bl.a. missbruk och psykisk sjukdom. Mot den bakgrunden anser utskottet inte att det finns skäl för riksdagen att ta några initiativ med anledning av motion 2023/24:465 (V) yrkande 11. Motionsyrkandet bör avslås.

När det gäller avlastning vid anhörigvård konstaterar utskottet att socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. Enligt utskottet finns det därför inte anledning att ta några initiativ med anledning av motion 2023/24:2705 (MP) yrkande 37. Motionsyrkandet bör avslås.

I fråga om en lagstadgad rätt till stöd för anhöriga konstaterar utskottet att kommunerna enligt socialtjänstlagen har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp de behöver. Det är den enskildes behov som avgör vilket ansvar kommunen har. Därmed anser utskottet inte att det finns skäl för riksdagen att ta några initiativ med anledning av motion 2023/24:783 (S). Motionen bör avslås.

Ur avsnittet "Stöd till anhöriga" i betänkandet, som även gäller punkterna 8, 9, 10 och 11. Läs betänkandet

När det gäller frågan om en stödlinje för anhöriga till kriminella konstaterar utskottet att varje kommun enligt socialtjänstlagen ansvarar för socialtjänsten inom sitt område, och har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp de behöver. Socialtjänstens ansvar för enskilda i kommunen innefattar dem som är anhöriga till personer som ingår i kriminella nätverk. Mot den bakgrunden anser utskottet inte att det finns anledning att ta några initiativ med anledning av motion 2023/24:2669 (MP) yrkande 141. Motionsyrkandet bör avslås.

I fråga om en uppföljning av den nationella anhörigstrategin konstaterar utskottet att regeringen beslutade om en nationell anhörigstrategi i april 2022. Utskottet noterar även att regeringen samtidigt gav Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram stöd för att stärka anhörigperspektivet inom hälso- och sjukvård och omsorg och att kunskapsstödet publicerades i november 2023. Utskottet anser inte att det finns skäl för riksdagen att ta några initiativ med anledning av motion 2023/24:2617 (S) yrkande 54. Motionsyrkandet bör avslås.

I fråga om riktlinjer för vård av närstående noterar utskottet att den nationella anhörigstrategin bl.a. syftar till att göra stödet till anhöriga som vårdar närstående mer individanpassat och likvärdigt över landet. Enligt utskottet finns det därför inte skäl att ta några initiativ med anledning av motion 2023/24:393 (SD) yrkande 9. Motionsyrkandet bör avslås.

När det gäller stöd till familjer som drabbas av sällsynta sjukdomar noterar utskottet den pågående utredningen Stärkt stöd till anhöriga. Utskottet konstaterar att utredningen bl.a. ska lämna förslag som säkerställer ett ändamålsenligt och individanpassat stöd till anhöriga till personer som är allvarligt eller långvarigt sjuka. Mot bakgrund av detta finns det inte skäl att ta några initiativ med anledning av motion 2023/24:2074 (SD) yrkande 2. Motionsyrkandet bör avslås.

När det gäller frågan om stöd och hjälp till barn och unga som har föräldrar med missbruk och psykisk ohälsa konstaterar utskottet att detta tas upp såväl i ANDTS-strategin som i Narkotikautredningens slutbetänkande. Utskottet noterar även Socialstyrelsens uppdrag att ge stärkt stöd till barn i familjer med bl.a. missbruk och psykisk sjukdom. Mot den bakgrunden anser utskottet inte att det finns skäl för riksdagen att ta några initiativ med anledning av motion 2023/24:465 (V) yrkande 11. Motionsyrkandet bör avslås.

När det gäller avlastning vid anhörigvård konstaterar utskottet att socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. Enligt utskottet finns det därför inte anledning att ta några initiativ med anledning av motion 2023/24:2705 (MP) yrkande 37. Motionsyrkandet bör avslås.

I fråga om en lagstadgad rätt till stöd för anhöriga konstaterar utskottet att kommunerna enligt socialtjänstlagen har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp de behöver. Det är den enskildes behov som avgör vilket ansvar kommunen har. Därmed anser utskottet inte att det finns skäl för riksdagen att ta några initiativ med anledning av motion 2023/24:783 (S). Motionen bör avslås.

Ur avsnittet "Stöd till anhöriga" i betänkandet, som även gäller punkterna 7, 8, 10 och 11. Läs betänkandet

När det gäller frågan om en stödlinje för anhöriga till kriminella konstaterar utskottet att varje kommun enligt socialtjänstlagen ansvarar för socialtjänsten inom sitt område, och har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp de behöver. Socialtjänstens ansvar för enskilda i kommunen innefattar dem som är anhöriga till personer som ingår i kriminella nätverk. Mot den bakgrunden anser utskottet inte att det finns anledning att ta några initiativ med anledning av motion 2023/24:2669 (MP) yrkande 141. Motionsyrkandet bör avslås.

I fråga om en uppföljning av den nationella anhörigstrategin konstaterar utskottet att regeringen beslutade om en nationell anhörigstrategi i april 2022. Utskottet noterar även att regeringen samtidigt gav Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram stöd för att stärka anhörigperspektivet inom hälso- och sjukvård och omsorg och att kunskapsstödet publicerades i november 2023. Utskottet anser inte att det finns skäl för riksdagen att ta några initiativ med anledning av motion 2023/24:2617 (S) yrkande 54. Motionsyrkandet bör avslås.

I fråga om riktlinjer för vård av närstående noterar utskottet att den nationella anhörigstrategin bl.a. syftar till att göra stödet till anhöriga som vårdar närstående mer individanpassat och likvärdigt över landet. Enligt utskottet finns det därför inte skäl att ta några initiativ med anledning av motion 2023/24:393 (SD) yrkande 9. Motionsyrkandet bör avslås.

När det gäller stöd till familjer som drabbas av sällsynta sjukdomar noterar utskottet den pågående utredningen Stärkt stöd till anhöriga. Utskottet konstaterar att utredningen bl.a. ska lämna förslag som säkerställer ett ändamålsenligt och individanpassat stöd till anhöriga till personer som är allvarligt eller långvarigt sjuka. Mot bakgrund av detta finns det inte skäl att ta några initiativ med anledning av motion 2023/24:2074 (SD) yrkande 2. Motionsyrkandet bör avslås.

När det gäller frågan om stöd och hjälp till barn och unga som har föräldrar med missbruk och psykisk ohälsa konstaterar utskottet att detta tas upp såväl i ANDTS-strategin som i Narkotikautredningens slutbetänkande. Utskottet noterar även Socialstyrelsens uppdrag att ge stärkt stöd till barn i familjer med bl.a. missbruk och psykisk sjukdom. Mot den bakgrunden anser utskottet inte att det finns skäl för riksdagen att ta några initiativ med anledning av motion 2023/24:465 (V) yrkande 11. Motionsyrkandet bör avslås.

När det gäller avlastning vid anhörigvård konstaterar utskottet att socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. Enligt utskottet finns det därför inte anledning att ta några initiativ med anledning av motion 2023/24:2705 (MP) yrkande 37. Motionsyrkandet bör avslås.

I fråga om en lagstadgad rätt till stöd för anhöriga konstaterar utskottet att kommunerna enligt socialtjänstlagen har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp de behöver. Det är den enskildes behov som avgör vilket ansvar kommunen har. Därmed anser utskottet inte att det finns skäl för riksdagen att ta några initiativ med anledning av motion 2023/24:783 (S). Motionen bör avslås.

Ur avsnittet "Stöd till anhöriga" i betänkandet, som även gäller punkterna 7, 8, 9 och 11. Läs betänkandet

När det gäller frågan om en stödlinje för anhöriga till kriminella konstaterar utskottet att varje kommun enligt socialtjänstlagen ansvarar för socialtjänsten inom sitt område, och har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp de behöver. Socialtjänstens ansvar för enskilda i kommunen innefattar dem som är anhöriga till personer som ingår i kriminella nätverk. Mot den bakgrunden anser utskottet inte att det finns anledning att ta några initiativ med anledning av motion 2023/24:2669 (MP) yrkande 141. Motionsyrkandet bör avslås.

I fråga om en uppföljning av den nationella anhörigstrategin konstaterar utskottet att regeringen beslutade om en nationell anhörigstrategi i april 2022. Utskottet noterar även att regeringen samtidigt gav Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram stöd för att stärka anhörigperspektivet inom hälso- och sjukvård och omsorg och att kunskapsstödet publicerades i november 2023. Utskottet anser inte att det finns skäl för riksdagen att ta några initiativ med anledning av motion 2023/24:2617 (S) yrkande 54. Motionsyrkandet bör avslås.

I fråga om riktlinjer för vård av närstående noterar utskottet att den nationella anhörigstrategin bl.a. syftar till att göra stödet till anhöriga som vårdar närstående mer individanpassat och likvärdigt över landet. Enligt utskottet finns det därför inte skäl att ta några initiativ med anledning av motion 2023/24:393 (SD) yrkande 9. Motionsyrkandet bör avslås.

När det gäller stöd till familjer som drabbas av sällsynta sjukdomar noterar utskottet den pågående utredningen Stärkt stöd till anhöriga. Utskottet konstaterar att utredningen bl.a. ska lämna förslag som säkerställer ett ändamålsenligt och individanpassat stöd till anhöriga till personer som är allvarligt eller långvarigt sjuka. Mot bakgrund av detta finns det inte skäl att ta några initiativ med anledning av motion 2023/24:2074 (SD) yrkande 2. Motionsyrkandet bör avslås.

När det gäller frågan om stöd och hjälp till barn och unga som har föräldrar med missbruk och psykisk ohälsa konstaterar utskottet att detta tas upp såväl i ANDTS-strategin som i Narkotikautredningens slutbetänkande. Utskottet noterar även Socialstyrelsens uppdrag att ge stärkt stöd till barn i familjer med bl.a. missbruk och psykisk sjukdom. Mot den bakgrunden anser utskottet inte att det finns skäl för riksdagen att ta några initiativ med anledning av motion 2023/24:465 (V) yrkande 11. Motionsyrkandet bör avslås.

När det gäller avlastning vid anhörigvård konstaterar utskottet att socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. Enligt utskottet finns det därför inte anledning att ta några initiativ med anledning av motion 2023/24:2705 (MP) yrkande 37. Motionsyrkandet bör avslås.

I fråga om en lagstadgad rätt till stöd för anhöriga konstaterar utskottet att kommunerna enligt socialtjänstlagen har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp de behöver. Det är den enskildes behov som avgör vilket ansvar kommunen har. Därmed anser utskottet inte att det finns skäl för riksdagen att ta några initiativ med anledning av motion 2023/24:783 (S). Motionen bör avslås.

Ur avsnittet "Stöd till anhöriga" i betänkandet, som även gäller punkterna 7, 8, 9 och 10. Läs betänkandet

De motionsförslag som tas upp i bilaga 2 rör samma eller i huvudsak samma frågor som utskottet tidigare har behandlat under valperioden i betänkandena 2022/23:SoU16 Socialtjänstens arbete och 2022/23:SoU17 Barn och unga inom socialtjänsten.

Riksdagen har beslutat i enlighet med utskottets förslag. Utskottet ser inte någon anledning att nu på nytt pröva de motionsyrkanden som tas upp i bilaga 2 och avstyrker därför motionsförslagen.

Reservationer

1.

Utveckling av socialtjänstens arbete, punkt 1 (S)

av Fredrik Lundh Sammeli (S), Yasmine Bladelius (S), Mikael Dahlqvist (S), Anna Vikström (S) och Gustaf Lantz (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2617 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 73 och

avslår motionerna

2023/24:102 av Magnus Jacobsson (KD),

2023/24:2481 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkandena 27 och 28 samt

2023/24:2669 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkandena 5 och 12.

Ställningstagande

Vi anser att regeringen framöver ska prioritera arbetet med att ytterligare bredda socialtjänstens verktygslåda. En särskild fråga gäller t.ex. socialtjänstens möjligheter till öppna insatser även utan vårdnadshavarens kännedom där det är angeläget med en översyn av regelverket. Även om frivillighet är en viktig grund för att socialtjänstens arbete ska nå resultat anser vi att det måste finnas förutsättningar också för mer tvingande åtgärder i vissa fall.

2.

Utveckling av socialtjänstens arbete, punkt 1 (C)

av Christofer Bergenblock (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2481 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkandena 27 och 28 samt

avslår motionerna

2023/24:102 av Magnus Jacobsson (KD),

2023/24:2617 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 73 och

2023/24:2669 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkandena 5 och 12.

Ställningstagande

Det är viktigt att de metoder som socialtjänsten använder i sina utredningar är evidensbaserade och baseras på forskning. Jag anser därför att Socialstyrelsen och Statens beredning för medicinsk och social utvärdering bör få i uppdrag att göra en kartläggning av evidensbaserade metoder inom socialtjänstens område, vilka som är mest lämpliga och hur man bäst kan säkerställa att dessa används i hela landet. Där det saknas metoder bör sådana utvecklas genom verksamhetsnära forskning.

Många som arbetar med vårdnads- eller barnutredningar vittnar om att utredningsarbetet försvåras av de regler som är satta att skydda de inblandades integritet. Integriteten ska skyddas, men reglerna får inte vara sådana att det inte går att få tillgång till den information som krävs för att bedöma vad som är bäst för barnet. Jag anser därför att fler sekretessbrytande bestämmelser behöver införas för att säkerställa att de utredningar som görs är fullständiga och väl underbyggda.

3.

Utveckling av socialtjänstens arbete, punkt 1 (MP)

av Ulrika Westerlund (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2669 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkandena 5 och 12 samt

avslår motionerna

2023/24:102 av Magnus Jacobsson (KD),

2023/24:2481 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkandena 27 och 28 samt

2023/24:2617 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 73.

Ställningstagande

Socialtjänsten har en oerhört viktig roll i att förebygga kriminalitet och ge stöd och hjälp till barn och familjer. Trots det finns det alldeles för lite resurser i många kommuner. Jag anser därför att socialtjänsten behöver ökade resurser för att arbeta förebyggande och fullt ut erbjuda individanpassat stöd och insatser till individer och familjer.

Jag anser också att det behöver skapas ett bättre förtroende mellan människor som bor i socioekonomiskt utsatta områden och myndigheterna. Det kan göras genom mer uppsökande verksamhet och bättre samhällsintroduktion men också genom att fler myndigheter, stadsdelsförvaltningar och kommunkontor flyttar till dessa områden.

4.

Kompetens och arbetsförhållanden inom socialtjänsten, punkt 2 (S, MP)

av Fredrik Lundh Sammeli (S), Yasmine Bladelius (S), Mikael Dahlqvist (S), Anna Vikström (S), Gustaf Lantz (S) och Ulrika Westerlund (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2023/24:767 av Caroline Högström (M) yrkande 2 och

2023/24:2636 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkandena 2–4 och 10 samt

avslår motionerna

2023/24:274 av Magnus Berntsson (KD),

2023/24:1448 av Sten Bergheden (M),

2023/24:2285 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) och

2023/24:2457 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 44.

Ställningstagande

I dag larmar både regioner och kommuner om hot mot anställda inom både vård och socialtjänst. För socialsekreterare kan det vara i samband med beslut om olika sociala insatser där otillåten påverkan och hot riskerar att hota rättssäkerheten i myndighetsbeslut. Med dagens situation anser vi att det kan finnas skäl att se över och överväga förändringar i berörda lagar som i dag ställer krav på fullständiga namn i samband med journalanteckningar och underlag till socialtjänstens beslut.

I det svenska familjestödsorienterade systemet blir samverkan med föräldrarna centralt och föräldrarnas problembeskrivningar och bedömningar får så stort utrymme att det ofta sker på bekostnad av de våldsutsatta barnens behov och åsikter. Vi menar att det därför är betydelsefullt att ge ökad kunskap inom BVC, socialtjänster, familjerätter och rättsvårdande myndigheter om olika typer av våld och övergrepp mot barn samt hur signaler kan fångas upp och tolkas och vilket stöd och vilka insatser som krävs.

Ur avsnittet "Motioner som bereds förenklat" i betänkandet. Läs betänkandet