Kompetensförsörjning, e-hälsa och beredskap

Utskottet anser att utbildningen av läkare och sjuksköterskor som kan arbeta inom företagshälsovården är en angelägen fråga. Utskottet noterar att Myndigheten för arbetsmiljökunskap genom sin instruktion har i uppgift att bl.a. följa och främja företagshälsovårdens utveckling. Vidare ser utskottet positivt på att myndigheten har fått ett specifikt uppdrag att samordna insatser för att främja företagshälsovårdens kompetensförsörjning när det gäller läkare och att regeringen för 2024 har avsatt medel för arbetet med att stödja företagshälsovårdens kompetensförsörjning genom myndighetens regleringsbrev. Utskottet noterar att myndigheten i februari 2024 lämnade en rapport i frågan och att förslagen i rapporten bereds i Regeringskansliet. Mot den bakgrunden avstyrker utskottet motionerna 2023/24:2098 (SD), 2023/24:2617 (S) yrkandena 55 och 56, 2023/24:2620 (S) yrkandena 37 och 38 samt 2023/24:2677 (MP) yrkande 18.

Utskottet konstaterar att en brist på personal i hälso- och sjukvården kan förutses finnas fram till 2035 enligt det nationella planeringsstödet. Kompetensförsörjningen inom hälso- och sjukvården är en mycket viktig fråga och utskottet avser att följa utvecklingen på området. Det är centralt att hälso- och sjukvårdens behov av kompetensförsörjning kan tillgodoses på ett så bra sätt som möjligt. Utskottet noterar i sammanhanget att riksdagen efter förslag från utskottet redan har beslutat om ett tillkännagivande till regeringen om kompetensförsörjning. Regeringen har inte redovisat tillkännagivandet som färdigbehandlat. Vidare ser utskottet positivt på Socialstyrelsens och Nationella vårdkompetensrådets uppdrag att arbeta med en nationell plan för att förbättra hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning. Utskottet noterar att uppdraget är omfattande och bl.a. innefattar att kartlägga behovet av hälso- och sjukvårdspersonal nu och framöver. Utskottet noterar att uppdraget delredovisats vid flera tillfällen och ska slutredovisas senast den 31 maj 2024. Utskottet anser att riksdagen inte bör föregripa arbetet med planen. Vidare anser utskottet att Nationella vårdkompetensrådet har en viktig roll att fylla för kompetensförsörjningen i hälso- och sjukvården. Utskottet noterar att rådet bl.a. möjliggör samverkan mellan universitet, högskolor och regioner, vilka är viktiga aktörer för kompetensförsörjningen. Utskottet uppmärksammar också vad regeringen uttalat i budgetpropositionen för 2024 om ny läkarexamen och att regeringen avser att säkerställa finansiering av kostnader och återkomma om detta i kommande budgetpropositioner. Utskottet noterar vad regeringen uttalat i propositionen om en fortsättning i ny form av den s.k. professionssatsningen och att medel avsatts särskilt för utbildning vid Sophiahemmet. Vidare konstaterar utskottet att det inom ramen för överenskommelsen God och nära vård 2024 har avsatts medel för utveckling av den nära vården med primärvården som nav och goda förutsättningar för vårdens medarbetare. Enligt överenskommelsen får medel användas för insatser som att bl.a. främja kompetensförsörjningen, stärka kompetensutvecklingen, förstärka det strategiska arbetet med prognoser och dimensionering av läkarnas BT, AT och ST och stimulera till fler VFU-mottagare.

När det gäller motionsyrkandet om att varje läkare ska ha en individuell fortbildningsplan noterar utskottet att riksdagen tidigare har beslutat om ett tillkännagivande till regeringen om kontinuerlig fortbildning och att regeringen inte har slutbehandlat det ärendet. Utskottet noterar även att frågan om fortbildning för personal i hälso- och sjukvården omfattas av överenskommelsen Ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården 2024 och arbete med anledning av uppdraget att ta fram förslag till en nationell plan för att förbättra hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning (S2023/00256) och uppdraget om specialistkompetenser och specialistutbildningar samt vidareutbildning och fortbildning inom hälso- och sjukvården (dir. 2023:148).

Vidare, när det gäller motionsyrkanden om AT- och ST-tjänster, noterar utskottet som redan nämnts ovan att överenskommelsen God och nära vård 2024 omfattar insatser för att förstärka det strategiska arbetet med prognoser och dimensionering av läkarnas BT, AT och ST och stimulera till fler VFU-mottagare. Utskottet vill även peka på Socialstyrelsens pågående uppdrag att främja och följa omställningen i hälso- och sjukvården till en god och nära vård och det nationella riktvärde för fast läkarkontakt som myndigheten fastställt. Utskottet uppmärksammar även att det pågår ett arbete med en omförhandling av ALF-avtalet i Regeringskansliet.

När det sedan gäller motionsyrkandet om avancerad klinisk specialistsjuksköterska konstaterar utskottet att Utredningen om utbildning till sjuksköterska och barnmorska har haft i uppdrag att säkerställa att målen för yrkesexamina svarar mot kompetensbehoven inom framtidens hälso- och sjukvård och att utredningens förslag nu bereds i Regeringskansliet. Utskottet konstaterar också att yrkesregleringen av specialistsjuksköterskor omfattas av bestämmelser i patientsäkerhetslagen och patientsäkerhetsförordningen och att det ingår i arbetet med specialistkompetenser och specialistutbildningar att bedöma hälso- och sjukvårdens och tandvårdens eventuella behov av yrkesreglering av nya yrkesgrupper (dir. 2023:148). Uppdraget ska redovisas senast den 30 mars 2025.

Med hänsyn till vad som anförts ovan anser utskottet att riksdagen bör avslå motionerna 2023/24:1084 (S), 2023/24:1348 (S), 2023/24:1584 (M) och 2023/24:2344 (V) yrkandena 4, 5, 7 och 16–18.

Av de skäl som redovisats ovan, framför allt om Socialstyrelsens och Nationella vårdkompetensrådets arbete med en nationell plan för att förbättra hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning, avstyrker utskottet även motion 2023/24:2617 (S) yrkande 4, som handlar om en beredning för hälso- och sjukvårdens personalförsörjning.

När det sedan gäller frågan om hyrpersonal i hälso- och sjukvården konstaterar utskottet att SKR följer utvecklingen och i september 2023 rekommenderade alla regioner att kraftigt minska användningen av hyrbemanning i verksamheterna. Utskottet noterar att det inom ramen för överenskommelsen God och nära vård 2024 har avsatts medel för insatser för att minska behovet av inhyrd personal. Utskottet ser positivt på arbetet med ett nationellt avtal om hyrbemanning och noterar att det sedan den 1 januari 2024 löper en avtalsperiod om fyra år. Mot den bakgrunden är utskottet inte berett att föreslå att riksdagen ska ta något initiativ med anledning av motion 2023/24:2617 (S) yrkande 21, som bör avslås.

Ur avsnittet "Kompetensförsörjning" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4 och 5. Läs betänkandet

Utskottet anser att utbildningen av läkare och sjuksköterskor som kan arbeta inom företagshälsovården är en angelägen fråga. Utskottet noterar att Myndigheten för arbetsmiljökunskap genom sin instruktion har i uppgift att bl.a. följa och främja företagshälsovårdens utveckling. Vidare ser utskottet positivt på att myndigheten har fått ett specifikt uppdrag att samordna insatser för att främja företagshälsovårdens kompetensförsörjning när det gäller läkare och att regeringen för 2024 har avsatt medel för arbetet med att stödja företagshälsovårdens kompetensförsörjning genom myndighetens regleringsbrev. Utskottet noterar att myndigheten i februari 2024 lämnade en rapport i frågan och att förslagen i rapporten bereds i Regeringskansliet. Mot den bakgrunden avstyrker utskottet motionerna 2023/24:2098 (SD), 2023/24:2617 (S) yrkandena 55 och 56, 2023/24:2620 (S) yrkandena 37 och 38 samt 2023/24:2677 (MP) yrkande 18.

Utskottet konstaterar att en brist på personal i hälso- och sjukvården kan förutses finnas fram till 2035 enligt det nationella planeringsstödet. Kompetensförsörjningen inom hälso- och sjukvården är en mycket viktig fråga och utskottet avser att följa utvecklingen på området. Det är centralt att hälso- och sjukvårdens behov av kompetensförsörjning kan tillgodoses på ett så bra sätt som möjligt. Utskottet noterar i sammanhanget att riksdagen efter förslag från utskottet redan har beslutat om ett tillkännagivande till regeringen om kompetensförsörjning. Regeringen har inte redovisat tillkännagivandet som färdigbehandlat. Vidare ser utskottet positivt på Socialstyrelsens och Nationella vårdkompetensrådets uppdrag att arbeta med en nationell plan för att förbättra hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning. Utskottet noterar att uppdraget är omfattande och bl.a. innefattar att kartlägga behovet av hälso- och sjukvårdspersonal nu och framöver. Utskottet noterar att uppdraget delredovisats vid flera tillfällen och ska slutredovisas senast den 31 maj 2024. Utskottet anser att riksdagen inte bör föregripa arbetet med planen. Vidare anser utskottet att Nationella vårdkompetensrådet har en viktig roll att fylla för kompetensförsörjningen i hälso- och sjukvården. Utskottet noterar att rådet bl.a. möjliggör samverkan mellan universitet, högskolor och regioner, vilka är viktiga aktörer för kompetensförsörjningen. Utskottet uppmärksammar också vad regeringen uttalat i budgetpropositionen för 2024 om ny läkarexamen och att regeringen avser att säkerställa finansiering av kostnader och återkomma om detta i kommande budgetpropositioner. Utskottet noterar vad regeringen uttalat i propositionen om en fortsättning i ny form av den s.k. professionssatsningen och att medel avsatts särskilt för utbildning vid Sophiahemmet. Vidare konstaterar utskottet att det inom ramen för överenskommelsen God och nära vård 2024 har avsatts medel för utveckling av den nära vården med primärvården som nav och goda förutsättningar för vårdens medarbetare. Enligt överenskommelsen får medel användas för insatser som att bl.a. främja kompetensförsörjningen, stärka kompetensutvecklingen, förstärka det strategiska arbetet med prognoser och dimensionering av läkarnas BT, AT och ST och stimulera till fler VFU-mottagare.

När det gäller motionsyrkandet om att varje läkare ska ha en individuell fortbildningsplan noterar utskottet att riksdagen tidigare har beslutat om ett tillkännagivande till regeringen om kontinuerlig fortbildning och att regeringen inte har slutbehandlat det ärendet. Utskottet noterar även att frågan om fortbildning för personal i hälso- och sjukvården omfattas av överenskommelsen Ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården 2024 och arbete med anledning av uppdraget att ta fram förslag till en nationell plan för att förbättra hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning (S2023/00256) och uppdraget om specialistkompetenser och specialistutbildningar samt vidareutbildning och fortbildning inom hälso- och sjukvården (dir. 2023:148).

Vidare, när det gäller motionsyrkanden om AT- och ST-tjänster, noterar utskottet som redan nämnts ovan att överenskommelsen God och nära vård 2024 omfattar insatser för att förstärka det strategiska arbetet med prognoser och dimensionering av läkarnas BT, AT och ST och stimulera till fler VFU-mottagare. Utskottet vill även peka på Socialstyrelsens pågående uppdrag att främja och följa omställningen i hälso- och sjukvården till en god och nära vård och det nationella riktvärde för fast läkarkontakt som myndigheten fastställt. Utskottet uppmärksammar även att det pågår ett arbete med en omförhandling av ALF-avtalet i Regeringskansliet.

När det sedan gäller motionsyrkandet om avancerad klinisk specialistsjuksköterska konstaterar utskottet att Utredningen om utbildning till sjuksköterska och barnmorska har haft i uppdrag att säkerställa att målen för yrkesexamina svarar mot kompetensbehoven inom framtidens hälso- och sjukvård och att utredningens förslag nu bereds i Regeringskansliet. Utskottet konstaterar också att yrkesregleringen av specialistsjuksköterskor omfattas av bestämmelser i patientsäkerhetslagen och patientsäkerhetsförordningen och att det ingår i arbetet med specialistkompetenser och specialistutbildningar att bedöma hälso- och sjukvårdens och tandvårdens eventuella behov av yrkesreglering av nya yrkesgrupper (dir. 2023:148). Uppdraget ska redovisas senast den 30 mars 2025.

Med hänsyn till vad som anförts ovan anser utskottet att riksdagen bör avslå motionerna 2023/24:1084 (S), 2023/24:1348 (S), 2023/24:1584 (M) och 2023/24:2344 (V) yrkandena 4, 5, 7 och 16–18.

Av de skäl som redovisats ovan, framför allt om Socialstyrelsens och Nationella vårdkompetensrådets arbete med en nationell plan för att förbättra hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning, avstyrker utskottet även motion 2023/24:2617 (S) yrkande 4, som handlar om en beredning för hälso- och sjukvårdens personalförsörjning.

När det sedan gäller frågan om hyrpersonal i hälso- och sjukvården konstaterar utskottet att SKR följer utvecklingen och i september 2023 rekommenderade alla regioner att kraftigt minska användningen av hyrbemanning i verksamheterna. Utskottet noterar att det inom ramen för överenskommelsen God och nära vård 2024 har avsatts medel för insatser för att minska behovet av inhyrd personal. Utskottet ser positivt på arbetet med ett nationellt avtal om hyrbemanning och noterar att det sedan den 1 januari 2024 löper en avtalsperiod om fyra år. Mot den bakgrunden är utskottet inte berett att föreslå att riksdagen ska ta något initiativ med anledning av motion 2023/24:2617 (S) yrkande 21, som bör avslås.

Ur avsnittet "Kompetensförsörjning" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 3, 4 och 5. Läs betänkandet

Utskottet anser att utbildningen av läkare och sjuksköterskor som kan arbeta inom företagshälsovården är en angelägen fråga. Utskottet noterar att Myndigheten för arbetsmiljökunskap genom sin instruktion har i uppgift att bl.a. följa och främja företagshälsovårdens utveckling. Vidare ser utskottet positivt på att myndigheten har fått ett specifikt uppdrag att samordna insatser för att främja företagshälsovårdens kompetensförsörjning när det gäller läkare och att regeringen för 2024 har avsatt medel för arbetet med att stödja företagshälsovårdens kompetensförsörjning genom myndighetens regleringsbrev. Utskottet noterar att myndigheten i februari 2024 lämnade en rapport i frågan och att förslagen i rapporten bereds i Regeringskansliet. Mot den bakgrunden avstyrker utskottet motionerna 2023/24:2098 (SD), 2023/24:2617 (S) yrkandena 55 och 56, 2023/24:2620 (S) yrkandena 37 och 38 samt 2023/24:2677 (MP) yrkande 18.

Utskottet konstaterar att en brist på personal i hälso- och sjukvården kan förutses finnas fram till 2035 enligt det nationella planeringsstödet. Kompetensförsörjningen inom hälso- och sjukvården är en mycket viktig fråga och utskottet avser att följa utvecklingen på området. Det är centralt att hälso- och sjukvårdens behov av kompetensförsörjning kan tillgodoses på ett så bra sätt som möjligt. Utskottet noterar i sammanhanget att riksdagen efter förslag från utskottet redan har beslutat om ett tillkännagivande till regeringen om kompetensförsörjning. Regeringen har inte redovisat tillkännagivandet som färdigbehandlat. Vidare ser utskottet positivt på Socialstyrelsens och Nationella vårdkompetensrådets uppdrag att arbeta med en nationell plan för att förbättra hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning. Utskottet noterar att uppdraget är omfattande och bl.a. innefattar att kartlägga behovet av hälso- och sjukvårdspersonal nu och framöver. Utskottet noterar att uppdraget delredovisats vid flera tillfällen och ska slutredovisas senast den 31 maj 2024. Utskottet anser att riksdagen inte bör föregripa arbetet med planen. Vidare anser utskottet att Nationella vårdkompetensrådet har en viktig roll att fylla för kompetensförsörjningen i hälso- och sjukvården. Utskottet noterar att rådet bl.a. möjliggör samverkan mellan universitet, högskolor och regioner, vilka är viktiga aktörer för kompetensförsörjningen. Utskottet uppmärksammar också vad regeringen uttalat i budgetpropositionen för 2024 om ny läkarexamen och att regeringen avser att säkerställa finansiering av kostnader och återkomma om detta i kommande budgetpropositioner. Utskottet noterar vad regeringen uttalat i propositionen om en fortsättning i ny form av den s.k. professionssatsningen och att medel avsatts särskilt för utbildning vid Sophiahemmet. Vidare konstaterar utskottet att det inom ramen för överenskommelsen God och nära vård 2024 har avsatts medel för utveckling av den nära vården med primärvården som nav och goda förutsättningar för vårdens medarbetare. Enligt överenskommelsen får medel användas för insatser som att bl.a. främja kompetensförsörjningen, stärka kompetensutvecklingen, förstärka det strategiska arbetet med prognoser och dimensionering av läkarnas BT, AT och ST och stimulera till fler VFU-mottagare.

När det gäller motionsyrkandet om att varje läkare ska ha en individuell fortbildningsplan noterar utskottet att riksdagen tidigare har beslutat om ett tillkännagivande till regeringen om kontinuerlig fortbildning och att regeringen inte har slutbehandlat det ärendet. Utskottet noterar även att frågan om fortbildning för personal i hälso- och sjukvården omfattas av överenskommelsen Ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården 2024 och arbete med anledning av uppdraget att ta fram förslag till en nationell plan för att förbättra hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning (S2023/00256) och uppdraget om specialistkompetenser och specialistutbildningar samt vidareutbildning och fortbildning inom hälso- och sjukvården (dir. 2023:148).

Vidare, när det gäller motionsyrkanden om AT- och ST-tjänster, noterar utskottet som redan nämnts ovan att överenskommelsen God och nära vård 2024 omfattar insatser för att förstärka det strategiska arbetet med prognoser och dimensionering av läkarnas BT, AT och ST och stimulera till fler VFU-mottagare. Utskottet vill även peka på Socialstyrelsens pågående uppdrag att främja och följa omställningen i hälso- och sjukvården till en god och nära vård och det nationella riktvärde för fast läkarkontakt som myndigheten fastställt. Utskottet uppmärksammar även att det pågår ett arbete med en omförhandling av ALF-avtalet i Regeringskansliet.

När det sedan gäller motionsyrkandet om avancerad klinisk specialistsjuksköterska konstaterar utskottet att Utredningen om utbildning till sjuksköterska och barnmorska har haft i uppdrag att säkerställa att målen för yrkesexamina svarar mot kompetensbehoven inom framtidens hälso- och sjukvård och att utredningens förslag nu bereds i Regeringskansliet. Utskottet konstaterar också att yrkesregleringen av specialistsjuksköterskor omfattas av bestämmelser i patientsäkerhetslagen och patientsäkerhetsförordningen och att det ingår i arbetet med specialistkompetenser och specialistutbildningar att bedöma hälso- och sjukvårdens och tandvårdens eventuella behov av yrkesreglering av nya yrkesgrupper (dir. 2023:148). Uppdraget ska redovisas senast den 30 mars 2025.

Med hänsyn till vad som anförts ovan anser utskottet att riksdagen bör avslå motionerna 2023/24:1084 (S), 2023/24:1348 (S), 2023/24:1584 (M) och 2023/24:2344 (V) yrkandena 4, 5, 7 och 16–18.

Av de skäl som redovisats ovan, framför allt om Socialstyrelsens och Nationella vårdkompetensrådets arbete med en nationell plan för att förbättra hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning, avstyrker utskottet även motion 2023/24:2617 (S) yrkande 4, som handlar om en beredning för hälso- och sjukvårdens personalförsörjning.

När det sedan gäller frågan om hyrpersonal i hälso- och sjukvården konstaterar utskottet att SKR följer utvecklingen och i september 2023 rekommenderade alla regioner att kraftigt minska användningen av hyrbemanning i verksamheterna. Utskottet noterar att det inom ramen för överenskommelsen God och nära vård 2024 har avsatts medel för insatser för att minska behovet av inhyrd personal. Utskottet ser positivt på arbetet med ett nationellt avtal om hyrbemanning och noterar att det sedan den 1 januari 2024 löper en avtalsperiod om fyra år. Mot den bakgrunden är utskottet inte berett att föreslå att riksdagen ska ta något initiativ med anledning av motion 2023/24:2617 (S) yrkande 21, som bör avslås.

Ur avsnittet "Kompetensförsörjning" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3 och 4. Läs betänkandet

Inledningsvis noterar utskottet att det genom promorian Förslag på åtgärder för att skapa bättre förutsättningar för kliniska prövningar – för en bättre välfärd och en starkare life science-sektor (Ds 2023:8) har lämnats förslag på åtgärder för att skapa bättre förutsättningar för kliniska prövningar, bl.a. att skapa partnerskapet SweTrial och att det ska organiseras med en referensgrupp på nationell nivå och ett kansli för nationell samordning. Förslagen som lämnats genom promorian bereds i Regeringskansliet. Efter förslag från utskottet har riksdagen tidigare beslutat om ett tillkännagivande till regeringen om en långsiktig patientdatareform. Utskottet uttalade då att grundläggande för en sådan reform bör vara att säkerställa att det är patienten som äger sina patientdata men utan att detta förhindrar behandling för ändamål såsom forskning och förebyggande hälso- och sjukvård. Utskottet noterar att Utredningen om sekundäranvändning av hälsodata i november 2023 lämnade betänkandet Vidareanvändning av hälsodata för vård och klinisk forskning (SOU 2023:76) och att betänkandet bl.a. omfattar förslag av betydelse för användningen av personuppgifter vid klinisk forskning. Även dessa förslag bereds i Regeringskansliet. I sammanhanget kan också nämnas Socialstyrelsens uppdrag att utveckla sitt arbete med att ge tillgång till data från hälsodataregister för forskning. Det arbetet ska slutredovisas i juni 2025. Utskottet uppmärksammar även det pågående arbetet med en nationell digital infrastruktur för hälso- och sjukvården och att det i uppdrag till E‑hälsomyndigheten att ta fram en färdplan för genomförandet (S2023/02108) uttalats att infrastrukturen ska underlätta försörjningen av uppgifter för forskning, utveckling, uppföljning, beslutsfattande och innovation inom hälso- och sjukvården på ett sätt som samtidigt tillgodoser skyddet för den personliga integriteten. Avslutningsvis, när det gäller motionsyrkanden som handlar om life science-strategin, konstaterar utskottet att den nuvarande strategin omfattar särskilda områden i form av forskning och innovation i vården, forskning och infrastruktur samt kompetensförsörjning, talangattraktion och livslångt lärande, och att det i strategin finns uttalanden om bl.a. affärsmodell för nyttjande av forskningsinfrastruktur, utbildning, fortbildning och vidareutbildning m.m. Utskottet noterar att ett arbete med att uppdatera strategin har påbörjats i Regeringskansliet. Utskottet anser därför att riksdagen bör avslå motion 2023/24:2076 (SD) yrkandena 1 och 3–5.

När det sedan gäller frågan om användning av AI i vården konstaterar utskottet att Smer har till uppgift att ge råd i medicinsk-etiska frågor till regeringen och riksdagen och att rådet har publicerat material om AI i hälso- och sjukvården. Vidare uppmärksammar utskottet att Läkemedelsverket i september 2023 publicerade en vägledning som handlar om användning av AI i svensk sjukvård och att frågan aktualiserades inom ramen för arbetet med Nationellt kompetenscentrum för äldreomsorg genom ett webbinarium i december 2023. Utskottet noterar även webbplatsen aisocialtjanst.digg.se som publicerades i januari 2024 efter regeringsuppdrag att stödja kommunernas användning av AI inom socialtjänsten samt det utredningsdirektiv (dir. 2023:164) som regeringen beslutade om i december 2023, för att bl.a. främja en konkurrenskraftig, säker och etisk AI-utveckling och AI-användning i Sverige. Det uppdraget ska slutredovisas senast den 1 juli 2025. Mot den bakgrunden anser utskottet att riksdagen bör avslå även motion 2023/24:2705 (MP) yrkande 13.

Ur avsnittet "Frågor om life science och användning av AI i vården" i betänkandet, som även gäller punkt 8. Läs betänkandet

Inledningsvis noterar utskottet att det genom promorian Förslag på åtgärder för att skapa bättre förutsättningar för kliniska prövningar – för en bättre välfärd och en starkare life science-sektor (Ds 2023:8) har lämnats förslag på åtgärder för att skapa bättre förutsättningar för kliniska prövningar, bl.a. att skapa partnerskapet SweTrial och att det ska organiseras med en referensgrupp på nationell nivå och ett kansli för nationell samordning. Förslagen som lämnats genom promorian bereds i Regeringskansliet. Efter förslag från utskottet har riksdagen tidigare beslutat om ett tillkännagivande till regeringen om en långsiktig patientdatareform. Utskottet uttalade då att grundläggande för en sådan reform bör vara att säkerställa att det är patienten som äger sina patientdata men utan att detta förhindrar behandling för ändamål såsom forskning och förebyggande hälso- och sjukvård. Utskottet noterar att Utredningen om sekundäranvändning av hälsodata i november 2023 lämnade betänkandet Vidareanvändning av hälsodata för vård och klinisk forskning (SOU 2023:76) och att betänkandet bl.a. omfattar förslag av betydelse för användningen av personuppgifter vid klinisk forskning. Även dessa förslag bereds i Regeringskansliet. I sammanhanget kan också nämnas Socialstyrelsens uppdrag att utveckla sitt arbete med att ge tillgång till data från hälsodataregister för forskning. Det arbetet ska slutredovisas i juni 2025. Utskottet uppmärksammar även det pågående arbetet med en nationell digital infrastruktur för hälso- och sjukvården och att det i uppdrag till E‑hälsomyndigheten att ta fram en färdplan för genomförandet (S2023/02108) uttalats att infrastrukturen ska underlätta försörjningen av uppgifter för forskning, utveckling, uppföljning, beslutsfattande och innovation inom hälso- och sjukvården på ett sätt som samtidigt tillgodoser skyddet för den personliga integriteten. Avslutningsvis, när det gäller motionsyrkanden som handlar om life science-strategin, konstaterar utskottet att den nuvarande strategin omfattar särskilda områden i form av forskning och innovation i vården, forskning och infrastruktur samt kompetensförsörjning, talangattraktion och livslångt lärande, och att det i strategin finns uttalanden om bl.a. affärsmodell för nyttjande av forskningsinfrastruktur, utbildning, fortbildning och vidareutbildning m.m. Utskottet noterar att ett arbete med att uppdatera strategin har påbörjats i Regeringskansliet. Utskottet anser därför att riksdagen bör avslå motion 2023/24:2076 (SD) yrkandena 1 och 3–5.

När det sedan gäller frågan om användning av AI i vården konstaterar utskottet att Smer har till uppgift att ge råd i medicinsk-etiska frågor till regeringen och riksdagen och att rådet har publicerat material om AI i hälso- och sjukvården. Vidare uppmärksammar utskottet att Läkemedelsverket i september 2023 publicerade en vägledning som handlar om användning av AI i svensk sjukvård och att frågan aktualiserades inom ramen för arbetet med Nationellt kompetenscentrum för äldreomsorg genom ett webbinarium i december 2023. Utskottet noterar även webbplatsen aisocialtjanst.digg.se som publicerades i januari 2024 efter regeringsuppdrag att stödja kommunernas användning av AI inom socialtjänsten samt det utredningsdirektiv (dir. 2023:164) som regeringen beslutade om i december 2023, för att bl.a. främja en konkurrenskraftig, säker och etisk AI-utveckling och AI-användning i Sverige. Det uppdraget ska slutredovisas senast den 1 juli 2025. Mot den bakgrunden anser utskottet att riksdagen bör avslå även motion 2023/24:2705 (MP) yrkande 13.

Ur avsnittet "Frågor om life science och användning av AI i vården" i betänkandet, som även gäller punkt 7. Läs betänkandet

Några motionsyrkanden handlar om vård i glesbygd. Utskottet noterar här vad regeringen uttalat i budgetpropositionen för 2024 om att den avser att fortsätta arbetet för att öka tillgängligheten till primärvården i hela landet och att det inom ramen för överenskommelsen God och nära vård 2024 ryms insatser för att utveckla primärvården på landsbygden. Medel enligt överenskommelsen kan exempelvis användas för nya arbetssätt, digitala lösningar, teambaserade arbetssätt och samverkan i syfte att utveckla primärvård på landsbygden. Också överenskommelsen om ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården 2024 omfattar insatser i form av nya arbetssätt för förbättrad tillgänglighet i regionen. Därutöver uppmärksammar utskottet att arbetet i projektet Samordnad utveckling för god och nära vård ur glesbygdsperspektiv och vid enheten Glesbygdsmedicinskt centrum fortfarande pågår. Vidare vill utskottet påminna om arbetet med en nationell digital infrastruktur för hälso- och sjukvården, E-hälsomyndighetens rapport om en färdplan och regeringens beslut i december 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att fungera som nationell samordnare i arbetet med att införa infrastrukturen. Med hänsyn till detta anser utskottet att riksdagen inte behöver ta något initiativ med anledning av motionerna 2023/24:2344 (V) yrkande 11 och 2023/24:2457 (C) yrkande 17, som bör avslås.

När det sedan gäller motionsyrkandet om ersättningssystem konstaterar utskottet att riksdagen efter förslag från utskottet har beslutat om ett tillkännagivande till regeringen om ersättningssystem för digital vård. Vidare noterar utskottet att strategin för genomförande av Vision e-hälsa 2025 omfattar insatsmålet Individen som medskapare och att detta område innefattar att individers resurser tillvaratas på nya sätt. Arbete pågår med att ta fram en ny strategi för perioden 2023–2025. Utskottet noterar också att det inom ramen för överenskommelsen God och nära vård 2024 avsatts medel för insatser för att stödja omställningen till en nära vård och att en insats enligt överenskommelsen kan vara utveckling av ersättningssystem. Utskottet vill även peka på förslag som har lämnats genom promemorian Effektiv och behovsbaserad digital vård (Ds 2023:27) och att ett av de förslag som har lämnats är att regionerna ska tilldelas stimulansmedel för att utveckla arbetet med distanstjänster. Förslaget bereds i Regeringskansliet. I sammanhanget kan också uppmärksammas förslag som har lämnats genom promemorian Ersättning för digitala vårdmöten inom den nationella taxan (S2023/02747) och förslaget om att göra det möjligt för vårdgivare som är verksamma enligt den nationella taxan att få ersättning för digitala vårdmöten. Även detta förslag bereds i Regeringskansliet. Vidare påminner utskottet om att det sedan 2018 finns ett gemensamt system för kunskapsstyrning i hälso- och sjukvården och noterar att ett antal myndigheter och styrgruppen för Nationellt system för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård under 2022 ingick ett partnerskap för att stödja kunskapsbaserad, säker, individanpassad, jämlik, tillgänglig och effektiv hälso- och sjukvård. Utskottet noterar även att Rådet för styrning med kunskap har till uppgift att vara ett forum för samverkan om strategiska frågor om kunskapsutveckling och nyttiggörande av forskning och innovationer i fråga om hälso- och sjukvård och socialtjänst. Utskottet uppmärksammar också den avsiktsförklaring som staten och SKR slöt i mars 2024 för att få ett större fokus på bl.a. genomförande i det fortsatta arbetet. Utskottet anser därför att riksdagen inte heller behöver ta något initiativ med anledning av motion 2023/24:2493 (C) yrkande 6. Yrkandet bör avslås.

När det sedan gäller frågan om kvalitetsregister noterar utskottet att regeringen i budgetpropositionen för 2024 och inom ramen för överenskommelsen God och nära vård 2024 avsatt särskilda medel för nationella kvalitetsregister. Utskottet vill i sammanhanget även peka på den rapport som E-hälsomyndigheten lämnade i februari 2023 om en förstudie om digital nationell infrastruktur för nationella kvalitetsregister och det uppdrag som myndigheten fick i juni 2023 att utreda förutsättningarna för att utveckla en nationell teknisk lösning som möjliggör automatisk informationsöverföring till nationella kvalitetsregister (S2023/02109). Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2024. Utskottet uppmärksammar också Socialstyrelsens uppdrag att analysera och lämna förslag på hur myndigheten kan stödja ansvariga registerhållare för de nationella kvalitetsregistren med nödvändig juridisk kompetens för datahantering och datautlämnande (S2023/02116), och att även det uppdraget ska slutredovisas senast den 31 oktober 2024. Mot den bakgrunden är utskottet inte berett att föreslå att riksdagen ska ta något initiativ med anledning av motion 2023/24:2493 (C) yrkande 7, som bör avslås.

En motion tar upp frågan om en anteckning om könstillhörighet i dokumentation i hälso- och sjukvården. Utskottet konstaterar här att syftet med patientdatalagen bl.a. är att informationshanteringen inom hälso- och sjukvården ska vara organiserad så att den tillgodoser patientsäkerhet och god kvalitet samt främjar kostnadseffektivitet. Av lagen framgår att om uppgifterna finns tillgängliga ska en patientjournal alltid innehålla uppgift om patientens identitet (3 kap. 6 § andra stycket 1). Av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om journalföring och behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvården framgår att uppgifterna i en patientjournal ska vara entydiga (5 kap. 2 §). Som allmänna råd gäller att vårdgivaren bör använda bl.a. Socialstyrelsens termbank och systemet Snomed CT, vilket innehåller bl.a. termerna ”man”, ”kvinna”, ”pojke” och ”flicka”. I Socialstyrelsens handbok Journalföring och behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvården anges vidare att det är viktigt att alla journalhandlingar i patientjournalen är försedda med en entydig personidentifikation såsom för- och efternamn samt personnummer. Mot den bakgrunden är utskottet inte berett att föreslå att riksdagen ska ta något initiativ med anledning av motion 2023/24:386 (SD) yrkande 12. Motionsyrkandet bör avslås.

Ur avsnittet "E-hälsa" i betänkandet, som även gäller punkterna 9, 11, 12 och 13. Läs betänkandet

Några motionsyrkanden handlar om vård i glesbygd. Utskottet noterar här vad regeringen uttalat i budgetpropositionen för 2024 om att den avser att fortsätta arbetet för att öka tillgängligheten till primärvården i hela landet och att det inom ramen för överenskommelsen God och nära vård 2024 ryms insatser för att utveckla primärvården på landsbygden. Medel enligt överenskommelsen kan exempelvis användas för nya arbetssätt, digitala lösningar, teambaserade arbetssätt och samverkan i syfte att utveckla primärvård på landsbygden. Också överenskommelsen om ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården 2024 omfattar insatser i form av nya arbetssätt för förbättrad tillgänglighet i regionen. Därutöver uppmärksammar utskottet att arbetet i projektet Samordnad utveckling för god och nära vård ur glesbygdsperspektiv och vid enheten Glesbygdsmedicinskt centrum fortfarande pågår. Vidare vill utskottet påminna om arbetet med en nationell digital infrastruktur för hälso- och sjukvården, E-hälsomyndighetens rapport om en färdplan och regeringens beslut i december 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att fungera som nationell samordnare i arbetet med att införa infrastrukturen. Med hänsyn till detta anser utskottet att riksdagen inte behöver ta något initiativ med anledning av motionerna 2023/24:2344 (V) yrkande 11 och 2023/24:2457 (C) yrkande 17, som bör avslås.

När det sedan gäller motionsyrkandet om ersättningssystem konstaterar utskottet att riksdagen efter förslag från utskottet har beslutat om ett tillkännagivande till regeringen om ersättningssystem för digital vård. Vidare noterar utskottet att strategin för genomförande av Vision e-hälsa 2025 omfattar insatsmålet Individen som medskapare och att detta område innefattar att individers resurser tillvaratas på nya sätt. Arbete pågår med att ta fram en ny strategi för perioden 2023–2025. Utskottet noterar också att det inom ramen för överenskommelsen God och nära vård 2024 avsatts medel för insatser för att stödja omställningen till en nära vård och att en insats enligt överenskommelsen kan vara utveckling av ersättningssystem. Utskottet vill även peka på förslag som har lämnats genom promemorian Effektiv och behovsbaserad digital vård (Ds 2023:27) och att ett av de förslag som har lämnats är att regionerna ska tilldelas stimulansmedel för att utveckla arbetet med distanstjänster. Förslaget bereds i Regeringskansliet. I sammanhanget kan också uppmärksammas förslag som har lämnats genom promemorian Ersättning för digitala vårdmöten inom den nationella taxan (S2023/02747) och förslaget om att göra det möjligt för vårdgivare som är verksamma enligt den nationella taxan att få ersättning för digitala vårdmöten. Även detta förslag bereds i Regeringskansliet. Vidare påminner utskottet om att det sedan 2018 finns ett gemensamt system för kunskapsstyrning i hälso- och sjukvården och noterar att ett antal myndigheter och styrgruppen för Nationellt system för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård under 2022 ingick ett partnerskap för att stödja kunskapsbaserad, säker, individanpassad, jämlik, tillgänglig och effektiv hälso- och sjukvård. Utskottet noterar även att Rådet för styrning med kunskap har till uppgift att vara ett forum för samverkan om strategiska frågor om kunskapsutveckling och nyttiggörande av forskning och innovationer i fråga om hälso- och sjukvård och socialtjänst. Utskottet uppmärksammar också den avsiktsförklaring som staten och SKR slöt i mars 2024 för att få ett större fokus på bl.a. genomförande i det fortsatta arbetet. Utskottet anser därför att riksdagen inte heller behöver ta något initiativ med anledning av motion 2023/24:2493 (C) yrkande 6. Yrkandet bör avslås.

När det sedan gäller frågan om kvalitetsregister noterar utskottet att regeringen i budgetpropositionen för 2024 och inom ramen för överenskommelsen God och nära vård 2024 avsatt särskilda medel för nationella kvalitetsregister. Utskottet vill i sammanhanget även peka på den rapport som E-hälsomyndigheten lämnade i februari 2023 om en förstudie om digital nationell infrastruktur för nationella kvalitetsregister och det uppdrag som myndigheten fick i juni 2023 att utreda förutsättningarna för att utveckla en nationell teknisk lösning som möjliggör automatisk informationsöverföring till nationella kvalitetsregister (S2023/02109). Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2024. Utskottet uppmärksammar också Socialstyrelsens uppdrag att analysera och lämna förslag på hur myndigheten kan stödja ansvariga registerhållare för de nationella kvalitetsregistren med nödvändig juridisk kompetens för datahantering och datautlämnande (S2023/02116), och att även det uppdraget ska slutredovisas senast den 31 oktober 2024. Mot den bakgrunden är utskottet inte berett att föreslå att riksdagen ska ta något initiativ med anledning av motion 2023/24:2493 (C) yrkande 7, som bör avslås.

En motion tar upp frågan om en anteckning om könstillhörighet i dokumentation i hälso- och sjukvården. Utskottet konstaterar här att syftet med patientdatalagen bl.a. är att informationshanteringen inom hälso- och sjukvården ska vara organiserad så att den tillgodoser patientsäkerhet och god kvalitet samt främjar kostnadseffektivitet. Av lagen framgår att om uppgifterna finns tillgängliga ska en patientjournal alltid innehålla uppgift om patientens identitet (3 kap. 6 § andra stycket 1). Av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om journalföring och behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvården framgår att uppgifterna i en patientjournal ska vara entydiga (5 kap. 2 §). Som allmänna råd gäller att vårdgivaren bör använda bl.a. Socialstyrelsens termbank och systemet Snomed CT, vilket innehåller bl.a. termerna ”man”, ”kvinna”, ”pojke” och ”flicka”. I Socialstyrelsens handbok Journalföring och behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvården anges vidare att det är viktigt att alla journalhandlingar i patientjournalen är försedda med en entydig personidentifikation såsom för- och efternamn samt personnummer. Mot den bakgrunden är utskottet inte berett att föreslå att riksdagen ska ta något initiativ med anledning av motion 2023/24:386 (SD) yrkande 12. Motionsyrkandet bör avslås.

Ur avsnittet "E-hälsa" i betänkandet, som även gäller punkterna 9, 10, 12 och 13. Läs betänkandet

Några motionsyrkanden handlar om vård i glesbygd. Utskottet noterar här vad regeringen uttalat i budgetpropositionen för 2024 om att den avser att fortsätta arbetet för att öka tillgängligheten till primärvården i hela landet och att det inom ramen för överenskommelsen God och nära vård 2024 ryms insatser för att utveckla primärvården på landsbygden. Medel enligt överenskommelsen kan exempelvis användas för nya arbetssätt, digitala lösningar, teambaserade arbetssätt och samverkan i syfte att utveckla primärvård på landsbygden. Också överenskommelsen om ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården 2024 omfattar insatser i form av nya arbetssätt för förbättrad tillgänglighet i regionen. Därutöver uppmärksammar utskottet att arbetet i projektet Samordnad utveckling för god och nära vård ur glesbygdsperspektiv och vid enheten Glesbygdsmedicinskt centrum fortfarande pågår. Vidare vill utskottet påminna om arbetet med en nationell digital infrastruktur för hälso- och sjukvården, E-hälsomyndighetens rapport om en färdplan och regeringens beslut i december 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att fungera som nationell samordnare i arbetet med att införa infrastrukturen. Med hänsyn till detta anser utskottet att riksdagen inte behöver ta något initiativ med anledning av motionerna 2023/24:2344 (V) yrkande 11 och 2023/24:2457 (C) yrkande 17, som bör avslås.

När det sedan gäller motionsyrkandet om ersättningssystem konstaterar utskottet att riksdagen efter förslag från utskottet har beslutat om ett tillkännagivande till regeringen om ersättningssystem för digital vård. Vidare noterar utskottet att strategin för genomförande av Vision e-hälsa 2025 omfattar insatsmålet Individen som medskapare och att detta område innefattar att individers resurser tillvaratas på nya sätt. Arbete pågår med att ta fram en ny strategi för perioden 2023–2025. Utskottet noterar också att det inom ramen för överenskommelsen God och nära vård 2024 avsatts medel för insatser för att stödja omställningen till en nära vård och att en insats enligt överenskommelsen kan vara utveckling av ersättningssystem. Utskottet vill även peka på förslag som har lämnats genom promemorian Effektiv och behovsbaserad digital vård (Ds 2023:27) och att ett av de förslag som har lämnats är att regionerna ska tilldelas stimulansmedel för att utveckla arbetet med distanstjänster. Förslaget bereds i Regeringskansliet. I sammanhanget kan också uppmärksammas förslag som har lämnats genom promemorian Ersättning för digitala vårdmöten inom den nationella taxan (S2023/02747) och förslaget om att göra det möjligt för vårdgivare som är verksamma enligt den nationella taxan att få ersättning för digitala vårdmöten. Även detta förslag bereds i Regeringskansliet. Vidare påminner utskottet om att det sedan 2018 finns ett gemensamt system för kunskapsstyrning i hälso- och sjukvården och noterar att ett antal myndigheter och styrgruppen för Nationellt system för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård under 2022 ingick ett partnerskap för att stödja kunskapsbaserad, säker, individanpassad, jämlik, tillgänglig och effektiv hälso- och sjukvård. Utskottet noterar även att Rådet för styrning med kunskap har till uppgift att vara ett forum för samverkan om strategiska frågor om kunskapsutveckling och nyttiggörande av forskning och innovationer i fråga om hälso- och sjukvård och socialtjänst. Utskottet uppmärksammar också den avsiktsförklaring som staten och SKR slöt i mars 2024 för att få ett större fokus på bl.a. genomförande i det fortsatta arbetet. Utskottet anser därför att riksdagen inte heller behöver ta något initiativ med anledning av motion 2023/24:2493 (C) yrkande 6. Yrkandet bör avslås.

När det sedan gäller frågan om kvalitetsregister noterar utskottet att regeringen i budgetpropositionen för 2024 och inom ramen för överenskommelsen God och nära vård 2024 avsatt särskilda medel för nationella kvalitetsregister. Utskottet vill i sammanhanget även peka på den rapport som E-hälsomyndigheten lämnade i februari 2023 om en förstudie om digital nationell infrastruktur för nationella kvalitetsregister och det uppdrag som myndigheten fick i juni 2023 att utreda förutsättningarna för att utveckla en nationell teknisk lösning som möjliggör automatisk informationsöverföring till nationella kvalitetsregister (S2023/02109). Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2024. Utskottet uppmärksammar också Socialstyrelsens uppdrag att analysera och lämna förslag på hur myndigheten kan stödja ansvariga registerhållare för de nationella kvalitetsregistren med nödvändig juridisk kompetens för datahantering och datautlämnande (S2023/02116), och att även det uppdraget ska slutredovisas senast den 31 oktober 2024. Mot den bakgrunden är utskottet inte berett att föreslå att riksdagen ska ta något initiativ med anledning av motion 2023/24:2493 (C) yrkande 7, som bör avslås.

En motion tar upp frågan om en anteckning om könstillhörighet i dokumentation i hälso- och sjukvården. Utskottet konstaterar här att syftet med patientdatalagen bl.a. är att informationshanteringen inom hälso- och sjukvården ska vara organiserad så att den tillgodoser patientsäkerhet och god kvalitet samt främjar kostnadseffektivitet. Av lagen framgår att om uppgifterna finns tillgängliga ska en patientjournal alltid innehålla uppgift om patientens identitet (3 kap. 6 § andra stycket 1). Av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om journalföring och behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvården framgår att uppgifterna i en patientjournal ska vara entydiga (5 kap. 2 §). Som allmänna råd gäller att vårdgivaren bör använda bl.a. Socialstyrelsens termbank och systemet Snomed CT, vilket innehåller bl.a. termerna ”man”, ”kvinna”, ”pojke” och ”flicka”. I Socialstyrelsens handbok Journalföring och behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvården anges vidare att det är viktigt att alla journalhandlingar i patientjournalen är försedda med en entydig personidentifikation såsom för- och efternamn samt personnummer. Mot den bakgrunden är utskottet inte berett att föreslå att riksdagen ska ta något initiativ med anledning av motion 2023/24:386 (SD) yrkande 12. Motionsyrkandet bör avslås.

Ur avsnittet "E-hälsa" i betänkandet, som även gäller punkterna 9, 10, 11 och 12. Läs betänkandet

Utskottet anser att hälso- och sjukvårdens beredskap är en prioriterad fråga. När det gäller de krav som kan ställas på regioner och kommuner i fråga om beredskap finns grundläggande bestämmelser i lagen om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap och den anslutande förordningen. För statliga myndigheter finns bestämmelser i förordningen om statliga myndigheters beredskap. Numera finns även särskilda bestämmelser om statsbidrag i förordningen om statsbidrag för hälso- och sjukvårdens beredskap och i förordningen om statsbidrag till regioner för åtgärder för att höja driftsäkerheten på hälso- och sjukvårdens fastigheter. Utskottet noterar att regeringen har gett en särskild utredare i uppdrag att bl.a. föreslå en mer ändamålsenlig och utförlig reglering än den i nuvarande lag (dir. 2023:51) och att detta uppdrag ska redovisas senast den 30 september 2024. Utskottet noterar också vad statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD) uttalat vid svar på interpellationer den 6 februari 2024 (ip. 2023/24:363 och ip. 2023/24:367) om att regeringen avser att återkomma till riksdagen med anledning av Försvarsberedningens förslag. När det mer i detalj gäller beredskap för värmeböljor vill utskottet peka på det material som Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap tillhandahåller i frågan och noterar att det på webbplatsen kunskapsguiden.se finns information om bl.a. utbildning för kompetensutveckling av personal inom bl.a. hälso- och sjukvården. Utskottet anser därför att motion 2023/24:903 (MP) yrkande 16 bör avslås.

När det sedan gäller frågan om hälso- och sjukvård åt utlänningar konstaterar utskottet att flyktingar från Ukraina enligt beslut av Europeiska rådet omfattas av tillfälligt skydd enligt direktiv 2001/55/EG, det s.k. massflyktsdirektivet. Regionerna har därmed skyldighet att erbjuda dem som beviljats uppehållstillstånd enligt reglerna om tillfälligt skydd sådan vård som omfattas av lagen om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. Enligt lagen ska den som inte har fyllt 18 år erbjudas vård i samma omfattning som erbjuds den som är bosatt inom regionen (5 § första stycket). Den som har fyllt 18 år ska erbjudas vård som inte kan anstå, mödrahälsovård, vård vid abort och preventivmedelsrådgivning (6 §). Socialstyrelsen och Migrationsverket tillhandahåller information om den vård som regionerna ska erbjuda flyktingar från Ukraina. Vidare noterar utskottet det utkast till lagrådsremiss som Justitiedepartementet i februari 2024 publicerade om förbättrade levnadsvillkor för utlänningar med tillfälligt skydd och att ärendet nu bereds i Regeringskansliet. Mot den bakgrunden anser utskottet att även motion 2023/24:955 (MP) yrkande 3 bör avslås.

Ur avsnittet "Beredskap" i betänkandet, som även gäller punkt 15. Läs betänkandet

Utskottet anser att hälso- och sjukvårdens beredskap är en prioriterad fråga. När det gäller de krav som kan ställas på regioner och kommuner i fråga om beredskap finns grundläggande bestämmelser i lagen om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap och den anslutande förordningen. För statliga myndigheter finns bestämmelser i förordningen om statliga myndigheters beredskap. Numera finns även särskilda bestämmelser om statsbidrag i förordningen om statsbidrag för hälso- och sjukvårdens beredskap och i förordningen om statsbidrag till regioner för åtgärder för att höja driftsäkerheten på hälso- och sjukvårdens fastigheter. Utskottet noterar att regeringen har gett en särskild utredare i uppdrag att bl.a. föreslå en mer ändamålsenlig och utförlig reglering än den i nuvarande lag (dir. 2023:51) och att detta uppdrag ska redovisas senast den 30 september 2024. Utskottet noterar också vad statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD) uttalat vid svar på interpellationer den 6 februari 2024 (ip. 2023/24:363 och ip. 2023/24:367) om att regeringen avser att återkomma till riksdagen med anledning av Försvarsberedningens förslag. När det mer i detalj gäller beredskap för värmeböljor vill utskottet peka på det material som Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap tillhandahåller i frågan och noterar att det på webbplatsen kunskapsguiden.se finns information om bl.a. utbildning för kompetensutveckling av personal inom bl.a. hälso- och sjukvården. Utskottet anser därför att motion 2023/24:903 (MP) yrkande 16 bör avslås.

När det sedan gäller frågan om hälso- och sjukvård åt utlänningar konstaterar utskottet att flyktingar från Ukraina enligt beslut av Europeiska rådet omfattas av tillfälligt skydd enligt direktiv 2001/55/EG, det s.k. massflyktsdirektivet. Regionerna har därmed skyldighet att erbjuda dem som beviljats uppehållstillstånd enligt reglerna om tillfälligt skydd sådan vård som omfattas av lagen om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. Enligt lagen ska den som inte har fyllt 18 år erbjudas vård i samma omfattning som erbjuds den som är bosatt inom regionen (5 § första stycket). Den som har fyllt 18 år ska erbjudas vård som inte kan anstå, mödrahälsovård, vård vid abort och preventivmedelsrådgivning (6 §). Socialstyrelsen och Migrationsverket tillhandahåller information om den vård som regionerna ska erbjuda flyktingar från Ukraina. Vidare noterar utskottet det utkast till lagrådsremiss som Justitiedepartementet i februari 2024 publicerade om förbättrade levnadsvillkor för utlänningar med tillfälligt skydd och att ärendet nu bereds i Regeringskansliet. Mot den bakgrunden anser utskottet att även motion 2023/24:955 (MP) yrkande 3 bör avslås.

Ur avsnittet "Beredskap" i betänkandet, som även gäller punkt 14. Läs betänkandet

De motionsyrkanden som finns upptagna i bilaga 2 rör samma eller i huvudsak samma frågor som utskottet har behandlat tidigare under valperioden, se bl.a. betänkande 2022/23:SoU14. Utskottet avstyrker därför dessa motionsyrkanden. Tidigare ståndpunkter framgår av det nämnda betänkandet.

Reservationer

1.

Utbildning av personal i företagshälsovården, punkt 1 (S)

av Fredrik Lundh Sammeli (S), Yasmine Bladelius (S), Mikael Dahlqvist (S), Anna Vikström (S) och Gustaf Lantz (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2023/24:2617 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkandena 55 och 56 samt

2023/24:2620 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkandena 37 och 38 samt

avslår motionerna

2023/24:2098 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD) och

2023/24:2677 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 18.

Ställningstagande

Tillgång till företagshälsovård är av avgörande betydelse för att säkerställa en bra arbetsmiljö och välbefinnande för arbetstagare. Ett hinder för att fler ska kunna få tillgång till företagshälsovård är de stora problem som branschen har med kompetensförsörjningen. Redan 2007 konstaterades det i en statlig utredning, Ny företagshälsovård – ny kunskapsförsörjning (SOU 2007:91), att det fanns en brist på utbildning för företagsläkare. För att säkerställa tillgången till kompetent personal föreslog utredningen att utbildningsvägarna för företagsläkare och företagssköterskor skulle utvecklas. Detta inkluderade att ge en myndighet i uppdrag att anordna och finansiera ST-utbildning för företagsläkare. Vi anser att utredningens förslag bör ses över för att se om de fortfarande är relevanta för att lösa de kompetensförsörjningsproblem som företagshälsovården fortfarande står inför.

Regeringen bör därför göra en översyn för att säkra adekvat samordning och långsiktig finansiering av utbildningen av företagsläkare och företagssköterskor samt ge en lämplig myndighet i uppdrag – och nödvändiga resurser för – att anordna och finansiera ST-utbildning för företagsläkare.

2.

Utbildning av personal i företagshälsovården, punkt 1 (MP)

av Ulrika Westerlund (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2677 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 18 och

avslår motionerna

2023/24:2098 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD),

2023/24:2617 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkandena 55 och 56 samt

2023/24:2620 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkandena 37 och 38.

Ställningstagande

Företagshälsorna har en central roll i att förebygga att människor blir sjuka på grund av sitt jobb och att rehabilitera människor så att de kan försörja sig genom arbete. Kompetensförsörjningen till företagshälsan är en enorm utmaning. Ansvaret för utbildningen av specialistläkare i arbetsmedicin är i dag oklart. Resultatet är att det knappt utbildas några sådana läkare.

Regeringen bör skyndsamt ge en lämplig myndighet i uppdrag att ansvara för utbildningar inom kunskapsområdet och se till att den finansiering som behövs finns.

3.

Kompetensförsörjning och behörighet, punkt 2 (S)

av Fredrik Lundh Sammeli (S), Yasmine Bladelius (S), Mikael Dahlqvist (S), Anna Vikström (S) och Gustaf Lantz (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2023/24:1084 av Azra Muranovic m.fl. (S) och

2023/24:1348 av Peder Björk m.fl. (S) samt

avslår motionerna

2023/24:1584 av Ulrik Nilsson (M) och

2023/24:2344 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 4, 5, 7 och 16–18.

Ställningstagande

För att minska den samhällsskada som mäns våld mot kvinnor skapar är det enligt vår mening avgörande att hälso- och sjukvårdspersonal, administratörer, lärare, poliser och socialarbetare kontinuerligt ökar medvetenheten och kompetensen inom bemötande och stöd. Det behövs även ett tvärprofessionellt samarbete mellan olika yrkesgrupper för att bl.a. säkerställa att våldsutsatta kvinnor får ett samordnat bemötande.

Regeringen bör se över dessa frågor.

4.

Kompetensförsörjning och behörighet, punkt 2 (V)

av Karin Rågsjö (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2344 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 4, 5, 7 och 16–18 samt

avslår motionerna

2023/24:1084 av Azra Muranovic m.fl. (S),

2023/24:1348 av Peder Björk m.fl. (S) och

2023/24:1584 av Ulrik Nilsson (M).

Ställningstagande

Jag anser att kompetensförsörjningen är en nationell fråga och att staten behöver ta ett större ansvar än i dag för planeringen av personalbehov och utbildning inom vården. Grundutbildning, vidareutbildning och fortbildning behöver säkras för hela landet och utifrån befolkningens behov. I sammanhanget är det av största vikt att behovet av läkare inom primärvården uppfylls. Regeringen bör ta fram en långsiktig plan för primärvårdens kompetensförsörjning i samverkan med regionerna. Jag anser också att regeringen bör ta fram en långsiktig ekonomisk nationell plan för grundutbildning, vidareutbildning och fortbildning i syfte att uppfylla behovet av läkare inom primärvården.

Vidare behöver personalen inom hälso- och sjukvården få den kompetensutveckling som krävs för att tillgodose befolkningens vårdbehov. Jag anser att regeringen därför bör säkerställa att varje läkare har en individuell fortbildningsplan som följs upp och revideras regelbundet.

Jag menar även att modellen med överenskommelser med SKR inte har lyckats möta de behov av tjänster som finns runt om i landet och att det är lämpligt att ansvar för dimensioneringen av AT- och ST-tjänster i stället förläggs på en nationell nivå. Det skulle innebära att fördelningen av AT- och ST-tjänster kan bli mer likvärdig mellan regionerna och att regionala brister skulle kunna förebyggas och åtgärdas genom att det skulle finnas en nationell helhetsbild. Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med detta.

Ur avsnittet "Motioner som bereds förenklat" i betänkandet. Läs betänkandet