Ett utvidgat utreseförbud för barn

Utskottet instämmer i det som regeringen uttalat i propositionen om åldersgränsen för utreseförbud och att ett sådant förbud ska kunna meddelas endast för den som är under 18 år. Utskottet anser därför att motion 2023/24:2825 (MP) yrkande 1 bör avslås.

När det sedan gäller frågan om stöd till barn som förts utomlands delar utskottet regeringens bedömning att svenska myndigheter har begränsade möjligheter att agera i utlandet när ett barn vistas där. Utskottet anser vidare att det är av största vikt att aktörerna på området är väl insatta i regelverket för att förslaget om ett utvidgat utreseförbud ska få avsedda effekter och leda till ett utökat skydd för barn mot skadliga utlandsvistelser. Utskottet noterar och ser positivt på att det pågår ett arbete med att ta fram och sprida kunskapsmaterial om ett utvidgat utreseförbud för barn. Slutligen finner utskottet inte skäl att göra någon annan bedömning än regeringen när det gäller de ekonomiska konsekvenserna av förslaget. Sammantaget anser utskottet att det inte finns skäl för bifall till motion 2023/24:2825 (MP) yrkandena 2 och 3. Yrkandena bör avslås.

Reservationer

1.

Förutsättningar för utreseförbud, punkt 1 (S)

av Fredrik Lundh Sammeli (S), Yasmine Bladelius (S), Mikael Dahlqvist (S), Anna Vikström (S) och Dzenan Cisija (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen antar 31 a § regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga med den ändringen att paragrafen ska ha den lydelse som reservanterna föreslår i bilaga 3.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:72 punkt 2 i denna del och motion

2023/24:2823 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S).

Ställningstagande

Lagrådet föreslog en annan formulering av 31 a § i förslaget till lag om ändring i LVU än den som finns i lagrådsremissen. Regeringens förslag hanterar endast delvis Lagrådets synpunkter. Regeringen har valt en lagteknisk lösning där man lägger till ett nytt avslutande stycke som väsentligen innebär detsamma som i gällande lag men med den skillnaden att könsstympning inte längre uttryckligen nämns i bestämmelsen. Enligt vår mening kan regeringens förslag uppfattas på ett sådant sätt att det medför en risk för att möjligheten att använda utreseförbudet vid risk för könsstympning minskar. Det förhållandet att könsstympning kan omfattas av begreppet fysisk misshandel är enligt vår mening inte tillräckligt i sammanhanget. Anledningen till detta är att socialnämnden, enligt regeringens förslag, kommer att behöva visa inte bara risken att barnet utsätts för könsstympning, såsom gäller i dag, utan även att den unges hälsa eller utveckling skadas under utlandsvistelsen på grund av den fysiska misshandeln. Regeringen föreslår därmed att det ska införas ett nytt andra led som innebär ett större krav på bevisning än vad som gäller i dag. Vi motsätter oss detta.

Riksdagen bör därför anta regeringens förslag till 31 a § förslaget till lag om ändring i LVU med den lydelse som vi föreslår i bilaga 3.

2.

Utreseförbud för andra än barn, punkt 3 (MP)

av Ulrika Westerlund (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2825 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 1.

Ställningstagande

Jag välkomnar förslagen i propositionen om att stärka barns rättigheter. Det är uppenbart att det behövs ett stärkt skydd ur barnrättsperspektiv. Jag välkomnar också den föreslagna strukturen i lagstiftningen som följer förutsättningarna för vård enligt LVU och att det ska finnas en påtaglig risk för att barnets hälsa eller utveckling skadas för att lagstiftningen ska gälla. Förslaget i propositionen gäller dock för barn och unga under 18 år. Ett flertal remissinstanser har lyft fram att åldersgränsen bör utvidgas från 18 till 20 år. Jag håller med om detta. En ung människa som är utsatt för hårt tryck kan ha svårt att stå upp för sig själv och sätta emot, även när hen har fyllt 18 år. Ett skydd bör därför finnas ytterligare ett par år. Jag menar att en rimlig gräns för detta är 20 år, dvs. fram till det att den unge har fyllt 21 år. I sammanhanget måste den unges inställning beaktas och få en avgörande betydelse vid bedömningen.

Regeringen bör se över frågan och därefter återkomma till riksdagen.

3.

Stöd till barn som förts utomlands och socialtjänstens förutsättningar, punkt 4 (S, MP)

av Fredrik Lundh Sammeli (S), Yasmine Bladelius (S), Mikael Dahlqvist (S), Anna Vikström (S), Ulrika Westerlund (MP) och Dzenan Cisija (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2825 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkandena 2 och 3.

Ställningstagande

Vi anser att det finns behov av ökade insatser för barn som har förts bort mot sin egen eller en förälders vilja och befinner sig utomlands. Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med detta.

Vi anser också att det är angeläget att socialtjänsten och förvaltningsdomstolarna tillförs de resurser som behövs för att den nya lagstiftningen ska fungera väl. I propositionen anges att regeringen bedömer att förslagen medför marginella kostnadsökningar som ryms inom de befintliga ekonomiska ramarna. Vi delar inte den bedömningen. Enligt vår mening är det ett grannlaga arbete att bedöma de situationer som lagstiftningen är tillämplig på och att säkerställa att barns möjlighet att resa inte ska begränsas när det inte behövs. I sammanhanget behöver man ha i åtanke att förslaget inte bara handlar om situationer där det skulle kunna vara aktuellt med vård enligt LVU. Det kan exempelvis också handla om situationer där barn lever i en familjesituation som i och för sig är bra men där släktingar i hemlandet utövar ett starkt tryck och inflytande som barnets föräldrar kan ha svårt att stå emot. Regeringen bör därför snarast se över vilka resurser som behövs för att möjliggöra att lagstiftningen kan tillämpas på det sätt som det är tänkt.

Ur avsnittet "Lagens framtida utformning m.m." i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3 och 4. Läs betänkandet

Utskottet instämmer i det som regeringen uttalat i propositionen om åldersgränsen för utreseförbud och att ett sådant förbud ska kunna meddelas endast för den som är under 18 år. Utskottet anser därför att motion 2023/24:2825 (MP) yrkande 1 bör avslås.

När det sedan gäller frågan om stöd till barn som förts utomlands delar utskottet regeringens bedömning att svenska myndigheter har begränsade möjligheter att agera i utlandet när ett barn vistas där. Utskottet anser vidare att det är av största vikt att aktörerna på området är väl insatta i regelverket för att förslaget om ett utvidgat utreseförbud ska få avsedda effekter och leda till ett utökat skydd för barn mot skadliga utlandsvistelser. Utskottet noterar och ser positivt på att det pågår ett arbete med att ta fram och sprida kunskapsmaterial om ett utvidgat utreseförbud för barn. Slutligen finner utskottet inte skäl att göra någon annan bedömning än regeringen när det gäller de ekonomiska konsekvenserna av förslaget. Sammantaget anser utskottet att det inte finns skäl för bifall till motion 2023/24:2825 (MP) yrkandena 2 och 3. Yrkandena bör avslås.

Reservationer

1.

Förutsättningar för utreseförbud, punkt 1 (S)

av Fredrik Lundh Sammeli (S), Yasmine Bladelius (S), Mikael Dahlqvist (S), Anna Vikström (S) och Dzenan Cisija (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen antar 31 a § regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga med den ändringen att paragrafen ska ha den lydelse som reservanterna föreslår i bilaga 3.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:72 punkt 2 i denna del och motion

2023/24:2823 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S).

Ställningstagande

Lagrådet föreslog en annan formulering av 31 a § i förslaget till lag om ändring i LVU än den som finns i lagrådsremissen. Regeringens förslag hanterar endast delvis Lagrådets synpunkter. Regeringen har valt en lagteknisk lösning där man lägger till ett nytt avslutande stycke som väsentligen innebär detsamma som i gällande lag men med den skillnaden att könsstympning inte längre uttryckligen nämns i bestämmelsen. Enligt vår mening kan regeringens förslag uppfattas på ett sådant sätt att det medför en risk för att möjligheten att använda utreseförbudet vid risk för könsstympning minskar. Det förhållandet att könsstympning kan omfattas av begreppet fysisk misshandel är enligt vår mening inte tillräckligt i sammanhanget. Anledningen till detta är att socialnämnden, enligt regeringens förslag, kommer att behöva visa inte bara risken att barnet utsätts för könsstympning, såsom gäller i dag, utan även att den unges hälsa eller utveckling skadas under utlandsvistelsen på grund av den fysiska misshandeln. Regeringen föreslår därmed att det ska införas ett nytt andra led som innebär ett större krav på bevisning än vad som gäller i dag. Vi motsätter oss detta.

Riksdagen bör därför anta regeringens förslag till 31 a § förslaget till lag om ändring i LVU med den lydelse som vi föreslår i bilaga 3.

2.

Utreseförbud för andra än barn, punkt 3 (MP)

av Ulrika Westerlund (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2825 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 1.

Ställningstagande

Jag välkomnar förslagen i propositionen om att stärka barns rättigheter. Det är uppenbart att det behövs ett stärkt skydd ur barnrättsperspektiv. Jag välkomnar också den föreslagna strukturen i lagstiftningen som följer förutsättningarna för vård enligt LVU och att det ska finnas en påtaglig risk för att barnets hälsa eller utveckling skadas för att lagstiftningen ska gälla. Förslaget i propositionen gäller dock för barn och unga under 18 år. Ett flertal remissinstanser har lyft fram att åldersgränsen bör utvidgas från 18 till 20 år. Jag håller med om detta. En ung människa som är utsatt för hårt tryck kan ha svårt att stå upp för sig själv och sätta emot, även när hen har fyllt 18 år. Ett skydd bör därför finnas ytterligare ett par år. Jag menar att en rimlig gräns för detta är 20 år, dvs. fram till det att den unge har fyllt 21 år. I sammanhanget måste den unges inställning beaktas och få en avgörande betydelse vid bedömningen.

Regeringen bör se över frågan och därefter återkomma till riksdagen.

3.

Stöd till barn som förts utomlands och socialtjänstens förutsättningar, punkt 4 (S, MP)

av Fredrik Lundh Sammeli (S), Yasmine Bladelius (S), Mikael Dahlqvist (S), Anna Vikström (S), Ulrika Westerlund (MP) och Dzenan Cisija (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2825 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkandena 2 och 3.

Ställningstagande

Vi anser att det finns behov av ökade insatser för barn som har förts bort mot sin egen eller en förälders vilja och befinner sig utomlands. Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med detta.

Vi anser också att det är angeläget att socialtjänsten och förvaltningsdomstolarna tillförs de resurser som behövs för att den nya lagstiftningen ska fungera väl. I propositionen anges att regeringen bedömer att förslagen medför marginella kostnadsökningar som ryms inom de befintliga ekonomiska ramarna. Vi delar inte den bedömningen. Enligt vår mening är det ett grannlaga arbete att bedöma de situationer som lagstiftningen är tillämplig på och att säkerställa att barns möjlighet att resa inte ska begränsas när det inte behövs. I sammanhanget behöver man ha i åtanke att förslaget inte bara handlar om situationer där det skulle kunna vara aktuellt med vård enligt LVU. Det kan exempelvis också handla om situationer där barn lever i en familjesituation som i och för sig är bra men där släktingar i hemlandet utövar ett starkt tryck och inflytande som barnets föräldrar kan ha svårt att stå emot. Regeringen bör därför snarast se över vilka resurser som behövs för att möjliggöra att lagstiftningen kan tillämpas på det sätt som det är tänkt.

Ur avsnittet "Lagens framtida utformning m.m." i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2 och 3. Läs betänkandet