Stärkta rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende

När det inledningsvis gäller frågan om beslut om en insats i form av skyddat boende ställer sig utskottet bakom regeringens förslag att beslut om en insats i form av skyddat boende eller en omedelbar sådan insats inte ska hindra vissa beslut om avvisning, utvisning, utlämning eller överlämnande. En insats i form av skyddat boende eller en omedelbar sådan insats ska upphöra att gälla när ett avlägsnandebeslut har verkställts. Utskottet delar vidare regeringens bedömning att frågan om skyddsbehov får bedömas inom ramen för den lagstiftning som gäller för det aktuella avlägsnandebeslutet och verkställigheten av det beslutet. Av de skäl som anförs i propositionen bör riksdagen därför anta regeringens förslag till lag om placering av barn i skyddat boende i de delar det avser 7 kap. 3 §. Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:31 punkt 1 i denna del och avslår motion 2023/24:2778 (V) yrkande 9.

Utskottet ställer sig också bakom regeringens förslag om att det ska krävas tillstånd av Ivo för skyddade boenden som bedrivs yrkesmässigt av ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse eller en enskild individ. Med tanke på att målgruppen för skyddade boenden utgörs av personer som är utsatta för hot, våld och andra övergrepp, finns det enligt regeringen stora risker med att verksamheten inte är tillståndspliktig. För våldsutsatta personer och medföljande barn kan en vistelse i ett skyddat boende av bristande kvalitet innebära ett hot mot liv, säkerhet och hälsa. Enligt regeringen är kvinnojourerna själva fria att bestämma när de vill utföra socialtjänstinsatser. Krav på tillstånd för kvinnojourer som driver skyddat boende innebär därför inte något hot mot kvinnojourernas självständighet. De kvinnojourer som vill kan välja att ansöka om tillstånd hos Ivo för att bedriva skyddade boenden. Tillståndskravet påverkar inte kvinnojourers möjlighet att bedriva verksamhet som inte utgör socialtjänst. Utskottet instämmer i regeringens bedömningar. Utskottet noterar i detta sammanhang att regeringen har fattat beslut om ett tillfälligt statsbidrag för att stödja de ideella organisationer som driver skyddade boenden och som behöver stöd för att utveckla kvaliteten i verksamheten. Av de skäl som anförs i propositionen bör riksdagen därför anta regeringens förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen i de delar det avser 7 kap. 1 §. Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:31 punkt 7 i denna del och avslår motion 2023/24:2778 (V) yrkande 13.

Utskottet tillstyrker lagförslaget i övrigt med de ändringar som utskottet föreslår för att förslaget ska överensstämma med annan lagstiftning. I propositionen föreslås en ändring i 18 § lagen om allmänna förvaltningsdomstolar. Paragrafen ändrades den 1 januari 2024 (SFS 2023:705) efter förslag i proposition 2023/24:6 Auktorisationssystem i fråga om tjänster för elektronisk identifiering och digital post samt beslut av riksdagen (bet. 2023/24:TU3, rskr. 2023/24:39). Denna ändring har beaktats i utskottets förslag i bilaga 3. Av de skäl som anförs i propositionen bör riksdagen därför anta lagförslaget i övrigt med de ändringar som framgår av utskottets lagförslag. Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:31 punkterna 1 i denna del, 2–6, 7 i denna del och 8–13.

Avslutningsvis har utskottet inget att invända mot regeringens redovisning av tillkännagivandena om barnperspektiv på skyddade boenden och barn i skyddat boende.

Ur avsnittet "Regeringens lagförslag" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4, 6, 7, 8, 11, 12, 13, 14, 15 och 17. Läs betänkandet

När det inledningsvis gäller frågan om beslut om en insats i form av skyddat boende ställer sig utskottet bakom regeringens förslag att beslut om en insats i form av skyddat boende eller en omedelbar sådan insats inte ska hindra vissa beslut om avvisning, utvisning, utlämning eller överlämnande. En insats i form av skyddat boende eller en omedelbar sådan insats ska upphöra att gälla när ett avlägsnandebeslut har verkställts. Utskottet delar vidare regeringens bedömning att frågan om skyddsbehov får bedömas inom ramen för den lagstiftning som gäller för det aktuella avlägsnandebeslutet och verkställigheten av det beslutet. Av de skäl som anförs i propositionen bör riksdagen därför anta regeringens förslag till lag om placering av barn i skyddat boende i de delar det avser 7 kap. 3 §. Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:31 punkt 1 i denna del och avslår motion 2023/24:2778 (V) yrkande 9.

Utskottet ställer sig också bakom regeringens förslag om att det ska krävas tillstånd av Ivo för skyddade boenden som bedrivs yrkesmässigt av ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse eller en enskild individ. Med tanke på att målgruppen för skyddade boenden utgörs av personer som är utsatta för hot, våld och andra övergrepp, finns det enligt regeringen stora risker med att verksamheten inte är tillståndspliktig. För våldsutsatta personer och medföljande barn kan en vistelse i ett skyddat boende av bristande kvalitet innebära ett hot mot liv, säkerhet och hälsa. Enligt regeringen är kvinnojourerna själva fria att bestämma när de vill utföra socialtjänstinsatser. Krav på tillstånd för kvinnojourer som driver skyddat boende innebär därför inte något hot mot kvinnojourernas självständighet. De kvinnojourer som vill kan välja att ansöka om tillstånd hos Ivo för att bedriva skyddade boenden. Tillståndskravet påverkar inte kvinnojourers möjlighet att bedriva verksamhet som inte utgör socialtjänst. Utskottet instämmer i regeringens bedömningar. Utskottet noterar i detta sammanhang att regeringen har fattat beslut om ett tillfälligt statsbidrag för att stödja de ideella organisationer som driver skyddade boenden och som behöver stöd för att utveckla kvaliteten i verksamheten. Av de skäl som anförs i propositionen bör riksdagen därför anta regeringens förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen i de delar det avser 7 kap. 1 §. Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:31 punkt 7 i denna del och avslår motion 2023/24:2778 (V) yrkande 13.

Utskottet tillstyrker lagförslaget i övrigt med de ändringar som utskottet föreslår för att förslaget ska överensstämma med annan lagstiftning. I propositionen föreslås en ändring i 18 § lagen om allmänna förvaltningsdomstolar. Paragrafen ändrades den 1 januari 2024 (SFS 2023:705) efter förslag i proposition 2023/24:6 Auktorisationssystem i fråga om tjänster för elektronisk identifiering och digital post samt beslut av riksdagen (bet. 2023/24:TU3, rskr. 2023/24:39). Denna ändring har beaktats i utskottets förslag i bilaga 3. Av de skäl som anförs i propositionen bör riksdagen därför anta lagförslaget i övrigt med de ändringar som framgår av utskottets lagförslag. Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:31 punkterna 1 i denna del, 2–6, 7 i denna del och 8–13.

Avslutningsvis har utskottet inget att invända mot regeringens redovisning av tillkännagivandena om barnperspektiv på skyddade boenden och barn i skyddat boende.

Ur avsnittet "Regeringens lagförslag" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 4, 6, 7, 8, 11, 12, 13, 14, 15 och 17. Läs betänkandet

När det inledningsvis gäller frågan om beslut om en insats i form av skyddat boende ställer sig utskottet bakom regeringens förslag att beslut om en insats i form av skyddat boende eller en omedelbar sådan insats inte ska hindra vissa beslut om avvisning, utvisning, utlämning eller överlämnande. En insats i form av skyddat boende eller en omedelbar sådan insats ska upphöra att gälla när ett avlägsnandebeslut har verkställts. Utskottet delar vidare regeringens bedömning att frågan om skyddsbehov får bedömas inom ramen för den lagstiftning som gäller för det aktuella avlägsnandebeslutet och verkställigheten av det beslutet. Av de skäl som anförs i propositionen bör riksdagen därför anta regeringens förslag till lag om placering av barn i skyddat boende i de delar det avser 7 kap. 3 §. Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:31 punkt 1 i denna del och avslår motion 2023/24:2778 (V) yrkande 9.

Utskottet ställer sig också bakom regeringens förslag om att det ska krävas tillstånd av Ivo för skyddade boenden som bedrivs yrkesmässigt av ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse eller en enskild individ. Med tanke på att målgruppen för skyddade boenden utgörs av personer som är utsatta för hot, våld och andra övergrepp, finns det enligt regeringen stora risker med att verksamheten inte är tillståndspliktig. För våldsutsatta personer och medföljande barn kan en vistelse i ett skyddat boende av bristande kvalitet innebära ett hot mot liv, säkerhet och hälsa. Enligt regeringen är kvinnojourerna själva fria att bestämma när de vill utföra socialtjänstinsatser. Krav på tillstånd för kvinnojourer som driver skyddat boende innebär därför inte något hot mot kvinnojourernas självständighet. De kvinnojourer som vill kan välja att ansöka om tillstånd hos Ivo för att bedriva skyddade boenden. Tillståndskravet påverkar inte kvinnojourers möjlighet att bedriva verksamhet som inte utgör socialtjänst. Utskottet instämmer i regeringens bedömningar. Utskottet noterar i detta sammanhang att regeringen har fattat beslut om ett tillfälligt statsbidrag för att stödja de ideella organisationer som driver skyddade boenden och som behöver stöd för att utveckla kvaliteten i verksamheten. Av de skäl som anförs i propositionen bör riksdagen därför anta regeringens förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen i de delar det avser 7 kap. 1 §. Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:31 punkt 7 i denna del och avslår motion 2023/24:2778 (V) yrkande 13.

Utskottet tillstyrker lagförslaget i övrigt med de ändringar som utskottet föreslår för att förslaget ska överensstämma med annan lagstiftning. I propositionen föreslås en ändring i 18 § lagen om allmänna förvaltningsdomstolar. Paragrafen ändrades den 1 januari 2024 (SFS 2023:705) efter förslag i proposition 2023/24:6 Auktorisationssystem i fråga om tjänster för elektronisk identifiering och digital post samt beslut av riksdagen (bet. 2023/24:TU3, rskr. 2023/24:39). Denna ändring har beaktats i utskottets förslag i bilaga 3. Av de skäl som anförs i propositionen bör riksdagen därför anta lagförslaget i övrigt med de ändringar som framgår av utskottets lagförslag. Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:31 punkterna 1 i denna del, 2–6, 7 i denna del och 8–13.

Avslutningsvis har utskottet inget att invända mot regeringens redovisning av tillkännagivandena om barnperspektiv på skyddade boenden och barn i skyddat boende.

Ur avsnittet "Regeringens lagförslag" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 6, 7, 8, 11, 12, 13, 14, 15 och 17. Läs betänkandet

När det inledningsvis gäller frågan om beslut om en insats i form av skyddat boende ställer sig utskottet bakom regeringens förslag att beslut om en insats i form av skyddat boende eller en omedelbar sådan insats inte ska hindra vissa beslut om avvisning, utvisning, utlämning eller överlämnande. En insats i form av skyddat boende eller en omedelbar sådan insats ska upphöra att gälla när ett avlägsnandebeslut har verkställts. Utskottet delar vidare regeringens bedömning att frågan om skyddsbehov får bedömas inom ramen för den lagstiftning som gäller för det aktuella avlägsnandebeslutet och verkställigheten av det beslutet. Av de skäl som anförs i propositionen bör riksdagen därför anta regeringens förslag till lag om placering av barn i skyddat boende i de delar det avser 7 kap. 3 §. Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:31 punkt 1 i denna del och avslår motion 2023/24:2778 (V) yrkande 9.

Utskottet ställer sig också bakom regeringens förslag om att det ska krävas tillstånd av Ivo för skyddade boenden som bedrivs yrkesmässigt av ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse eller en enskild individ. Med tanke på att målgruppen för skyddade boenden utgörs av personer som är utsatta för hot, våld och andra övergrepp, finns det enligt regeringen stora risker med att verksamheten inte är tillståndspliktig. För våldsutsatta personer och medföljande barn kan en vistelse i ett skyddat boende av bristande kvalitet innebära ett hot mot liv, säkerhet och hälsa. Enligt regeringen är kvinnojourerna själva fria att bestämma när de vill utföra socialtjänstinsatser. Krav på tillstånd för kvinnojourer som driver skyddat boende innebär därför inte något hot mot kvinnojourernas självständighet. De kvinnojourer som vill kan välja att ansöka om tillstånd hos Ivo för att bedriva skyddade boenden. Tillståndskravet påverkar inte kvinnojourers möjlighet att bedriva verksamhet som inte utgör socialtjänst. Utskottet instämmer i regeringens bedömningar. Utskottet noterar i detta sammanhang att regeringen har fattat beslut om ett tillfälligt statsbidrag för att stödja de ideella organisationer som driver skyddade boenden och som behöver stöd för att utveckla kvaliteten i verksamheten. Av de skäl som anförs i propositionen bör riksdagen därför anta regeringens förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen i de delar det avser 7 kap. 1 §. Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:31 punkt 7 i denna del och avslår motion 2023/24:2778 (V) yrkande 13.

Utskottet tillstyrker lagförslaget i övrigt med de ändringar som utskottet föreslår för att förslaget ska överensstämma med annan lagstiftning. I propositionen föreslås en ändring i 18 § lagen om allmänna förvaltningsdomstolar. Paragrafen ändrades den 1 januari 2024 (SFS 2023:705) efter förslag i proposition 2023/24:6 Auktorisationssystem i fråga om tjänster för elektronisk identifiering och digital post samt beslut av riksdagen (bet. 2023/24:TU3, rskr. 2023/24:39). Denna ändring har beaktats i utskottets förslag i bilaga 3. Av de skäl som anförs i propositionen bör riksdagen därför anta lagförslaget i övrigt med de ändringar som framgår av utskottets lagförslag. Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:31 punkterna 1 i denna del, 2–6, 7 i denna del och 8–13.

Avslutningsvis har utskottet inget att invända mot regeringens redovisning av tillkännagivandena om barnperspektiv på skyddade boenden och barn i skyddat boende.

Ur avsnittet "Regeringens lagförslag" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 7, 8, 11, 12, 13, 14, 15 och 17. Läs betänkandet

När det inledningsvis gäller frågan om beslut om en insats i form av skyddat boende ställer sig utskottet bakom regeringens förslag att beslut om en insats i form av skyddat boende eller en omedelbar sådan insats inte ska hindra vissa beslut om avvisning, utvisning, utlämning eller överlämnande. En insats i form av skyddat boende eller en omedelbar sådan insats ska upphöra att gälla när ett avlägsnandebeslut har verkställts. Utskottet delar vidare regeringens bedömning att frågan om skyddsbehov får bedömas inom ramen för den lagstiftning som gäller för det aktuella avlägsnandebeslutet och verkställigheten av det beslutet. Av de skäl som anförs i propositionen bör riksdagen därför anta regeringens förslag till lag om placering av barn i skyddat boende i de delar det avser 7 kap. 3 §. Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:31 punkt 1 i denna del och avslår motion 2023/24:2778 (V) yrkande 9.

Utskottet ställer sig också bakom regeringens förslag om att det ska krävas tillstånd av Ivo för skyddade boenden som bedrivs yrkesmässigt av ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse eller en enskild individ. Med tanke på att målgruppen för skyddade boenden utgörs av personer som är utsatta för hot, våld och andra övergrepp, finns det enligt regeringen stora risker med att verksamheten inte är tillståndspliktig. För våldsutsatta personer och medföljande barn kan en vistelse i ett skyddat boende av bristande kvalitet innebära ett hot mot liv, säkerhet och hälsa. Enligt regeringen är kvinnojourerna själva fria att bestämma när de vill utföra socialtjänstinsatser. Krav på tillstånd för kvinnojourer som driver skyddat boende innebär därför inte något hot mot kvinnojourernas självständighet. De kvinnojourer som vill kan välja att ansöka om tillstånd hos Ivo för att bedriva skyddade boenden. Tillståndskravet påverkar inte kvinnojourers möjlighet att bedriva verksamhet som inte utgör socialtjänst. Utskottet instämmer i regeringens bedömningar. Utskottet noterar i detta sammanhang att regeringen har fattat beslut om ett tillfälligt statsbidrag för att stödja de ideella organisationer som driver skyddade boenden och som behöver stöd för att utveckla kvaliteten i verksamheten. Av de skäl som anförs i propositionen bör riksdagen därför anta regeringens förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen i de delar det avser 7 kap. 1 §. Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:31 punkt 7 i denna del och avslår motion 2023/24:2778 (V) yrkande 13.

Utskottet tillstyrker lagförslaget i övrigt med de ändringar som utskottet föreslår för att förslaget ska överensstämma med annan lagstiftning. I propositionen föreslås en ändring i 18 § lagen om allmänna förvaltningsdomstolar. Paragrafen ändrades den 1 januari 2024 (SFS 2023:705) efter förslag i proposition 2023/24:6 Auktorisationssystem i fråga om tjänster för elektronisk identifiering och digital post samt beslut av riksdagen (bet. 2023/24:TU3, rskr. 2023/24:39). Denna ändring har beaktats i utskottets förslag i bilaga 3. Av de skäl som anförs i propositionen bör riksdagen därför anta lagförslaget i övrigt med de ändringar som framgår av utskottets lagförslag. Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:31 punkterna 1 i denna del, 2–6, 7 i denna del och 8–13.

Avslutningsvis har utskottet inget att invända mot regeringens redovisning av tillkännagivandena om barnperspektiv på skyddade boenden och barn i skyddat boende.

Ur avsnittet "Regeringens lagförslag" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 6, 8, 11, 12, 13, 14, 15 och 17. Läs betänkandet

När det inledningsvis gäller frågan om beslut om en insats i form av skyddat boende ställer sig utskottet bakom regeringens förslag att beslut om en insats i form av skyddat boende eller en omedelbar sådan insats inte ska hindra vissa beslut om avvisning, utvisning, utlämning eller överlämnande. En insats i form av skyddat boende eller en omedelbar sådan insats ska upphöra att gälla när ett avlägsnandebeslut har verkställts. Utskottet delar vidare regeringens bedömning att frågan om skyddsbehov får bedömas inom ramen för den lagstiftning som gäller för det aktuella avlägsnandebeslutet och verkställigheten av det beslutet. Av de skäl som anförs i propositionen bör riksdagen därför anta regeringens förslag till lag om placering av barn i skyddat boende i de delar det avser 7 kap. 3 §. Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:31 punkt 1 i denna del och avslår motion 2023/24:2778 (V) yrkande 9.

Utskottet ställer sig också bakom regeringens förslag om att det ska krävas tillstånd av Ivo för skyddade boenden som bedrivs yrkesmässigt av ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse eller en enskild individ. Med tanke på att målgruppen för skyddade boenden utgörs av personer som är utsatta för hot, våld och andra övergrepp, finns det enligt regeringen stora risker med att verksamheten inte är tillståndspliktig. För våldsutsatta personer och medföljande barn kan en vistelse i ett skyddat boende av bristande kvalitet innebära ett hot mot liv, säkerhet och hälsa. Enligt regeringen är kvinnojourerna själva fria att bestämma när de vill utföra socialtjänstinsatser. Krav på tillstånd för kvinnojourer som driver skyddat boende innebär därför inte något hot mot kvinnojourernas självständighet. De kvinnojourer som vill kan välja att ansöka om tillstånd hos Ivo för att bedriva skyddade boenden. Tillståndskravet påverkar inte kvinnojourers möjlighet att bedriva verksamhet som inte utgör socialtjänst. Utskottet instämmer i regeringens bedömningar. Utskottet noterar i detta sammanhang att regeringen har fattat beslut om ett tillfälligt statsbidrag för att stödja de ideella organisationer som driver skyddade boenden och som behöver stöd för att utveckla kvaliteten i verksamheten. Av de skäl som anförs i propositionen bör riksdagen därför anta regeringens förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen i de delar det avser 7 kap. 1 §. Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:31 punkt 7 i denna del och avslår motion 2023/24:2778 (V) yrkande 13.

Utskottet tillstyrker lagförslaget i övrigt med de ändringar som utskottet föreslår för att förslaget ska överensstämma med annan lagstiftning. I propositionen föreslås en ändring i 18 § lagen om allmänna förvaltningsdomstolar. Paragrafen ändrades den 1 januari 2024 (SFS 2023:705) efter förslag i proposition 2023/24:6 Auktorisationssystem i fråga om tjänster för elektronisk identifiering och digital post samt beslut av riksdagen (bet. 2023/24:TU3, rskr. 2023/24:39). Denna ändring har beaktats i utskottets förslag i bilaga 3. Av de skäl som anförs i propositionen bör riksdagen därför anta lagförslaget i övrigt med de ändringar som framgår av utskottets lagförslag. Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:31 punkterna 1 i denna del, 2–6, 7 i denna del och 8–13.

Avslutningsvis har utskottet inget att invända mot regeringens redovisning av tillkännagivandena om barnperspektiv på skyddade boenden och barn i skyddat boende.

Ur avsnittet "Regeringens lagförslag" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 6, 7, 11, 12, 13, 14, 15 och 17. Läs betänkandet

Utskottet ställer sig inledningsvis bakom regeringens förslag att förutsättningarna och förfarandet för att bevilja ett barn skyddat boende tillsammans med en vårdnadshavare när barnet har två vårdnadshavare och den andra vårdnadshavaren inte samtycker till insatsen ska regleras i en särskild lag. Vid beslut enligt lagen ska det som är bäst för barnet vara avgörande. Utskottet instämmer vidare i regeringens bedömning att regleringen bör införas i en ny lag om placering av barn i skyddat boende och syfta till att stärka rätten till skydd och stöd för medföljande barn i skyddat boende när det saknas samtycke från den andra vårdnadshavaren. Mot denna bakgrund finns det enligt utskottet inte skäl att föreslå någon åtgärd när det gäller frågan om lagens syfte. Motion 2023/24:2778 (V) yrkande 5 bör därmed avslås.

Ett motionsyrkande tar upp frågan om förutsättningar för att bevilja ett barn skyddat boende. Som framgår ovan föreslår regeringen att om socialnämnden beviljar en vårdnadshavare skyddat boende enligt socialtjänstlagen och det finns en direkt eller indirekt risk för att barnets säkerhet äventyras eller hälsa skadas ska även barnet få beviljas en sådan insats för placering tillsammans med vårdnadshavaren, trots att det inte finns samtycke från den andra vårdnadshavaren. Utgångspunkten bör vara att om vårdnadshavaren bedöms ha ett behov av skydd och därmed beviljas insatsen skyddat boende så har minderåriga barn som bor tillsammans med den skyddssökande i regel också ett sådant skyddsbehov. En prövning av om det finns en direkt eller indirekt risk för att barnets säkerhet äventyras eller hälsa skadas måste dock alltid göras utifrån förhållandena i varje enskilt fall. Motion 2023/24:2778 (V) yrkande 6 bör därmed avslås.

När det gäller frågan om särskild umgängesbegränsning konstaterar utskottet att om det är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med insatsen ska socialnämnden enligt regeringens förslag få fatta beslut om att barnets vistelseort ska hållas hemlig för den vårdnadshavare som barnet inte är placerat tillsammans med och hur barnets umgänge ska utövas med den vårdnadshavaren. Regeringen anför att förslaget om umgängesbegränsning har sin förlaga i motsvarande bestämmelser i LVU. En bedömning av om det behövs ett beslut om umgängesbegränsning ska därför göras med utgångspunkt i omständigheterna i det enskilda fallet. Utskottet instämmer i detta och anser inte att det finns skäl för riksdagen att ta något initiativ. Motion 2023/24:2779 (SD) yrkande 3 bör avslås.

Inte heller när det gäller frågan om skäl för begränsning av umgänge och hemlighållande av vistelseort anser utskottet att det finns skäl för riksdagen att ta något initiativ. Motion 2023/24:2780 (C) yrkande 2 bör avslås.

Utskottet konstaterar vidare att när det inte längre finns skäl för en insats i form av skyddat boende ska socialnämnden enligt regeringens förslag fatta beslut om att den ska upphöra. Insatsen ska upphöra senast när vårdnadshavarens insats i form av skyddat boende upphör eller när barnet fyller 18 år. Den som är 18 år står inte längre under vårdnad av någon och det är därför inte möjligt att låta beslutet om insatsen fortsätta att gälla. Utskottet noterar i detta sammanhang att det däremot inte finns något som hindrar att socialnämnden med stöd av socialtjänstlagen låter en 18-åring bo kvar i boendet om förutsättningarna för det är uppfyllda. Mot denna bakgrund finns det enligt utskottet inte skäl att föreslå någon åtgärd när det gäller frågan om insatsens upphörande. Motion 2023/24:2778 (V) yrkande 8 bör därmed avslås.

Ett motionsyrkande tar upp frågan om rangordning av lag. Som framgår ovan föreslår regeringen att beslut om en insats i form av skyddat boende eller en omedelbar sådan insats inte ska hindra vissa beslut om avvisning, utvisning, utlämning eller överlämnande. En insats i form av skyddat boende eller en omedelbar sådan insats ska upphöra att gälla när ett avlägsnandebeslut har verkställts. Utskottet instämmer i regeringens bedömning att frågan om skyddsbehov får bedömas inom ramen för den lagstiftning som gäller för det aktuella avlägsnandebeslutet och verkställigheten av det beslutet. Motion 2023/24:2778 (V) yrkande 10 bör därmed avslås.

Utskottet instämmer också i regeringens bedömning att i mål enligt den nya lagen bör 9 § FPL gälla, dvs. att det i handläggningen får ingå muntlig förhandling om en viss fråga när det kan antas vara till fördel för utredningen eller främja ett snabbt avgörande av målet och att förvaltningsrätten alltid ska hålla muntlig förhandling om en enskild part begär det och det inte är uppenbart obehövligt. Av 9 § FPL följer vidare att kammarrätten ska hålla muntlig förhandling om en enskild part begär det och det inte är obehövligt och inte heller särskilda skäl talar mot det. Mot denna bakgrund bör motion 2023/24:2778 (V) yrkande 11 avslås.

Som tidigare nämnts föreslår regeringen att om det är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med insatsen ska socialnämnden få fatta beslut om att barnets vistelseort ska hållas hemlig för den vårdnadshavare som barnet inte är placerat tillsammans med och hur barnets umgänge ska utövas med den vårdnadshavaren. Regeringen föreslår vidare att socialnämndens beslut om att en insats i form av skyddat boende ska fortsätta och beslut om att en sådan insats ska upphöra ska kunna överklagas, liksom socialnämndens beslut om hemlighållande av vistelseort och umgängesbegränsning. Andra beslut av nämnden enligt den nya lagen ska inte kunna överklagas. Rättens beslut om förlängd tid för socialnämnden att ansöka om skyddat boende ska inte få överklagas. Det finns enligt regeringen skäl att anta att socialnämnden i många fall kommer att fatta beslut om att hemlighålla vistelseorten. Regeringen anför att det här handlar om ingripande beslut och att besluten av den anledningen bör vara överklagbara. Utskottet instämmer i denna bedömning. Därmed finns det inte skäl att föreslå någon åtgärd när det gäller frågan om begränsning av umgänge och hemlighållande av vistelseort under hela vistelsen. Motion 2023/24:2778 (V) yrkande 7 bör därmed avslås.

Ur avsnittet "Skyddat boende som en insats till barn när samtycke från en av två vårdnadshavare saknas" i betänkandet, som även gäller punkterna 10, 16, 18, 19, 20, 21 och 23. Läs betänkandet

När det inledningsvis gäller frågan om beslut om en insats i form av skyddat boende ställer sig utskottet bakom regeringens förslag att beslut om en insats i form av skyddat boende eller en omedelbar sådan insats inte ska hindra vissa beslut om avvisning, utvisning, utlämning eller överlämnande. En insats i form av skyddat boende eller en omedelbar sådan insats ska upphöra att gälla när ett avlägsnandebeslut har verkställts. Utskottet delar vidare regeringens bedömning att frågan om skyddsbehov får bedömas inom ramen för den lagstiftning som gäller för det aktuella avlägsnandebeslutet och verkställigheten av det beslutet. Av de skäl som anförs i propositionen bör riksdagen därför anta regeringens förslag till lag om placering av barn i skyddat boende i de delar det avser 7 kap. 3 §. Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:31 punkt 1 i denna del och avslår motion 2023/24:2778 (V) yrkande 9.

Utskottet ställer sig också bakom regeringens förslag om att det ska krävas tillstånd av Ivo för skyddade boenden som bedrivs yrkesmässigt av ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse eller en enskild individ. Med tanke på att målgruppen för skyddade boenden utgörs av personer som är utsatta för hot, våld och andra övergrepp, finns det enligt regeringen stora risker med att verksamheten inte är tillståndspliktig. För våldsutsatta personer och medföljande barn kan en vistelse i ett skyddat boende av bristande kvalitet innebära ett hot mot liv, säkerhet och hälsa. Enligt regeringen är kvinnojourerna själva fria att bestämma när de vill utföra socialtjänstinsatser. Krav på tillstånd för kvinnojourer som driver skyddat boende innebär därför inte något hot mot kvinnojourernas självständighet. De kvinnojourer som vill kan välja att ansöka om tillstånd hos Ivo för att bedriva skyddade boenden. Tillståndskravet påverkar inte kvinnojourers möjlighet att bedriva verksamhet som inte utgör socialtjänst. Utskottet instämmer i regeringens bedömningar. Utskottet noterar i detta sammanhang att regeringen har fattat beslut om ett tillfälligt statsbidrag för att stödja de ideella organisationer som driver skyddade boenden och som behöver stöd för att utveckla kvaliteten i verksamheten. Av de skäl som anförs i propositionen bör riksdagen därför anta regeringens förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen i de delar det avser 7 kap. 1 §. Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:31 punkt 7 i denna del och avslår motion 2023/24:2778 (V) yrkande 13.

Utskottet tillstyrker lagförslaget i övrigt med de ändringar som utskottet föreslår för att förslaget ska överensstämma med annan lagstiftning. I propositionen föreslås en ändring i 18 § lagen om allmänna förvaltningsdomstolar. Paragrafen ändrades den 1 januari 2024 (SFS 2023:705) efter förslag i proposition 2023/24:6 Auktorisationssystem i fråga om tjänster för elektronisk identifiering och digital post samt beslut av riksdagen (bet. 2023/24:TU3, rskr. 2023/24:39). Denna ändring har beaktats i utskottets förslag i bilaga 3. Av de skäl som anförs i propositionen bör riksdagen därför anta lagförslaget i övrigt med de ändringar som framgår av utskottets lagförslag. Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:31 punkterna 1 i denna del, 2–6, 7 i denna del och 8–13.

Avslutningsvis har utskottet inget att invända mot regeringens redovisning av tillkännagivandena om barnperspektiv på skyddade boenden och barn i skyddat boende.

Ur avsnittet "Regeringens lagförslag" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 6, 7, 8, 12, 13, 14, 15 och 17. Läs betänkandet

När det inledningsvis gäller frågan om beslut om en insats i form av skyddat boende ställer sig utskottet bakom regeringens förslag att beslut om en insats i form av skyddat boende eller en omedelbar sådan insats inte ska hindra vissa beslut om avvisning, utvisning, utlämning eller överlämnande. En insats i form av skyddat boende eller en omedelbar sådan insats ska upphöra att gälla när ett avlägsnandebeslut har verkställts. Utskottet delar vidare regeringens bedömning att frågan om skyddsbehov får bedömas inom ramen för den lagstiftning som gäller för det aktuella avlägsnandebeslutet och verkställigheten av det beslutet. Av de skäl som anförs i propositionen bör riksdagen därför anta regeringens förslag till lag om placering av barn i skyddat boende i de delar det avser 7 kap. 3 §. Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:31 punkt 1 i denna del och avslår motion 2023/24:2778 (V) yrkande 9.

Utskottet ställer sig också bakom regeringens förslag om att det ska krävas tillstånd av Ivo för skyddade boenden som bedrivs yrkesmässigt av ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse eller en enskild individ. Med tanke på att målgruppen för skyddade boenden utgörs av personer som är utsatta för hot, våld och andra övergrepp, finns det enligt regeringen stora risker med att verksamheten inte är tillståndspliktig. För våldsutsatta personer och medföljande barn kan en vistelse i ett skyddat boende av bristande kvalitet innebära ett hot mot liv, säkerhet och hälsa. Enligt regeringen är kvinnojourerna själva fria att bestämma när de vill utföra socialtjänstinsatser. Krav på tillstånd för kvinnojourer som driver skyddat boende innebär därför inte något hot mot kvinnojourernas självständighet. De kvinnojourer som vill kan välja att ansöka om tillstånd hos Ivo för att bedriva skyddade boenden. Tillståndskravet påverkar inte kvinnojourers möjlighet att bedriva verksamhet som inte utgör socialtjänst. Utskottet instämmer i regeringens bedömningar. Utskottet noterar i detta sammanhang att regeringen har fattat beslut om ett tillfälligt statsbidrag för att stödja de ideella organisationer som driver skyddade boenden och som behöver stöd för att utveckla kvaliteten i verksamheten. Av de skäl som anförs i propositionen bör riksdagen därför anta regeringens förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen i de delar det avser 7 kap. 1 §. Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:31 punkt 7 i denna del och avslår motion 2023/24:2778 (V) yrkande 13.

Utskottet tillstyrker lagförslaget i övrigt med de ändringar som utskottet föreslår för att förslaget ska överensstämma med annan lagstiftning. I propositionen föreslås en ändring i 18 § lagen om allmänna förvaltningsdomstolar. Paragrafen ändrades den 1 januari 2024 (SFS 2023:705) efter förslag i proposition 2023/24:6 Auktorisationssystem i fråga om tjänster för elektronisk identifiering och digital post samt beslut av riksdagen (bet. 2023/24:TU3, rskr. 2023/24:39). Denna ändring har beaktats i utskottets förslag i bilaga 3. Av de skäl som anförs i propositionen bör riksdagen därför anta lagförslaget i övrigt med de ändringar som framgår av utskottets lagförslag. Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:31 punkterna 1 i denna del, 2–6, 7 i denna del och 8–13.

Avslutningsvis har utskottet inget att invända mot regeringens redovisning av tillkännagivandena om barnperspektiv på skyddade boenden och barn i skyddat boende.

Ur avsnittet "Regeringens lagförslag" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 6, 7, 8, 11, 13, 14, 15 och 17. Läs betänkandet

När det inledningsvis gäller frågan om beslut om en insats i form av skyddat boende ställer sig utskottet bakom regeringens förslag att beslut om en insats i form av skyddat boende eller en omedelbar sådan insats inte ska hindra vissa beslut om avvisning, utvisning, utlämning eller överlämnande. En insats i form av skyddat boende eller en omedelbar sådan insats ska upphöra att gälla när ett avlägsnandebeslut har verkställts. Utskottet delar vidare regeringens bedömning att frågan om skyddsbehov får bedömas inom ramen för den lagstiftning som gäller för det aktuella avlägsnandebeslutet och verkställigheten av det beslutet. Av de skäl som anförs i propositionen bör riksdagen därför anta regeringens förslag till lag om placering av barn i skyddat boende i de delar det avser 7 kap. 3 §. Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:31 punkt 1 i denna del och avslår motion 2023/24:2778 (V) yrkande 9.

Utskottet ställer sig också bakom regeringens förslag om att det ska krävas tillstånd av Ivo för skyddade boenden som bedrivs yrkesmässigt av ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse eller en enskild individ. Med tanke på att målgruppen för skyddade boenden utgörs av personer som är utsatta för hot, våld och andra övergrepp, finns det enligt regeringen stora risker med att verksamheten inte är tillståndspliktig. För våldsutsatta personer och medföljande barn kan en vistelse i ett skyddat boende av bristande kvalitet innebära ett hot mot liv, säkerhet och hälsa. Enligt regeringen är kvinnojourerna själva fria att bestämma när de vill utföra socialtjänstinsatser. Krav på tillstånd för kvinnojourer som driver skyddat boende innebär därför inte något hot mot kvinnojourernas självständighet. De kvinnojourer som vill kan välja att ansöka om tillstånd hos Ivo för att bedriva skyddade boenden. Tillståndskravet påverkar inte kvinnojourers möjlighet att bedriva verksamhet som inte utgör socialtjänst. Utskottet instämmer i regeringens bedömningar. Utskottet noterar i detta sammanhang att regeringen har fattat beslut om ett tillfälligt statsbidrag för att stödja de ideella organisationer som driver skyddade boenden och som behöver stöd för att utveckla kvaliteten i verksamheten. Av de skäl som anförs i propositionen bör riksdagen därför anta regeringens förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen i de delar det avser 7 kap. 1 §. Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:31 punkt 7 i denna del och avslår motion 2023/24:2778 (V) yrkande 13.

Utskottet tillstyrker lagförslaget i övrigt med de ändringar som utskottet föreslår för att förslaget ska överensstämma med annan lagstiftning. I propositionen föreslås en ändring i 18 § lagen om allmänna förvaltningsdomstolar. Paragrafen ändrades den 1 januari 2024 (SFS 2023:705) efter förslag i proposition 2023/24:6 Auktorisationssystem i fråga om tjänster för elektronisk identifiering och digital post samt beslut av riksdagen (bet. 2023/24:TU3, rskr. 2023/24:39). Denna ändring har beaktats i utskottets förslag i bilaga 3. Av de skäl som anförs i propositionen bör riksdagen därför anta lagförslaget i övrigt med de ändringar som framgår av utskottets lagförslag. Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:31 punkterna 1 i denna del, 2–6, 7 i denna del och 8–13.

Avslutningsvis har utskottet inget att invända mot regeringens redovisning av tillkännagivandena om barnperspektiv på skyddade boenden och barn i skyddat boende.

Ur avsnittet "Regeringens lagförslag" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 6, 7, 8, 11, 12, 14, 15 och 17. Läs betänkandet

När det inledningsvis gäller frågan om beslut om en insats i form av skyddat boende ställer sig utskottet bakom regeringens förslag att beslut om en insats i form av skyddat boende eller en omedelbar sådan insats inte ska hindra vissa beslut om avvisning, utvisning, utlämning eller överlämnande. En insats i form av skyddat boende eller en omedelbar sådan insats ska upphöra att gälla när ett avlägsnandebeslut har verkställts. Utskottet delar vidare regeringens bedömning att frågan om skyddsbehov får bedömas inom ramen för den lagstiftning som gäller för det aktuella avlägsnandebeslutet och verkställigheten av det beslutet. Av de skäl som anförs i propositionen bör riksdagen därför anta regeringens förslag till lag om placering av barn i skyddat boende i de delar det avser 7 kap. 3 §. Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:31 punkt 1 i denna del och avslår motion 2023/24:2778 (V) yrkande 9.

Utskottet ställer sig också bakom regeringens förslag om att det ska krävas tillstånd av Ivo för skyddade boenden som bedrivs yrkesmässigt av ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse eller en enskild individ. Med tanke på att målgruppen för skyddade boenden utgörs av personer som är utsatta för hot, våld och andra övergrepp, finns det enligt regeringen stora risker med att verksamheten inte är tillståndspliktig. För våldsutsatta personer och medföljande barn kan en vistelse i ett skyddat boende av bristande kvalitet innebära ett hot mot liv, säkerhet och hälsa. Enligt regeringen är kvinnojourerna själva fria att bestämma när de vill utföra socialtjänstinsatser. Krav på tillstånd för kvinnojourer som driver skyddat boende innebär därför inte något hot mot kvinnojourernas självständighet. De kvinnojourer som vill kan välja att ansöka om tillstånd hos Ivo för att bedriva skyddade boenden. Tillståndskravet påverkar inte kvinnojourers möjlighet att bedriva verksamhet som inte utgör socialtjänst. Utskottet instämmer i regeringens bedömningar. Utskottet noterar i detta sammanhang att regeringen har fattat beslut om ett tillfälligt statsbidrag för att stödja de ideella organisationer som driver skyddade boenden och som behöver stöd för att utveckla kvaliteten i verksamheten. Av de skäl som anförs i propositionen bör riksdagen därför anta regeringens förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen i de delar det avser 7 kap. 1 §. Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:31 punkt 7 i denna del och avslår motion 2023/24:2778 (V) yrkande 13.

Utskottet tillstyrker lagförslaget i övrigt med de ändringar som utskottet föreslår för att förslaget ska överensstämma med annan lagstiftning. I propositionen föreslås en ändring i 18 § lagen om allmänna förvaltningsdomstolar. Paragrafen ändrades den 1 januari 2024 (SFS 2023:705) efter förslag i proposition 2023/24:6 Auktorisationssystem i fråga om tjänster för elektronisk identifiering och digital post samt beslut av riksdagen (bet. 2023/24:TU3, rskr. 2023/24:39). Denna ändring har beaktats i utskottets förslag i bilaga 3. Av de skäl som anförs i propositionen bör riksdagen därför anta lagförslaget i övrigt med de ändringar som framgår av utskottets lagförslag. Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:31 punkterna 1 i denna del, 2–6, 7 i denna del och 8–13.

Avslutningsvis har utskottet inget att invända mot regeringens redovisning av tillkännagivandena om barnperspektiv på skyddade boenden och barn i skyddat boende.

Ur avsnittet "Regeringens lagförslag" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 6, 7, 8, 11, 12, 13, 15 och 17. Läs betänkandet

När det inledningsvis gäller frågan om beslut om en insats i form av skyddat boende ställer sig utskottet bakom regeringens förslag att beslut om en insats i form av skyddat boende eller en omedelbar sådan insats inte ska hindra vissa beslut om avvisning, utvisning, utlämning eller överlämnande. En insats i form av skyddat boende eller en omedelbar sådan insats ska upphöra att gälla när ett avlägsnandebeslut har verkställts. Utskottet delar vidare regeringens bedömning att frågan om skyddsbehov får bedömas inom ramen för den lagstiftning som gäller för det aktuella avlägsnandebeslutet och verkställigheten av det beslutet. Av de skäl som anförs i propositionen bör riksdagen därför anta regeringens förslag till lag om placering av barn i skyddat boende i de delar det avser 7 kap. 3 §. Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:31 punkt 1 i denna del och avslår motion 2023/24:2778 (V) yrkande 9.

Utskottet ställer sig också bakom regeringens förslag om att det ska krävas tillstånd av Ivo för skyddade boenden som bedrivs yrkesmässigt av ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse eller en enskild individ. Med tanke på att målgruppen för skyddade boenden utgörs av personer som är utsatta för hot, våld och andra övergrepp, finns det enligt regeringen stora risker med att verksamheten inte är tillståndspliktig. För våldsutsatta personer och medföljande barn kan en vistelse i ett skyddat boende av bristande kvalitet innebära ett hot mot liv, säkerhet och hälsa. Enligt regeringen är kvinnojourerna själva fria att bestämma när de vill utföra socialtjänstinsatser. Krav på tillstånd för kvinnojourer som driver skyddat boende innebär därför inte något hot mot kvinnojourernas självständighet. De kvinnojourer som vill kan välja att ansöka om tillstånd hos Ivo för att bedriva skyddade boenden. Tillståndskravet påverkar inte kvinnojourers möjlighet att bedriva verksamhet som inte utgör socialtjänst. Utskottet instämmer i regeringens bedömningar. Utskottet noterar i detta sammanhang att regeringen har fattat beslut om ett tillfälligt statsbidrag för att stödja de ideella organisationer som driver skyddade boenden och som behöver stöd för att utveckla kvaliteten i verksamheten. Av de skäl som anförs i propositionen bör riksdagen därför anta regeringens förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen i de delar det avser 7 kap. 1 §. Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:31 punkt 7 i denna del och avslår motion 2023/24:2778 (V) yrkande 13.

Utskottet tillstyrker lagförslaget i övrigt med de ändringar som utskottet föreslår för att förslaget ska överensstämma med annan lagstiftning. I propositionen föreslås en ändring i 18 § lagen om allmänna förvaltningsdomstolar. Paragrafen ändrades den 1 januari 2024 (SFS 2023:705) efter förslag i proposition 2023/24:6 Auktorisationssystem i fråga om tjänster för elektronisk identifiering och digital post samt beslut av riksdagen (bet. 2023/24:TU3, rskr. 2023/24:39). Denna ändring har beaktats i utskottets förslag i bilaga 3. Av de skäl som anförs i propositionen bör riksdagen därför anta lagförslaget i övrigt med de ändringar som framgår av utskottets lagförslag. Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:31 punkterna 1 i denna del, 2–6, 7 i denna del och 8–13.

Avslutningsvis har utskottet inget att invända mot regeringens redovisning av tillkännagivandena om barnperspektiv på skyddade boenden och barn i skyddat boende.

Ur avsnittet "Regeringens lagförslag" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 6, 7, 8, 11, 12, 13, 14 och 17. Läs betänkandet

Utskottet ställer sig inledningsvis bakom regeringens förslag att förutsättningarna och förfarandet för att bevilja ett barn skyddat boende tillsammans med en vårdnadshavare när barnet har två vårdnadshavare och den andra vårdnadshavaren inte samtycker till insatsen ska regleras i en särskild lag. Vid beslut enligt lagen ska det som är bäst för barnet vara avgörande. Utskottet instämmer vidare i regeringens bedömning att regleringen bör införas i en ny lag om placering av barn i skyddat boende och syfta till att stärka rätten till skydd och stöd för medföljande barn i skyddat boende när det saknas samtycke från den andra vårdnadshavaren. Mot denna bakgrund finns det enligt utskottet inte skäl att föreslå någon åtgärd när det gäller frågan om lagens syfte. Motion 2023/24:2778 (V) yrkande 5 bör därmed avslås.

Ett motionsyrkande tar upp frågan om förutsättningar för att bevilja ett barn skyddat boende. Som framgår ovan föreslår regeringen att om socialnämnden beviljar en vårdnadshavare skyddat boende enligt socialtjänstlagen och det finns en direkt eller indirekt risk för att barnets säkerhet äventyras eller hälsa skadas ska även barnet få beviljas en sådan insats för placering tillsammans med vårdnadshavaren, trots att det inte finns samtycke från den andra vårdnadshavaren. Utgångspunkten bör vara att om vårdnadshavaren bedöms ha ett behov av skydd och därmed beviljas insatsen skyddat boende så har minderåriga barn som bor tillsammans med den skyddssökande i regel också ett sådant skyddsbehov. En prövning av om det finns en direkt eller indirekt risk för att barnets säkerhet äventyras eller hälsa skadas måste dock alltid göras utifrån förhållandena i varje enskilt fall. Motion 2023/24:2778 (V) yrkande 6 bör därmed avslås.

När det gäller frågan om särskild umgängesbegränsning konstaterar utskottet att om det är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med insatsen ska socialnämnden enligt regeringens förslag få fatta beslut om att barnets vistelseort ska hållas hemlig för den vårdnadshavare som barnet inte är placerat tillsammans med och hur barnets umgänge ska utövas med den vårdnadshavaren. Regeringen anför att förslaget om umgängesbegränsning har sin förlaga i motsvarande bestämmelser i LVU. En bedömning av om det behövs ett beslut om umgängesbegränsning ska därför göras med utgångspunkt i omständigheterna i det enskilda fallet. Utskottet instämmer i detta och anser inte att det finns skäl för riksdagen att ta något initiativ. Motion 2023/24:2779 (SD) yrkande 3 bör avslås.

Inte heller när det gäller frågan om skäl för begränsning av umgänge och hemlighållande av vistelseort anser utskottet att det finns skäl för riksdagen att ta något initiativ. Motion 2023/24:2780 (C) yrkande 2 bör avslås.

Utskottet konstaterar vidare att när det inte längre finns skäl för en insats i form av skyddat boende ska socialnämnden enligt regeringens förslag fatta beslut om att den ska upphöra. Insatsen ska upphöra senast när vårdnadshavarens insats i form av skyddat boende upphör eller när barnet fyller 18 år. Den som är 18 år står inte längre under vårdnad av någon och det är därför inte möjligt att låta beslutet om insatsen fortsätta att gälla. Utskottet noterar i detta sammanhang att det däremot inte finns något som hindrar att socialnämnden med stöd av socialtjänstlagen låter en 18-åring bo kvar i boendet om förutsättningarna för det är uppfyllda. Mot denna bakgrund finns det enligt utskottet inte skäl att föreslå någon åtgärd när det gäller frågan om insatsens upphörande. Motion 2023/24:2778 (V) yrkande 8 bör därmed avslås.

Ett motionsyrkande tar upp frågan om rangordning av lag. Som framgår ovan föreslår regeringen att beslut om en insats i form av skyddat boende eller en omedelbar sådan insats inte ska hindra vissa beslut om avvisning, utvisning, utlämning eller överlämnande. En insats i form av skyddat boende eller en omedelbar sådan insats ska upphöra att gälla när ett avlägsnandebeslut har verkställts. Utskottet instämmer i regeringens bedömning att frågan om skyddsbehov får bedömas inom ramen för den lagstiftning som gäller för det aktuella avlägsnandebeslutet och verkställigheten av det beslutet. Motion 2023/24:2778 (V) yrkande 10 bör därmed avslås.

Utskottet instämmer också i regeringens bedömning att i mål enligt den nya lagen bör 9 § FPL gälla, dvs. att det i handläggningen får ingå muntlig förhandling om en viss fråga när det kan antas vara till fördel för utredningen eller främja ett snabbt avgörande av målet och att förvaltningsrätten alltid ska hålla muntlig förhandling om en enskild part begär det och det inte är uppenbart obehövligt. Av 9 § FPL följer vidare att kammarrätten ska hålla muntlig förhandling om en enskild part begär det och det inte är obehövligt och inte heller särskilda skäl talar mot det. Mot denna bakgrund bör motion 2023/24:2778 (V) yrkande 11 avslås.

Som tidigare nämnts föreslår regeringen att om det är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med insatsen ska socialnämnden få fatta beslut om att barnets vistelseort ska hållas hemlig för den vårdnadshavare som barnet inte är placerat tillsammans med och hur barnets umgänge ska utövas med den vårdnadshavaren. Regeringen föreslår vidare att socialnämndens beslut om att en insats i form av skyddat boende ska fortsätta och beslut om att en sådan insats ska upphöra ska kunna överklagas, liksom socialnämndens beslut om hemlighållande av vistelseort och umgängesbegränsning. Andra beslut av nämnden enligt den nya lagen ska inte kunna överklagas. Rättens beslut om förlängd tid för socialnämnden att ansöka om skyddat boende ska inte få överklagas. Det finns enligt regeringen skäl att anta att socialnämnden i många fall kommer att fatta beslut om att hemlighålla vistelseorten. Regeringen anför att det här handlar om ingripande beslut och att besluten av den anledningen bör vara överklagbara. Utskottet instämmer i denna bedömning. Därmed finns det inte skäl att föreslå någon åtgärd när det gäller frågan om begränsning av umgänge och hemlighållande av vistelseort under hela vistelsen. Motion 2023/24:2778 (V) yrkande 7 bör därmed avslås.

Ur avsnittet "Skyddat boende som en insats till barn när samtycke från en av två vårdnadshavare saknas" i betänkandet, som även gäller punkterna 9, 10, 18, 19, 20, 21 och 23. Läs betänkandet

När det inledningsvis gäller frågan om beslut om en insats i form av skyddat boende ställer sig utskottet bakom regeringens förslag att beslut om en insats i form av skyddat boende eller en omedelbar sådan insats inte ska hindra vissa beslut om avvisning, utvisning, utlämning eller överlämnande. En insats i form av skyddat boende eller en omedelbar sådan insats ska upphöra att gälla när ett avlägsnandebeslut har verkställts. Utskottet delar vidare regeringens bedömning att frågan om skyddsbehov får bedömas inom ramen för den lagstiftning som gäller för det aktuella avlägsnandebeslutet och verkställigheten av det beslutet. Av de skäl som anförs i propositionen bör riksdagen därför anta regeringens förslag till lag om placering av barn i skyddat boende i de delar det avser 7 kap. 3 §. Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:31 punkt 1 i denna del och avslår motion 2023/24:2778 (V) yrkande 9.

Utskottet ställer sig också bakom regeringens förslag om att det ska krävas tillstånd av Ivo för skyddade boenden som bedrivs yrkesmässigt av ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse eller en enskild individ. Med tanke på att målgruppen för skyddade boenden utgörs av personer som är utsatta för hot, våld och andra övergrepp, finns det enligt regeringen stora risker med att verksamheten inte är tillståndspliktig. För våldsutsatta personer och medföljande barn kan en vistelse i ett skyddat boende av bristande kvalitet innebära ett hot mot liv, säkerhet och hälsa. Enligt regeringen är kvinnojourerna själva fria att bestämma när de vill utföra socialtjänstinsatser. Krav på tillstånd för kvinnojourer som driver skyddat boende innebär därför inte något hot mot kvinnojourernas självständighet. De kvinnojourer som vill kan välja att ansöka om tillstånd hos Ivo för att bedriva skyddade boenden. Tillståndskravet påverkar inte kvinnojourers möjlighet att bedriva verksamhet som inte utgör socialtjänst. Utskottet instämmer i regeringens bedömningar. Utskottet noterar i detta sammanhang att regeringen har fattat beslut om ett tillfälligt statsbidrag för att stödja de ideella organisationer som driver skyddade boenden och som behöver stöd för att utveckla kvaliteten i verksamheten. Av de skäl som anförs i propositionen bör riksdagen därför anta regeringens förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen i de delar det avser 7 kap. 1 §. Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:31 punkt 7 i denna del och avslår motion 2023/24:2778 (V) yrkande 13.

Utskottet tillstyrker lagförslaget i övrigt med de ändringar som utskottet föreslår för att förslaget ska överensstämma med annan lagstiftning. I propositionen föreslås en ändring i 18 § lagen om allmänna förvaltningsdomstolar. Paragrafen ändrades den 1 januari 2024 (SFS 2023:705) efter förslag i proposition 2023/24:6 Auktorisationssystem i fråga om tjänster för elektronisk identifiering och digital post samt beslut av riksdagen (bet. 2023/24:TU3, rskr. 2023/24:39). Denna ändring har beaktats i utskottets förslag i bilaga 3. Av de skäl som anförs i propositionen bör riksdagen därför anta lagförslaget i övrigt med de ändringar som framgår av utskottets lagförslag. Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:31 punkterna 1 i denna del, 2–6, 7 i denna del och 8–13.

Avslutningsvis har utskottet inget att invända mot regeringens redovisning av tillkännagivandena om barnperspektiv på skyddade boenden och barn i skyddat boende.

Ur avsnittet "Regeringens lagförslag" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 6, 7, 8, 11, 12, 13, 14 och 15. Läs betänkandet

Utskottet ställer sig inledningsvis bakom regeringens förslag att förutsättningarna och förfarandet för att bevilja ett barn skyddat boende tillsammans med en vårdnadshavare när barnet har två vårdnadshavare och den andra vårdnadshavaren inte samtycker till insatsen ska regleras i en särskild lag. Vid beslut enligt lagen ska det som är bäst för barnet vara avgörande. Utskottet instämmer vidare i regeringens bedömning att regleringen bör införas i en ny lag om placering av barn i skyddat boende och syfta till att stärka rätten till skydd och stöd för medföljande barn i skyddat boende när det saknas samtycke från den andra vårdnadshavaren. Mot denna bakgrund finns det enligt utskottet inte skäl att föreslå någon åtgärd när det gäller frågan om lagens syfte. Motion 2023/24:2778 (V) yrkande 5 bör därmed avslås.

Ett motionsyrkande tar upp frågan om förutsättningar för att bevilja ett barn skyddat boende. Som framgår ovan föreslår regeringen att om socialnämnden beviljar en vårdnadshavare skyddat boende enligt socialtjänstlagen och det finns en direkt eller indirekt risk för att barnets säkerhet äventyras eller hälsa skadas ska även barnet få beviljas en sådan insats för placering tillsammans med vårdnadshavaren, trots att det inte finns samtycke från den andra vårdnadshavaren. Utgångspunkten bör vara att om vårdnadshavaren bedöms ha ett behov av skydd och därmed beviljas insatsen skyddat boende så har minderåriga barn som bor tillsammans med den skyddssökande i regel också ett sådant skyddsbehov. En prövning av om det finns en direkt eller indirekt risk för att barnets säkerhet äventyras eller hälsa skadas måste dock alltid göras utifrån förhållandena i varje enskilt fall. Motion 2023/24:2778 (V) yrkande 6 bör därmed avslås.

När det gäller frågan om särskild umgängesbegränsning konstaterar utskottet att om det är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med insatsen ska socialnämnden enligt regeringens förslag få fatta beslut om att barnets vistelseort ska hållas hemlig för den vårdnadshavare som barnet inte är placerat tillsammans med och hur barnets umgänge ska utövas med den vårdnadshavaren. Regeringen anför att förslaget om umgängesbegränsning har sin förlaga i motsvarande bestämmelser i LVU. En bedömning av om det behövs ett beslut om umgängesbegränsning ska därför göras med utgångspunkt i omständigheterna i det enskilda fallet. Utskottet instämmer i detta och anser inte att det finns skäl för riksdagen att ta något initiativ. Motion 2023/24:2779 (SD) yrkande 3 bör avslås.

Inte heller när det gäller frågan om skäl för begränsning av umgänge och hemlighållande av vistelseort anser utskottet att det finns skäl för riksdagen att ta något initiativ. Motion 2023/24:2780 (C) yrkande 2 bör avslås.

Utskottet konstaterar vidare att när det inte längre finns skäl för en insats i form av skyddat boende ska socialnämnden enligt regeringens förslag fatta beslut om att den ska upphöra. Insatsen ska upphöra senast när vårdnadshavarens insats i form av skyddat boende upphör eller när barnet fyller 18 år. Den som är 18 år står inte längre under vårdnad av någon och det är därför inte möjligt att låta beslutet om insatsen fortsätta att gälla. Utskottet noterar i detta sammanhang att det däremot inte finns något som hindrar att socialnämnden med stöd av socialtjänstlagen låter en 18-åring bo kvar i boendet om förutsättningarna för det är uppfyllda. Mot denna bakgrund finns det enligt utskottet inte skäl att föreslå någon åtgärd när det gäller frågan om insatsens upphörande. Motion 2023/24:2778 (V) yrkande 8 bör därmed avslås.

Ett motionsyrkande tar upp frågan om rangordning av lag. Som framgår ovan föreslår regeringen att beslut om en insats i form av skyddat boende eller en omedelbar sådan insats inte ska hindra vissa beslut om avvisning, utvisning, utlämning eller överlämnande. En insats i form av skyddat boende eller en omedelbar sådan insats ska upphöra att gälla när ett avlägsnandebeslut har verkställts. Utskottet instämmer i regeringens bedömning att frågan om skyddsbehov får bedömas inom ramen för den lagstiftning som gäller för det aktuella avlägsnandebeslutet och verkställigheten av det beslutet. Motion 2023/24:2778 (V) yrkande 10 bör därmed avslås.

Utskottet instämmer också i regeringens bedömning att i mål enligt den nya lagen bör 9 § FPL gälla, dvs. att det i handläggningen får ingå muntlig förhandling om en viss fråga när det kan antas vara till fördel för utredningen eller främja ett snabbt avgörande av målet och att förvaltningsrätten alltid ska hålla muntlig förhandling om en enskild part begär det och det inte är uppenbart obehövligt. Av 9 § FPL följer vidare att kammarrätten ska hålla muntlig förhandling om en enskild part begär det och det inte är obehövligt och inte heller särskilda skäl talar mot det. Mot denna bakgrund bör motion 2023/24:2778 (V) yrkande 11 avslås.

Som tidigare nämnts föreslår regeringen att om det är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med insatsen ska socialnämnden få fatta beslut om att barnets vistelseort ska hållas hemlig för den vårdnadshavare som barnet inte är placerat tillsammans med och hur barnets umgänge ska utövas med den vårdnadshavaren. Regeringen föreslår vidare att socialnämndens beslut om att en insats i form av skyddat boende ska fortsätta och beslut om att en sådan insats ska upphöra ska kunna överklagas, liksom socialnämndens beslut om hemlighållande av vistelseort och umgängesbegränsning. Andra beslut av nämnden enligt den nya lagen ska inte kunna överklagas. Rättens beslut om förlängd tid för socialnämnden att ansöka om skyddat boende ska inte få överklagas. Det finns enligt regeringen skäl att anta att socialnämnden i många fall kommer att fatta beslut om att hemlighålla vistelseorten. Regeringen anför att det här handlar om ingripande beslut och att besluten av den anledningen bör vara överklagbara. Utskottet instämmer i denna bedömning. Därmed finns det inte skäl att föreslå någon åtgärd när det gäller frågan om begränsning av umgänge och hemlighållande av vistelseort under hela vistelsen. Motion 2023/24:2778 (V) yrkande 7 bör därmed avslås.

Ur avsnittet "Skyddat boende som en insats till barn när samtycke från en av två vårdnadshavare saknas" i betänkandet, som även gäller punkterna 9, 10, 16, 18, 20, 21 och 23. Läs betänkandet

Utskottet ställer sig inledningsvis bakom regeringens förslag att förutsättningarna och förfarandet för att bevilja ett barn skyddat boende tillsammans med en vårdnadshavare när barnet har två vårdnadshavare och den andra vårdnadshavaren inte samtycker till insatsen ska regleras i en särskild lag. Vid beslut enligt lagen ska det som är bäst för barnet vara avgörande. Utskottet instämmer vidare i regeringens bedömning att regleringen bör införas i en ny lag om placering av barn i skyddat boende och syfta till att stärka rätten till skydd och stöd för medföljande barn i skyddat boende när det saknas samtycke från den andra vårdnadshavaren. Mot denna bakgrund finns det enligt utskottet inte skäl att föreslå någon åtgärd när det gäller frågan om lagens syfte. Motion 2023/24:2778 (V) yrkande 5 bör därmed avslås.

Ett motionsyrkande tar upp frågan om förutsättningar för att bevilja ett barn skyddat boende. Som framgår ovan föreslår regeringen att om socialnämnden beviljar en vårdnadshavare skyddat boende enligt socialtjänstlagen och det finns en direkt eller indirekt risk för att barnets säkerhet äventyras eller hälsa skadas ska även barnet få beviljas en sådan insats för placering tillsammans med vårdnadshavaren, trots att det inte finns samtycke från den andra vårdnadshavaren. Utgångspunkten bör vara att om vårdnadshavaren bedöms ha ett behov av skydd och därmed beviljas insatsen skyddat boende så har minderåriga barn som bor tillsammans med den skyddssökande i regel också ett sådant skyddsbehov. En prövning av om det finns en direkt eller indirekt risk för att barnets säkerhet äventyras eller hälsa skadas måste dock alltid göras utifrån förhållandena i varje enskilt fall. Motion 2023/24:2778 (V) yrkande 6 bör därmed avslås.

När det gäller frågan om särskild umgängesbegränsning konstaterar utskottet att om det är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med insatsen ska socialnämnden enligt regeringens förslag få fatta beslut om att barnets vistelseort ska hållas hemlig för den vårdnadshavare som barnet inte är placerat tillsammans med och hur barnets umgänge ska utövas med den vårdnadshavaren. Regeringen anför att förslaget om umgängesbegränsning har sin förlaga i motsvarande bestämmelser i LVU. En bedömning av om det behövs ett beslut om umgängesbegränsning ska därför göras med utgångspunkt i omständigheterna i det enskilda fallet. Utskottet instämmer i detta och anser inte att det finns skäl för riksdagen att ta något initiativ. Motion 2023/24:2779 (SD) yrkande 3 bör avslås.

Inte heller när det gäller frågan om skäl för begränsning av umgänge och hemlighållande av vistelseort anser utskottet att det finns skäl för riksdagen att ta något initiativ. Motion 2023/24:2780 (C) yrkande 2 bör avslås.

Utskottet konstaterar vidare att när det inte längre finns skäl för en insats i form av skyddat boende ska socialnämnden enligt regeringens förslag fatta beslut om att den ska upphöra. Insatsen ska upphöra senast när vårdnadshavarens insats i form av skyddat boende upphör eller när barnet fyller 18 år. Den som är 18 år står inte längre under vårdnad av någon och det är därför inte möjligt att låta beslutet om insatsen fortsätta att gälla. Utskottet noterar i detta sammanhang att det däremot inte finns något som hindrar att socialnämnden med stöd av socialtjänstlagen låter en 18-åring bo kvar i boendet om förutsättningarna för det är uppfyllda. Mot denna bakgrund finns det enligt utskottet inte skäl att föreslå någon åtgärd när det gäller frågan om insatsens upphörande. Motion 2023/24:2778 (V) yrkande 8 bör därmed avslås.

Ett motionsyrkande tar upp frågan om rangordning av lag. Som framgår ovan föreslår regeringen att beslut om en insats i form av skyddat boende eller en omedelbar sådan insats inte ska hindra vissa beslut om avvisning, utvisning, utlämning eller överlämnande. En insats i form av skyddat boende eller en omedelbar sådan insats ska upphöra att gälla när ett avlägsnandebeslut har verkställts. Utskottet instämmer i regeringens bedömning att frågan om skyddsbehov får bedömas inom ramen för den lagstiftning som gäller för det aktuella avlägsnandebeslutet och verkställigheten av det beslutet. Motion 2023/24:2778 (V) yrkande 10 bör därmed avslås.

Utskottet instämmer också i regeringens bedömning att i mål enligt den nya lagen bör 9 § FPL gälla, dvs. att det i handläggningen får ingå muntlig förhandling om en viss fråga när det kan antas vara till fördel för utredningen eller främja ett snabbt avgörande av målet och att förvaltningsrätten alltid ska hålla muntlig förhandling om en enskild part begär det och det inte är uppenbart obehövligt. Av 9 § FPL följer vidare att kammarrätten ska hålla muntlig förhandling om en enskild part begär det och det inte är obehövligt och inte heller särskilda skäl talar mot det. Mot denna bakgrund bör motion 2023/24:2778 (V) yrkande 11 avslås.

Som tidigare nämnts föreslår regeringen att om det är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med insatsen ska socialnämnden få fatta beslut om att barnets vistelseort ska hållas hemlig för den vårdnadshavare som barnet inte är placerat tillsammans med och hur barnets umgänge ska utövas med den vårdnadshavaren. Regeringen föreslår vidare att socialnämndens beslut om att en insats i form av skyddat boende ska fortsätta och beslut om att en sådan insats ska upphöra ska kunna överklagas, liksom socialnämndens beslut om hemlighållande av vistelseort och umgängesbegränsning. Andra beslut av nämnden enligt den nya lagen ska inte kunna överklagas. Rättens beslut om förlängd tid för socialnämnden att ansöka om skyddat boende ska inte få överklagas. Det finns enligt regeringen skäl att anta att socialnämnden i många fall kommer att fatta beslut om att hemlighålla vistelseorten. Regeringen anför att det här handlar om ingripande beslut och att besluten av den anledningen bör vara överklagbara. Utskottet instämmer i denna bedömning. Därmed finns det inte skäl att föreslå någon åtgärd när det gäller frågan om begränsning av umgänge och hemlighållande av vistelseort under hela vistelsen. Motion 2023/24:2778 (V) yrkande 7 bör därmed avslås.

Ur avsnittet "Skyddat boende som en insats till barn när samtycke från en av två vårdnadshavare saknas" i betänkandet, som även gäller punkterna 9, 10, 16, 18, 19, 21 och 23. Läs betänkandet

Utskottet ställer sig inledningsvis bakom regeringens förslag att förutsättningarna och förfarandet för att bevilja ett barn skyddat boende tillsammans med en vårdnadshavare när barnet har två vårdnadshavare och den andra vårdnadshavaren inte samtycker till insatsen ska regleras i en särskild lag. Vid beslut enligt lagen ska det som är bäst för barnet vara avgörande. Utskottet instämmer vidare i regeringens bedömning att regleringen bör införas i en ny lag om placering av barn i skyddat boende och syfta till att stärka rätten till skydd och stöd för medföljande barn i skyddat boende när det saknas samtycke från den andra vårdnadshavaren. Mot denna bakgrund finns det enligt utskottet inte skäl att föreslå någon åtgärd när det gäller frågan om lagens syfte. Motion 2023/24:2778 (V) yrkande 5 bör därmed avslås.

Ett motionsyrkande tar upp frågan om förutsättningar för att bevilja ett barn skyddat boende. Som framgår ovan föreslår regeringen att om socialnämnden beviljar en vårdnadshavare skyddat boende enligt socialtjänstlagen och det finns en direkt eller indirekt risk för att barnets säkerhet äventyras eller hälsa skadas ska även barnet få beviljas en sådan insats för placering tillsammans med vårdnadshavaren, trots att det inte finns samtycke från den andra vårdnadshavaren. Utgångspunkten bör vara att om vårdnadshavaren bedöms ha ett behov av skydd och därmed beviljas insatsen skyddat boende så har minderåriga barn som bor tillsammans med den skyddssökande i regel också ett sådant skyddsbehov. En prövning av om det finns en direkt eller indirekt risk för att barnets säkerhet äventyras eller hälsa skadas måste dock alltid göras utifrån förhållandena i varje enskilt fall. Motion 2023/24:2778 (V) yrkande 6 bör därmed avslås.

När det gäller frågan om särskild umgängesbegränsning konstaterar utskottet att om det är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med insatsen ska socialnämnden enligt regeringens förslag få fatta beslut om att barnets vistelseort ska hållas hemlig för den vårdnadshavare som barnet inte är placerat tillsammans med och hur barnets umgänge ska utövas med den vårdnadshavaren. Regeringen anför att förslaget om umgängesbegränsning har sin förlaga i motsvarande bestämmelser i LVU. En bedömning av om det behövs ett beslut om umgängesbegränsning ska därför göras med utgångspunkt i omständigheterna i det enskilda fallet. Utskottet instämmer i detta och anser inte att det finns skäl för riksdagen att ta något initiativ. Motion 2023/24:2779 (SD) yrkande 3 bör avslås.

Inte heller när det gäller frågan om skäl för begränsning av umgänge och hemlighållande av vistelseort anser utskottet att det finns skäl för riksdagen att ta något initiativ. Motion 2023/24:2780 (C) yrkande 2 bör avslås.

Utskottet konstaterar vidare att när det inte längre finns skäl för en insats i form av skyddat boende ska socialnämnden enligt regeringens förslag fatta beslut om att den ska upphöra. Insatsen ska upphöra senast när vårdnadshavarens insats i form av skyddat boende upphör eller när barnet fyller 18 år. Den som är 18 år står inte längre under vårdnad av någon och det är därför inte möjligt att låta beslutet om insatsen fortsätta att gälla. Utskottet noterar i detta sammanhang att det däremot inte finns något som hindrar att socialnämnden med stöd av socialtjänstlagen låter en 18-åring bo kvar i boendet om förutsättningarna för det är uppfyllda. Mot denna bakgrund finns det enligt utskottet inte skäl att föreslå någon åtgärd när det gäller frågan om insatsens upphörande. Motion 2023/24:2778 (V) yrkande 8 bör därmed avslås.

Ett motionsyrkande tar upp frågan om rangordning av lag. Som framgår ovan föreslår regeringen att beslut om en insats i form av skyddat boende eller en omedelbar sådan insats inte ska hindra vissa beslut om avvisning, utvisning, utlämning eller överlämnande. En insats i form av skyddat boende eller en omedelbar sådan insats ska upphöra att gälla när ett avlägsnandebeslut har verkställts. Utskottet instämmer i regeringens bedömning att frågan om skyddsbehov får bedömas inom ramen för den lagstiftning som gäller för det aktuella avlägsnandebeslutet och verkställigheten av det beslutet. Motion 2023/24:2778 (V) yrkande 10 bör därmed avslås.

Utskottet instämmer också i regeringens bedömning att i mål enligt den nya lagen bör 9 § FPL gälla, dvs. att det i handläggningen får ingå muntlig förhandling om en viss fråga när det kan antas vara till fördel för utredningen eller främja ett snabbt avgörande av målet och att förvaltningsrätten alltid ska hålla muntlig förhandling om en enskild part begär det och det inte är uppenbart obehövligt. Av 9 § FPL följer vidare att kammarrätten ska hålla muntlig förhandling om en enskild part begär det och det inte är obehövligt och inte heller särskilda skäl talar mot det. Mot denna bakgrund bör motion 2023/24:2778 (V) yrkande 11 avslås.

Som tidigare nämnts föreslår regeringen att om det är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med insatsen ska socialnämnden få fatta beslut om att barnets vistelseort ska hållas hemlig för den vårdnadshavare som barnet inte är placerat tillsammans med och hur barnets umgänge ska utövas med den vårdnadshavaren. Regeringen föreslår vidare att socialnämndens beslut om att en insats i form av skyddat boende ska fortsätta och beslut om att en sådan insats ska upphöra ska kunna överklagas, liksom socialnämndens beslut om hemlighållande av vistelseort och umgängesbegränsning. Andra beslut av nämnden enligt den nya lagen ska inte kunna överklagas. Rättens beslut om förlängd tid för socialnämnden att ansöka om skyddat boende ska inte få överklagas. Det finns enligt regeringen skäl att anta att socialnämnden i många fall kommer att fatta beslut om att hemlighålla vistelseorten. Regeringen anför att det här handlar om ingripande beslut och att besluten av den anledningen bör vara överklagbara. Utskottet instämmer i denna bedömning. Därmed finns det inte skäl att föreslå någon åtgärd när det gäller frågan om begränsning av umgänge och hemlighållande av vistelseort under hela vistelsen. Motion 2023/24:2778 (V) yrkande 7 bör därmed avslås.

Ur avsnittet "Skyddat boende som en insats till barn när samtycke från en av två vårdnadshavare saknas" i betänkandet, som även gäller punkterna 9, 10, 16, 18, 19, 20 och 23. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar inledningsvis att regeringen föreslår att skyddat boende ska föras in i socialtjänstlagen som en boendeinsats för den som behöver stöd och skydd till följd av hot, våld eller andra övergrepp. Regeringens samlade bedömning är att insatsen skyddat boende även fortsättningsvis bör vara öppen för alla som är eller har varit utsatta eller riskerar att utsättas för våld eller andra övergrepp eller hot om våld. Även med denna vidare målgrupp kommer skyddat boende främst att vara en insats för kvinnor och deras barn som är utsatta för våld av närstående. Avhoppare från kriminella miljöer kan ha behov av olika insatser, bl.a. boende, men behovet av just skyddat boende för denna målgrupp är enligt regeringen sannolikt jämförelsevis begränsat. Utskottet instämmer i regeringens bedömningar i denna fråga. Utskottet noterar i detta sammanhang att frågan om en särskild reglering för insatser till avhoppare för närvarande bereds inom Regeringskansliet. Motion 2023/24:2778 (V) yrkande 2 bör därmed avslås.

Inte heller när det gäller frågan om kvinnojourernas verksamhet anser utskottet att det finns skäl för riksdagen att ta något initiativ. Motion 2023/24:2783 (MP) yrkande 1 bör avslås.

Ur avsnittet "Skyddat boende – en boendeinsats enligt socialtjänstlagen" i betänkandet, som även gäller punkterna 5 och 24. Läs betänkandet

Utskottet ställer sig inledningsvis bakom regeringens förslag att förutsättningarna och förfarandet för att bevilja ett barn skyddat boende tillsammans med en vårdnadshavare när barnet har två vårdnadshavare och den andra vårdnadshavaren inte samtycker till insatsen ska regleras i en särskild lag. Vid beslut enligt lagen ska det som är bäst för barnet vara avgörande. Utskottet instämmer vidare i regeringens bedömning att regleringen bör införas i en ny lag om placering av barn i skyddat boende och syfta till att stärka rätten till skydd och stöd för medföljande barn i skyddat boende när det saknas samtycke från den andra vårdnadshavaren. Mot denna bakgrund finns det enligt utskottet inte skäl att föreslå någon åtgärd när det gäller frågan om lagens syfte. Motion 2023/24:2778 (V) yrkande 5 bör därmed avslås.

Ett motionsyrkande tar upp frågan om förutsättningar för att bevilja ett barn skyddat boende. Som framgår ovan föreslår regeringen att om socialnämnden beviljar en vårdnadshavare skyddat boende enligt socialtjänstlagen och det finns en direkt eller indirekt risk för att barnets säkerhet äventyras eller hälsa skadas ska även barnet få beviljas en sådan insats för placering tillsammans med vårdnadshavaren, trots att det inte finns samtycke från den andra vårdnadshavaren. Utgångspunkten bör vara att om vårdnadshavaren bedöms ha ett behov av skydd och därmed beviljas insatsen skyddat boende så har minderåriga barn som bor tillsammans med den skyddssökande i regel också ett sådant skyddsbehov. En prövning av om det finns en direkt eller indirekt risk för att barnets säkerhet äventyras eller hälsa skadas måste dock alltid göras utifrån förhållandena i varje enskilt fall. Motion 2023/24:2778 (V) yrkande 6 bör därmed avslås.

När det gäller frågan om särskild umgängesbegränsning konstaterar utskottet att om det är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med insatsen ska socialnämnden enligt regeringens förslag få fatta beslut om att barnets vistelseort ska hållas hemlig för den vårdnadshavare som barnet inte är placerat tillsammans med och hur barnets umgänge ska utövas med den vårdnadshavaren. Regeringen anför att förslaget om umgängesbegränsning har sin förlaga i motsvarande bestämmelser i LVU. En bedömning av om det behövs ett beslut om umgängesbegränsning ska därför göras med utgångspunkt i omständigheterna i det enskilda fallet. Utskottet instämmer i detta och anser inte att det finns skäl för riksdagen att ta något initiativ. Motion 2023/24:2779 (SD) yrkande 3 bör avslås.

Inte heller när det gäller frågan om skäl för begränsning av umgänge och hemlighållande av vistelseort anser utskottet att det finns skäl för riksdagen att ta något initiativ. Motion 2023/24:2780 (C) yrkande 2 bör avslås.

Utskottet konstaterar vidare att när det inte längre finns skäl för en insats i form av skyddat boende ska socialnämnden enligt regeringens förslag fatta beslut om att den ska upphöra. Insatsen ska upphöra senast när vårdnadshavarens insats i form av skyddat boende upphör eller när barnet fyller 18 år. Den som är 18 år står inte längre under vårdnad av någon och det är därför inte möjligt att låta beslutet om insatsen fortsätta att gälla. Utskottet noterar i detta sammanhang att det däremot inte finns något som hindrar att socialnämnden med stöd av socialtjänstlagen låter en 18-åring bo kvar i boendet om förutsättningarna för det är uppfyllda. Mot denna bakgrund finns det enligt utskottet inte skäl att föreslå någon åtgärd när det gäller frågan om insatsens upphörande. Motion 2023/24:2778 (V) yrkande 8 bör därmed avslås.

Ett motionsyrkande tar upp frågan om rangordning av lag. Som framgår ovan föreslår regeringen att beslut om en insats i form av skyddat boende eller en omedelbar sådan insats inte ska hindra vissa beslut om avvisning, utvisning, utlämning eller överlämnande. En insats i form av skyddat boende eller en omedelbar sådan insats ska upphöra att gälla när ett avlägsnandebeslut har verkställts. Utskottet instämmer i regeringens bedömning att frågan om skyddsbehov får bedömas inom ramen för den lagstiftning som gäller för det aktuella avlägsnandebeslutet och verkställigheten av det beslutet. Motion 2023/24:2778 (V) yrkande 10 bör därmed avslås.

Utskottet instämmer också i regeringens bedömning att i mål enligt den nya lagen bör 9 § FPL gälla, dvs. att det i handläggningen får ingå muntlig förhandling om en viss fråga när det kan antas vara till fördel för utredningen eller främja ett snabbt avgörande av målet och att förvaltningsrätten alltid ska hålla muntlig förhandling om en enskild part begär det och det inte är uppenbart obehövligt. Av 9 § FPL följer vidare att kammarrätten ska hålla muntlig förhandling om en enskild part begär det och det inte är obehövligt och inte heller särskilda skäl talar mot det. Mot denna bakgrund bör motion 2023/24:2778 (V) yrkande 11 avslås.

Som tidigare nämnts föreslår regeringen att om det är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med insatsen ska socialnämnden få fatta beslut om att barnets vistelseort ska hållas hemlig för den vårdnadshavare som barnet inte är placerat tillsammans med och hur barnets umgänge ska utövas med den vårdnadshavaren. Regeringen föreslår vidare att socialnämndens beslut om att en insats i form av skyddat boende ska fortsätta och beslut om att en sådan insats ska upphöra ska kunna överklagas, liksom socialnämndens beslut om hemlighållande av vistelseort och umgängesbegränsning. Andra beslut av nämnden enligt den nya lagen ska inte kunna överklagas. Rättens beslut om förlängd tid för socialnämnden att ansöka om skyddat boende ska inte få överklagas. Det finns enligt regeringen skäl att anta att socialnämnden i många fall kommer att fatta beslut om att hemlighålla vistelseorten. Regeringen anför att det här handlar om ingripande beslut och att besluten av den anledningen bör vara överklagbara. Utskottet instämmer i denna bedömning. Därmed finns det inte skäl att föreslå någon åtgärd när det gäller frågan om begränsning av umgänge och hemlighållande av vistelseort under hela vistelsen. Motion 2023/24:2778 (V) yrkande 7 bör därmed avslås.

Ur avsnittet "Skyddat boende som en insats till barn när samtycke från en av två vårdnadshavare saknas" i betänkandet, som även gäller punkterna 9, 10, 16, 18, 19, 20 och 21. Läs betänkandet