Riksrevisionens rapport om statens arbete med väntetider i vården

Utskottet välkomnar Riksrevisionens rapport om statens arbete med väntetider i vården. Långa väntetider har länge varit ett problem i vården och kan medföra allvarliga konsekvenser för patienten samt leda till ökade kostnader och ett lägre förtroende för hälso- och sjukvården. Det är därför problematiskt att väntetiderna fortsätter att öka.

Utskottet anser, i linje med Riksrevisionen och regeringen, att det är svårt att dra långtgående slutsatser om vilka effekter vårdgarantin och kömiljarden har haft på väntetiderna. Utskottet delar också Riksrevisionens och regeringens uppfattning att det finns ett behov av att se över effektiviteten i vårdgarantin i syfte att stärka patientens ställning och vårdgarantins betydelse som statligt styrmedel.

Utskottet konstaterar att det för närvarande pågår ett aktivt arbete för att öka tillgängligheten till och minska väntetiderna i vården, vilket utskottet ser positivt på. Utskottet ser också positivt på uppdraget till E-hälsomyndigheten och Socialstyrelsen att omgående genomföra insatser som stöder och stärker regionernas arbete med att möjliggöra för patienter som väntar på vård att få vården utförd på annat håll i landet.

Socialstyrelsen arbetar på regeringens uppdrag med att strategiskt, långsiktigt och kontinuerligt följa upp och föra dialog om hälso- och sjukvårdens tillgänglighet. Regeringen överväger också att komplettera detta uppdrag med ett utvärderingsuppdrag till Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.

Det pågår vidare ett omfattande arbete för att tillgängliggöra och kunna använda hälsodata på olika sätt i syfte att öka kvaliteten i vården, stärka patientens ställning och förbättra patientsäkerheten samt minska den administrativa bördan för vårdpersonalen. Tillgång till hälsodata kan också stärka den statliga uppföljningen av hälso- och sjukvården och ge ett bättre underlag för utvärdering av bl.a. vårdens kvalitet och tillgänglighet. Regeringen har beslutat om flera utredningar och uppdrag till myndigheter för de ändamålen, vilket bl.a. framgår av regeringens redogörelser i skrivelse 2023/24:75 Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2023, och dessa har redovisats ovan i avsnittet om tidigare riksdagsbehandling.

Med hänsyn till det pågående arbetet ser utskottet i nuläget inte några skäl att föreslå att riksdagen ska ta initiativ med anledning av motionerna 2023/24:2797 (S), 2023/24:2802 (V) och 2023/24:2807 (MP) yrkande 1. Motionerna bör därmed avslås.

Som nämnts tidigare pågår det ett aktivt arbete för att på olika sätt öka tillgängligheten och minska väntetiderna i vården. I sammanhanget vill utskottet särskilt lyfta fram arbetet med att inrätta en nationell vårdförmedling. Av uppdraget till E-hälsomyndigheten att ta fram och tillhandahålla en infrastruktur för ett nationellt vårdsöksystem, framgår att vårdsöksystemet på sikt även ska underlätta för patienter att hitta möjliga vårdgivare genom att delge nödvändig information om vårdgivare på ett samlat och enhetligt sätt. Mot den bakgrunden föreslår utskottet att motion 2023/24:2814 (C) yrkande 2 avslås.

När det gäller Riksrevisionens rekommendation om att förlänga tidsgränsen för bedömning i primärvården från tre till sju dagar samt att bredda vårdgarantin till att omfatta även tidigare kända hälsoproblem, kan utskottet liksom regeringen konstatera att rekommendationen ligger i linje med ett par av förslagen i betänkandet Vägen till ökad tillgänglighet – delaktighet, tidiga insatser och inom lagens ram (SOU 2022:22). Betänkandet bereds för närvarande i Regeringskansliet. Utskottet föreslår därför att motionerna 2023/24:2807 (MP) yrkande 2 och 2023/24:2814 (C) yrkande 4 avslås.

Enligt förordningen (2013:176) med instruktion för Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) har Ivo till uppgift att svara för tillsyn inom hälso- och sjukvården. Av instruktionen framgår även att Ivo ska bedriva verksamheten strategiskt och effektivt samt på ett enhetligt sätt inom landet. Syftet med tillsynen är att granska att befolkningen får vård och omsorg som är säker, har god kvalitet och bedrivs i enlighet med lagar och andra föreskrifter. Tillsynen ska planeras och genomföras med utgångspunkt i egna riskanalyser om inte annat följer av lag, förordning eller särskilt beslut från regeringen. Myndigheten ska även samverka med andra berörda myndigheter i syfte att uppnå ett effektivt kunskaps- och erfarenhetsutbyte i arbetet med tillsyn. Med hänvisning till detta och det pågående arbetet med att utveckla tillgången till och användningen av hälsodata är utskottet inte berett att föreslå att riksdagen ska vidta någon åtgärd med anledning av motion 2023/24:2814 (C) yrkande 1.

Motionsyrkandet bör därmed avslås.

I december 2023 slöt regeringen och SKR fem överenskommelser på vårdområdet. Syftet med överenskommelserna är att skapa en gemensam riktning för utvecklingen av hälso- och sjukvården. I överenskommelsen om ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården 2024 har parterna enats om att dela in insatserna i överenskommelsen i sju olika fokusområden. Till varje område kopplas ett antal prestationer som ska genomföras under 2024. För att kvalificera sig för medel ska varje region genomföra de insatser som listas i överenskommelsens respektive delavsnitt. Vidare ska regionerna redogöra för hur 2024 års medel har använts samt resultatet av genomförda insatser. SKR ska stödja och följa upp regionernas arbete samt också redovisa den verksamhet som bedrivits och resultatet av den. Utöver den redovisning av insatser som regeringen och SKR har kommit överens om inom ramen för överenskommelsen, har Socialstyrelsen i uppdrag att strategiskt, långsiktigt och kontinuerligt följa upp och föra dialog om hälso- och sjukvårdens tillgänglighet, med fokus på väntetider och vårdköer. Utskottet är inte berett att föreslå att riksdagen ska ta några initiativ med anledning av motion 2023/24:2814 (C) yrkande 5. Motionsyrkandet bör avslås.

När det gäller frågan om möjlighet till valfrihet inom slutenvården noterar utskottet att det finns ett tillkännagivande från riksdagen om detta som bereds samt att regionerna redan i dag kan erbjuda valfrihet i slutenvården genom SKR:s rekommendation om valfrihet i slutenvård i riksavtalet för utomlänsvård. Mot den bakgrunden föreslår utskottet att motion 2023/24:2814 (C) yrkande 3 avslås.

Ur avsnittet "Riksrevisionens rapport om statens arbete med väntetider i vården" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 5, 6 och 7. Läs betänkandet

Utskottet välkomnar Riksrevisionens rapport om statens arbete med väntetider i vården. Långa väntetider har länge varit ett problem i vården och kan medföra allvarliga konsekvenser för patienten samt leda till ökade kostnader och ett lägre förtroende för hälso- och sjukvården. Det är därför problematiskt att väntetiderna fortsätter att öka.

Utskottet anser, i linje med Riksrevisionen och regeringen, att det är svårt att dra långtgående slutsatser om vilka effekter vårdgarantin och kömiljarden har haft på väntetiderna. Utskottet delar också Riksrevisionens och regeringens uppfattning att det finns ett behov av att se över effektiviteten i vårdgarantin i syfte att stärka patientens ställning och vårdgarantins betydelse som statligt styrmedel.

Utskottet konstaterar att det för närvarande pågår ett aktivt arbete för att öka tillgängligheten till och minska väntetiderna i vården, vilket utskottet ser positivt på. Utskottet ser också positivt på uppdraget till E-hälsomyndigheten och Socialstyrelsen att omgående genomföra insatser som stöder och stärker regionernas arbete med att möjliggöra för patienter som väntar på vård att få vården utförd på annat håll i landet.

Socialstyrelsen arbetar på regeringens uppdrag med att strategiskt, långsiktigt och kontinuerligt följa upp och föra dialog om hälso- och sjukvårdens tillgänglighet. Regeringen överväger också att komplettera detta uppdrag med ett utvärderingsuppdrag till Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.

Det pågår vidare ett omfattande arbete för att tillgängliggöra och kunna använda hälsodata på olika sätt i syfte att öka kvaliteten i vården, stärka patientens ställning och förbättra patientsäkerheten samt minska den administrativa bördan för vårdpersonalen. Tillgång till hälsodata kan också stärka den statliga uppföljningen av hälso- och sjukvården och ge ett bättre underlag för utvärdering av bl.a. vårdens kvalitet och tillgänglighet. Regeringen har beslutat om flera utredningar och uppdrag till myndigheter för de ändamålen, vilket bl.a. framgår av regeringens redogörelser i skrivelse 2023/24:75 Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2023, och dessa har redovisats ovan i avsnittet om tidigare riksdagsbehandling.

Med hänsyn till det pågående arbetet ser utskottet i nuläget inte några skäl att föreslå att riksdagen ska ta initiativ med anledning av motionerna 2023/24:2797 (S), 2023/24:2802 (V) och 2023/24:2807 (MP) yrkande 1. Motionerna bör därmed avslås.

Som nämnts tidigare pågår det ett aktivt arbete för att på olika sätt öka tillgängligheten och minska väntetiderna i vården. I sammanhanget vill utskottet särskilt lyfta fram arbetet med att inrätta en nationell vårdförmedling. Av uppdraget till E-hälsomyndigheten att ta fram och tillhandahålla en infrastruktur för ett nationellt vårdsöksystem, framgår att vårdsöksystemet på sikt även ska underlätta för patienter att hitta möjliga vårdgivare genom att delge nödvändig information om vårdgivare på ett samlat och enhetligt sätt. Mot den bakgrunden föreslår utskottet att motion 2023/24:2814 (C) yrkande 2 avslås.

När det gäller Riksrevisionens rekommendation om att förlänga tidsgränsen för bedömning i primärvården från tre till sju dagar samt att bredda vårdgarantin till att omfatta även tidigare kända hälsoproblem, kan utskottet liksom regeringen konstatera att rekommendationen ligger i linje med ett par av förslagen i betänkandet Vägen till ökad tillgänglighet – delaktighet, tidiga insatser och inom lagens ram (SOU 2022:22). Betänkandet bereds för närvarande i Regeringskansliet. Utskottet föreslår därför att motionerna 2023/24:2807 (MP) yrkande 2 och 2023/24:2814 (C) yrkande 4 avslås.

Enligt förordningen (2013:176) med instruktion för Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) har Ivo till uppgift att svara för tillsyn inom hälso- och sjukvården. Av instruktionen framgår även att Ivo ska bedriva verksamheten strategiskt och effektivt samt på ett enhetligt sätt inom landet. Syftet med tillsynen är att granska att befolkningen får vård och omsorg som är säker, har god kvalitet och bedrivs i enlighet med lagar och andra föreskrifter. Tillsynen ska planeras och genomföras med utgångspunkt i egna riskanalyser om inte annat följer av lag, förordning eller särskilt beslut från regeringen. Myndigheten ska även samverka med andra berörda myndigheter i syfte att uppnå ett effektivt kunskaps- och erfarenhetsutbyte i arbetet med tillsyn. Med hänvisning till detta och det pågående arbetet med att utveckla tillgången till och användningen av hälsodata är utskottet inte berett att föreslå att riksdagen ska vidta någon åtgärd med anledning av motion 2023/24:2814 (C) yrkande 1.

Motionsyrkandet bör därmed avslås.

I december 2023 slöt regeringen och SKR fem överenskommelser på vårdområdet. Syftet med överenskommelserna är att skapa en gemensam riktning för utvecklingen av hälso- och sjukvården. I överenskommelsen om ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården 2024 har parterna enats om att dela in insatserna i överenskommelsen i sju olika fokusområden. Till varje område kopplas ett antal prestationer som ska genomföras under 2024. För att kvalificera sig för medel ska varje region genomföra de insatser som listas i överenskommelsens respektive delavsnitt. Vidare ska regionerna redogöra för hur 2024 års medel har använts samt resultatet av genomförda insatser. SKR ska stödja och följa upp regionernas arbete samt också redovisa den verksamhet som bedrivits och resultatet av den. Utöver den redovisning av insatser som regeringen och SKR har kommit överens om inom ramen för överenskommelsen, har Socialstyrelsen i uppdrag att strategiskt, långsiktigt och kontinuerligt följa upp och föra dialog om hälso- och sjukvårdens tillgänglighet, med fokus på väntetider och vårdköer. Utskottet är inte berett att föreslå att riksdagen ska ta några initiativ med anledning av motion 2023/24:2814 (C) yrkande 5. Motionsyrkandet bör avslås.

När det gäller frågan om möjlighet till valfrihet inom slutenvården noterar utskottet att det finns ett tillkännagivande från riksdagen om detta som bereds samt att regionerna redan i dag kan erbjuda valfrihet i slutenvården genom SKR:s rekommendation om valfrihet i slutenvård i riksavtalet för utomlänsvård. Mot den bakgrunden föreslår utskottet att motion 2023/24:2814 (C) yrkande 3 avslås.

Ur avsnittet "Riksrevisionens rapport om statens arbete med väntetider i vården" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 6 och 7. Läs betänkandet

Utskottet välkomnar Riksrevisionens rapport om statens arbete med väntetider i vården. Långa väntetider har länge varit ett problem i vården och kan medföra allvarliga konsekvenser för patienten samt leda till ökade kostnader och ett lägre förtroende för hälso- och sjukvården. Det är därför problematiskt att väntetiderna fortsätter att öka.

Utskottet anser, i linje med Riksrevisionen och regeringen, att det är svårt att dra långtgående slutsatser om vilka effekter vårdgarantin och kömiljarden har haft på väntetiderna. Utskottet delar också Riksrevisionens och regeringens uppfattning att det finns ett behov av att se över effektiviteten i vårdgarantin i syfte att stärka patientens ställning och vårdgarantins betydelse som statligt styrmedel.

Utskottet konstaterar att det för närvarande pågår ett aktivt arbete för att öka tillgängligheten till och minska väntetiderna i vården, vilket utskottet ser positivt på. Utskottet ser också positivt på uppdraget till E-hälsomyndigheten och Socialstyrelsen att omgående genomföra insatser som stöder och stärker regionernas arbete med att möjliggöra för patienter som väntar på vård att få vården utförd på annat håll i landet.

Socialstyrelsen arbetar på regeringens uppdrag med att strategiskt, långsiktigt och kontinuerligt följa upp och föra dialog om hälso- och sjukvårdens tillgänglighet. Regeringen överväger också att komplettera detta uppdrag med ett utvärderingsuppdrag till Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.

Det pågår vidare ett omfattande arbete för att tillgängliggöra och kunna använda hälsodata på olika sätt i syfte att öka kvaliteten i vården, stärka patientens ställning och förbättra patientsäkerheten samt minska den administrativa bördan för vårdpersonalen. Tillgång till hälsodata kan också stärka den statliga uppföljningen av hälso- och sjukvården och ge ett bättre underlag för utvärdering av bl.a. vårdens kvalitet och tillgänglighet. Regeringen har beslutat om flera utredningar och uppdrag till myndigheter för de ändamålen, vilket bl.a. framgår av regeringens redogörelser i skrivelse 2023/24:75 Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2023, och dessa har redovisats ovan i avsnittet om tidigare riksdagsbehandling.

Med hänsyn till det pågående arbetet ser utskottet i nuläget inte några skäl att föreslå att riksdagen ska ta initiativ med anledning av motionerna 2023/24:2797 (S), 2023/24:2802 (V) och 2023/24:2807 (MP) yrkande 1. Motionerna bör därmed avslås.

Som nämnts tidigare pågår det ett aktivt arbete för att på olika sätt öka tillgängligheten och minska väntetiderna i vården. I sammanhanget vill utskottet särskilt lyfta fram arbetet med att inrätta en nationell vårdförmedling. Av uppdraget till E-hälsomyndigheten att ta fram och tillhandahålla en infrastruktur för ett nationellt vårdsöksystem, framgår att vårdsöksystemet på sikt även ska underlätta för patienter att hitta möjliga vårdgivare genom att delge nödvändig information om vårdgivare på ett samlat och enhetligt sätt. Mot den bakgrunden föreslår utskottet att motion 2023/24:2814 (C) yrkande 2 avslås.

När det gäller Riksrevisionens rekommendation om att förlänga tidsgränsen för bedömning i primärvården från tre till sju dagar samt att bredda vårdgarantin till att omfatta även tidigare kända hälsoproblem, kan utskottet liksom regeringen konstatera att rekommendationen ligger i linje med ett par av förslagen i betänkandet Vägen till ökad tillgänglighet – delaktighet, tidiga insatser och inom lagens ram (SOU 2022:22). Betänkandet bereds för närvarande i Regeringskansliet. Utskottet föreslår därför att motionerna 2023/24:2807 (MP) yrkande 2 och 2023/24:2814 (C) yrkande 4 avslås.

Enligt förordningen (2013:176) med instruktion för Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) har Ivo till uppgift att svara för tillsyn inom hälso- och sjukvården. Av instruktionen framgår även att Ivo ska bedriva verksamheten strategiskt och effektivt samt på ett enhetligt sätt inom landet. Syftet med tillsynen är att granska att befolkningen får vård och omsorg som är säker, har god kvalitet och bedrivs i enlighet med lagar och andra föreskrifter. Tillsynen ska planeras och genomföras med utgångspunkt i egna riskanalyser om inte annat följer av lag, förordning eller särskilt beslut från regeringen. Myndigheten ska även samverka med andra berörda myndigheter i syfte att uppnå ett effektivt kunskaps- och erfarenhetsutbyte i arbetet med tillsyn. Med hänvisning till detta och det pågående arbetet med att utveckla tillgången till och användningen av hälsodata är utskottet inte berett att föreslå att riksdagen ska vidta någon åtgärd med anledning av motion 2023/24:2814 (C) yrkande 1.

Motionsyrkandet bör därmed avslås.

I december 2023 slöt regeringen och SKR fem överenskommelser på vårdområdet. Syftet med överenskommelserna är att skapa en gemensam riktning för utvecklingen av hälso- och sjukvården. I överenskommelsen om ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården 2024 har parterna enats om att dela in insatserna i överenskommelsen i sju olika fokusområden. Till varje område kopplas ett antal prestationer som ska genomföras under 2024. För att kvalificera sig för medel ska varje region genomföra de insatser som listas i överenskommelsens respektive delavsnitt. Vidare ska regionerna redogöra för hur 2024 års medel har använts samt resultatet av genomförda insatser. SKR ska stödja och följa upp regionernas arbete samt också redovisa den verksamhet som bedrivits och resultatet av den. Utöver den redovisning av insatser som regeringen och SKR har kommit överens om inom ramen för överenskommelsen, har Socialstyrelsen i uppdrag att strategiskt, långsiktigt och kontinuerligt följa upp och föra dialog om hälso- och sjukvårdens tillgänglighet, med fokus på väntetider och vårdköer. Utskottet är inte berett att föreslå att riksdagen ska ta några initiativ med anledning av motion 2023/24:2814 (C) yrkande 5. Motionsyrkandet bör avslås.

När det gäller frågan om möjlighet till valfrihet inom slutenvården noterar utskottet att det finns ett tillkännagivande från riksdagen om detta som bereds samt att regionerna redan i dag kan erbjuda valfrihet i slutenvården genom SKR:s rekommendation om valfrihet i slutenvård i riksavtalet för utomlänsvård. Mot den bakgrunden föreslår utskottet att motion 2023/24:2814 (C) yrkande 3 avslås.

Ur avsnittet "Riksrevisionens rapport om statens arbete med väntetider i vården" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5 och 7. Läs betänkandet

Utskottet välkomnar Riksrevisionens rapport om statens arbete med väntetider i vården. Långa väntetider har länge varit ett problem i vården och kan medföra allvarliga konsekvenser för patienten samt leda till ökade kostnader och ett lägre förtroende för hälso- och sjukvården. Det är därför problematiskt att väntetiderna fortsätter att öka.

Utskottet anser, i linje med Riksrevisionen och regeringen, att det är svårt att dra långtgående slutsatser om vilka effekter vårdgarantin och kömiljarden har haft på väntetiderna. Utskottet delar också Riksrevisionens och regeringens uppfattning att det finns ett behov av att se över effektiviteten i vårdgarantin i syfte att stärka patientens ställning och vårdgarantins betydelse som statligt styrmedel.

Utskottet konstaterar att det för närvarande pågår ett aktivt arbete för att öka tillgängligheten till och minska väntetiderna i vården, vilket utskottet ser positivt på. Utskottet ser också positivt på uppdraget till E-hälsomyndigheten och Socialstyrelsen att omgående genomföra insatser som stöder och stärker regionernas arbete med att möjliggöra för patienter som väntar på vård att få vården utförd på annat håll i landet.

Socialstyrelsen arbetar på regeringens uppdrag med att strategiskt, långsiktigt och kontinuerligt följa upp och föra dialog om hälso- och sjukvårdens tillgänglighet. Regeringen överväger också att komplettera detta uppdrag med ett utvärderingsuppdrag till Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.

Det pågår vidare ett omfattande arbete för att tillgängliggöra och kunna använda hälsodata på olika sätt i syfte att öka kvaliteten i vården, stärka patientens ställning och förbättra patientsäkerheten samt minska den administrativa bördan för vårdpersonalen. Tillgång till hälsodata kan också stärka den statliga uppföljningen av hälso- och sjukvården och ge ett bättre underlag för utvärdering av bl.a. vårdens kvalitet och tillgänglighet. Regeringen har beslutat om flera utredningar och uppdrag till myndigheter för de ändamålen, vilket bl.a. framgår av regeringens redogörelser i skrivelse 2023/24:75 Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2023, och dessa har redovisats ovan i avsnittet om tidigare riksdagsbehandling.

Med hänsyn till det pågående arbetet ser utskottet i nuläget inte några skäl att föreslå att riksdagen ska ta initiativ med anledning av motionerna 2023/24:2797 (S), 2023/24:2802 (V) och 2023/24:2807 (MP) yrkande 1. Motionerna bör därmed avslås.

Som nämnts tidigare pågår det ett aktivt arbete för att på olika sätt öka tillgängligheten och minska väntetiderna i vården. I sammanhanget vill utskottet särskilt lyfta fram arbetet med att inrätta en nationell vårdförmedling. Av uppdraget till E-hälsomyndigheten att ta fram och tillhandahålla en infrastruktur för ett nationellt vårdsöksystem, framgår att vårdsöksystemet på sikt även ska underlätta för patienter att hitta möjliga vårdgivare genom att delge nödvändig information om vårdgivare på ett samlat och enhetligt sätt. Mot den bakgrunden föreslår utskottet att motion 2023/24:2814 (C) yrkande 2 avslås.

När det gäller Riksrevisionens rekommendation om att förlänga tidsgränsen för bedömning i primärvården från tre till sju dagar samt att bredda vårdgarantin till att omfatta även tidigare kända hälsoproblem, kan utskottet liksom regeringen konstatera att rekommendationen ligger i linje med ett par av förslagen i betänkandet Vägen till ökad tillgänglighet – delaktighet, tidiga insatser och inom lagens ram (SOU 2022:22). Betänkandet bereds för närvarande i Regeringskansliet. Utskottet föreslår därför att motionerna 2023/24:2807 (MP) yrkande 2 och 2023/24:2814 (C) yrkande 4 avslås.

Enligt förordningen (2013:176) med instruktion för Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) har Ivo till uppgift att svara för tillsyn inom hälso- och sjukvården. Av instruktionen framgår även att Ivo ska bedriva verksamheten strategiskt och effektivt samt på ett enhetligt sätt inom landet. Syftet med tillsynen är att granska att befolkningen får vård och omsorg som är säker, har god kvalitet och bedrivs i enlighet med lagar och andra föreskrifter. Tillsynen ska planeras och genomföras med utgångspunkt i egna riskanalyser om inte annat följer av lag, förordning eller särskilt beslut från regeringen. Myndigheten ska även samverka med andra berörda myndigheter i syfte att uppnå ett effektivt kunskaps- och erfarenhetsutbyte i arbetet med tillsyn. Med hänvisning till detta och det pågående arbetet med att utveckla tillgången till och användningen av hälsodata är utskottet inte berett att föreslå att riksdagen ska vidta någon åtgärd med anledning av motion 2023/24:2814 (C) yrkande 1.

Motionsyrkandet bör därmed avslås.

I december 2023 slöt regeringen och SKR fem överenskommelser på vårdområdet. Syftet med överenskommelserna är att skapa en gemensam riktning för utvecklingen av hälso- och sjukvården. I överenskommelsen om ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården 2024 har parterna enats om att dela in insatserna i överenskommelsen i sju olika fokusområden. Till varje område kopplas ett antal prestationer som ska genomföras under 2024. För att kvalificera sig för medel ska varje region genomföra de insatser som listas i överenskommelsens respektive delavsnitt. Vidare ska regionerna redogöra för hur 2024 års medel har använts samt resultatet av genomförda insatser. SKR ska stödja och följa upp regionernas arbete samt också redovisa den verksamhet som bedrivits och resultatet av den. Utöver den redovisning av insatser som regeringen och SKR har kommit överens om inom ramen för överenskommelsen, har Socialstyrelsen i uppdrag att strategiskt, långsiktigt och kontinuerligt följa upp och föra dialog om hälso- och sjukvårdens tillgänglighet, med fokus på väntetider och vårdköer. Utskottet är inte berett att föreslå att riksdagen ska ta några initiativ med anledning av motion 2023/24:2814 (C) yrkande 5. Motionsyrkandet bör avslås.

När det gäller frågan om möjlighet till valfrihet inom slutenvården noterar utskottet att det finns ett tillkännagivande från riksdagen om detta som bereds samt att regionerna redan i dag kan erbjuda valfrihet i slutenvården genom SKR:s rekommendation om valfrihet i slutenvård i riksavtalet för utomlänsvård. Mot den bakgrunden föreslår utskottet att motion 2023/24:2814 (C) yrkande 3 avslås.

Ur avsnittet "Riksrevisionens rapport om statens arbete med väntetider i vården" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5 och 6. Läs betänkandet