Vägtrafik- och fordonsfrågor

Utskottet kan konstatera att transportsektorn står för en tredjedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser. Transportsystemets omställning är därför av central betydelse om de långsiktiga klimatmålen ska nås. En rad åtgärder har också vidtagits under senare år för att påskynda omställningen till en fossilfri transportsektor och utskottet kan med tillfredsställelse konstatera att koldioxidutsläppen från nya bilar minskar kraftigt, både genom elektrifiering och genom energieffektivisering. Vidare har försäljningen av miljöfordon vuxit snabbt under senare år. Utskottet ser hoppfullt på möjligheten att kraftigt minska utsläppen från fordonssektorn.

Utskottet välkomnar regeringens ambition i fråga om satsningar på elektrifiering och utbyggnad av laddinfrastruktur för att påskynda transportsektorns omställning. Utskottet uppmärksammar också att regeringen tillkallat en särskild utredare med uppdrag att analysera och föreslå vissa åtgärder för att påskynda elektrifieringen av sektorn. Vidare noterar utskottet att regeringen även beslutat om flera uppdrag åt bl.a. Trafikanalys och Transportstyrelsen som handlar om att skapa förutsättningar för en snabb elektrifiering.

I regeringens klimatpolitiska handlingsplan presenterar regeringen ytterligare åtgärder som syftar till att påskynda omställningen till nollutsläpp genom förstärkt stöd och regeländringar. Regeringen föreslår bl.a. en skrotningspremie för att skapa incitament till att fasa ut äldre bilar ut flottan. Premien bör enligt regeringen vara villkorad med köp eller leasing av en elbil. Vidare betonar regeringen i handlingsplanen att tydliga förutsättningar bör ges i god tid för samhällets utfasning av fossila drivmedel, men att det för detta krävs en utökad samhällsanalys. Utskottet delar denna bedömning.

Vad gäller konvertering av fordon konstaterar utskottet att Konjunkturinstitutet utrett frågan. I institutets uppdrag ingick bl.a. att analysera förutsättningarna för och kostnadseffektiviteten i att konvertera befintliga fordon till lågutsläppsfordon så att de kan drivas med el eller förnybara drivmedel. Utskottet följer den fortsatta beredningen av utredningens förslag.

Sammanfattningsvis konstaterar utskottet att det pågår ett omfattande arbete med att skapa förutsättningar för en fossilfri fordonsflotta. Mot den bakgrunden ser utskottet inte skäl att för närvarande ta något initiativ med anledning av motionsförslagen. Utskottet avstyrker således motionerna 2023/24:996 (MP) yrkande 46, 2023/24:1519 (MP) yrkandena 42 och 49, 2023/24:2342 (V) yrkandena 1 och 4 samt 2023/24:2465 (C) yrkande 87 i denna del.

Ur avsnittet "En fossilfri fordonsflotta" i betänkandet, som även gäller punkt 1. Läs betänkandet

Utskottet kan inledningsvis konstatera att införandet av miljözoner i tätorter är en kommunal befogenhet. Samtidigt vill utskottet understryka vikten av att det vid införandet av miljözoner görs grundläggande avvägningar mellan nyttan och de konsekvenser som bestämmelserna får för invånarna, även om det är möjligt att göra undantag för vissa typer av transporter. Utskottet saknar dock anledning att föreslå några ändringar i gällande ordning.

Vidare kan utskottet konstatera att det i regeringens klimatpolitiska handlingsplan anförs att en fordonsmärkning för lätta fordon bör införas för att främja konsumenters val av klimatsmarta fordon. Märkningen bör enligt regeringen utöver utsläpp ur avgasröret även redovisa fordonets energieffektivitet och livscykelutsläpp. Utskottet välkomnar regeringens bedömning.

Vad gäller frågan om en miljöbilsdefinition som är teknikneutral och fokuserar på fordonets utsläpp vill utskottet påminna om förordningen om miljö- och trafiksäkerhetskrav för myndigheters bilar från 2020. Förordningen omfattar bl.a. en miljöbilsdefinition och syftar till att främja användningen av miljöanpassade och trafiksäkra bilar. Förordningen gäller för myndigheter under regeringen.

Utskottet noterar dessutom det initiativ som togs av Fossilfritt Sverige 2017 genom Tjänstebilsutmaningen. Initiativet går ut på att företag, organisationer, kommuner och regioner enbart ska köpa eller leasa miljöbilar, som tjänstebilar och förmånsbilar, eftersom de bilar som de köper eller leasar i dag är de som kommer ut på begagnatmarknaden om några år. Genom Tjänstebilsutmaningen hoppas Fossilfritt Sverige bidra till omställningen av hela Sveriges fordonsflotta. Utskottet ser positivt på detta.

Utskottet finner sammanfattningsvis inte skäl att vidta några åtgärder med anledning av motionsförslagen. Utskottet avstyrker således motionerna 2023/24:414 (SD) yrkande 17, 2023/24:2458 (C) yrkande 2 och 2023/24:2465 (C) yrkande 76.

Ur avsnittet "Vissa andra styrmedel i fråga om transportsektorns klimatmål" i betänkandet. Läs betänkandet

Självkörande fordon som drivs fossilfritt och framförs säkert kommer att få genomgripande konsekvenser och vara en viktig del i det framtida transportsystemet. Automatisering och elektrifiering går hand i hand och är avgörande för att Sverige ska ligga i den tekniska framkanten och nå klimatmålen. Utskottet välkomnar därför den omfattande utrednings- och försöksverksamhet som pågår och som syftar till att ställa om det svenska transportsystemet.

Storskaliga försök på väg, liksom andra försök med automatiserade fordon, har varit möjliga i många år. Det pågår försöksverksamheter med självkörande fordon på olika håll i landet men även internationellt. Utskottet noterar också att det framgår av förordningen om försöksverksamhet med automatiserade fordon vilka krav som måste vara uppfyllda för att få bedriva sådan försöksverksamhet. Ett av grundvillkoren är att kunna visa att försöksverksamheten kan bedrivas på ett trafiksäkert sätt.

Utskottet kan i sammanhanget även konstatera att det för närvarande pågår flera utredningar för att se till att frågor om krav på infrastruktur samt juridiska och regulatoriska frågor i samband med automatiserad körning tas om hand.

Utskottet vill även uppmärksamma det omfattande arbete som görs inom de ansvariga myndigheterna på området.

Utskottet ser positivt på om fler försök och testområden kan utformas och avser att även fortsättningsvis följa utvecklingen på området noga. Mot bakgrund av det arbete som bedrivs och de initiativ som tagits inom området finner utskottet emellertid inte skäl att för närvarande vidta någon åtgärd. Utskottet avstyrker motionerna 2023/24:414 (SD) yrkandena 43 och 49, 2023/24:709 (M) och 2023/24:2465 (C) yrkande 64.

Ur avsnittet "Självkörande fordon" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill betona att fordonsbesiktningen är viktig för att säkerställa att fordon är trafiksäkra. Med anledning av motionsförslaget om en gemensam EU-databas för besiktigade fordon, vill utskottet framhålla den nuvarande ordningen med gemensamma bestämmelser inom EU om krav på fordonsbesiktning. Dessa utgör en central del i att säkerställa trafiksäkerheten inom unionen, och utskottet anser att denna ordning är ändamålsenlig.

Vad gäller motionsförslaget om miljökontroll vid fordonsbesiktningen kan utskottet konstatera att frågan bereds inom Regeringskansliet.

Eftersom även gasdrivna fordon kan bidra till att nå utsläppsmålen för transportsektorn är det enligt utskottets mening viktigt att besiktningen av denna typ av fordon inte blir onödigt betungande för ägarna. Transportstyrelsen fick 2021 ett regeringsuppdrag att undersöka möjligheterna att kompensera fordonsägarna för de extra kostnader som uppstår i samband med besiktningen av gasfordon. Utskottet kan konstatera att Transportstyrelsens förslag bereds inom Regeringskansliet.

Utskottet finner för närvarande inte anledning att ta några ytterligare initiativ med anledning av motionsförslagen och avstyrker motionerna 2023/24:282 (SD), 2023/24:414 (SD) yrkande 54, 2023/24:701 (M) och 2023/24:2465 (C) yrkande 92.

Ur avsnittet "Vissa fordonsbesiktningsfrågor" i betänkandet. Läs betänkandet

Tyngre och längre lastbilar innebär stora möjligheter att effektivisera transportsystemet. Enligt utskottets uppfattning fyller tyngre och längre lastbilar en viktig funktion för att klara både miljön och konkurrenskraften. Utskottet välkomnar därför de satsningar och det arbete som görs för att gradvis öppna allt större delar av vägnätet för denna typ av fordon. Utskottet påminner i sammanhanget om att utskottet tidigare under riksmötet har behandlat frågan om att möjliggöra för längre och tyngre tåg, se betänkande 2023/24:TU6 Järnvägsfrågor.

Vidare påminner utskottet om att Trafikverket i december 2019 fick i uppdrag att upprätta en genomförandeplan för hur delar av det statliga vägnätet avses att upplåtas för BK4. I Trafikverkets uppdrag ingick även att redogöra för hur myndigheten bidrar med generell information till kommuner och andra väghållare i frågor om upplåtande av vägnät för BK4. Trafikverket har sedermera årligen redovisat en uppdaterad genomförandeplan. Utskottet välkomnar det systematiska arbetet på området.

Vidare kan utskottet med tillfredsställelse konstatera att de första vägarna i Sverige för långa lastbilar upp till 34,5 meter öppnades den 1 december 2023. Vägnätet omfattar större vägar, statliga anslutningsvägar och även vissa kommunala vägar som identifierats i samråd med berörda kommuner. Totalt handlar det om ca 590 mil statliga vägar som nu tillåter långa lastbilar.

Sammanfattningsvis ser utskottet med tillförsikt på de utvecklingsmöjligheter och den potential som tyngre och längre fordonsekipage har inom vägtransportsektorn i Sverige. Utskottet förutsätter att arbetet för att kunna omklassificera allt fler vägsträckor fortskrider med stor prioritet och skyndsamhet.

Utskottet kan avslutningsvis konstatera att frågan är väl uppmärksammad och finner inte skäl att för närvarande ta något initiativ på området. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2023/24:414 (SD) yrkande 19, 2023/24:2465 (C) yrkandena 45 och 56 samt 2023/24:2625 (S) yrkande 33.

Ur avsnittet "Tyngre och längre fordon" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis påminna om att det är en kommunal angelägenhet att bestämma vilka parkeringsmöjligheter som ska finnas och var parkering ska tillåtas. Det är också kommunerna som avgör vad som ska gälla för tillgången till plats för bilpooler samt för uppställning och parkering av olika typer av andra fordon, så som elsparkcyklar, mopeder, motorcyklar m.m. Samtidigt vill utskottet uppmärksamma att tillgången till parkeringsplatser är av stor betydelse för valet av transportmedel och att det därför finns stora möjligheter att använda parkering och uppställningsplatser som ett styrmedel.

När det gäller differentierade parkeringsavgifter baserat på fordons miljöegenskaper vill utskottet framhålla att det är viktigt att fortsätta följa frågan om hur ägare av miljöbilar kan premieras i arbetet med omställningen av transportsektorn till fossilfrihet. Även om Högsta förvaltningsdomstolen har fastslagit att kommuner inte får bevilja gratis parkering för miljöbilar vill utskottet uppmärksamma att många kommuner arbetar aktivt med t.ex. flexibla parkeringsnormer och låga parkeringstal med målet att förändra fördelningen av andelen personer som reser med olika färdmedel.

Vad gäller motionsförslagen om parkeringstillstånd för personer med nedsatt rörelseförmåga vill utskottet peka på att det i dag är den kommun där en sökande är folkbokförd eller vistas, som prövar frågor om parkeringstillstånd. Ett parkeringstillstånd för personer med nedsatt rörelseförmåga gäller dock i hela landet och under en begränsad tid som kan sträcka sig upp till fem år. Utskottet påminner om att parkeringsavgiften är en kommunal angelägenhet. Utskottet finner att detta är en lämplig ordning och kan samtidigt konstatera att det i flera kommuner i landet inte tas ut någon parkeringsavgift för personer med parkeringstillstånd för rörelsehindrade.

När det gäller motionsförslaget om parkering av blåljusfordon under pågående utryckning vill utskottet understryka att polisen inte behöver följa föreskrivna trafikregler vid trängande fall. Polisen ska parkera bilen där det är lämpligt för uppdragets karaktär. Utskottet utgår från att det finns stor respekt och förståelse för hur polisen behöver parkera sina fordon för att kunna genomföra sitt uppdrag.

Med anledning av motionsförslaget om överträdelser av parkeringsförbud vill utskottet framhålla den lagreglerade möjligheten att ta ut felparkeringsavgifter eller kontrollavgifter när bilister inte respekterar parkeringsförbud vid lastzoner och busshållplatser.

Utskottet finner avslutningsvis inte skäl att vidta några åtgärder med anledning av motionsförslagen om parkeringsapp eller parkeringsarkar.

Mot denna bakgrund anser utskottet sammanfattningsvis att det inte finns skäl att ta några initiativ med anledning av motionsförslagen. Utskottet avstyrker motionerna 2023/24:48 (SD), 2023/24:414 (SD) yrkandena 23, 24, 32 och 92, 2023/24:515 (M) yrkande 1, 2023/24:1456 (SD), 2023/24:1519 (MP) yrkande 36, 2023/24:1541 (S), 2023/24:1740 (SD), 2023/24:1761 (SD), 2023/24:1762 (SD), 2023/24:1918 (S), 2023/24:2342 (V) yrkande 10, 2023/24:2345 (V) yrkande 7, 2023/24:2465 (C) yrkande 63 och 2023/24:2607 (C) yrkandena 1 och 2.

Ur avsnittet "Parkeringsfrågor" i betänkandet. Läs betänkandet

Övergivna fordon orsakar stora besvär för både kommuner och privata markägare eftersom de oftast förknippas med betydande ekonomiska kostnader och är tidskrävande att åtgärda. Fordonsvrak kan även utgöra ett hot mot både miljön och trafiksäkerheten. Samtidigt kan utskottet konstatera att flyttning av övergivna fordon är en komplex fråga och att bestämmelserna skiljer sig åt för olika situationer, och om fordonet är att anse som fordonsvrak eller inte. Utskottet välkomnar det arbete som bedrivs av ansvariga parter och de skärpningar som genomförts i regelverket, exempelvis de ändringar i lagstiftningen om flyttning av fordon som beslutades av riksdagen 2022 och som innebär att fordon ska kunna flyttas i fler fall än tidigare. Utskottet vill även framhålla att Naturvårdsverket sedan hösten 2021 också har möjlighet att upp till en viss gräns kompensera kommunerna för de kostnader som uppkommer i samband med transport och skrotning av fordonsvrak som övergetts.

Utskottet anser att flyttning av övergivna fordon är en angelägen fråga och att det är viktigt att tillämpningen av regelverket verkligen fungerar så att fordon snabbt kan forslas bort. Utskottet avser att följa utvecklingen på området mycket noga, men mot bakgrund av det arbete som bedrivs finner utskottet inte skäl att för närvarande ta något initiativ med anledning av motionsförslagen. Utskottet avstyrker således motionerna 2023/24:7 (SD), 2023/24:135 (SD) och 2023/24:414 (SD) yrkande 86.

Ur avsnittet "Flyttning av fordon" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet påminner inledningsvis om att både riksdagen och regeringen vidtagit en rad olika åtgärder för att skärpa reglerna mot fordonsmålvakter, senast i juni 2022 (prop. 2021/22:239, bet. 2021/22:TU18, rskr. 2021/22:450). Vidare kan utskottet konstatera att det handlar om ett långsiktigt arbete med en rad komplexa frågor som måste beaktas i lagstiftningsprocessen. Kvarvarande förslag från departementspromemorian (Ds 2020:20) om flyttning av fordon bereds vidare inom Regeringskansliet, och regeringen har aviserat att ytterligare lagstiftningsåtgärder kan behöva övervägas framgent för att komma till rätta med det problem som fordonsmålvakter utgör för det allmänna. Utskottet välkomnar detta.

Utskottet vill även påminna om de genomförda förordningsändringar som har genomförts och som har gett Trafikverket utökade befogenheter att flytta fordon i fler fall än tidigare samt om slopandet av den s.k. fyradagarsregeln. Enligt utskottet handlar det om ändamålsenliga regelskärpningar även vad gäller fordonsmålvakter.

Vad gäller frågan om kontroll av fordonsrelaterade skulder vill utskottet hänvisa till Transportstyrelsens särskilda e-tjänst där den som äger ett fordon kan se betalningsinformation om trängselskatt, fordonsskatt, felparkeringsavgifter och infrastrukturavgifter. Utskottet menar att det kan vara lämpligt att säljare och köpare gemensamt utnyttjar denna möjlighet i samband med ägarbyte för att minimera risken för att köpare ska bli betalningsskyldig för okända skulder.

Med hänvisning till redan genomförda insatser och pågående arbete finner utskottet att det för närvarande inte finns anledning att ta något initiativ med anledning av de olika motionsförslagen om fordonsmålvakter. Motionerna 2023/24:283 (SD), 2023/24:408 (SD) yrkandena 3–6, 2023/24:414 (SD) yrkandena 70 och 87, 2023/24:746 (M) samt 2023/24:1628 (C) yrkandena 2– 4 avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Fordonsmålvakter" i betänkandet. Läs betänkandet

När det gäller motionsförslaget om att utreda möjligheten att framföra terrängfordon på allmänna vägar hänvisar utskottet till trafikförordningens bestämmelser och pekar på att detta redan i dag är tillåtet för vissa typer av terrängfordon. Härutöver kan utskottet konstatera att olika förslag om hur regelverket för terrängkörning ska förändras för närvarande bereds inom Regeringskansliet.

Vidare noterar utskottet att registreringsskylten på terrängfordon, dvs. inklusive snöskotrar, ska placeras fram på fordonen enligt gällande regelverk. Registreringsskylten kan dock placeras på en annan lämplig plats om det medför en avsevärd olägenhet att ha den placerad framtill.

Vad gäller motionsförslaget om att personbilar klass II bör undantas från kravet på färdskrivare vill utskottet inledningsvis framhålla vikten av att vägtransporter med tunga fordon sker på ett trafiksäkert sätt. Utskottet konstaterar att EU har gemensamma regler om kör- och vilotider för vägtransporter med fordon eller fordonskombinationer som har en totalvikt över 3,5 ton och att färdskrivare används för att säkerställa att reglerna följs. Samtidigt undantas vissa fordon, bl.a. husbilar och bilar med husvagn som inte överstiger 7, 5 ton, från bestämmelserna. Utskottet vill också peka på att frågor som rör vissa ändringar av nuvarande regler för kör- och vilotider har varit föremål för överväganden inom ramen för EU:s mobilitetspaket. Därmed finner utskottet ingen anledning att i dagsläget ta något initiativ i frågan.

Vad gäller motionsförslaget om stänkskydd på personbilar kan utskottet konstatera att motorfordon enligt gällande EU-direktiv ska vara försedda med hjulskydd som är så konstruerade att de skyddar andra trafikanter mot t.ex. stenar som kastas upp.

Utskottet finner avslutningsvis inte anledning att vidta några åtgärder med anledning av motionsförslaget om gas- och växelreglaget i nya bilar.

Mot bakgrund av det ovan anförda avstyrker utskottet motionerna 2023/24:414 (SD) yrkandena 47, 57 och 93, 2023/24:891 (SD) samt 2023/24:2709 (MP) yrkande 7.

Ur avsnittet "Vissa fordonsbestämmelser" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis understryka att äldre fordon har ett stort kulturhistoriskt värde och att de berikar det rullande kulturavet på våra vägar. Motorhobbyn erbjuder även många människor en meningsfull fritidssysselsättning och sociala kontakter med andra som delar intresset. Det finns också ett stort antal organisationer och märkesklubbar som spelar en viktig roll för att bevara och använda det rullande kulturarvet. Utskottet välkomnar därför att regeringen ser frågan om bevarandet av det rörliga kulturarvet som angelägen. I sammanhanget vill utskottet även påminna om det uppdrag som Riksantikvarieämbetet tidigare har fått i syfte att verka för ökad kunskap och kunskapsspridning om historiska transportmedel för att därigenom främja bevarandet av kulturarvet.

Utskottet anser att det är viktigt att regelverket för fordonshobbyn utformas på ett smidigt sätt som gör att verksamheten kan gynnas utan att hamna i konflikt med trafiksäkerheten och miljöhänsyn. Vad gäller amatörbyggda eller ombyggda fordon noterar utskottet att regelverket ger ett visst utrymme för denna typ av fordon under förutsättning att de uppfyller grundläggande säkerhetskrav. Samtidigt noterar utskottet med tillfredsställelse att Transportstyrelsen nyligen har reviderat sina föreskrifter om ursprungskontroll och teknisk kontroll, inte minst för äldre fordon, i syfte att uppnå mer ändamålsenliga bestämmelser på området. Utskottet förutsätter att frågor om motorhobbyn även fortsättningsvis hanteras på ett adekvat och smidigt sätt av behöriga myndigheter.

Enligt utskottet är det viktigt att värna det rullande kulturarvet, och det är av stor betydelse att det rullande kulturarvet ges goda förutsättningar för sin verksamhet. Utskottet följer därför frågan mycket noga men finner inte skäl att för närvarande ta något initiativ på området. Motionerna 2023/24:414 (SD) yrkandena 51, 52 och 89, 2023/24:1016 (SD) yrkandena 2–5 samt 2023/24:1120 (M) avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Historiska fordon och motorhobbyn" i betänkandet. Läs betänkandet

Inledningsvis kan utskottet konstatera att det är Trafikverket och i vissa fall kommunerna som ger tillstånd för att sätta upp skyltar längs det allmänna vägnätet. Utskottet finner inte skäl att ifrågasätta att de också är väl skickade att göra en väl avvägd bedömning mellan trafiksäkerhet, tillgänglighet och önskemål från bl.a. det lokala näringslivet och turismen.

Utskottet vill även uppmärksamma Trafikverkets arbete för att lyfta fram kulturmiljön i anslutning till det nationella vägnätet. Myndigheten har bl.a. tagit fram en kulturmiljöstrategi för kulturarvet där myndigheten konstaterar att Trafikverkets planering, byggande och förvaltning av infrastruktursystemen har en mycket stor påverkan på kulturmiljöer i hela landet. Vidare noterar utskottet att Trafikverket förvaltar och sköter drygt 350 rastplatser runt om i Sverige, där myndigheten bl.a. sätter upp informationstavlor. Därutöver kan utskottet konstatera att kringliggande kommuner till en rastplats kan få tillstånd att sätta upp kartor och annan information om besöksmål inom kommunerna.

Utskottet kan i sammanhanget också konstatera att det verkar finnas en efterfrågan på ytterligare möjligheter till skyltning utmed landets vägar och menar att det därför kan bli nödvändigt med en översyn av regelverket.

Mot bakgrund av vad som anförts ovan avstyrker emellertid utskottet motionerna 2023/24:325 (L), 2023/24:414 (SD) yrkande 18, 2023/24:1235 (C) och 2023/24:1382 (KD).

Ur avsnittet "Vägskyltning" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet kan inledningsvis konstatera att frågan om att öppna kollektivtrafikkörfält för någon annan typ av trafik beslutas på lokal nivå med beaktande av de trafikförhållanden som råder på plats. Utskottet anser att detta är en lämplig ordning och vill samtidigt understryka att det är en komplex fråga, som utskottet följer noga. Vägnätet behöver användas så effektivt som möjligt, men trafiksäkerhetsaspekter måste prioriteras.

Vad gäller motionsyrkandet om förändrade trafikregler för att ta sig fram kortare sträckor med eldrivna hjälpmedel kan utskottet konstatera att det är trafikreglerna för gångtrafikanter respektive cyklister som gäller. Det innebär att en person som har svårt att förflytta sig har möjlighet att framföra ett eldrivet fordon på gångbanor vid färd i gångfart.

När det gäller utformningen av trafiksignaler hänvisar utskottet till befintliga regelverk och påminner om att de i stor utsträckning bygger på internationella överenskommelser som syftar till att uppnå en viss grad av enhetlighet mellan olika länder. Lokala förhållanden avgör också vilken typ av trafikreglering som är lämpligast, och utskottet noterar att det ibland förekommer trafiksignaler som tillåter högersväng vid rött ljus i specifika trafikmiljöer.

Slutligen anser utskottet att det saknar skäl att föreslå ändringar i gällande ordning i fråga om avstängning av allmänna vägar för idrottsevenemang, hastighetsgränsen för personbilar med släp och parkering mot färdriktningen.

Utskottet finner därmed inte skäl att för närvarande ta några initiativ med anledning av motionsförslagen. Utskottet avstyrker motion 2023/24:4 (SD), 2023/24:414 (SD) yrkande 45, 2023/24:1458 (SD) yrkandena 1 och 2, 2023/24:2085 (SD), 2023/24:2087 (SD), 2023/24:2088 (SD), 2023/24:2384 (SD) samt 2023/24:2705 (MP) yrkande 46.

Ur avsnittet "Vissa trafikbestämmelser" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis påminna om att det finns fastslagna riktlinjer för väginfrastrukturens utformning i bl.a. VGU som Trafikverket tillämpar i verksamheten. Det kan t.ex. handla om lämplig utformning av en korsning eller cirkulationsplats för att möta olika trafiksäkerhetskrav. Utskottet är också väl medvetet om att vägbeläggningens tillstånd under specifika omständligheter kan medföra risker för trafikanterna. Det problemet har dock redan uppmärksammats och förslag på åtgärder har tagits fram.

Utskottet är även medvetet om att pågående vägarbeten vållar trafikanter besvär men förutsätter att Trafikverket kontinuerligt verkar för att minimera de negativa effekterna på trafiken under byggarbetstiden.

Vidare vill utskottet framhålla att rastplatser längs våra vägar är till för att trafikanter ska kunna få rast och vila och för att yrkesförare ska kunna följa regler om vilotider för yrkestrafiken. Utskottet kan konstatera att det finns regler för hur länge man har rätt att vara på en rastplats och förutsätter att allt görs för att upprätthålla regelverket. I det sammanhanget vill utskottet även betona vikten av att arbetet med att höja säkerheten på rastplatserna fortsätter.

När det gäller frågan om olämplig vägbelysning som kan ha en störande inverkan på miljön kan utskottet konstatera att vägbelysning används för att förbättra synförhållandena i trafikmiljön men också för att skapa trygghet, trivsel och tillgänglighet. Belysningen underhålls och ses kontinuerligt över utifrån gällande krav. Utskottet har även noterat att Trafikverket tar upp vikten av att minimera mängden ljusföroreningar samt att Trafikverket och SKR samarbetar i denna fråga eftersom drift och underhåll av belysningsanläggningar är kostsamt för väghållaren och överflödiga anläggningar därför monteras ned. Utskottet har inte skäl att ifrågasätta det arbete som görs för att säkerställa att vägbelysningsanläggningar uppfyller både trafiksäkerhetskrav och miljöhänsyn.

Vad gäller den lägsta ljudnivå för elbilar konstaterar utskottet att frågan har uppmärksammats och att det finns föreskrifter om detta. I fråga om ridvägar i landet påminner utskottet om att det är kommunerna som ansvarar för anläggning och underhåll av sådana.

Mot bakgrund av vad som anförts ovan avstyrker utskottet motionerna 2023/24:131 (SD), 2023/24:375 (SD) yrkande 2, 2023/24:414 (SD) yrkandena 25, 26, 28 och 44, 2023/24:1806 (C), 2023/24:2465 (C) yrkande 58 samt 2023/24:2485 (C) yrkande 5.

Ur avsnittet "Vissa vägfrågor" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill liksom föregående år betona vikten av en väl fungerande vinterväghållning. Det är en förutsättning för att säkerställa framkomligheten på vägarna vintertid men också för trafiksäkerhetens skull. Utskottet vill också framhålla att det är av stor betydelse att vinterväghållningen håller en hög kvalitet i hela landet.

När det gäller upphandling av vinterväghållning har utskottet tidigare uppmärksammat återkommande problem med snöröjningen på vägarna i Sverige. Det handlade inte minst om vinterväghållningen på enskilda vägar som vanligtvis förvaltas av samfälligheter. Utskottet såg allvarligt på den uppkomna situationen eftersom viktiga samhällsfunktioner riskerar att inte nå fram till människor som bor längs vägar som förvaltas av samfälligheter vintertid. Detta var också motivet till att riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen 2022 om att den borde se över hur Trafikverket utformade upphandlingar med entreprenörer så att det blev möjligt att inom rimliga tidsramar utföra snöröjning.

Utskottet har noterat att Trafikverket med anledning av tillkännagivandet inkom med en skrivelse till Regeringskansliet i augusti 2022 med en redogörelse för hur vinterväghållningen utfördes och hur upphandlingarna utformades.

Härutöver uppmärksammar utskottet att Trafikverket i januari 2024 redovisade ett inriktningsunderlag för infrastrukturplaneringen för perioden 2026–2037. En del av redovisningen omfattade Trafikverkets pågående arbete med att stärka arbetssätt och metoder för underhållsverksamheten i syfte att förbättra genomförandet utifrån ett kostnads- och kapacitetsperspektiv. Det handlar bl.a. om att utnyttja digitala verktyg för en högre och mer kostnadseffektiv beredskap inom vinterväghållning. Utskottet har också erfarit att Trafikverket har utvecklat metoderna för att följa upp att de leverantörer som sköter vägarna uppfyller det som avtalats i kontrakten. Utskottet välkomnar detta.

Slutligen konstaterar utskottet att det ser allvarligt på att vinterväghållningen fortfarande inte fungerar tillfredsställande och därför avser att följa frågan mycket noga. Mot bakgrund av det pågående arbetet inom området vidtar utskottet dock för närvarande inte några åtgärder med anledning av motionsförslagen. Motionerna 2023/24:111 (M), 2023/24:414 (SD) yrkande 41, 2023/24:1618 (C) och 2023/24:2465 (C) yrkande 59 avstyrks således.

Ur avsnittet "Underhåll av vinterväg" i betänkandet. Läs betänkandet

Vad gäller åtgärder i syfte att främja biologisk mångfald i anslutning till vägnätet vill utskottet lyfta fram de omfattande insatser som Trafikverket gör på området. Det gäller inte minst skötseln och underhållet av vägkanter och vägrenar. Utskottet noterar att Trafikverket årligen slåttrar ca 20 000 mil vägkant och kontinuerligt arbetar med att införa krav på landskapsanpassad infrastruktur i regelverk och processer. Det bedrivs även ett löpande arbete med att bekämpa invasiva arter, barriäreffekter och bullerstörningar i trafikmiljön.

Utskottet kan konstatera att Trafikverket regelbundet inventerar och följer upp artrika miljöer längs vägar och järnvägar. Artrika vägkanter inventeras löpande utifrån en beslutad metod sedan 2012. Kännedomen om artrika miljöer är enligt Trafikverket god samtidigt som det pågår en viss aktiv nyetablering av artrika miljöer.

Vidare noterar utskottet att Trafikverket samarbetar med såväl SLU som Svenska kraftnät i syfte att identifiera särskilt artrika miljöer och anpassa skötseln av vissa av dem för att gynna den biologiska mångfalden längs vägar och kraftledningar. Utskottet vill också lyfta att Trafikverket under lång tid bedrivit ett aktivt forskningsarbete för att kunna svara på hur infrastrukturen ska kunna bli landskapsanpassad. Det pågår dessutom flera parallella forskningssatsningar och internationella forsknings- och utvecklingsprojekt.

Mot denna bakgrund anser inte utskottet att det finns skäl att ta några initiativ med anledning av motionsyrkandena. Därmed avstyrker utskottet motionen 2023/24:677 (MP) yrkandena 1–5.

Reservationer

1.

En fossilfri fordonsflotta, punkt 1 (V)

av Linda W Snecker (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2342 av Linda W Snecker m.fl. (V) yrkandena 1 och 4,

bifaller delvis motionerna

2023/24:1519 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 42 och

2023/24:2465 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkande 87 i denna del och

avslår motionerna

2023/24:996 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 46 och

2023/24:1519 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 49.

Ställningstagande

Utsläppen från trafiken är en av Sveriges största klimatutmaningar. En snabb omställning av nya fordon till eldrift är avgörande för att nå målet att till 2030 minska transportsektorns klimatpåverkan med 70 procent jämfört med 2010. För en sådan omställning krävs ökade anslag till hållbara transportslag och införande av nya styrmedel. Men för att verkligen driva på omställningen krävs att Sverige inför ett förbud mot försäljning av nya bilar som drivs med fossila bränslen efter 2025. Regeringen bör därför återkomma med ett sådant förslag. Som en konsekvens av försäljningsförbudet bör inte heller fossilt drivna bilar få importeras till Sverige efter 2025. Vi i Vänsterpartiet vill också införa ett klimatomställningsstöd för personbilar, som bl.a. ska omfatta ett stöd till konvertering från bensin- och dieselbil till drift med förnybara bränslen.

2.

En fossilfri fordonsflotta, punkt 1 (C)

av Ulrika Heie (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2465 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkande 87 i denna del,

bifaller delvis motion

2023/24:2342 av Linda W Snecker m.fl. (V) yrkande 4 och

avslår motionerna

2023/24:996 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 46,

2023/24:1519 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkandena 42 och 49 samt

2023/24:2342 av Linda W Snecker m.fl. (V) yrkande 1.

Ställningstagande

Centerpartiet driver på för att Sverige ska nå målet om en fossiloberoende fordonsflotta och utsläppsminskningar på 7 procent till 2030 från våra inrikes transporter. Jag anser i detta sammanhang att det bl.a. finns skäl att se över möjligheten till stöd för konvertering från fossil till förnybar drift. De bilar som konverteras ska då självklart kunna ta del av de stimulansåtgärder som ges till miljöbilar. Om en bilägare väljer att konvertera sin bil bör hen även kunna finansiera omställningen inom ramen för Centerpartiets förslag till grönt avdrag.

3.

En fossilfri fordonsflotta, punkt 1 (MP)

av Linus Lakso (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2023/24:996 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 46 och

2023/24:1519 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkandena 42 och 49 samt

avslår motionerna

2023/24:2342 av Linda W Snecker m.fl. (V) yrkandena 1 och 4 samt

2023/24:2465 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkande 87 i denna del.

Ställningstagande

Miljöpartiets mål är att utsläppen från transportsektorn ska vara nära noll 2030. För detta krävs att bl.a. fossildrivna och energislukande fordon fasas ut. Fordonen måste bli mer effektiva och drivas med förnybara drivmedel. Därför vill vi i Miljöpartiet fasa ut nybilsförsäljningen av fossilbilar snarast och införa ett slutdatum för försäljning av fossila drivmedel till senast 2030. Vi vill också att det sätts ett slutdatum för nyförsäljning av mopeder med förbränningsmotorer till senast 2025.

4.

Tillgång till laddning och fossilfri tankning, punkt 2 (C)

av Ulrika Heie (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2465 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkandena 87 i denna del, 93 och 94 samt

avslår motion

2023/24:1519 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 45.

Ställningstagande

Jag anser att den s.k. pumplagen bör ses över för att möjliggöra fler fossilfria drivmedel. Vidare anser jag att det bör beredas en nationell plan för att identifiera kritiska stråk där nyttjandegraden av bränslefordon väntas vara hög för att därigenom möjliggöra en snabbare utbyggnad av vätgasinfrastruktur med nationell samordning. Strategiska noder för vätgasproduktion bör även identifieras. Jag vill också att regeringen skyndsamt återkommer med förslag till en nationell handlingsplan i enlighet med förordningen om infrastruktur för alternativa bränslen.

Ur avsnittet "Vägrenar och biologisk mångfald" i betänkandet. Läs betänkandet