Luftfartsfrågor

Utskottet vill inledningsvis framhålla flygets betydelse i transportsystemet såväl för tillgängligheten i hela landet som för att tillgodose behovet av samhällsviktiga transporter. Både statliga och regionala flygplatser är viktiga och verksamheten vid dessa måste enligt utskottets mening säkerställas även under pågående kriser.

Utskottet påminner om att det i utredningen om statens ansvar för det svenska flygplatssystemet som presenterades 2023 ingick att se över såväl det statliga basutbudet av flygplatser som systemet med beredskapsflygplatser. När det gäller frågan om antalet och vilka av flygplatserna som ska vara beredskapsflygplatser vill utskottet påminna om att Trafikverket med bl.a. utredningen som underlag och på regeringens uppdrag har ingått överenskommelser med totalt 27 utpekade flygplatser att vara beredskapsflygplatser under 2024. Utskottet välkomnar detta och påminner i sammanhanget även om att riksdagen efter förslag från regeringen har beslutat om ett utökat statligt bidrag för driftsstöd till kommunala och privata flygplatser och att statliga medel har tillförts för att koordinera öppnandet av det utökade antalet beredskapsflygplatser. Utskottet anser i övrigt att den nuvarande utformningen av ersättningssystemet till flygplatserna för att hålla beredskap är ändamålsenlig och därmed inte bör ändras.

Utskottet vill starkt understryka beredskapsflygplatsernas viktiga funktion när det gäller att säkerställa beredskap för att samhällsviktiga lufttransporter ska kunna utföras oavsett tid på dygnet. Utskottet ser därför positivt på de återkommande och utökade insatser som gjordes under pandemin för att säkerställa att det skulle finnas god tillgång till infrastruktur för samhällsviktiga transporter. Utskottet vill i sammanhanget också framhålla de åtgärder som Transportstyrelsen vidtagit för att luftfartsverksamhet ska kunna upprätthållas även i anslutning till långvariga stillestånd inom luftfarten. Utskottet påminner även om att MSB är beredskapsmyndighet och sektorsansvarig myndighet enligt förordningen om statliga myndigheters beredskap och därmed bl.a. ska stödja arbetet med samhällets beredskap mot olyckor och kriser samt vara pådrivande i arbetet med förebyggande och sårbarhetsreducerande åtgärder.

Utskottet finner mot denna bakgrund inte skäl att för närvarande ta något initiativ i frågan och avstyrker därmed motionerna 2023/24:399 (SD) yrkandena 15 och 16, 2023/24:734 (M) yrkande 5 i denna del, 2023/24:826 (C), 2023/24:960 (MP) yrkande 5, 2023/24:1491 (S), 2023/24:1498 (S), 2023/24:2279 (M) yrkande 8, 2023/24:2465 (C) yrkandena 100 och 103 samt 2023/24:2625 (S) yrkande 48.

Ur avsnittet "Beredskapsflygplatser" i betänkandet, som även gäller punkt 9. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis framhålla att de regionala flygplatserna är viktiga för att hela Sverige ska fungera och att de har stor betydelse för tillgängligheten för medborgarna, näringslivet och det samhällsviktiga flyget.

När det gäller frågan om stöd till de regionala flygplatserna vill utskottet påminna om att kommissionen i juni 2017 fastställde nya riktlinjer och att dessa gäller för offentliga investeringar samt för driftsstöd till bl.a. flygplatser. Utskottet vill också peka på att riksdagen årligen beslutar om anslagsmedel till icke-statliga flygplatser som får användas för bl.a. utgifter för driftsunderskott vid kommunala och privata flygplatser som trafikeras av flyglinjer som upphandlas av staten. Utskottet vill i sammanhanget även påminna om riksdagens budgetbeslut hösten 2023 som innebär en betydande anslagsökning för 2024 när det gäller ersättning till icke-statliga flygplatser.

Utskottet ser även positivt på det uppdrag som regeringen har låtit genomföra och som har innefattat att utreda och ta fram förslag till inriktning för statens ansvar för flygplatserna i Sverige. Den gedigna utredning som presenterades våren 2023 med anledning av uppdraget innehåller ett flertal angelägna förslag. I sammanhanget vill utskottet också framföra att det delar utredningens bedömning om behovet av att tydliggöra den långsiktiga inriktningen för hur luftfarten och flygplatssystemet bör utvecklas och vilket åtagande staten bör ha för att bidra till önskvärd utveckling.

Utskottet välkomnar också att regeringen har påbörjat arbetet med vissa av utredningens förslag, bl.a. att ta fram en förordning för hanteringen av driftsstödet till de regionala flygplatserna.

Utskottet välkomnar vidare regeringens beslut i april 2024 att ge Trafikverket i uppdrag att se över hur kommunala och regionala myndigheter kan ges möjlighet att komplettera det statliga utbudet av flyglinjer med allmän trafikplikt och att därigenom öka det regionala inflytandet och ge kommuner och regioner möjlighet att bidra till bättre kommunikationer till och från regionen.

Utskottet konstaterar att det gemensamma avgiftssystemet för säkerhetskontroll av passagerare och deras bagage är utformat i enlighet med gällande EU-regler. Den extraordinära situation som uppstod inom luftfartssystemet med anledning av covid-19-pandemin innebar dock att det uppstod ett underskott i avgiftssystemet som även kvarstod vid utgången av 2023. Utskottet välkomnar därför regeringens förslag i vårändringsbudgeten för 2024 om en anslagsökning som syftar till att täcka det ackumulerade underskott som uppstått till följd av den kraftigt minskade flygtrafiken under pandemin.

När det gäller motionsförslaget om att se över avgiftssystemet för undervägsavgifter konstaterar utskottet att det är Transportstyrelsen som har ansvaret för att förvalta och administrera detta system liksom prestationsplanen inom flygtrafiktjänsten och avgifterna för terminalkontroll. Utskottet finner inte anledning att ifrågasätta att Transportstyrelsen hanterar dessa myndighetsuppgifter i enlighet med gällande regelverk och konstaterar att det därmed inte finns anledning att initiera en översyn i denna fråga.

När det gäller Swedavia konstaterar utskottet att bolaget drivs som aktiebolag och därmed ska styras på affärsmässiga grunder och att bolaget har avkastningskrav. Utskottet ser positivt på att Swedavia inom ramen för sin affärsmässighet ska medverka aktivt i utvecklingen av transportsektorn och bidra till att de transportpolitiska mål som riksdagen har beslutat om uppnås.

Mot bakgrund av vad som beskrivits ovan om vidtagna och pågående insatser finner utskottet inte anledning att ta något initiativ på området och avstyrker därmed motionerna 2023/24:399 (SD) yrkande 17, 2023/24:734 (M) yrkande 5 i denna del, 2023/24:960 (MP) yrkande 6, 2023/24:1170 (M), 2023/24:1600 (C) och 2023/24:2465 (C) yrkandena 13, 31, 99 och 101.

Ur avsnittet "Finansiering och stöd till regionala flygplatser" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 5 och 12. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis framhålla att de regionala flygplatserna är viktiga för att hela Sverige ska fungera och att de har stor betydelse för tillgängligheten för medborgarna, näringslivet och det samhällsviktiga flyget.

När det gäller frågan om stöd till de regionala flygplatserna vill utskottet påminna om att kommissionen i juni 2017 fastställde nya riktlinjer och att dessa gäller för offentliga investeringar samt för driftsstöd till bl.a. flygplatser. Utskottet vill också peka på att riksdagen årligen beslutar om anslagsmedel till icke-statliga flygplatser som får användas för bl.a. utgifter för driftsunderskott vid kommunala och privata flygplatser som trafikeras av flyglinjer som upphandlas av staten. Utskottet vill i sammanhanget även påminna om riksdagens budgetbeslut hösten 2023 som innebär en betydande anslagsökning för 2024 när det gäller ersättning till icke-statliga flygplatser.

Utskottet ser även positivt på det uppdrag som regeringen har låtit genomföra och som har innefattat att utreda och ta fram förslag till inriktning för statens ansvar för flygplatserna i Sverige. Den gedigna utredning som presenterades våren 2023 med anledning av uppdraget innehåller ett flertal angelägna förslag. I sammanhanget vill utskottet också framföra att det delar utredningens bedömning om behovet av att tydliggöra den långsiktiga inriktningen för hur luftfarten och flygplatssystemet bör utvecklas och vilket åtagande staten bör ha för att bidra till önskvärd utveckling.

Utskottet välkomnar också att regeringen har påbörjat arbetet med vissa av utredningens förslag, bl.a. att ta fram en förordning för hanteringen av driftsstödet till de regionala flygplatserna.

Utskottet välkomnar vidare regeringens beslut i april 2024 att ge Trafikverket i uppdrag att se över hur kommunala och regionala myndigheter kan ges möjlighet att komplettera det statliga utbudet av flyglinjer med allmän trafikplikt och att därigenom öka det regionala inflytandet och ge kommuner och regioner möjlighet att bidra till bättre kommunikationer till och från regionen.

Utskottet konstaterar att det gemensamma avgiftssystemet för säkerhetskontroll av passagerare och deras bagage är utformat i enlighet med gällande EU-regler. Den extraordinära situation som uppstod inom luftfartssystemet med anledning av covid-19-pandemin innebar dock att det uppstod ett underskott i avgiftssystemet som även kvarstod vid utgången av 2023. Utskottet välkomnar därför regeringens förslag i vårändringsbudgeten för 2024 om en anslagsökning som syftar till att täcka det ackumulerade underskott som uppstått till följd av den kraftigt minskade flygtrafiken under pandemin.

När det gäller motionsförslaget om att se över avgiftssystemet för undervägsavgifter konstaterar utskottet att det är Transportstyrelsen som har ansvaret för att förvalta och administrera detta system liksom prestationsplanen inom flygtrafiktjänsten och avgifterna för terminalkontroll. Utskottet finner inte anledning att ifrågasätta att Transportstyrelsen hanterar dessa myndighetsuppgifter i enlighet med gällande regelverk och konstaterar att det därmed inte finns anledning att initiera en översyn i denna fråga.

När det gäller Swedavia konstaterar utskottet att bolaget drivs som aktiebolag och därmed ska styras på affärsmässiga grunder och att bolaget har avkastningskrav. Utskottet ser positivt på att Swedavia inom ramen för sin affärsmässighet ska medverka aktivt i utvecklingen av transportsektorn och bidra till att de transportpolitiska mål som riksdagen har beslutat om uppnås.

Mot bakgrund av vad som beskrivits ovan om vidtagna och pågående insatser finner utskottet inte anledning att ta något initiativ på området och avstyrker därmed motionerna 2023/24:399 (SD) yrkande 17, 2023/24:734 (M) yrkande 5 i denna del, 2023/24:960 (MP) yrkande 6, 2023/24:1170 (M), 2023/24:1600 (C) och 2023/24:2465 (C) yrkandena 13, 31, 99 och 101.

Ur avsnittet "Finansiering och stöd till regionala flygplatser" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 4 och 12. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis framhålla att den flygtrafikledning som bedrivs måste kännetecknas av hög flygsäkerhet och effektivitet. Luftfartslagens nuvarande regler innebär att verksamheten inom flygtrafiktjänst ska vara godkänd från flygsäkerhetssynpunkt av regeringen eller av en myndighet som regeringen utsett och att flygtrafikledningstjänsten ska ombesörjas av den myndighet som regeringen bestämmer. Utskottet konstaterar samtidigt att reglerna i luftfartslagen redan i dag innebär att flygtrafikledningstjänst för luftrummet i anslutning till andra flygplatser än sådana som ägs eller drivs av staten eller av en juridisk person där staten har ett bestämmande inflytande får ombesörjas av den som driver flygplatsen eller den som fått ett sådant uppdrag av den som driver flygplatsen. När det gäller möjligheten att upphandla tjänster för att leda flygtrafik anser utskottet med beaktande av flygsäkerhet och effektivitet att det nuvarande utrymme som luftfartslagen ger är väl avvägt. Utskottet finner därmed inte anledning att ta något initiativ i frågan och avstyrker motion 2023/24:205 (KD).

Ur avsnittet "Flygtrafikledningstjänster" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis framhålla att utvecklingen av elflyg har stor potential att vara en viktig del i att minska flygets klimatpåverkan och bidra till transportsektorns omställning. Utskottet ser även mycket positivt på de industriella möjligheter som finns i Sverige när det kommer till utveckling av elflyg och den betydelse som framväxten av en ny industrigren baserad på civil elflygsproduktion kan komma att få för att öka utbudet av jobb. Utskottet ser därför också positivt på att Trafikverket tillsammans med flera andra myndigheter nyligen har presenterat en rapport med analyser och förslag på hur det befintliga statliga stödet till forskning och innovation på elflygsområdet kan utvecklas, samordnas och organiseras för att påskynda införandet av elflyg i Sverige. Utskottet välkomnar i sammanhanget även det uppdrag som regeringen har gett Trafikverket och som innefattar att genomföra en ny forsknings- och innovationssatsning på elflygsområdet och ta initiativ till ökad samverkan mellan de aktörer som arbetar med forskning och innovation på området. Syftet med regeringens uppdrag är att möjliggöra en snabb introduktion av elflyg i Sverige.

I klimathandlingsplanen som presenterades i december 2023 bedömer regeringen att det behöver skapas förutsättningar för introduktion av elflyg i Sverige och att ett marknadsintroduktionsstöd för inköp eller finansiell leasing bör analyseras i takt med att marknaden för elflyg utvecklas. Utskottet delar den bedömning som regeringen gör i denna fråga.

I utredningen om statens ansvar för det svenska flygplatssystemet framhålls betydelsen av att Swedavias flygplatser senast till 2030 ska tillhandahålla laddutrustning som möjliggör laddning av elflyg och att det även är önskvärt att regionala och kommunala flygplatser kan erbjuda samma service till de flygplan som i framtiden besöker dessa flygplatser. Utskottet delar denna uppfattning liksom bedömningen att en nationell plan för flygbränsle även bör inkludera en handlingsplan för elflygets utveckling inom elektrifieringsstrategin.

Utskottet ser även positivt på det arbete som genomförts på Gotland och som innebär att det har byggts laddinfrastruktur som kan användas för elflyg på Visby flygplats. Utskottet ser i sammanhanget med intresse på den förstudie som nyligen har inletts vid Science Park Gotland med syftet att utforska och utveckla elflyget på Gotland.

Med anledning av de olika insatser som pågår för att påskynda utvecklingen och underlätta införandet av elflyg finner utskottet inte anledning att för närvarande ta något initiativ i frågan. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2023/24:399 (SD) yrkandena 18–20, 2023/24:1256 (C), 2023/24:2453 (C) yrkande 49 och 2023/24:2465 (C) yrkandena 14 och 30.

Ur avsnittet "Insatser för att utveckla elflyget" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis framhålla flygets betydelse i transportsystemet såväl för tillgängligheten i hela landet som för att tillgodose behovet av samhällsviktiga transporter. Både statliga och regionala flygplatser är viktiga och verksamheten vid dessa måste enligt utskottets mening säkerställas även under pågående kriser.

Utskottet påminner om att det i utredningen om statens ansvar för det svenska flygplatssystemet som presenterades 2023 ingick att se över såväl det statliga basutbudet av flygplatser som systemet med beredskapsflygplatser. När det gäller frågan om antalet och vilka av flygplatserna som ska vara beredskapsflygplatser vill utskottet påminna om att Trafikverket med bl.a. utredningen som underlag och på regeringens uppdrag har ingått överenskommelser med totalt 27 utpekade flygplatser att vara beredskapsflygplatser under 2024. Utskottet välkomnar detta och påminner i sammanhanget även om att riksdagen efter förslag från regeringen har beslutat om ett utökat statligt bidrag för driftsstöd till kommunala och privata flygplatser och att statliga medel har tillförts för att koordinera öppnandet av det utökade antalet beredskapsflygplatser. Utskottet anser i övrigt att den nuvarande utformningen av ersättningssystemet till flygplatserna för att hålla beredskap är ändamålsenlig och därmed inte bör ändras.

Utskottet vill starkt understryka beredskapsflygplatsernas viktiga funktion när det gäller att säkerställa beredskap för att samhällsviktiga lufttransporter ska kunna utföras oavsett tid på dygnet. Utskottet ser därför positivt på de återkommande och utökade insatser som gjordes under pandemin för att säkerställa att det skulle finnas god tillgång till infrastruktur för samhällsviktiga transporter. Utskottet vill i sammanhanget också framhålla de åtgärder som Transportstyrelsen vidtagit för att luftfartsverksamhet ska kunna upprätthållas även i anslutning till långvariga stillestånd inom luftfarten. Utskottet påminner även om att MSB är beredskapsmyndighet och sektorsansvarig myndighet enligt förordningen om statliga myndigheters beredskap och därmed bl.a. ska stödja arbetet med samhällets beredskap mot olyckor och kriser samt vara pådrivande i arbetet med förebyggande och sårbarhetsreducerande åtgärder.

Utskottet finner mot denna bakgrund inte skäl att för närvarande ta något initiativ i frågan och avstyrker därmed motionerna 2023/24:399 (SD) yrkandena 15 och 16, 2023/24:734 (M) yrkande 5 i denna del, 2023/24:826 (C), 2023/24:960 (MP) yrkande 5, 2023/24:1491 (S), 2023/24:1498 (S), 2023/24:2279 (M) yrkande 8, 2023/24:2465 (C) yrkandena 100 och 103 samt 2023/24:2625 (S) yrkande 48.

Ur avsnittet "Beredskapsflygplatser" i betänkandet, som även gäller punkt 2. Läs betänkandet

I fråga om utbildning av piloter som flyger fallskärmshoppare kan utskottet konstatera att Sverige inte har egen rådighet över de utbildningskrav som ställs på piloter och att detta i stället måste ske inom ramen för samarbetet med EU och Easa. Utskottet ser därför positivt på att Easa arbetar med att ta fram en s.k. BIS för att öka säkerheten vid flygning med fallskärmshoppare. Utskottet välkomnar även de informations- och utbildningsåtgärder som Transportstyrelsen genomför tillsammans med Svenska Fallskärmsförbundet samt att myndighetens tillsynsinsatser har utökats. Med anledning av vad som här anförts finner utskottet för närvarande inte anledning att ta något initiativ i frågan och avstyrker därmed motion 2023/24:117 (SD).

Ur avsnittet "Utbildning av piloter som flyger fallskärmshoppare" i betänkandet. Läs betänkandet

När det gäller arbetsuniformer på statliga flygplatser vill utskottet peka på att Swedavia har tagit fram en anvisning för användande av uniformer som riktar sig till alla som använder uniform i tjänsten.

När det gäller förslagen om byte av namn på Göteborg Landvetter flygplats konstaterar utskottet att internationell luftfartsstandard har bestämt att orienteringen för flygplatser i världen ska ske utifrån ortsnamn. Därmed tillgodoser det nuvarande namnet Göteborg Landvetter flygplats den angivna luftfartsstandarden i denna del. Utskottet vill även peka på att Swedavia i egenskap av ägare till de statliga flygplatserna ska göra nödvändiga avvägningar med hänsyn till bolagets ekonomi och andra förhållanden som exempelvis marknads- och namnfrågor. Utskottet noterar att det skulle krävas omfattande resurser att marknadsföra ett nytt namn. Ett namnbyte riskerar därmed att innebära ökade avgifter och att Swedavia förlorar det kapitalvärde som har byggts upp i varumärket Göteborg Landvetter flygplats under många år.

Därmed finner utskottet inte anledning att ta något initiativ med anledning av motionerna 2023/24:320 (L), 2023/24:399 (SD) yrkande 6 och 2023/24:1104 (M).

Ur avsnittet "Vissa flygplatsrelaterade frågor" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis framhålla att de regionala flygplatserna är viktiga för att hela Sverige ska fungera och att de har stor betydelse för tillgängligheten för medborgarna, näringslivet och det samhällsviktiga flyget.

När det gäller frågan om stöd till de regionala flygplatserna vill utskottet påminna om att kommissionen i juni 2017 fastställde nya riktlinjer och att dessa gäller för offentliga investeringar samt för driftsstöd till bl.a. flygplatser. Utskottet vill också peka på att riksdagen årligen beslutar om anslagsmedel till icke-statliga flygplatser som får användas för bl.a. utgifter för driftsunderskott vid kommunala och privata flygplatser som trafikeras av flyglinjer som upphandlas av staten. Utskottet vill i sammanhanget även påminna om riksdagens budgetbeslut hösten 2023 som innebär en betydande anslagsökning för 2024 när det gäller ersättning till icke-statliga flygplatser.

Utskottet ser även positivt på det uppdrag som regeringen har låtit genomföra och som har innefattat att utreda och ta fram förslag till inriktning för statens ansvar för flygplatserna i Sverige. Den gedigna utredning som presenterades våren 2023 med anledning av uppdraget innehåller ett flertal angelägna förslag. I sammanhanget vill utskottet också framföra att det delar utredningens bedömning om behovet av att tydliggöra den långsiktiga inriktningen för hur luftfarten och flygplatssystemet bör utvecklas och vilket åtagande staten bör ha för att bidra till önskvärd utveckling.

Utskottet välkomnar också att regeringen har påbörjat arbetet med vissa av utredningens förslag, bl.a. att ta fram en förordning för hanteringen av driftsstödet till de regionala flygplatserna.

Utskottet välkomnar vidare regeringens beslut i april 2024 att ge Trafikverket i uppdrag att se över hur kommunala och regionala myndigheter kan ges möjlighet att komplettera det statliga utbudet av flyglinjer med allmän trafikplikt och att därigenom öka det regionala inflytandet och ge kommuner och regioner möjlighet att bidra till bättre kommunikationer till och från regionen.

Utskottet konstaterar att det gemensamma avgiftssystemet för säkerhetskontroll av passagerare och deras bagage är utformat i enlighet med gällande EU-regler. Den extraordinära situation som uppstod inom luftfartssystemet med anledning av covid-19-pandemin innebar dock att det uppstod ett underskott i avgiftssystemet som även kvarstod vid utgången av 2023. Utskottet välkomnar därför regeringens förslag i vårändringsbudgeten för 2024 om en anslagsökning som syftar till att täcka det ackumulerade underskott som uppstått till följd av den kraftigt minskade flygtrafiken under pandemin.

När det gäller motionsförslaget om att se över avgiftssystemet för undervägsavgifter konstaterar utskottet att det är Transportstyrelsen som har ansvaret för att förvalta och administrera detta system liksom prestationsplanen inom flygtrafiktjänsten och avgifterna för terminalkontroll. Utskottet finner inte anledning att ifrågasätta att Transportstyrelsen hanterar dessa myndighetsuppgifter i enlighet med gällande regelverk och konstaterar att det därmed inte finns anledning att initiera en översyn i denna fråga.

När det gäller Swedavia konstaterar utskottet att bolaget drivs som aktiebolag och därmed ska styras på affärsmässiga grunder och att bolaget har avkastningskrav. Utskottet ser positivt på att Swedavia inom ramen för sin affärsmässighet ska medverka aktivt i utvecklingen av transportsektorn och bidra till att de transportpolitiska mål som riksdagen har beslutat om uppnås.

Mot bakgrund av vad som beskrivits ovan om vidtagna och pågående insatser finner utskottet inte anledning att ta något initiativ på området och avstyrker därmed motionerna 2023/24:399 (SD) yrkande 17, 2023/24:734 (M) yrkande 5 i denna del, 2023/24:960 (MP) yrkande 6, 2023/24:1170 (M), 2023/24:1600 (C) och 2023/24:2465 (C) yrkandena 13, 31, 99 och 101.

Ur avsnittet "Finansiering och stöd till regionala flygplatser" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 4 och 5. Läs betänkandet

Utskottet anser att tillgången till internationella flygförbindelser är viktig för både enskilda människor och näringslivet och påminner om att regeringen bl.a. verkar i det skandinaviska luftfartssamarbetet för att förbättra Sveriges luftfartsförbindelser med tredjeländer. Utskottet finner dock för närvarande inte anledning att ta något initiativ i frågan och avstyrker därmed motion 2023/24:1453 (SD).

Reservationer

1.

Finansiering och stöd till regionala flygplatser, punkt 1 (SD)

av Thomas Morell (SD) och Jimmy Ståhl (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:399 av Jimmy Ståhl m.fl. (SD) yrkande 17 och

avslår motionerna

2023/24:734 av Mikael Damsgaard och Caroline Högström (båda M) yrkande 5 i denna del,

2023/24:960 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 6,

2023/24:1170 av Ann-Sofie Alm (M),

2023/24:1600 av Helena Lindahl och Daniel Bäckström (båda C) och

2023/24:2465 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkandena 13, 31, 99 och 101.

Ställningstagande

Sverige är ett stort och glesbefolkat land, vilket gör att vi har ett stort behov av flygtransporter. Vi kan konstatera att staten tidigare tog ett större helhetsansvar för flygplatserna i Sverige. Dessvärre har dock staten över tid avyttrat flera flygplatser som i stället tagits över av kommuner och regioner. Det borde enligt vår uppfattning ligga i statens intresse att ha en väl fungerande flyginfrastruktur och tillgänglighet i hela landet och vi anser därför att staten bör utreda hur vi på bästa sätt kan stödja de icke statligt ägda flygplatserna finansiellt. Vi anser därmed att ett utökat och förutsägbart driftsstöd till de icke statligt ägda flygplatserna bör utredas.

2.

Finansiering och stöd till regionala flygplatser, punkt 1 (C)

av Ulrika Heie (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2465 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkandena 13, 31, 99 och 101 samt

avslår motionerna

2023/24:399 av Jimmy Ståhl m.fl. (SD) yrkande 17,

2023/24:734 av Mikael Damsgaard och Caroline Högström (båda M) yrkande 5 i denna del,

2023/24:960 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 6,

2023/24:1170 av Ann-Sofie Alm (M) och

2023/24:1600 av Helena Lindahl och Daniel Bäckström (båda C).

Ställningstagande

Sveriges stora avstånd gör att vi är helt beroende av ett fungerande flyg och möjligheten för näringslivet att lätt ta sig till andra destinationer inom landet, och vidare ut i världen. Jag vill därför understryka vikten av ett fungerande flyg och regionala flygplatser som ger möjlighet för människor och näringslivet att lätt ta sig till andra destinationer inom landet och som därmed skapar arbetstillfällen, förbättrar möjligheterna till turism och binder samman Sverige. Jag vill även framhålla att landets regionala flygplatser har stor betydelse för den svenska besöksnäringens möjligheter att växa utanför storstadskärnorna.

Jag vill i detta sammanhang även betona behovet av att se över Swedavias vinstdelningsmodell i syfte att uppnå en bättre intäktsfördelning samt stärka de regionala flygplatsernas funktionalitet.

Flygtrafikledning och säkerhetsverksamhet finansieras under normala förhållanden genom uttag av avgifter på flygbolagens passagerar- och godstrafik. I en kris faller dock dessa avgifter till i princip noll. Eftersom säkerhet är helt grundläggande kan flyget inte startas fullt ut om inte dessa system är finansierade. För att säkerställa att dessa system underhålls och driftssätts även om flygtrafiken är väldigt svag anser jag att staten borde ta ett större ansvar. För de statliga flygplatserna anser jag att Swedavia bör bemyndigas i detta avseende och när det gäller landets trettiotalet regionala flygplatser måste staten också kunna gå in och via ekonomiska garantier se till så att verksamheten fungerar. Även under en kris – och kanske i synnerhet då – måste landets finmaskiga flygplatsnätverk fungera och kunna bedriva en säker operativ verksamhet. Exakt hur detta ska gå till anser jag behöver utredas. Det kan handla om att staten behöver skjuta till pengar genom kapitaltillskott till Swedavia och att t.ex. anslagsfinansieringen till LFV ses över. Jag anser vidare att motsvarande ersättning för uteblivna rörelseintäkter även måste ges till regionala flygplatser och flygtrafikledningstjänster och att man också behöver se över såväl låneramar och ekonomisk styrning som avkastningsmålet för Swedavia.

3.

Finansiering och stöd till regionala flygplatser, punkt 1 (MP)

av Linus Lakso (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:960 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 6 och

avslår motionerna

2023/24:399 av Jimmy Ståhl m.fl. (SD) yrkande 17,

2023/24:734 av Mikael Damsgaard och Caroline Högström (båda M) yrkande 5 i denna del,

2023/24:1170 av Ann-Sofie Alm (M),

2023/24:1600 av Helena Lindahl och Daniel Bäckström (båda C) och

2023/24:2465 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkandena 13, 31, 99 och 101.

Ställningstagande

Undervägsavgifter är avgifter som flygplan som trafikerar luftrummet men nödvändigtvis inte landar betalar. De pengar som kommer in bekostar bl.a. LFV:s flygtrafikledningstjänster men går även ut till ett stort antal beredskapsflygplatser. Ordningen med undervägsavgifter är reglerad på EU-nivå och systemet hanterar ca 2 miljarder kronor per år. Jag vill peka på behovet av en översyn av flygets undervägsavgifter eftersom jag anser att det behöver utredas om de pengar som går till enskilda flygplatser uppfyller EU:s regelverk.

4.

Beredskapsflygplatser, punkt 2 (S)

av Gunilla Svantorp (S), Mattias Ottosson (S), Åsa Karlsson (S), Kadir Kasirga (S) och Carina Ödebrink (S).

Ur avsnittet "Direktflygförbindelse mellan Sverige och Taiwan" i betänkandet. Läs betänkandet