Digitaliserings- och postfrågor

De svenska post- och paketmarknaderna befinner sig under ett stort förändringstryck till följd av samhällets ökade användning av digital kommunikation i kombination med ökad e-handel. Utskottet konstaterar att konkurrenssituationen på brevmarknaden fortsätter att utvecklas i positiv riktning även om det fortfarande råder en hög grad av marknadskoncentration. Utskottet vill dock framhålla att det delar statsrådet Slottners uppfattning att effektiv konkurrens är en central faktor för att säkerställa ökad produktivitet, långsiktigt konkurrenskraftiga företag och rimliga priser för hushållen.

När det gäller paketmarknaden konstaterar utskottet att det finns ett relativt stort utbud av aktörer och att konkurrensen dem emellan är god. Utskottet anser därför att det inte finns behov av någon kompletterande reglering på området.

När det gäller motionsyrkandet om postnummersystemet påminner utskottet om att alla operatörer enligt gällande bestämmelser har tillgång till den postala infrastrukturen, inklusive postnummersystemet.

Mot den bakgrunden konstaterar utskottet att det saknas anledning att ta något initiativ i dessa frågor. Därmed avstyrker utskottet motion 2023/24:2465 (C) yrkandena 70–72.

Reservationer

1.

Digitaliseringspolitikens mål, punkt 2 (S)

av Gunilla Svantorp (S), Mattias Ottosson (S), Kadir Kasirga (S), Carina Ödebrink (S) och Zara Leghissa (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2626 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) yrkande 1.

Ställningstagande

Vi vill understryka att målet för digitaliseringspolitiken ska vara att Sverige är bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter med följande två delmål:

– Sverige ska ha bredband i världsklass

– Alla hushåll och företag bör ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband.

Vi vill också framhålla att elektronisk kommunikation ska vara effektiv, säker och robust samt tillgodose användarnas behov. Staten ska ha ett ansvar på områden där allmänna intressen inte enbart kan tillgodoses av marknaden.

Vi anser dessutom att målet bör vässas till att Sverige ska vara bäst i världen på att utveckla digitaliseringens möjligheter.

2.

Digital delaktighet, punkt 3 (SD)

av Patrik Jönsson (SD) och Rashid Farivar (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2023/24:2071 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD) yrkande 3 och

2023/24:2649 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD) yrkande 3 och

avslår motionerna

2023/24:1516 av Jessica Rodén (S),

2023/24:1914 av Magnus Manhammar (S),

2023/24:2611 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) och

2023/24:2705 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkandena 9, 10 och 12.

Ställningstagande

Vi vill framhålla att det ur ett demokratiperspektiv är viktigt att personer med funktionsnedsättning får tillgång till de medier som på senare år vuxit fram, exempelvis inom webb-tv. Vi anser att det är problematiskt om en partiledardebatt inför en valrörelse inte är tillgänglig för personer som har exempelvis en hörselnedsättning. Vi anser vidare att det bör ställas krav på myndigheter att säkerställa att deras material och information är tillgängliga. Vi menar att det finns flera förbättringsområden och förslag på att minska de ökade klyftor som den snabba digitaliseringen har medfört. Vi vill exempelvis lyfta fram att mer teknisk utrustning kan förses med talsyntes, att det bör skapas möjlighet för alla att använda e-legitimation liksom att förutsättningarna för och kunskapen om att använda digital teknik bör kunna öka.

Vi anser därför att regeringen bör ta fram en handlingsplan för att minska det digitala utanförskapet.

3.

Digital delaktighet, punkt 3 (MP)

av Linus Lakso (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2705 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkandena 9, 10 och 12 samt

avslår motionerna

2023/24:1516 av Jessica Rodén (S),

2023/24:1914 av Magnus Manhammar (S),

2023/24:2071 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD) yrkande 3,

2023/24:2611 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) och

2023/24:2649 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD) yrkande 3.

Ställningstagande

För att inte det digitala utanförskapet ska öka behöver tekniska lösningar och support erbjudas de som behöver det, bl.a. äldre människor över en viss ålder. Jag anser därför att man behöver se över hur bl.a. civilsamhällets och bibliotekens roll att bistå äldre med digitalt stöd kan utvecklas. På samma sätt som äldre har rätt till äldreomsorg bör äldre ha rätt till digital support.

Jag vill också lyfta fram Digitaliseringsrådets förslag om att identifiera, prioritera och peka ut nödvändiga samhällstjänster som alla medborgare ska kunna använda med hjälp av digital teknik och som uppfyller en design för alla. Jag menar att dessa åtgärder skulle kunna göra stor skillnad i praktiken och bidra till att nå ökad digital jämlikhet. Det är därför angeläget att regeringen analyserar och går vidare med Digitaliseringsrådets förslag.

4.

Digitalisering i offentlig verksamhet, punkt 4 (S)

av Gunilla Svantorp (S), Mattias Ottosson (S), Kadir Kasirga (S), Carina Ödebrink (S) och Zara Leghissa (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2023/24:2626 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) yrkandena 7 och 8 samt

2023/24:2748 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) yrkandena 1–3,

avslår motionerna

2023/24:443 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 8,

Ur avsnittet "Vissa postala konkurrensfrågor" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis framhålla att det nuvarande målet för digitaliseringspolitiken är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. År 2022 fattade också EU beslut om en färdväg mot en digital omställning inom unionen fram till 2030. Utskottet noterar även att regeringen i budgetpropositionen för 2024 pekar på att Sverige trots att många länder investerar offensivt i forskning, utveckling och innovationer alltjämt presterar över snittet i EU och fortfarande rankas högt i internationella mätningar av digitalisering. Utskottet anser att detta är mycket positivt. Utskottet instämmer vidare i det som regeringen lyfter fram om att användningen av digital teknik och digital omställning är kritiska faktorer för Sveriges konkurrenskraft och en hållbar samhällsutveckling och vill framhålla betydelsen av att regeringen fortsätter att vidta åtgärder för att bidra till att målet om att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter ska kunna fullbordas.

Därmed anser inte utskottet att det finns anledning att vidta något initiativ med anledning av motionsförslaget om att ändra det nu gällande målet för digitaliseringspolitiken. Utskottet avstyrker därför motion 2023/24:2626 (S) yrkande 1.

Ur avsnittet "Digitaliseringspolitikens mål" i betänkandet, som även gäller punkt 7. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis framhålla vikten av de angelägna frågor som lyfts fram i motionerna och understryka betydelsen av att alla ska kunna ta del av digitaliseringens möjligheter, oavsett funktionsförmåga och förutsättningar. Utskottet vill också särskilt betona att rättigheter och levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning i grunden är en demokratifråga. Enligt utskottets mening kan samhällets digitalisering vara en stor möjlighet för många människor att övervinna hinder för att delta aktivt i samhället. Utskottet är dock samtidigt medvetet om att samhällets digitalisering i stället kan utgöra ytterligare ett hinder för ett delaktigt liv. Utskottet ser därför mycket positivt på det som framgår av redovisningen ovan om att den digitala delaktigheten i Sverige är relativt hög i jämförelse med övriga EU samt internationellt. Det utesluter dock inte behovet av att ytterligare främja ökad delaktighet särskilt bland äldre och personer med funktionsnedsättning samt de som lever i hushåll med låga inkomster. Utskottet anser därför att de uppdrag som getts till bl.a. PTS för att minska digitalt utanförskap och underlätta vardagen för berörda grupper är mycket angelägna.

Utskottet förutsätter att arbetet med att skapa digital delaktighet har hög prioritet för regeringen och myndigheterna och välkomnar i sammanhanget också det arbete som utförs av regeringen och myndigheterna när det gäller icke-digital service som ska vara tillgänglig för alla medborgare.

Utskottet finner inte att det finns skäl att ta något initiativ med anledning av motionsförslagen och avstyrker därmed motionerna 2023/24:1516 (S), 2023/24:1914 (S), 2023/24:2071 (SD) yrkande 3, 2023/24:2611 (C), 2023/24:2649 (SD) yrkande 3 och 2023/24:2705 (MP) yrkandena 9, 10 och 12.

Ur avsnittet "Digital delaktighet" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis framhålla att det delar regeringens uppfattning att digitaliseringen fortfarande är viktig för att öka den offentliga förvaltningens effektivitet och kvalitet, för att ge bättre service till medborgarna samt för att stödja utveckling och förmåga till innovation. Utskottet instämmer vidare med regeringen i att det är viktigt att förbättra de rättsliga förutsättningarna för att till fullo nyttja digitaliseringens möjligheter.

Utskottet välkomnar att regeringen har vidtagit ett antal åtgärder och tillsatt utredningar för att Sverige ska kunna nå det övergripande digitaliseringsmålet om att vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter liksom målet för digitalisering av den offentliga förvaltningen. Utskottet ser därför också positivt på de vidtagna åtgärderna och det pågående arbetet syftande till att utveckla och tillhandahålla en säker förvaltningsgemensam digital infrastruktur. Utskottet vill i sammanhanget också uppmärksamma de beslutade lagändringar som bl.a. syftar till att skapa bättre förutsättningar för myndigheter att utkontraktera eller samordna sin it-drift.

Av regeringens redovisning med anledning av färdplanen för EU:s digitala decennium framgår att Sverige presterar väl på nationell nivå när det gäller EU:s mål om att tillgängliggöra viktiga offentliga tjänster online. Det framgår samtidigt att det också finns utmaningar bl.a. när det gäller myndighetsöverskridande tjänster. Utskottet konstaterar i sammanhanget att regeringen arbetar aktivt med att förbättra förutsättningarna för informationsutbyte mellan myndigheter, vilket är en förutsättning för en fortsatt utveckling av mer individanpassade digitala tjänster. Utskottet förutsätter att det även fortsättningsvis bedrivs ett aktivt arbete på området inom Regeringskansliet och myndigheterna. Utskottet har även uppmärksammat att digitalisering i välfärden kommer att ingå i det aviserade arbetet med en översyn av digitaliseringspolitiken och med att ta fram en ny digitaliseringsstrategi.

Data är en strategisk resurs med stora möjligheter att bidra till en rad olika positiva värden för samhället. En god tillgång till data är också en allt viktigare förutsättning för utveckling och innovation inom många områden. Utskottet ser därför mycket positivt på de olika initiativ som tagits på området såväl i Sverige som inom EU. Utskottet vill också framhålla att det delar den uppfattning som regeringen framför i budgetpropositionen för 2024 att tillgång till data och förmåga att dela data ökar i strategisk betydelse och blir allt viktigare för konkurrenskraft och utgör även en förutsättning för ny digital teknik. Utskottet vill i sammanhanget framhålla den nya lag om den offentliga sektorns tillgängliggörande av data som trädde ikraft sommaren 2022 och som syftar till att skapa ett rättsligt stöd för offentlig sektor att på ett öppet och tillgängligt sätt offentliggöra data. Utskottet vill i sammanhanget även understryka vikten av att samtidigt värna säkerhets- och integritetsaspekter.

Utskottet vill lyfta fram Sveriges dataportal som är en gemensam plattform för att göra data till en strategisk resurs för samhällsutmaningar och innovation. Mängden data på dataportal.se har ökat kraftigt till stor del tack vare att SCB börjat tillgängliggöra data via portalen. Omställningen till ett öppet vetenskapssystem, som ska vara fullt ut genomförd senast 2026, innebär att forskningsdata som är ett resultat av forskning som har finansierats med offentliga medel ska göras tillgängliga så öppet som möjligt och så begränsat som nödvändigt.

Sammanfattningsvis delar utskottet uppfattningen som flera motionärer framför om vikten av data för innovation och teknikutveckling samt betydelsen av att offentliga aktörer på ett rättssäkert sätt har förmåga att dela och nyttiggöra data. Mot bakgrund av pågående arbete både i Sverige och inom EU anser inte utskottet att det finns skäl att ta något initiativ med anledning av motionsförslagen. Motionerna 2023/24:443 (SD) yrkande 8, 2023/24:1786 (C), 2023/24:2455 (C) yrkandena 1, 2 och 4, 2023/24:2457 (C) yrkande 38, 2023/24:2626 (S) yrkandena 7 och 8 samt 2023/24:2748 (S) yrkandena 1–3 avstyrks därmed. Utskottet föreslår även att skrivelse 2023/24:7 läggs till handlingarna.

Ur avsnittet "Digitalisering i offentlig verksamhet" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet kan konstatera att användningen av e-legitimation har ökat markant under de senaste åren. I takt med att digitala tjänster fyller en allt mer central funktion i såväl offentlig som privat service ökar behoven av att kunna styrka sin identitet och behörighet digitalt för att kunna nyttja dem. Utskottet vill därför liksom tidigare år understryka att frågan om digital autentisering är av samhällskritisk betydelse. Säkra och tillförlitliga elektroniska legitimationstjänster som är enkla att använda är också av stor vikt, inte minst för personer med funktionsnedsättning.

Enligt utskottets mening kan en statlig e-legitimation även bidra till samhällets säkerhet och robusthet, motverka bedrägerier och underlätta digital inkludering. Utskottet välkomnar därför det utrednings- och beredningsarbete som pågår om hur statliga e-legitimationer kan utformas och tillhandahållas på högsta tillitsnivå. Utskottet ser även med stort intresse på det arbete som bedrivs inom inte minst EU med den digitala identitetsplånboken.

Utskottet vill avslutningsvis framhålla betydelsen av digital autentisering för människors och samhällets digitala säkerhet. Mot bakgrund av det pågående arbetet både i Sverige och inom EU avstyrker utskottet motionerna 2023/24:936 (S), 2023/24:939 (S), 2023/24:1006 (S) yrkandena 1–4, 2023/24:1335 (S), 2023/24:1928 (S), 2023/24:2455 (C) yrkande 8 och 2023/24:2626 (S) yrkandena 11 och 12.

Ur avsnittet "Digital autentisering" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet lägger stor vikt vid internationellt samarbete på digitaliseringsområdet, bl.a. sett ur ett nordiskt perspektiv. Utskottet välkomnar därför det som statsrådet framförde i det ovan nämnda skriftliga frågesvaret om att digitaliseringsfrågorna generellt står högt upp på dagordningen inom Nordiska ministerrådet. Utskottet delar vidare det som statsrådet framför om att digitala lösningar kan vara en avgörande beståndsdel för att undanröja gränshinder mellan de nordiska länderna.

Mot bakgrund av det arbete som regeringen och Digg redan bedriver inom ramen för Nordiska ministerrådet ser inte utskottet skäl i dagsläget att föreslå ytterligare åtgärder om nordiskt samarbete. Motion 2023/24:804 (S) avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Nordiskt samarbete" i betänkandet. Läs betänkandet

Ett av målen för Sveriges digitaliseringspolitik är att Sverige ska ha bredband i världsklass och att alla hushåll och företag bör ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband. Enligt utskottets mening är tillgången till elektroniska kommunikationer av mycket stor betydelse för att bl.a. öka användningen av digital teknik vilket i sin tur är en kritisk faktor för Sveriges konkurrenskraft och en hållbar samhällsutveckling. Utskottet anser därför att det är mycket positivt att Sverige i en internationell jämförelse har en mycket väl utbyggd bredbandsinfrastruktur och att PTS bedömer att 98 procent av alla hushåll och arbetsställen kommer att ha tillgång till uppkoppling om 1 Gbit/s 2025. I budgetpropositionen för 2024 uppger regeringen att utbyggnaden av bredband fortgår i hela landet även om takten minskat jämfört med tidigare år. Utskottet vill i det sammanhanget framhålla att det välkomnar de många initiativ som har tagits för att främja bredbandsutbyggnaden och mobiltäckningen i landet men vill samtidigt understryka betydelsen av att utbyggnaden av bredband fortsätter i högt tempo och inte minskar i takt.

Utskottet är samtidigt införstått med de utmaningar som finns med den fortsatta utbyggnaden av bredband, framför allt på landsbygden. Utskottet välkomnar därför de olika uppdrag som PTS har fått för att främja bredbandsutbyggnaden, inte minst på landsbygden och i glesbygd och även det bredbandsstöd som PTS ansvarar för. När det gäller motionsförslagen om en ny bredbandsstrategi konstaterar utskottet att regeringen har aviserat att det pågår ett arbete med att se över digitaliseringspolitiken.

Utskottet vill vidare i likhet med tidigare år påminna om att PTS har till uppgift att följa avvecklingen av kopparnätet och även de ersättningslösningar som erbjuds. Utskottet konstaterar i sammanhanget att avvecklingen av kopparnätet har pågått en längre tid och beräknas vara klar under 2026. Utskottet välkomnar att PTS har haft regelbundna avstämningar med Telia om avvecklingen av kopparnäten så att den sker på ett ansvarsfullt sätt.

När det gäller övergången från 2G- och 3G-nät till modernare nät har utskottet erfarit att användarna i stor utsträckning redan flyttat till de nya näten och att mindre än 1 procent av den samlade trafiken går i de gamla näten. I takt med att mobiloperatörerna stänger ned 2G- och 3G-näten bygger de också ut täckningen och ökar kapaciteten i både 4G- och 5G-nätet, vilket på sikt betyder att mobiltäckningen blir bättre än tidigare. Utskottet vill dock i sammanhanget framhålla den osäkerhet som finns om hur bl.a. äldre bilar och larm som i dag styrs via 2G- eller 3G-nät kommer att fungera vid en övergång. Utskottet vill peka på den risk som finns för att bl.a. nödsamtal vid olyckor, s.k. e-call, kan komma att sluta att fungera i äldre bilar. Utskottet välkomnar övergången till modernare nät men anser att det är av stor vikt att de utmaningar som kan finnas inte minst för fordonsflottan analyseras och att man tar till vara de internationella erfarenheter som finns på området. Utskottet kommer att följa utvecklingen mycket noga.

Utskottet vill i sammanhanget även lyfta fram att det välkomnar att regeringen har en målsättning om en nationell digital infrastruktur för hälso- och sjukvården där staten tar ett större ansvar. Utskottet ser också mycket positivt på det arbete som bedrivs inom myndigheterna när det gäller samutnyttjande av statlig infrastruktur.

Utskottet vill sammanfattningsvis understryka att frågor om tillgång till elektronisk kommunikation är av mycket stor betydelse och utskottet ser därför positivt på det stora arbete som pågår på området inom Regeringskansliet, myndigheterna och branschen. Utskottet förutsätter att arbetet fortsätter i hög takt och finner för närvarande inte att det finns anledning att ta något initiativ i dessa frågor. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2023/24:265 (KD), 2023/24:415 (SD) yrkandena 1, 2, 13 och 14, 2023/24:443 (SD) yrkande 7, 2023/24:669 (S) yrkandena 1–4, 2023/24:1248 (C) yrkandena 1–3, 2023/24:1827 (S), 2023/24:2029 (S), 2023/24:2102 (M), 2023/24:2450 (MP) yrkande 25, 2023/24:2457 (C) yrkande 29, 2023/24:2493 (C) yrkande 2, 2023/24:2626 (S) yrkandena 2 och 3 samt 2023/24:2705 (MP) yrkande 11.

Ur avsnittet "Tillgång till elektronisk kommunikation" i betänkandet, som även gäller punkt 9. Läs betänkandet

Utskottet påminner inledningsvis om att hela Sverige enligt ett av bredbandsstrategins mål bör ha tillgång till stabila mobila tjänster av god kvalitet. Målet gäller områden där människor normalt befinner sig, exempelvis på järnvägsnätet, och är av stor betydelse för bl.a. alla de som pendlar till arbetet och arbetar under resan. Utskottet noterar att PTS nyligen presenterade rapporten Bättre mobil uppkoppling för tågresenärer i hela Sverige, som är under beredning inom Regeringskansliet. Utskottet välkomnar detta och avser att följa det fortsatta arbetet i frågan med mycket stort intresse. Utskottet ser likaså mycket positivt på att PTS i den nyligen genomförda auktionen av vissa frekvensband inkluderade täckningskrav utefter högtrafikerad järnväg. Utskottet noterar vidare att även Trafikverket har i uppdrag att verka för en bättre mobil uppkoppling i tunnlar tillsammans med mobiloperatörerna. Utskottet ser sammantaget mycket positivt på de uppdrag som regeringen gett till PTS och Trafikverket för att främja tillgången till mobiltäckning längs med järnvägsnätet och i tunnlar.

Mot den bakgrunden finner inte utskottet att det finns anledning att ta något initiativ i dessa frågor. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2023/24:400 (SD) yrkande 58 och 2023/24:928 (MP).

Ur avsnittet "Mobiltäckningen längs järnvägsnätet" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis framhålla att AI är en del av samhällets digitalisering och har potential att bidra med betydande nytta inom flera områden. Utskottet kan konstatera att utvecklingen av AI går mycket snabbt och kan komma att förändra inte minst många yrken men också bidra till lösningar på många samhällsutmaningar samt effektivisering av vissa verksamheter inom den offentliga förvaltningen. Det var också mot den bakgrunden och för att belysa flera olika frågeställningar som utskottet anordnade ett offentligt sammanträde om AI hösten 2023 (2023/24:RFR5).

Utskottet instämmer med de motionärer som lyfter fram vikten av internationell reglering på området och anser att det är mycket positivt att det nyligen har beslutats om EU-gemensamma regler för AI-system.

Utskottet är också mycket positivt till det arbete som bedrivs på nationell nivå. I den s.k. AI-kommissionens uppdrag framför regeringen att syftet med uppdraget är att säkerställa att Sverige som ledande forskningsnation, avancerad industrination och ambitiös välfärdsnation bättre ska tillvarata möjligheterna och hantera riskerna med AI. Utskottet vill också betona att det är medvetet om riskerna med utvecklingen och användningen av AI, inte minst riskerna för kränkningar av grundläggande rättigheter, liksom etiska risker samt hälso- och säkerhetsrisker. Utskottet vill därför särskilt framhålla de uppdrag som regeringen har gett olika myndigheter om bl.a. risker för diskriminering vid användandet av AI.

Utskottet kommer att fortsätta att följa utvecklingen av AI mycket noga och välkomnar det omfattande arbete som pågår inom Regeringskansliet, myndigheter och branschen för att bidra till nyttan med AI och till att balansera dess risker.

Mot denna bakgrund finner utskottet inte skäl att för närvarande ta något initiativ med anledning av motionsförslagen och avstyrker därmed motionerna 2023/24:413 (SD) yrkande 33, 2023/24:440 (V) yrkande 13, 2023/24:461 (V) yrkande 9, 2023/24:497 (SD) yrkandena 1–4, 6, 7, 10 och 14, 2023/24:1337 (S) yrkandena 1–4, 2023/24:1543 (S), 2023/24:1846 (S) yrkande 4, 2023/24:1927 (S), 2023/24:2450 (MP) yrkande 6, 2023/24:2562 (S) yrkande 8, 2023/24:2564 (S) yrkande 61, 2023/24:2626 (S) yrkande 9 och 2023/24:2669 (MP) yrkande 170.

Ur avsnittet "Artificiell intelligens" i betänkandet, som även gäller punkt 6. Läs betänkandet

Utskottet anser liksom regeringen att de växande samhällsproblemen med kriminalitet och gängbrottslighet i Sverige måste lösas och att de rättsvårdande myndigheterna måste ha de verktyg som krävs för detta ändamål. Utskottet har vidare tagit del av att bedrägeribrotten har ökat kraftigt och att övergången till den digitala arenan varit särskilt tydlig, där snabbare och smidigare sätt att göra inköp, betalningar och bankärenden har underlättat även för kriminella. Utskottet ser därför mycket positivt på att regeringen har uppmärksammat frågan och att det pågår arbete både i Sverige och inom EU för att upptäcka och motverka bedrägerier samt med att utreda möjligheten att införa skyldigheter för kommunikationsleverantörer att lagra viss information i brottsbekämpande syfte.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2023/24:950 (S) och 2023/24:1683 (SD).

Ur avsnittet "Samarbete med rättsvårdande myndigheter" i betänkandet. Läs betänkandet

Inledningsvis noterar utskottet de stora förändringar som i dag präglar postmarknadssektorn, med minskande antal brevförsändelser samtidigt som paketmarknaden växer. Utskottet är införstått med att den pågående utvecklingen medför stora utmaningar på postmarknaden i närtid och vill samtidigt framhålla att det är av stor betydelse att det även i framtiden finns en samhällsomfattande posttjänst som svarar mot användarnas behov och de krav som användarna ställer på kvalitet och tillgänglighet, inte minst ur ett beredskapsperspektiv.

När det gäller kvalitet och tillförlitlighet i postbefordran ser utskottet med tillförsikt på utvecklingen men understryker samtidigt behovet av fortsatta ansträngningar för att förbättra kvaliteten inom postverksamheten. Utskottet konstaterar att Postfinansieringsutredningen nyligen lämnat sitt betänkande och noterar att det här lämnas förslag om att den samhällsomfattande posttjänsten ska ha samma omfattning som i dag liksom förslag om bl.a. andra befordringstidskrav. Utskottet ser med mycket stort intresse fram emot utfallet av den pågående beredningen. När det gäller motionsyrkandet om att ge Postnord i uppdrag att vidta nödvändiga effektiviseringsåtgärder påminner utskottet om att PTS bedriver en kontinuerlig tillsyn för att säkerställa att postoperatörerna uppfyller de krav som ställs i postlagen. Då ägnas också särskild uppmärksamhet åt de speciella krav som ställs på Postnord i egenskap av utsedd tillhandahållare av den samhällsomfattande posttjänsten. PTS har möjlighet att meddela ett föreläggande ifall ett bolag agerar i strid med gällande bestämmelser. Utskottet anser att detta är en god ordning.

Mot den bakgrunden konstaterar utskottet att de frågeställningar som tas upp i motionsyrkandena är väl beaktade och finner inte anledning att ta något initiativ i dessa frågor. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2023/24:415 (SD) yrkandena 8 och 9, 2023/24:2465 (C) yrkande 68 samt 2023/24:2625 (S) yrkande 53.

Ur avsnittet "Postservice i hela landet" i betänkandet, som även gäller punkt 16. Läs betänkandet

Utskottet noterar inledningsvis att samdistribution av post och tidningar redan förekommer på flera orter, vilket välkomnas eftersom samdistribution leder till effektivisering och minskad miljöpåverkan från transporterna. Utskottet ser i sammanhanget positivt på det befintliga stödet för tidningsdistribution och de medel som finns avsatta för detta ändamål t.o.m. 2025.

Vidare noterar utskottet liksom förra året att utdelningen i fastighetsboxar blir allt vanligare och detta särskilt i nyproduktion. Utskottet vill framhålla att fastighetsboxarna gör det enklare för de boende i flerfamiljshus att ta emot större postförsändelser, vilket enligt utskottets mening torde kunna bli en allt viktigare faktor med tanke på utvecklingen med stadigt minskande brevvolymer och ett kraftigt växande antal paket i postdistributionen. Utskottet anser dock att frågan om på vilket sätt de boende bör få sin post utdelad bäst löses av berörda parter och att statlig reglering på denna nivå inte är ändamålsenlig. Utskottet ser sammanfattningsvis inga skäl att ompröva sin tidigare ståndpunkt i fråga om införandet av fastighetsboxar.

Mot bakgrund av vad som anförs ovan anser utskottet att det saknas skäl att ta något initiativ med anledning av motionsförslagen. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2023/24:788 (S) och 2023/24:2465 (C) yrkande 69.

Ur avsnittet "Samdistribution och fastighetsboxar" i betänkandet. Läs betänkandet

Inledningsvis noterar utskottet de stora förändringar som i dag präglar postmarknadssektorn, med minskande antal brevförsändelser samtidigt som paketmarknaden växer. Utskottet är införstått med att den pågående utvecklingen medför stora utmaningar på postmarknaden i närtid och vill samtidigt framhålla att det är av stor betydelse att det även i framtiden finns en samhällsomfattande posttjänst som svarar mot användarnas behov och de krav som användarna ställer på kvalitet och tillgänglighet, inte minst ur ett beredskapsperspektiv.

När det gäller kvalitet och tillförlitlighet i postbefordran ser utskottet med tillförsikt på utvecklingen men understryker samtidigt behovet av fortsatta ansträngningar för att förbättra kvaliteten inom postverksamheten. Utskottet konstaterar att Postfinansieringsutredningen nyligen lämnat sitt betänkande och noterar att det här lämnas förslag om att den samhällsomfattande posttjänsten ska ha samma omfattning som i dag liksom förslag om bl.a. andra befordringstidskrav. Utskottet ser med mycket stort intresse fram emot utfallet av den pågående beredningen. När det gäller motionsyrkandet om att ge Postnord i uppdrag att vidta nödvändiga effektiviseringsåtgärder påminner utskottet om att PTS bedriver en kontinuerlig tillsyn för att säkerställa att postoperatörerna uppfyller de krav som ställs i postlagen. Då ägnas också särskild uppmärksamhet åt de speciella krav som ställs på Postnord i egenskap av utsedd tillhandahållare av den samhällsomfattande posttjänsten. PTS har möjlighet att meddela ett föreläggande ifall ett bolag agerar i strid med gällande bestämmelser. Utskottet anser att detta är en god ordning.

Mot den bakgrunden konstaterar utskottet att de frågeställningar som tas upp i motionsyrkandena är väl beaktade och finner inte anledning att ta något initiativ i dessa frågor. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2023/24:415 (SD) yrkandena 8 och 9, 2023/24:2465 (C) yrkande 68 samt 2023/24:2625 (S) yrkande 53.

Ur avsnittet "Postservice i hela landet" i betänkandet, som även gäller punkt 14. Läs betänkandet