Sjöfartsfrågor

Utskottet konstaterar att sjöfartens internationella karaktär innebär att åtgärder på främst säkerhets- och miljöområdena i regel måste vidtas inom ramen för det internationella samarbetet för att få genomslagskraft. Därför är både det internationella samarbetet inom FN, såsom IMO, ILO och EU, och det regionala samarbetet såsom Helsingforskommissionen (Helcom) viktiga för sjöfarten. Utskottet förutsätter att regeringen är pådrivande i dessa forum. Utskottet ser i sammanhanget mycket positivt på att Sverige valts för ytterligare en mandatperiod i IMO:s råd. Som medlem i rådet väntas regeringen aktivt kunna driva frågor såsom minskad miljö- och klimatpåverkan och ökad sjösäkerhet. När det gäller frågan om sjöröveri kan utskottet liksom tidigare konstatera att frågan dessvärre ständigt är aktuell inom vissa geografiska områden. Utskottet bedömer att frågan om att bekämpa denna typ av brottslighet bör tas om hand inom ramen för det internationella samarbetet och konstaterar att regeringen verkar för att säkra svenska intressen i detta avseende. Därmed avstyrker utskottet motion 2023/24:401 (SD) yrkandena 24 och 25.

Ur avsnittet "Vissa internationella frågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 5, 11 och 12. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis understryka vikten av en stark konkurrenskraftig sjöfartsnäring. Sverige är med sin långa kustremsa beroende av sjöfart såväl i fredstid som i kris- eller krigstider. Utskottet vill särskilt peka på att ca 90 procent av all import och export sker till sjöss. Utskottet ser med stort intresse på Trafikanalys årliga rapporter om Sjöfartsnäringens internationella konkurrenssituation som beskriver utvecklingen och konkurrensvillkoren för den svenskregistrerade handelsflottan. Utskottet noterar också med tillfredsställelse att ett antal angelägna satsningar och uppdrag genomförts under de senaste åren för att stärka den svenska sjöfartens konkurrenskraft och främja överflyttning av godstransporter från väg till sjöfart. Utskottet ser med stort intresse fram emot utfallet av den pågående beredningen av utredningen för att öka svensk sjöfarts konkurrenskraft som avslutades i december. Utskottet vill i detta sammanhang också framhålla betydelsen av den nationella godstransportstrategin och särskilt lyfta fram det arbete som den nationella samordnaren för inrikes sjöfart och närsjöfart gör tillsammans med berörda aktörer för att stärka sjöfarten. Utskottet vill avslutningsvis också framhålla vikten av åtgärder för att stärka krisberedskap och civilt försvar för att kunna upprätthålla sjövägar vid höjd beredskap. Utskottet välkomnar att frågan är väl uppmärksammad.

Utskottet finner mot denna bakgrund inte anledning att för närvarande ta något initiativ med anledning av motionsförslagen och avstyrker därmed motionerna 2023/24:401 (SD) yrkandena 2, 6 och 7, 2023/24:646 (V) yrkande 6, 2023/24:2206 (M), 2023/24:2465 (C) yrkande 32 och 2023/24:2625 (S) yrkande 49.

Ur avsnittet "En konkurrenskraftig svensk sjöfart" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 4, 6 och 13. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att sjöfartens internationella karaktär innebär att åtgärder på främst säkerhets- och miljöområdena i regel måste vidtas inom ramen för det internationella samarbetet för att få genomslagskraft. Därför är både det internationella samarbetet inom FN, såsom IMO, ILO och EU, och det regionala samarbetet såsom Helsingforskommissionen (Helcom) viktiga för sjöfarten. Utskottet förutsätter att regeringen är pådrivande i dessa forum. Utskottet ser i sammanhanget mycket positivt på att Sverige valts för ytterligare en mandatperiod i IMO:s råd. Som medlem i rådet väntas regeringen aktivt kunna driva frågor såsom minskad miljö- och klimatpåverkan och ökad sjösäkerhet. När det gäller frågan om sjöröveri kan utskottet liksom tidigare konstatera att frågan dessvärre ständigt är aktuell inom vissa geografiska områden. Utskottet bedömer att frågan om att bekämpa denna typ av brottslighet bör tas om hand inom ramen för det internationella samarbetet och konstaterar att regeringen verkar för att säkra svenska intressen i detta avseende. Därmed avstyrker utskottet motion 2023/24:401 (SD) yrkandena 24 och 25.

Ur avsnittet "Vissa internationella frågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 11 och 12. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis understryka svenska hamnars betydelse för sjöfarten och godstransportsystemet liksom betydelsen av en väl fungerande infrastruktur kring dessa. Utskottet påminner i sammanhanget om att hamnarnas roll är väl uppmärksammad i godstransportstrategin. Utskottet vill även särskilt framhålla det arbete som den nationella samordnaren för inrikes sjöfart och närsjöfart gör inom ramen för sitt uppdrag där samverkan med hamnarnas aktörer är en viktig del för att utveckla hamnarna men även för att identifiera adekvata åtgärder. Utskottet konstaterar likaså att frågor om torrhamnar, torrhamnarnas roll som energinoder liksom beredskapsaspekter är uppmärksammade i genomförda och pågående initiativ. Mot bakgrund av vad som anförts ovan bedömer utskottet att det inte finns något behov av att ta ytterligare initiativ med anledning av motionsyrkandena. Motionerna 2023/24:198 (KD), 2023/24:401 (SD) yrkande 21, 2023/24:646 (V) yrkandena 3 och 4, 2023/24:1398 (M) yrkande 2, 2023/24:2465 (C) yrkande 33 och 2023/24:2625 (S) yrkande 51 avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Vissa frågor om hamnar" i betänkandet. Läs betänkandet

Sjöfartens miljö- och klimatpåverkan

Sjöfarten spelar en viktig roll i transportsystemet genom att tillgodose effektiva transporter och har en avgörande betydelse för handel och ökat välstånd såväl i Sverige som i övriga världen. Utskottet kan konstatera att det under de senaste åren skett en betydande utveckling av lösningar som bidrar till att minska sjöfartens miljö- och klimatpåverkan, vilket utskottet välkomnar. Utskottet kan samtidigt konstatera att sjöfarten har flera utmaningar att hantera på miljö- och klimatområdet för att på ett genomgripande sätt kunna bidra till den gröna omställningen. Ett angeläget område i omställningen till ett hållbart transportsystem är rening av sjöfartens utsläpp. Utskottet vill i detta sammanhang framhålla att det arbete som görs inom EU och den internationella sjöfartsorganisationen IMO är avgörande för att minska sjöfartens miljö- och klimatpåverkan och uppnå en hållbar sjöfart på lika villkor. Utskottet ser även positivt på att Sverige har varit aktivt i arbetet med att genomdriva regionala regelverk som bl.a. utsläppskontrollområden för kväveoxider (NECA) och svaveldioxider samt förbud mot toalettvattenutsläpp. Utskottet förutsätter att regeringen fortsätter att aktivt driva viktiga frågor inom ramen för det internationella samarbetet.

Vidare vill utskottet framhålla att sjöfarten är ett relativt energieffektivt trafikslag. Samtidigt är det, som nämnts, angeläget med minskade utsläpp från sjöfarten. Detta kräver bl.a. ett förbättrat tillhandahållande och ökad användning av miljövänliga drivmedel. Utskottet kan konstatera att det inom detta område behövs fortsatta insatser för forskning och utveckling. Utskottet välkomnar därför de initiativ som kommissionen tagit för att öka användningen av hållbara förnybara bränslen i sjöfarten inom ramen för den s.k. gröna given. Utskottet förutsätter också att regeringen aktivt verkar för att öka användningen av hållbara förnybara bränslen i sjöfarten.

I anslutning till det sagda vill utskottet understryka att elektrifiering av sjöfarten är angelägen för att göra transportsystemet fossilfritt. Eldrift genererar både lägre utsläpp och mindre buller. Utskottet välkomnar därför de många initiativ som regeringen har tagit om bl.a. landström i hamnar, miljözoner och ökad elektrifiering av transportsektorn. Utskottet konstaterar också att Färjerederiets plan för att säkra tillgången på effektiva och miljövänliga färjor fram till 2045 är ett steg i rätt riktning till fossilfri sjöfart. Utskottet välkomnar Elektrifieringskommissionens arbete liksom arbetet med elektrifieringsstrategin och kommer med stort intresse att följa åtgärderna för att främja en ökad elektrifiering inom sjöfarten.

När det gäller ytterligare åtgärder för att minska sjöfartens miljö- och klimatpåverkan, inte minst i känsliga kust- och havsområden, vill utskottet påminna om att regeringen nyligen beslutat att förlänga uppdraget till Trafikverket om att inrätta en nationell samordnare för inrikes sjöfart och närsjöfart. Uppdraget innebär att arbetet med s.k. gröna korridorer ska fortsätta och att en plan ska tas fram där rederier inkluderas i arbetet. Denna del ska leda till en översiktlig handlingsplan för gröna korridorer. Utskottet noterar att uppdraget består av ett antal deluppdrag och ska slutredovisas senast 30 juni 2027.

Utskottet vill avslutningsvis framhålla att Sverige anses vara ett föregångsland i fråga om sjöfart med hög kvalitet som tar ansvar för miljön. Det är utskottets uppfattning att det även i fortsättningen är viktigt för Sverige att ha en hög ambitionsnivå. Förutom stora miljö- och klimatvinster är en sådan hållning till gagn såväl för den svenska sjöfarten och dess konkurrenskraft som för varumärket Sverige.

Mot bakgrund av det anförda avstyrks motionerna 2023/24:401 (SD) yrkandena 27–29, 2023/24:646 (V) yrkandena 7–12, 2023/24:1873 (MP) yrkande 26, 2023/24:1951 (S), 2023/24:2453 (C) yrkandena 51 och 52, 2023/24:2465 (C) yrkandena 81, 82 och 96 samt 2023/24:2536 (SD) yrkande 11.

Om utsläpp av skrubbervatten

I motionerna 2023/24:1873 (MP) yrkande 27 och 2023/24:2625 (S) yrkandena 21 och 22 förordas bl.a. tillkännagivanden om att förbjuda utsläpp av s.k. skrubbervatten från fartyg. Utskottet kan konstatera att Transportstyrelsen och Havs- och vattenmyndigheten har haft i uppdrag att titta närmare på denna fråga och lämnat ett kunskapsunderlag till regeringen. Utskottet kan vidare konstatera att Regeringskansliet bereder, baserat på informationen som framkommit i redovisningen av de nämnda regeringsuppdragen, frågan om nationella regler för utsläpp av orenat skrubbervatten. Utskottet finner ingen anledning att föregripa denna process. Utskottet utgår vidare från att regeringen fortsätter att driva på för hårdare utsläppsregler av tvättvatten från skrubbrar, inte minst inom Internationella sjöfartsorganisationen (IMO).

Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Vissa frågor om sjöfartens miljö- och klimatpåverkan" i betänkandet, som även gäller punkt 9. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att sjöfartens internationella karaktär innebär att åtgärder på främst säkerhets- och miljöområdena i regel måste vidtas inom ramen för det internationella samarbetet för att få genomslagskraft. Därför är både det internationella samarbetet inom FN, såsom IMO, ILO och EU, och det regionala samarbetet såsom Helsingforskommissionen (Helcom) viktiga för sjöfarten. Utskottet förutsätter att regeringen är pådrivande i dessa forum. Utskottet ser i sammanhanget mycket positivt på att Sverige valts för ytterligare en mandatperiod i IMO:s råd. Som medlem i rådet väntas regeringen aktivt kunna driva frågor såsom minskad miljö- och klimatpåverkan och ökad sjösäkerhet. När det gäller frågan om sjöröveri kan utskottet liksom tidigare konstatera att frågan dessvärre ständigt är aktuell inom vissa geografiska områden. Utskottet bedömer att frågan om att bekämpa denna typ av brottslighet bör tas om hand inom ramen för det internationella samarbetet och konstaterar att regeringen verkar för att säkra svenska intressen i detta avseende. Därmed avstyrker utskottet motion 2023/24:401 (SD) yrkandena 24 och 25.

Ur avsnittet "Vissa internationella frågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 5 och 12. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att sjöfartens internationella karaktär innebär att åtgärder på främst säkerhets- och miljöområdena i regel måste vidtas inom ramen för det internationella samarbetet för att få genomslagskraft. Därför är både det internationella samarbetet inom FN, såsom IMO, ILO och EU, och det regionala samarbetet såsom Helsingforskommissionen (Helcom) viktiga för sjöfarten. Utskottet förutsätter att regeringen är pådrivande i dessa forum. Utskottet ser i sammanhanget mycket positivt på att Sverige valts för ytterligare en mandatperiod i IMO:s råd. Som medlem i rådet väntas regeringen aktivt kunna driva frågor såsom minskad miljö- och klimatpåverkan och ökad sjösäkerhet. När det gäller frågan om sjöröveri kan utskottet liksom tidigare konstatera att frågan dessvärre ständigt är aktuell inom vissa geografiska områden. Utskottet bedömer att frågan om att bekämpa denna typ av brottslighet bör tas om hand inom ramen för det internationella samarbetet och konstaterar att regeringen verkar för att säkra svenska intressen i detta avseende. Därmed avstyrker utskottet motion 2023/24:401 (SD) yrkandena 24 och 25.

Ur avsnittet "Vissa internationella frågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 5 och 11. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis understryka vikten av en stark konkurrenskraftig sjöfartsnäring. Sverige är med sin långa kustremsa beroende av sjöfart såväl i fredstid som i kris- eller krigstider. Utskottet vill särskilt peka på att ca 90 procent av all import och export sker till sjöss. Utskottet ser med stort intresse på Trafikanalys årliga rapporter om Sjöfartsnäringens internationella konkurrenssituation som beskriver utvecklingen och konkurrensvillkoren för den svenskregistrerade handelsflottan. Utskottet noterar också med tillfredsställelse att ett antal angelägna satsningar och uppdrag genomförts under de senaste åren för att stärka den svenska sjöfartens konkurrenskraft och främja överflyttning av godstransporter från väg till sjöfart. Utskottet ser med stort intresse fram emot utfallet av den pågående beredningen av utredningen för att öka svensk sjöfarts konkurrenskraft som avslutades i december. Utskottet vill i detta sammanhang också framhålla betydelsen av den nationella godstransportstrategin och särskilt lyfta fram det arbete som den nationella samordnaren för inrikes sjöfart och närsjöfart gör tillsammans med berörda aktörer för att stärka sjöfarten. Utskottet vill avslutningsvis också framhålla vikten av åtgärder för att stärka krisberedskap och civilt försvar för att kunna upprätthålla sjövägar vid höjd beredskap. Utskottet välkomnar att frågan är väl uppmärksammad.

Utskottet finner mot denna bakgrund inte anledning att för närvarande ta något initiativ med anledning av motionsförslagen och avstyrker därmed motionerna 2023/24:401 (SD) yrkandena 2, 6 och 7, 2023/24:646 (V) yrkande 6, 2023/24:2206 (M), 2023/24:2465 (C) yrkande 32 och 2023/24:2625 (S) yrkande 49.

Ur avsnittet "En konkurrenskraftig svensk sjöfart" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4 och 6. Läs betänkandet

I detta avsnitt behandlar utskottet ett antal motionsyrkanden som rör fritidsbåtslivet. I motionerna framförs förslag om såväl att inrätta ett fritidsbåtsregister och olika sätt att förbättra sjökorten som att införa förarbevis för vissa fritidsbåtar. När det först gäller yrkanden om att inrätta ett fritidsbåtsregister vill utskottet påminna om att det har funnits ett motsvarande register. Detta upphörde dock 1993 eftersom kostnaderna för att upprätthålla registret överskred nyttan med registret. Utskottet instämmer dock med motionärerna i så motto att ett införande av ett fritidsbåtsregister skulle kunna innebära vissa fördelar när det gäller sjösäkerhet och ordningsfrågor, men vill samtidigt framhålla att det inte är klarlagt om kostnaderna för att införa och upprätthålla ett register skulle överväga nyttan. Utskottet är därför inte berett att förorda något riksdagsuttalande i frågan.

I en annan motion efterfrågas en digital lösning där småbåtsägare enkelt kan lägga in koordinater och på så vis bistå Sjöfartsverket med att notera och märka ut grund som inte finns med på befintliga sjökort. Utskottet vill med anledning av motionen påminna om att ansvaret för sjökort över de svenska havsområdena och skärgårdarna ligger på Sjöfartsverket, som ansvarar för tillgänglighet, framkomlighet och säkerhet till sjöss. Utskottet vill i sammanhanget också lyfta fram Sjöfartsverkets pågående arbete med att förbättra sjökorten, inte minst genom samarbete med representanter från Sveriges största båtlivsorganisationer. Något tillkännagivande från riksdagen i frågan är därmed inte nödvändigt.

När det avslutningsvis gäller ett motionsyrkande om förarbevis och åldersgräns för att få framföra vissa fritidsbåtar hänvisar utskottet till den nya lagen om förarbevis för vattenskoter och tillhörande åldersgräns. Utskottet menar, liksom regeringen tidigare angett, att det kan vara relevant att avvakta utvärderingen av denna nya reform innan ytterligare reformer sjösätts inom fritidsbåtssektorn.

Mot bakgrund av det anförda avstyrks motionerna 2023/24:174 (SD) yrkandena 1–3, 2023/24:401 (SD) yrkande 1, 2023/24:1784 (C) yrkande 1, 2023/24:1873 (MP) yrkande 13 och 2023/24:1983 (S).

Reservationer

1.

En konkurrenskraftig svensk sjöfart, punkt 2 (S)

av Gunilla Svantorp (S), Mattias Ottosson (S), Kadir Kasirga (S), Carina Ödebrink (S) och Zara Leghissa (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2625 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) yrkande 49 och

avslår motionerna

2023/24:401 av Jimmy Ståhl m.fl. (SD) yrkandena 2, 6 och 7,

2023/24:646 av Linda W Snecker m.fl. (V) yrkande 6,

2023/24:2206 av Mats Green (M) och

2023/24:2465 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkande 32.

Ställningstagande

En väl fungerande sjöfart är viktig för bl.a. handeln och näringslivet och för att realisera de delar av transportpolitiken respektive klimatpolitiken som handlar om överflyttning av gods till sjöfart. Sjöfarten står för ca 90 procent av all import och export. Under ett vanligt år reser ca 30 miljoner passagerare med fartyg till och från Sverige. Därför vill vi att regeringen kraftfullt ska arbeta mot utflaggningen som får negativa konsekvenser och hotar vår nationella försörjningsförmåga. Vi vill i sammanhanget understryka att en väsentlig del för en fungerande och stark sjöfart är god infrastruktur till och från våra hamnar.

2.

En konkurrenskraftig svensk sjöfart, punkt 2 (SD)

av Patrik Jönsson (SD) och Rashid Farivar (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:401 av Jimmy Ståhl m.fl. (SD) yrkandena 2, 6 och 7 samt

avslår motionerna

2023/24:646 av Linda W Snecker m.fl. (V) yrkande 6,

2023/24:2206 av Mats Green (M),

2023/24:2465 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkande 32 och

2023/24:2625 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) yrkande 49.

Ställningstagande

För att stärka den långsiktiga konkurrenskraften och säkerställa en positiv utveckling inom den maritima näringen anser vi att det bör inrättas en samverkansplattform i form av ett sjöfartsråd. Rådet bör ges mandat att ta fram en långsiktig strategi för hela den maritima näringen och årligen rapportera till regeringen. Sjöfartsrådets mål bör vara att ta fram väl förankrade underlag som kan ligga till grund för politiska beslut.

Sjöfartsstöd lämnas till arbetsgivare för skatt på sjöinkomst samt arbetsgivarens kostnader för arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift. Stödet utgör en ekonomisk konkurrensförutsättning för de fartyg som finns i det svenska fartygsregistret. En försvårande omständighet är dock att rederierna inte på förhand kan få besked om huruvida de är berättigade till sjöfartsstöd. Vi anser att stödet bör utformas på ett sådant sätt att besked ges för en rimligt lång tidsperiod. Regeringen bör därför utreda en modell som ger förhandsbesked om sjöfartsstöd.

Vidare vill vi peka på att den ändring av den s.k. nettomodellen som genomfördes 2020 förändrade de långsiktiga förutsättningarna för sjöfarten i Sverige och gör det dyrare att flagga fartyg i Sverige och anställa svensk personal. Dessutom har de justeringar av nettomodellen som genomfördes 2014 i syfte att inkludera även specialsjöfarten inte blivit verklighet eftersom de korresponderande kraven i skattelagstiftningen, kraven kopplade till sjöinkomst, inte justerats. Dagens tolkning gör att svensk specialsjöfart inte alltid anses kunna omfattas av nettomodellen och därmed får betydande konkurrensnackdelar eftersom EU i sina riktlinjer tillåter att specialsjöfarten omfattas av motsvarande regler som annan sjöfart. Istället för att frångå nettomodellen menar vi att denna modell bör värnas och säkerställas för att skapa långsiktigt stabila villkor för svenska rederier. Vi anser att regeringen bör planera för ett bredare grepp om sjöfartens förutsättningar och säkerställa att svensk sjöfart har konkurrenskraftiga och långsiktigt hållbara villkor.

Ur avsnittet "Fritidsbåtslivet" i betänkandet. Läs betänkandet