Infrastrukturfrågor

Utskottet vill inledningsvis betona att utvecklingen av transportinfrastrukturen ska bidra till att stärka näringslivets förutsättningar i hela landet. Transportsystemet ska medverka till att ge både medborgare och näringsliv en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Utskottet anser att en god regional, nationell och internationell tillgänglighet har stor betydelse för näringslivet och för Sveriges konkurrenskraft, ekonomiska utveckling och välfärd. En infrastruktur av hög kvalitet är viktig för jobb och tillväxt i alla delar av landet. Utskottet välkomnar därför att regeringen avser att fortsätta det strategiska arbetet med att utveckla infrastrukturen och därmed förutsättningarna för godstransporterna.

När det gäller motionerna om industrins och olika näringars behov av infrastruktur vill utskottet betona att transportinfrastrukturens funktion och tillförlitlighet är en viktig förutsättning för hela Sveriges tillväxt och ekonomiska utveckling och därmed för ett konkurrenskraftigt svenskt näringsliv, inte minst för bl.a. industrin, gruvorna och besöksnäringen. Utskottet vill särskilt betona att infrastrukturens kvalitet har stor betydelse för att stärka den internationella konkurrenskraften för näringslivet. Utskottet vill även särskilt lyfta fram betydelsen av förbättrade pendlingsmöjligheter mellan arbetsplatser och bostäder. Utskottet vill dessutom särskilt framhålla att det delar regeringens bedömning att det finns ett stort behov av förstärkningar av vägnätet och järnvägsinfrastrukturen för att bl.a. främja den industriella gröna omställningen i norra Sverige.

När det gäller motionsförslagen om näringslivspotten kan utskottet konstatera att det genom den förra nationella planen för transportinfrastrukturen infördes en näringslivspott, vilken har kommit att bli en viktig del i att markera den näringslivspolitiska betydelse som infrastrukturen och därmed den nationella planen har.

Sammanfattningsvis vill utskottet framhålla att arbetet för att nå målen om ett transportsystem för näringslivet i hela Sverige nu har intensifierats. Utskottet konstaterar att de frågor om näringslivets transportbehov som tas upp i motionerna är väl uppmärksammade och att det därför inte finns skäl att för närvarande vidta någon åtgärd med anledning av motionsförslagen. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2023/24:400 (SD) yrkandena 1, 14 och 17, 2023/24:414 (SD) yrkande 42, 2023/24:421 (SD) yrkande 1, 2023/24:425 (SD) yrkande 7, 2023/24:432 (SD) yrkande 3, 2023/24:443 (SD) yrkande 3, 2023/24:445 (SD) yrkande 9, 2023/24:1373 (KD) yrkande 1, 2023/24:2023 (S) yrkande 2 och 2023/24:2625 (S) yrkande 3.

Ur avsnittet "Näringslivets transportbehov" i betänkandet, som även gäller punkterna 9 och 16. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis betona att godstransporter har en mycket stor betydelse för hela samhället. Effektiva, kapacitetsstarka och hållbara godstransporter är av avgörande betydelse, och det är därför viktigt att näringslivets godstransporter prioriteras i arbetet med transportinfrastrukturen. Utskottet vill i sammanhanget starkt betona vikten av att alla trafikslag utvecklas. Utskottet delar regeringens bedömning att det behövs en mer utvecklad och samordnad långsiktig infrastrukturplanering, där även luftfart och sjöfart ingår.

Vidare vill utskottet betona vikten av en fortsatt överflyttning av godstransporter från väg till både järnväg och sjöfart. Det behövs därför en effektiv transportinfrastruktur som bidrar till ökad intermodalitet och underlättar för trafikslagen att samverka med varandra. Utskottet vill betona att detta gäller såväl järnväg som väg, flygplatser och hamnar. När det gäller motionsförslagen om överflyttning av godstrafik från väg till sjöfart och järnväg kan utskottet bl.a. konstatera att Trafikverket har upprättat en färdplan för en sådan överflyttning med syftet att ta ett tydligare och mer samlat grepp i frågan. Utskottet vill här starkt understryka vikten av intermodala transporter, dvs. att gods kan transporteras med flera transportsätt, och utskottet vill i sammanhanget framhålla inte minst hamnarnas betydelse. Det är därför viktigt med en god infrastruktur till och från hamnarna. En viktig förutsättning för intermodala transporter är väl fungerande terminaler, rangerbangårdar och anslutningar till hamnar som kan binda ihop trafikslagen till en transportkedja. Utskottet utgår från att detta fortsätter att uppmärksammas i infrastrukturarbetet. Utskottet välkomnar att regeringen har inlett ett strategiskt arbete med att utveckla förutsättningarna för godstransporter. Utskottet välkomnar dessutom regeringens beslut att förlänga Trafikverkets uppdrag som nationell samordnare för inrikes sjöfart och närsjöfart i vilket bl.a. ingår ökad överflyttning till sjöfart för att bidra till ökad intermodalitet i godstransportsystemet.

Sammanfattningsvis konstaterar utskottet att de frågor som tas upp i motionerna är väl uppmärksammade och att det inte finns skäl att för närvarande vidta någon åtgärd med anledning av motionsförslagen. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2023/24:230 (SD) yrkande 5, 2023/24:401 (SD) yrkande 15, 2023/24:969 (M) yrkande 6, 2023/24:996 (MP) yrkande 48, 2023/24:1519 (MP) yrkande 38, 2023/24:1548 (S), 2023/24:1700 (S), 2023/24:1878 (MP) yrkande 11, 2023/24:2278 (M) yrkande 5, 2023/24:2465 (C) yrkande 34, 2023/24:2516 (S) yrkande 5 och 2023/24:2625 (S) yrkandena 5 och 50.

Ur avsnittet "Intermodalitet och överflyttning av gods till järnväg och sjöfart" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis slå fast att elektrifieringen av transporter är central för klimatomställningen. Utskottet välkomnar därför regeringens arbete för att förbereda samhället för en storskalig elektrifiering av alla trafikslag. Utskottet delar regeringens bedömning att satsningar på elektrifiering skapar möjligheter till fler jobb och en starkare ekonomi i hela landet. Utskottet delar också regeringens syn att transportsektorn ska ställas om genom bl.a. ökad elektrifiering och att utbyggnaden av laddinfrastrukturen i det sammanhanget är mycket viktig. Utskottet vill framhålla att det är avgörande att det finns tillgång till laddstationer med rätt effekt, vid rätt plats och till ett rimligt pris.

När det gäller de olika motionsförslagen om utbyggnad av laddinfrastrukturen, stöd till en sådan utbyggnad och driften av densamma, liksom behovet av en nationell strategi och mål för utbyggnaden av laddinfrastruktur vill utskottet först och främst framhålla att inriktningen på regeringens insatser är att laddinfrastrukturen behöver byggas ut och att det är viktigt med tillgängligheten till laddinfrastruktur och ökad laddkapacitet i hela landet. Utskottet vill påminna om att regeringen har utvecklat detta i sin klimathandlingsplan. Utskottet vill betona att det bör finnas tillförlitlig, robust och kapacitetsstark snabbladdning längs de större vägarna i hela landet.

Utskottet ser för närvarande inte något behov av att ta fram ett mål för antalet laddpunkter och konstaterar att AFIR-förordningen innebär att EU:s medlemsstater ska säkerställa att den publika laddinfrastrukturen för vägfordon byggs ut både när det gäller omfattning och kapacitet. Utskottet välkomnar i detta sammanhang att regeringen har anfört att de relevanta myndigheterna bör analysera hur en ändamålsenlig rikstäckande laddinfrastruktur av snabbladdare kan säkerställas. Utskottet påminner vidare om att det finns stöd för utbyggnad av publika laddstationer för snabbladdning av elfordon och att riksdagens beslut med anledning av budgetpropositionen för 2024 innebär att medel har tillförts för utbyggnaden av laddinfrastruktur. Utskottet vill här även särskilt uppmärksamma den kunskapsöversikt om planering och utveckling av laddinfrastruktur för vägtrafiken som utskottet har tagit fram. Där konstateras bl.a. att stöden till etableringen av laddinfrastruktur har varit viktiga. Dessutom konstaterar utskottet att Energimyndigheten och Trafikverket har tagit fram ett förslag till nationellt handlingsprogram för utbyggnaden av den publika och icke-publika laddinfrastrukturen. I utskottets kunskapsöversikt görs bedömningen att förslaget till handlingsprogram innehåller angelägna åtgärdsförslag. Utskottet vill även peka på att regeringen bl.a. har lämnat uppdrag till olika myndigheter i regleringsbreven för 2024 för att påskynda elektrifieringen av transportsektorn. När det gäller motionsförslaget om elektrifieringsstrategin vill utskottet hänvisa till att det pågår en analys inom Regeringskansliet om vilka åtgärder i strategin som kan vara relevanta att ta vidare och på vilket sätt de ska utformas.

När det gäller motionsförslagen om att undanröja hinder för att bygga ut laddinfrastrukturen välkomnar utskottet att regeringen har tillsatt en utredning om att undanröja hinder för elektrifieringen av transportsektorn. Utskottet ser fram emot att ta del av resultaten av denna utredning. Vidare vill utskottet peka på att Energimyndigheten och Trafikverket har haft i uppdrag att inom ramen för uppdraget om ett nationellt handlingsprogram bl.a. se över befintliga regelverk och krav i fråga om laddinfrastrukturen. När det gäller motionsförslaget om snabbladdning på Trafikverkets rastplatser konstaterar utskottet att Trafikverket nyligen har anfört att det är möjligt att tillgängliggöra mark som har tagits i anspråk för bl.a. rastplatser för laddning. Utskottet utgår med tillförsikt från att regeringen arbetar vidare med att underlätta utbyggnaden av laddinfrastrukturen.

När det gäller motionsförslagen om möjligheten till laddning i anslutning till bostäder delar utskottet regeringens bedömning att tillgången till laddning nära hemmet behöver stärkas kraftigt. Regeringen har i klimathandlingsplanen anfört att det bör utredas bl.a. om och hur principen ”tillträde till laddning” skulle kunna införas i Sverige och att det bör analyseras hur fastighetsägare kan få bättre förutsättningar för installation av laddpunkter. Utskottet välkomnar att regeringen har tillsatt en utredning för att bl.a. analysera regelverket när det gäller att installera laddinfrastruktur inom ramen för gemensamhetsanläggningar. Utskottet vill i sammanhanget understryka att det bör vara lätt att ladda i nära anslutning till hemmet oavsett boendeform.

När det slutligen gäller motionsförslag om samordningsansvar vill utskottet särskilt uppmärksamma den kunskapsöversikt om planering och utveckling av laddinfrastruktur för vägtrafiken som utskottet har tagit fram, där det bl.a. konstateras att samverkan mellan aktörer och på olika nivåer är nödvändig och att staten har en central roll när det gäller samordningen. Utskottet välkomnar därför att regeringen har gett Energimyndigheten i uppgift att samordna frågor om laddinfrastruktur.

Sammanfattningsvis konstaterar utskottet att det pågår ett mycket aktivt arbete med att utveckla de olika delarna av laddinfrastrukturen för elfordon. Utskottet välkomnar de initiativ som tas av regeringen och konstaterar att frågan om transportsektorns elektrifiering är mycket väl uppmärksammad. Det finns därför inte skäl att för närvarande vidta någon åtgärd med anledning av motionsförslagen. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2023/24:1363 (S) yrkande 3, 2023/24:1519 (MP) yrkandena 44 och 52–54, 2023/24:1958 (S), 2023/24:1997 (S), 2023/24:2342 (V) yrkandena 5–8, 2023/24:2453 (C) yrkandena 54 och 55, 2023/24:2458 (C) yrkandena 6–9 och 32, 2023/24:2465 (C) yrkandena 57 och 91 samt 2023/24:2625 (S) yrkandena 14–16.

Ur avsnittet "Laddinfrastruktur för elfordon" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis starkt understryka betydelsen av att transportinfrastrukturen och transporterna fungerar även i tider av kris och beredskap. Utskottet betonar att transportsystemet är både betydelsefullt och en förutsättning för att flera andra samhällsviktiga funktioner ska kunna upprätthållas vid olika händelser och situationer i fredstid samt inför och vid höjd beredskap och då ytterst i krig. Utskottet vill även betona att alla trafikslag behövs och att det är genom att använda varje trafikslags speciella fördelar som Sverige får robusta transporter.

När det gäller motionsförslagen om beredskapsaspekter i infrastrukturplaneringen, möjligheter till militär mobilitet och förbindelser med de övriga nordiska länderna konstaterar utskottet att Sverige numera är medlem i Nato och att alla Natomedlemmar bidrar med både militära och civila resurser i samarbetet. I värdlandsstödet ingår att Sverige ska planera för att ta emot och stödja militära förband från andra länder som behöver placeras eller transportera sig genom Sverige. Utskottet vill starkt betona vikten av att upprätthålla förbindelser till de nordiska grannländerna för att kunna flytta både soldater och material i händelse av kris eller krig. Utskottet välkomnar därför att det gränsöverskridande civila samarbetet i Norden utvecklas på olika sätt, bl.a. genom dialog på regeringsnivå om att utveckla infrastrukturen för gränsöverskridande transporter. Utskottet menar att det är positivt att regeringen arbetar utifrån att det finns stora behov av att stärka infrastrukturen i öst-västlig riktning. Utskottet ser med tillförsikt på det analysarbete som pågår i Regeringskansliet när det gäller vilka behov av åtgärder inom infrastrukturen som har uppstått genom det säkerhetspolitiska läget och Natomedlemskapet.

När det gäller motionsförslagen om vikten av att klara kriser och Trafikverkets roll vid kriser och krig vill utskottet peka på att detta är frågor som har uppmärksammats under senare år, inte minst till följd av coronapandemin och Rysslands krig mot Ukraina. Utskottet vill särskilt framhålla att Trafikverket är en viktig myndighet inom totalförsvaret och påminna om att Trafikverket sedan oktober 2022 är sektorsansvarig myndighet för beredskapssektorn Transporter. Utskottet delar regeringens bedömning att Sverige befinner sig i ett allvarligt säkerhetspolitiskt läge och välkomnar därför de olika satsningar som görs i budgetpropositionen för 2024.

Sammanfattningsvis konstaterar utskottet att det pågår ett aktivt arbete för att göra transportsystemet mer robust. Utskottet välkomnar detta arbete och konstaterar att de frågor som tas upp i motionerna är väl uppmärksammade. Det finns därför inte skäl att för närvarande vidta någon åtgärd med anledning av motionsförslagen. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2023/24:204 (KD) yrkande 1, 2023/24:508 (M) yrkande 1, 2023/24:1000 (S), 2023/24:1373 (KD) yrkande 3, 2023/24:1866 (S) yrkande 3, 2023/24:2023 (S) yrkande 3 i denna del, 2023/24:2450 (MP) yrkandena 36 och 37, 2023/24:2465 (C) yrkandena 97, 98 och 102 samt 2023/24:2625 (S) yrkandena 10 i denna del och 11.

Ur avsnittet "Infrastrukturen i kris och beredskap" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet kan konstatera att myndigheter och kommuner ska beakta klimataspekter och att ökad nederbörd och förändrade vattenflöden och vattennivåer ställer ökade krav på transportsystemets robusthet. Utskottet välkomnar att Trafikverket arbetar med att successivt anpassa transportinfrastrukturen till klimatförändringarna. Utskottet konstaterar att Trafikverket i sitt senaste inriktningsunderlag har pekat på att klimatförändringar kommer att öka underhållsbehoven ytterligare genom ökad nederbörd, kraftiga skyfall och värmeböljor. Utskottet är medvetet om att extremväder leder till stora behov av åtgärder för att säkerställa att både vägar och järnvägar är robusta.

När det gäller motionsförslagen om att stoppa kalavverkningar i stråk runt järnvägsnätet vill utskottet peka på att detta är en fråga som har uppmärksammats i olika rapporter och att Skogsstyrelsen har genomfört utbildningar för att höja kunskapsnivån hos skogsägare och på det sättet minska riskerna.

Utskottet utgår med tillförsikt från att regeringen och myndigheterna fortsätter att arbeta med frågor om att klimatanpassa infrastrukturen. Utskottet konstaterar att de frågor som tas upp i motionerna är väl uppmärksammade och att det därför inte finns skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionsförslagen. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2023/24:903 (MP) yrkande 27, 2023/24:996 (MP) yrkande 38, 2023/24:1828 (S) yrkandena 1 och 2, båda i denna del, och 2023/24:1878 (MP) yrkandena 13 och 14.

Ur avsnittet "Klimatanpassning av infrastrukturen" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis betona att utvecklingen av transportinfrastrukturen ska bidra till att stärka näringslivets förutsättningar i hela landet. Transportsystemet ska medverka till att ge både medborgare och näringsliv en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Utskottet anser att en god regional, nationell och internationell tillgänglighet har stor betydelse för näringslivet och för Sveriges konkurrenskraft, ekonomiska utveckling och välfärd. En infrastruktur av hög kvalitet är viktig för jobb och tillväxt i alla delar av landet. Utskottet välkomnar därför att regeringen avser att fortsätta det strategiska arbetet med att utveckla infrastrukturen och därmed förutsättningarna för godstransporterna.

När det gäller motionerna om industrins och olika näringars behov av infrastruktur vill utskottet betona att transportinfrastrukturens funktion och tillförlitlighet är en viktig förutsättning för hela Sveriges tillväxt och ekonomiska utveckling och därmed för ett konkurrenskraftigt svenskt näringsliv, inte minst för bl.a. industrin, gruvorna och besöksnäringen. Utskottet vill särskilt betona att infrastrukturens kvalitet har stor betydelse för att stärka den internationella konkurrenskraften för näringslivet. Utskottet vill även särskilt lyfta fram betydelsen av förbättrade pendlingsmöjligheter mellan arbetsplatser och bostäder. Utskottet vill dessutom särskilt framhålla att det delar regeringens bedömning att det finns ett stort behov av förstärkningar av vägnätet och järnvägsinfrastrukturen för att bl.a. främja den industriella gröna omställningen i norra Sverige.

När det gäller motionsförslagen om näringslivspotten kan utskottet konstatera att det genom den förra nationella planen för transportinfrastrukturen infördes en näringslivspott, vilken har kommit att bli en viktig del i att markera den näringslivspolitiska betydelse som infrastrukturen och därmed den nationella planen har.

Sammanfattningsvis vill utskottet framhålla att arbetet för att nå målen om ett transportsystem för näringslivet i hela Sverige nu har intensifierats. Utskottet konstaterar att de frågor om näringslivets transportbehov som tas upp i motionerna är väl uppmärksammade och att det därför inte finns skäl att för närvarande vidta någon åtgärd med anledning av motionsförslagen. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2023/24:400 (SD) yrkandena 1, 14 och 17, 2023/24:414 (SD) yrkande 42, 2023/24:421 (SD) yrkande 1, 2023/24:425 (SD) yrkande 7, 2023/24:432 (SD) yrkande 3, 2023/24:443 (SD) yrkande 3, 2023/24:445 (SD) yrkande 9, 2023/24:1373 (KD) yrkande 1, 2023/24:2023 (S) yrkande 2 och 2023/24:2625 (S) yrkande 3.

Ur avsnittet "Näringslivets transportbehov" i betänkandet, som även gäller punkterna 3 och 16. Läs betänkandet

Frågor om investerings- och underhållsåtgärder

Utskottet vill inledningsvis slå fast att ett väl fungerande, långsiktigt hållbart och tillförlitligt transportsystem där alla trafikslag utvecklas och bidrar till de transportpolitiska målen är en förutsättning för att hela Sverige ska fungera. Detta skapar tillgänglighet för människor i hela landet, bidrar till stärkt konkurrenskraft, ökat bostadsbyggande, minskad miljöpåverkan och det har en avgörande roll för Sveriges klimatomställning. Utskottet delar regeringens bedömning att villkoren för att kunna bo, leva och verka i hela landet behöver förbättras. En förutsättning för det är att förbättra transportinfrastrukturens tillstånd och funktion. Utskottet välkomnar därför att regeringen kommer att prioritera att fortsätta förbättra den befintliga infrastrukturen, reparera där det behövs och förvalta de gemensamma resurserna på bästa sätt. Utskottet vill i sammanhanget understryka vikten av att se helheten i transportsystemet när det handlar om investerings- och underhållsåtgärder – det handlar om ett system där alla fyra trafikslag är självklara delar som har olika styrkor och fungerar olika bra för olika ändamål. Utskottet vill betona att det är viktigt att inte ställa trafikslagen mot varandra, utan skapa ett effektivt transportsystem där både bilar, tåg, båtar och flyg har en viktig plats.

Med anledning av motionsförslag om underhållsskulden kan utskottet konstatera att behovet av underhåll av transportinfrastrukturen är stort och att den negativa utvecklingen av vägarnas och järnvägarnas standard behöver vändas. Utskottet vill uppmärksamma att underhållsskulden ökade bl.a. genom att den tidigare regeringen inte finansierade de insatser som enligt Trafikverket behövdes för att bibehålla standarden på vägarna och järnvägarna. Utskottet kan konstatera att underhållsskulden har vuxit för både vägarna och järnvägarna. Utskottet kan också konstatera att flera års bristande underhåll har lett till att transportsystemets standard och tillförlighet har försämrats. Vid planering av investerings- och underhållsåtgärder behövs det enligt utskottets mening en väl avvägd balans mellan insatser i glesbygd, på landsbygden och i stora och små städer som tar hänsyn till behovet av att upprätthålla en god framkomlighet och tillgänglighet för människorna och näringslivet i hela landet. Samtidigt kan utskottet konstatera att oavsett hur mycket offentliga medel som satsas på investeringar i och underhåll av infrastrukturen kommer behoven alltid att överstiga de resurser som finns tillgängliga. Till detta kan läggas en kostnadsutveckling och en brist på tillgänglig kompetens som riskerar att både försena och fördyra viktiga satsningar. I ett sådant läge är det viktigt att prioritera, och utskottet vill därför betona vikten av att se till att den infrastruktur som redan finns också fungerar genom att satsa på underhåll av både vägarna och järnvägarna.

Sammanfattningsvis konstaterar utskottet att det ständigt pågår investerings- och underhållsåtgärder i infrastrukturen. Utskottet välkomnar det arbete som pågår och ser fram emot att fortsätta att följa utvecklingen inom området. Utskottet konstaterar att de frågor som tas upp i motionerna är väl uppmärksammade och att det därför inte finns skäl för närvarande att vidta någon åtgärd med anledning av motionsförslagen. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2023/24:1225 (C), 2023/24:1828 (S) yrkandena 1 och 2, båda i denna del, 2023/24:2000 (S) yrkande 1 och 2023/24:2625 (S) yrkandena 4, 23 och 43 i denna del.

Åtgärder när det gäller järnvägar

När det gäller motionsförslagen om järnvägar och järnvägsunderhåll vill utskottet betona att det är viktigt att satsa på att bygga vidare på det system som finns, att bygga bort flaskhalsarna och att fokusera på arbetspendling och godstransporter. Det är viktigt att bygga järnvägar, exempelvis genom att bygga dubbelspår där det finns enkelspår för att öka kapaciteten. Det går fortare, är mer kostnadseffektivt och mer samhällsekonomiskt lönsamt än att bygga nya stambanor, vilket utskottet återkommer till i avsnittet Nya stambanor nedan. Även här vill utskottet hänvisa till att regeringen för närvarande arbetar med att ta fram en ny nationell plan för transportinfrastrukturen för 2026–2037. Utskottet utgår från att järnvägsfrågor får stor betydelse för regeringen i det fortsatta arbetet med den nationella planen för infrastruktur. Utskottet betonar att åtgärder i järnvägsnätet i första hand bör underlätta för arbetspendling och godstrafik och menar att detta stärker jobben och tillväxten i hela landet. Utskottet utgår från att Trafikverket fortsätter att arbeta med järnvägar och järnvägsunderhåll utifrån den inriktning som anges av regeringen. Utskottet noterar vidare att Trafikverket har redovisat ett regeringsuppdrag om åtgärder för att stärka järnvägsunderhållets genomförande. När det gäller motionsförslag om elektrifieringen av järnvägsnätet kan utskottet konstatera att den allra största delen av nätet redan är elektrifierad och att Trafikverket arbetar med denna fråga. När det gäller motionsförslaget om järnvägsstationer vill utskottet framhålla att järnvägsstationer är en viktig komponent i järnvägssystemet, och utskottet utgår från att detta är en fråga som uppmärksammas i det fortsatta planeringsarbetet.

Utskottet konstaterar att det ständigt pågår investerings- och underhållsåtgärder i järnvägen. Utskottet välkomnar det arbete som pågår och ser fram emot att fortsätta att följa utvecklingen inom området. Utskottet konstaterar att de frågor som tas upp i motionerna är väl uppmärksammade och att det därför inte finns skäl att för närvarande vidta någon åtgärd med anledning av motionsförslagen. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2023/24:400 (SD) yrkandena 25 och 28–30, 2023/24:996 (MP) yrkande 36 i denna del, 2023/24:1519 (MP) yrkande 32 i denna del, 2023/24:1878 (MP) yrkande 32, 2023/24:2278 (M) yrkande 4, 2023/24:2346 (V) yrkandena 5 och 6, 2023/24:2465 (C) yrkandena 39 och 41, 2023/24:2625 (S) yrkande 26 och 2023/24:2897 (V) yrkande 3.

Ur avsnittet "Investerings- och underhållsåtgärder i infrastrukturen" i betänkandet, som även gäller punkterna 11, 12 och 13. Läs betänkandet

Frågor om investerings- och underhållsåtgärder

Utskottet vill inledningsvis slå fast att ett väl fungerande, långsiktigt hållbart och tillförlitligt transportsystem där alla trafikslag utvecklas och bidrar till de transportpolitiska målen är en förutsättning för att hela Sverige ska fungera. Detta skapar tillgänglighet för människor i hela landet, bidrar till stärkt konkurrenskraft, ökat bostadsbyggande, minskad miljöpåverkan och det har en avgörande roll för Sveriges klimatomställning. Utskottet delar regeringens bedömning att villkoren för att kunna bo, leva och verka i hela landet behöver förbättras. En förutsättning för det är att förbättra transportinfrastrukturens tillstånd och funktion. Utskottet välkomnar därför att regeringen kommer att prioritera att fortsätta förbättra den befintliga infrastrukturen, reparera där det behövs och förvalta de gemensamma resurserna på bästa sätt. Utskottet vill i sammanhanget understryka vikten av att se helheten i transportsystemet när det handlar om investerings- och underhållsåtgärder – det handlar om ett system där alla fyra trafikslag är självklara delar som har olika styrkor och fungerar olika bra för olika ändamål. Utskottet vill betona att det är viktigt att inte ställa trafikslagen mot varandra, utan skapa ett effektivt transportsystem där både bilar, tåg, båtar och flyg har en viktig plats.

Med anledning av motionsförslag om underhållsskulden kan utskottet konstatera att behovet av underhåll av transportinfrastrukturen är stort och att den negativa utvecklingen av vägarnas och järnvägarnas standard behöver vändas. Utskottet vill uppmärksamma att underhållsskulden ökade bl.a. genom att den tidigare regeringen inte finansierade de insatser som enligt Trafikverket behövdes för att bibehålla standarden på vägarna och järnvägarna. Utskottet kan konstatera att underhållsskulden har vuxit för både vägarna och järnvägarna. Utskottet kan också konstatera att flera års bristande underhåll har lett till att transportsystemets standard och tillförlighet har försämrats. Vid planering av investerings- och underhållsåtgärder behövs det enligt utskottets mening en väl avvägd balans mellan insatser i glesbygd, på landsbygden och i stora och små städer som tar hänsyn till behovet av att upprätthålla en god framkomlighet och tillgänglighet för människorna och näringslivet i hela landet. Samtidigt kan utskottet konstatera att oavsett hur mycket offentliga medel som satsas på investeringar i och underhåll av infrastrukturen kommer behoven alltid att överstiga de resurser som finns tillgängliga. Till detta kan läggas en kostnadsutveckling och en brist på tillgänglig kompetens som riskerar att både försena och fördyra viktiga satsningar. I ett sådant läge är det viktigt att prioritera, och utskottet vill därför betona vikten av att se till att den infrastruktur som redan finns också fungerar genom att satsa på underhåll av både vägarna och järnvägarna.

Sammanfattningsvis konstaterar utskottet att det ständigt pågår investerings- och underhållsåtgärder i infrastrukturen. Utskottet välkomnar det arbete som pågår och ser fram emot att fortsätta att följa utvecklingen inom området. Utskottet konstaterar att de frågor som tas upp i motionerna är väl uppmärksammade och att det därför inte finns skäl för närvarande att vidta någon åtgärd med anledning av motionsförslagen. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2023/24:1225 (C), 2023/24:1828 (S) yrkandena 1 och 2, båda i denna del, 2023/24:2000 (S) yrkande 1 och 2023/24:2625 (S) yrkandena 4, 23 och 43 i denna del.

Åtgärder när det gäller järnvägar

När det gäller motionsförslagen om järnvägar och järnvägsunderhåll vill utskottet betona att det är viktigt att satsa på att bygga vidare på det system som finns, att bygga bort flaskhalsarna och att fokusera på arbetspendling och godstransporter. Det är viktigt att bygga järnvägar, exempelvis genom att bygga dubbelspår där det finns enkelspår för att öka kapaciteten. Det går fortare, är mer kostnadseffektivt och mer samhällsekonomiskt lönsamt än att bygga nya stambanor, vilket utskottet återkommer till i avsnittet Nya stambanor nedan. Även här vill utskottet hänvisa till att regeringen för närvarande arbetar med att ta fram en ny nationell plan för transportinfrastrukturen för 2026–2037. Utskottet utgår från att järnvägsfrågor får stor betydelse för regeringen i det fortsatta arbetet med den nationella planen för infrastruktur. Utskottet betonar att åtgärder i järnvägsnätet i första hand bör underlätta för arbetspendling och godstrafik och menar att detta stärker jobben och tillväxten i hela landet. Utskottet utgår från att Trafikverket fortsätter att arbeta med järnvägar och järnvägsunderhåll utifrån den inriktning som anges av regeringen. Utskottet noterar vidare att Trafikverket har redovisat ett regeringsuppdrag om åtgärder för att stärka järnvägsunderhållets genomförande. När det gäller motionsförslag om elektrifieringen av järnvägsnätet kan utskottet konstatera att den allra största delen av nätet redan är elektrifierad och att Trafikverket arbetar med denna fråga. När det gäller motionsförslaget om järnvägsstationer vill utskottet framhålla att järnvägsstationer är en viktig komponent i järnvägssystemet, och utskottet utgår från att detta är en fråga som uppmärksammas i det fortsatta planeringsarbetet.

Utskottet konstaterar att det ständigt pågår investerings- och underhållsåtgärder i järnvägen. Utskottet välkomnar det arbete som pågår och ser fram emot att fortsätta att följa utvecklingen inom området. Utskottet konstaterar att de frågor som tas upp i motionerna är väl uppmärksammade och att det därför inte finns skäl att för närvarande vidta någon åtgärd med anledning av motionsförslagen. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2023/24:400 (SD) yrkandena 25 och 28–30, 2023/24:996 (MP) yrkande 36 i denna del, 2023/24:1519 (MP) yrkande 32 i denna del, 2023/24:1878 (MP) yrkande 32, 2023/24:2278 (M) yrkande 4, 2023/24:2346 (V) yrkandena 5 och 6, 2023/24:2465 (C) yrkandena 39 och 41, 2023/24:2625 (S) yrkande 26 och 2023/24:2897 (V) yrkande 3.

Ur avsnittet "Investerings- och underhållsåtgärder i infrastrukturen" i betänkandet, som även gäller punkterna 10, 12 och 13. Läs betänkandet

Frågor om investerings- och underhållsåtgärder

Utskottet vill inledningsvis slå fast att ett väl fungerande, långsiktigt hållbart och tillförlitligt transportsystem där alla trafikslag utvecklas och bidrar till de transportpolitiska målen är en förutsättning för att hela Sverige ska fungera. Detta skapar tillgänglighet för människor i hela landet, bidrar till stärkt konkurrenskraft, ökat bostadsbyggande, minskad miljöpåverkan och det har en avgörande roll för Sveriges klimatomställning. Utskottet delar regeringens bedömning att villkoren för att kunna bo, leva och verka i hela landet behöver förbättras. En förutsättning för det är att förbättra transportinfrastrukturens tillstånd och funktion. Utskottet välkomnar därför att regeringen kommer att prioritera att fortsätta förbättra den befintliga infrastrukturen, reparera där det behövs och förvalta de gemensamma resurserna på bästa sätt. Utskottet vill i sammanhanget understryka vikten av att se helheten i transportsystemet när det handlar om investerings- och underhållsåtgärder – det handlar om ett system där alla fyra trafikslag är självklara delar som har olika styrkor och fungerar olika bra för olika ändamål. Utskottet vill betona att det är viktigt att inte ställa trafikslagen mot varandra, utan skapa ett effektivt transportsystem där både bilar, tåg, båtar och flyg har en viktig plats.

Med anledning av motionsförslag om underhållsskulden kan utskottet konstatera att behovet av underhåll av transportinfrastrukturen är stort och att den negativa utvecklingen av vägarnas och järnvägarnas standard behöver vändas. Utskottet vill uppmärksamma att underhållsskulden ökade bl.a. genom att den tidigare regeringen inte finansierade de insatser som enligt Trafikverket behövdes för att bibehålla standarden på vägarna och järnvägarna. Utskottet kan konstatera att underhållsskulden har vuxit för både vägarna och järnvägarna. Utskottet kan också konstatera att flera års bristande underhåll har lett till att transportsystemets standard och tillförlighet har försämrats. Vid planering av investerings- och underhållsåtgärder behövs det enligt utskottets mening en väl avvägd balans mellan insatser i glesbygd, på landsbygden och i stora och små städer som tar hänsyn till behovet av att upprätthålla en god framkomlighet och tillgänglighet för människorna och näringslivet i hela landet. Samtidigt kan utskottet konstatera att oavsett hur mycket offentliga medel som satsas på investeringar i och underhåll av infrastrukturen kommer behoven alltid att överstiga de resurser som finns tillgängliga. Till detta kan läggas en kostnadsutveckling och en brist på tillgänglig kompetens som riskerar att både försena och fördyra viktiga satsningar. I ett sådant läge är det viktigt att prioritera, och utskottet vill därför betona vikten av att se till att den infrastruktur som redan finns också fungerar genom att satsa på underhåll av både vägarna och järnvägarna.

Sammanfattningsvis konstaterar utskottet att det ständigt pågår investerings- och underhållsåtgärder i infrastrukturen. Utskottet välkomnar det arbete som pågår och ser fram emot att fortsätta att följa utvecklingen inom området. Utskottet konstaterar att de frågor som tas upp i motionerna är väl uppmärksammade och att det därför inte finns skäl för närvarande att vidta någon åtgärd med anledning av motionsförslagen. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2023/24:1225 (C), 2023/24:1828 (S) yrkandena 1 och 2, båda i denna del, 2023/24:2000 (S) yrkande 1 och 2023/24:2625 (S) yrkandena 4, 23 och 43 i denna del.

Åtgärder när det gäller järnvägar

När det gäller motionsförslagen om järnvägar och järnvägsunderhåll vill utskottet betona att det är viktigt att satsa på att bygga vidare på det system som finns, att bygga bort flaskhalsarna och att fokusera på arbetspendling och godstransporter. Det är viktigt att bygga järnvägar, exempelvis genom att bygga dubbelspår där det finns enkelspår för att öka kapaciteten. Det går fortare, är mer kostnadseffektivt och mer samhällsekonomiskt lönsamt än att bygga nya stambanor, vilket utskottet återkommer till i avsnittet Nya stambanor nedan. Även här vill utskottet hänvisa till att regeringen för närvarande arbetar med att ta fram en ny nationell plan för transportinfrastrukturen för 2026–2037. Utskottet utgår från att järnvägsfrågor får stor betydelse för regeringen i det fortsatta arbetet med den nationella planen för infrastruktur. Utskottet betonar att åtgärder i järnvägsnätet i första hand bör underlätta för arbetspendling och godstrafik och menar att detta stärker jobben och tillväxten i hela landet. Utskottet utgår från att Trafikverket fortsätter att arbeta med järnvägar och järnvägsunderhåll utifrån den inriktning som anges av regeringen. Utskottet noterar vidare att Trafikverket har redovisat ett regeringsuppdrag om åtgärder för att stärka järnvägsunderhållets genomförande. När det gäller motionsförslag om elektrifieringen av järnvägsnätet kan utskottet konstatera att den allra största delen av nätet redan är elektrifierad och att Trafikverket arbetar med denna fråga. När det gäller motionsförslaget om järnvägsstationer vill utskottet framhålla att järnvägsstationer är en viktig komponent i järnvägssystemet, och utskottet utgår från att detta är en fråga som uppmärksammas i det fortsatta planeringsarbetet.

Utskottet konstaterar att det ständigt pågår investerings- och underhållsåtgärder i järnvägen. Utskottet välkomnar det arbete som pågår och ser fram emot att fortsätta att följa utvecklingen inom området. Utskottet konstaterar att de frågor som tas upp i motionerna är väl uppmärksammade och att det därför inte finns skäl att för närvarande vidta någon åtgärd med anledning av motionsförslagen. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2023/24:400 (SD) yrkandena 25 och 28–30, 2023/24:996 (MP) yrkande 36 i denna del, 2023/24:1519 (MP) yrkande 32 i denna del, 2023/24:1878 (MP) yrkande 32, 2023/24:2278 (M) yrkande 4, 2023/24:2346 (V) yrkandena 5 och 6, 2023/24:2465 (C) yrkandena 39 och 41, 2023/24:2625 (S) yrkande 26 och 2023/24:2897 (V) yrkande 3.

Ur avsnittet "Investerings- och underhållsåtgärder i infrastrukturen" i betänkandet, som även gäller punkterna 10, 11 och 13. Läs betänkandet

Frågor om investerings- och underhållsåtgärder

Utskottet vill inledningsvis slå fast att ett väl fungerande, långsiktigt hållbart och tillförlitligt transportsystem där alla trafikslag utvecklas och bidrar till de transportpolitiska målen är en förutsättning för att hela Sverige ska fungera. Detta skapar tillgänglighet för människor i hela landet, bidrar till stärkt konkurrenskraft, ökat bostadsbyggande, minskad miljöpåverkan och det har en avgörande roll för Sveriges klimatomställning. Utskottet delar regeringens bedömning att villkoren för att kunna bo, leva och verka i hela landet behöver förbättras. En förutsättning för det är att förbättra transportinfrastrukturens tillstånd och funktion. Utskottet välkomnar därför att regeringen kommer att prioritera att fortsätta förbättra den befintliga infrastrukturen, reparera där det behövs och förvalta de gemensamma resurserna på bästa sätt. Utskottet vill i sammanhanget understryka vikten av att se helheten i transportsystemet när det handlar om investerings- och underhållsåtgärder – det handlar om ett system där alla fyra trafikslag är självklara delar som har olika styrkor och fungerar olika bra för olika ändamål. Utskottet vill betona att det är viktigt att inte ställa trafikslagen mot varandra, utan skapa ett effektivt transportsystem där både bilar, tåg, båtar och flyg har en viktig plats.

Med anledning av motionsförslag om underhållsskulden kan utskottet konstatera att behovet av underhåll av transportinfrastrukturen är stort och att den negativa utvecklingen av vägarnas och järnvägarnas standard behöver vändas. Utskottet vill uppmärksamma att underhållsskulden ökade bl.a. genom att den tidigare regeringen inte finansierade de insatser som enligt Trafikverket behövdes för att bibehålla standarden på vägarna och järnvägarna. Utskottet kan konstatera att underhållsskulden har vuxit för både vägarna och järnvägarna. Utskottet kan också konstatera att flera års bristande underhåll har lett till att transportsystemets standard och tillförlighet har försämrats. Vid planering av investerings- och underhållsåtgärder behövs det enligt utskottets mening en väl avvägd balans mellan insatser i glesbygd, på landsbygden och i stora och små städer som tar hänsyn till behovet av att upprätthålla en god framkomlighet och tillgänglighet för människorna och näringslivet i hela landet. Samtidigt kan utskottet konstatera att oavsett hur mycket offentliga medel som satsas på investeringar i och underhåll av infrastrukturen kommer behoven alltid att överstiga de resurser som finns tillgängliga. Till detta kan läggas en kostnadsutveckling och en brist på tillgänglig kompetens som riskerar att både försena och fördyra viktiga satsningar. I ett sådant läge är det viktigt att prioritera, och utskottet vill därför betona vikten av att se till att den infrastruktur som redan finns också fungerar genom att satsa på underhåll av både vägarna och järnvägarna.

Sammanfattningsvis konstaterar utskottet att det ständigt pågår investerings- och underhållsåtgärder i infrastrukturen. Utskottet välkomnar det arbete som pågår och ser fram emot att fortsätta att följa utvecklingen inom området. Utskottet konstaterar att de frågor som tas upp i motionerna är väl uppmärksammade och att det därför inte finns skäl för närvarande att vidta någon åtgärd med anledning av motionsförslagen. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2023/24:1225 (C), 2023/24:1828 (S) yrkandena 1 och 2, båda i denna del, 2023/24:2000 (S) yrkande 1 och 2023/24:2625 (S) yrkandena 4, 23 och 43 i denna del.

Åtgärder när det gäller järnvägar

När det gäller motionsförslagen om järnvägar och järnvägsunderhåll vill utskottet betona att det är viktigt att satsa på att bygga vidare på det system som finns, att bygga bort flaskhalsarna och att fokusera på arbetspendling och godstransporter. Det är viktigt att bygga järnvägar, exempelvis genom att bygga dubbelspår där det finns enkelspår för att öka kapaciteten. Det går fortare, är mer kostnadseffektivt och mer samhällsekonomiskt lönsamt än att bygga nya stambanor, vilket utskottet återkommer till i avsnittet Nya stambanor nedan. Även här vill utskottet hänvisa till att regeringen för närvarande arbetar med att ta fram en ny nationell plan för transportinfrastrukturen för 2026–2037. Utskottet utgår från att järnvägsfrågor får stor betydelse för regeringen i det fortsatta arbetet med den nationella planen för infrastruktur. Utskottet betonar att åtgärder i järnvägsnätet i första hand bör underlätta för arbetspendling och godstrafik och menar att detta stärker jobben och tillväxten i hela landet. Utskottet utgår från att Trafikverket fortsätter att arbeta med järnvägar och järnvägsunderhåll utifrån den inriktning som anges av regeringen. Utskottet noterar vidare att Trafikverket har redovisat ett regeringsuppdrag om åtgärder för att stärka järnvägsunderhållets genomförande. När det gäller motionsförslag om elektrifieringen av järnvägsnätet kan utskottet konstatera att den allra största delen av nätet redan är elektrifierad och att Trafikverket arbetar med denna fråga. När det gäller motionsförslaget om järnvägsstationer vill utskottet framhålla att järnvägsstationer är en viktig komponent i järnvägssystemet, och utskottet utgår från att detta är en fråga som uppmärksammas i det fortsatta planeringsarbetet.

Utskottet konstaterar att det ständigt pågår investerings- och underhållsåtgärder i järnvägen. Utskottet välkomnar det arbete som pågår och ser fram emot att fortsätta att följa utvecklingen inom området. Utskottet konstaterar att de frågor som tas upp i motionerna är väl uppmärksammade och att det därför inte finns skäl att för närvarande vidta någon åtgärd med anledning av motionsförslagen. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2023/24:400 (SD) yrkandena 25 och 28–30, 2023/24:996 (MP) yrkande 36 i denna del, 2023/24:1519 (MP) yrkande 32 i denna del, 2023/24:1878 (MP) yrkande 32, 2023/24:2278 (M) yrkande 4, 2023/24:2346 (V) yrkandena 5 och 6, 2023/24:2465 (C) yrkandena 39 och 41, 2023/24:2625 (S) yrkande 26 och 2023/24:2897 (V) yrkande 3.

Ur avsnittet "Investerings- och underhållsåtgärder i infrastrukturen" i betänkandet, som även gäller punkterna 10, 11 och 12. Läs betänkandet

Arbetet med nya stambanor

Utskottet vill inledningsvis påminna om att regeringen i december 2022 fattade beslut om att avbryta arbetet med nya stambanor för höghastighetståg. Utskottet välkomnade detta beslut och vill här åter slå fast att den tidigare regeringens satsning på höghastighetsjärnväg trängde undan andra nödvändiga investeringar, vilket bl.a. Riksrevisionen har uppmärksammat. Utskottet delar regeringens bedömning att investeringar i det befintliga järnvägssystemet och nya spår innebär bättre förutsättningar för tåg att färdas snabbare i framtiden.

Utskottet kan konstatera att den förra regeringen valde att driva på höghastighetstågsprojektet med mycket stora kostnader och bristande kontroll som följd. Den tidigare regeringen valde att bortse från faktiska kostnader och kritik från forskare, Trafikverket och Riksrevisionen och valde i stället att gå vidare med det mycket stora projekt som höghastighetstågen utgjorde. Utskottet menar att den direkta konsekvensen av detta har blivit att viktiga satsningar på omställning, underhåll och nybyggnation i hela Sverige har skjutits på framtiden. Utskottet uppskattar att den nuvarande regeringen i stället väljer att prioritera upprustning av den befintliga järnvägen framför investeringar i höghastighetståg. Att genomföra sådana investeringar i det befintliga järnvägssystemet och att anlägga nya spår innebär enligt utskottets bedömning att tåg kommer att kunna färdas snabbare i framtiden. I och med regeringens ställningstagande kommer i stället många investeringar i de befintliga banorna att på så sätt komma på plats snabbare än genom de tidigare planerna på en utbyggnad av nya stambanor för höghastighetståg.

Utskottet välkomnar att regeringen har gett Trafikverket nya uppdrag att återstarta planeringen på sträckan Göteborg–Borås med ny inriktning samt att planera för ett antal åtgärder i järnvägssystemet i Skåne. Utskottet delar regeringens bedömning att dessa åtgärder är viktiga, framför allt för godstrafiken genom Skåne och för ökad kapacitet i järnvägsnätet inför öppnandet av den nya Fehmarn Bält-förbindelsen. Utskottet menar att det är en klok prioritering att fortsätta förbättra den befintliga infrastrukturen, reparera där det behövs och förvalta de gemensamma resurserna på bästa sätt och att satsningar på järnvägen i första hand bör underlätta för arbetspendling och godstrafik. Utskottet menar att en sådan inriktning stärker jobb och tillväxt i hela landet. Utskottet välkomnar att Trafikverket får i uppdrag att på ett mer kostnadseffektivt sätt öka kapaciteten på sträckan Göteborg–Borås och i Skåne. Arbetet med att färdigställa Ostlänken ska fortsätta i allt väsentligt enligt plan samtidigt som Trafikverket ska vidta kostnadsreducerande åtgärder. När det gäller de s.k. centrala systemdelarna vill utskottet påminna om att regeringen i december 2022 angav att någon fortsatt planering för nya spår mellan Linköping och Borås respektive Hässleholm via Jönköping i det tänkta höghastighetssystemet inte ska genomföras. Trafikverkets planeringsarbete för dessa delar avbröts genom ett uppdrag till verket.

Avslutningsvis vill utskottet starkt betona att ett väl fungerande järnvägsnät är av största vikt för att hela Sverige ska fungera. Sammanfattningsvis konstaterar utskottet att de frågor som tas upp i motionerna är väl uppmärksammade och att det därför inte finns skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionsförslagen. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2023/24:996 (MP) yrkande 36 i denna del, 2023/24:1042 (S), 2023/24:1099 (M), 2023/24:1519 (MP) yrkande 32 i denna del, 2023/24:1549 (S), 2023/24:1669 (S), 2023/24:1878 (MP) yrkandena 15, 28 och 38, 2023/24:2465 (C) yrkande 37, 2023/24:2478 (C) yrkande 8 och 2023/24:2625 (S) yrkandena 28 och 43 i denna del.

Europeiska revisionsrättens rapporter

Med anledning av motionsförslaget om Europeiska revisionsrättens rapporter kan utskottet konstatera att revisionsrätten har granskat den europeiska satsningen på höghastighetståg. Revisionsrätten har bl.a. konstaterat att EU:s långsiktiga plan för höghastighetstrafik på järnväg sannolikt inte kommer att uppfyllas och att det saknas en solid EU-omfattande strategi. Revisorerna har vidare lyft fram att viktiga gränsöverskridande megaprojekt på transportområdet tar längre tid än väntat och att utbyggnaden av EU:s transportinfrastruktur går långsamt jämfört med i andra delar av världen.

Eftersom regeringen inte avser att fullfölja utbyggnaden av nya stambanor för höghastighetståg menar utskottet att motionsförslaget saknar relevans. Därmed avstyrker utskottet motion 2023/24:400 (SD) yrkande 19.

Ur avsnittet "Nya stambanor" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis betona att utvecklingen av transportinfrastrukturen ska bidra till att stärka näringslivets förutsättningar i hela landet. Transportsystemet ska medverka till att ge både medborgare och näringsliv en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Utskottet anser att en god regional, nationell och internationell tillgänglighet har stor betydelse för näringslivet och för Sveriges konkurrenskraft, ekonomiska utveckling och välfärd. En infrastruktur av hög kvalitet är viktig för jobb och tillväxt i alla delar av landet. Utskottet välkomnar därför att regeringen avser att fortsätta det strategiska arbetet med att utveckla infrastrukturen och därmed förutsättningarna för godstransporterna.

När det gäller motionerna om industrins och olika näringars behov av infrastruktur vill utskottet betona att transportinfrastrukturens funktion och tillförlitlighet är en viktig förutsättning för hela Sveriges tillväxt och ekonomiska utveckling och därmed för ett konkurrenskraftigt svenskt näringsliv, inte minst för bl.a. industrin, gruvorna och besöksnäringen. Utskottet vill särskilt betona att infrastrukturens kvalitet har stor betydelse för att stärka den internationella konkurrenskraften för näringslivet. Utskottet vill även särskilt lyfta fram betydelsen av förbättrade pendlingsmöjligheter mellan arbetsplatser och bostäder. Utskottet vill dessutom särskilt framhålla att det delar regeringens bedömning att det finns ett stort behov av förstärkningar av vägnätet och järnvägsinfrastrukturen för att bl.a. främja den industriella gröna omställningen i norra Sverige.

När det gäller motionsförslagen om näringslivspotten kan utskottet konstatera att det genom den förra nationella planen för transportinfrastrukturen infördes en näringslivspott, vilken har kommit att bli en viktig del i att markera den näringslivspolitiska betydelse som infrastrukturen och därmed den nationella planen har.

Sammanfattningsvis vill utskottet framhålla att arbetet för att nå målen om ett transportsystem för näringslivet i hela Sverige nu har intensifierats. Utskottet konstaterar att de frågor om näringslivets transportbehov som tas upp i motionerna är väl uppmärksammade och att det därför inte finns skäl att för närvarande vidta någon åtgärd med anledning av motionsförslagen. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2023/24:400 (SD) yrkandena 1, 14 och 17, 2023/24:414 (SD) yrkande 42, 2023/24:421 (SD) yrkande 1, 2023/24:425 (SD) yrkande 7, 2023/24:432 (SD) yrkande 3, 2023/24:443 (SD) yrkande 3, 2023/24:445 (SD) yrkande 9, 2023/24:1373 (KD) yrkande 1, 2023/24:2023 (S) yrkande 2 och 2023/24:2625 (S) yrkande 3.

Ur avsnittet "Näringslivets transportbehov" i betänkandet, som även gäller punkterna 3 och 9. Läs betänkandet

Utskottet kan inledningsvis konstatera att det på olika platser i hela landet finns många angelägna infrastrukturprojekt som syftar till att främja tillväxt, regional utveckling och en omställning till ett långsiktigt hållbart transportsystem. Utskottet uppskattar det stora engagemang och intresse som infrastrukturfrågorna väcker runt om i landet. Detta engagemang synliggörs tydligt i det stora antal motionsyrkanden om olika infrastrukturprojekt som behandlas i detta avsnitt.

Utskottet väljer att behandla dessa yrkanden sammanhållet mot bakgrund av den rollfördelning inom planeringsprocessen som har gällt alltsedan riksdagens beslut med anledning av 1993 års infrastrukturproposition (prop. 1992/93:176, bet. 1992/93:TU35, rskr. 1992/93:446). Av detta följer att riksdagens roll i första hand bör vara att ange övergripande mål och riktlinjer för planeringen, fastställa finansiella ramar, säkerställa en god kontroll av statens finanser och skapa förutsättningar för en effektiv organisation för att förvalta avsatta resurser. Riksdagens uppgift är alltså inte att ta ställning till enskilda infrastrukturprojekt. Beslut om vilka infrastrukturåtgärder som ska vidtas under den aktuella planperioden fattas genom den långsiktiga åtgärdsplaneringen, som utmynnar i den nationella plan som fastställs av regeringen och de länsplaner som fastställs av respektive länsplaneupprättare.

I de nu aktuella motionerna lämnas i flera fall förslag som rör nationella infrastrukturprojekt som omfattas av åtgärdsplanerna som fastställs på grundval av de övergripande beslut och med de medel som riksdagen har fattat beslut om. Enligt utskottets mening kan det antas att syftet med många av dessa motionsförslag kommer att tillgodoses, även om de inte alltid kommer till utförande så tidigt i planeringsperioden som motionärerna hade önskat.

Sammanfattningsvis avstyrker utskottet de här behandlade motionsförslagen. Dessa har återgetts i det föregående och finns dessutom förtecknade i bilaga 2 till detta betänkande.

Ur avsnittet "Andra infrastrukturprojekt" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis betona att i många delar av landet är vägnätet avgörande för tillgängligheten och därmed möjligheten att bo, leva och verka i hela landet. De enskilda vägarna har en mycket viktig roll i det samlade svenska vägnätet. Utskottet är mycket medvetet om att förutsättningarna för vägar på landsbygden är delvis annorlunda än för vägar i mer tätbefolkade områden och vill därför särskilt betona att det är viktigt med ett gott vägunderhåll på samtliga vägar.

När det gäller motionen om det statliga ansvaret för de enskilda vägarna vill utskottet peka på att staten ger bidrag till enskilda vägar och att det finns en upparbetad ordning för hur väghållaransvaret fördelas mellan staten, kommunerna samt vägföreningar, samfällighetsföreningar och enskilda fastighetsägare. Utskottet finner inte anledning att för närvarande ändra på den gällande ordningen.

När det gäller motionen om att säkerställa resurser för att de enskilda vägarna ska ha en god standard vill utskottet betona att statsbidragen till enskilda vägar är en viktig förutsättning för att tillgodose transportbehovet på landsbygden. Utskottet välkomnar att riksdagens beslut med anledning av budgetpropositionen för 2024 innebär en förstärkning av vägunderhållet av enskilda vägar. Utskottet vill även betona att det i den nationella planen finns medel avsatta för bidraget till drift av enskilda vägar. Dessutom vill utskottet påminna om att frågan om bl.a. bärighet uppmärksammas av Trafikverket i inriktningsunderlaget för den kommande nationella planen. När det gäller motionsförslag om att se över och utreda stöden till enskilda vägar kan utskottet konstatera att regeringen har gett en utredare i uppdrag att se över reglerna för statsbidrag till enskild väghållning. Utskottet välkomnar detta och ser fram emot att ta del av utredningsresultaten.

Mot den bakgrunden konstaterar utskottet att de frågor som tas upp i motionerna är väl uppmärksammade och att det inte finns skäl att för närvarande vidta någon åtgärd med anledning av motionsförslagen. Därför avstyrker utskottet motionerna 2023/24:414 (SD) yrkande 40, 2023/24:1356 (S) yrkande 1, 2023/24:1647 (C), 2023/24:1681 (KD) och 2023/24:2465 (C) yrkande 60.

Ur avsnittet "Enskilda vägar" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis peka på att huvudprincipen är att statliga infrastrukturinvesteringar ska finansieras med anslag men att riksdagen kan besluta att investeringar får finansieras på något annat sätt. Det kan handla om de finansieringsformer som tas upp i några av motionerna, t.ex. trängselskatt, infrastrukturavgifter, medfinansiering och offentlig-privat samverkan (OPS). Utskottet har inget att invända mot den nuvarande ordningen. När det gäller motionsförslaget om principerna för medfinansiering har utskottet tidigare betonat att statliga infrastruktursatsningar bör styras utifrån nationella behov. Utskottet har inte ändrat inställning i denna fråga. En statlig medfinansiering grundas på samhällsekonomiska analyser, och prioriteringar görs med utgångspunkt i de transportpolitiska målen. När det gäller motionsförslaget om att järnvägsprojekt bör drivas i bolagsform och projektfinansieras konstaterar utskottet att Trafikverket har delat in sin verksamhet i olika verksamhetsområden, där två av verksamhetsområdena planerar och bygger bl.a. järnvägar. Utskottet har inga synpunkter på hur myndigheten organiserar sin verksamhet. När det gäller frågan om finansieringsformer välkomnar utskottet att regeringen inför nästa nationella plan har låtit Trafikverket bedöma tillkommande finansiering utöver den ekonomiska planeringsramen. Utskottet ser fram emot att ta del av regeringens bedömning och fortsatta hantering av denna fråga.

När det gäller frågan om att utreda behovet av att införa investeringsstöd för flygplatser vill utskottet peka på att det redan finns möjlighet till ett investeringsstöd till icke-statliga flygplatser och att statlig medfinansiering får beviljas för byggande av flygplatsanläggningar som tillgodoser ett allmänt kommunikationsbehov. Utskottet vill i sammanhanget även påminna om att det årligen anslås medel för utgifter för långsiktig infrastrukturplanering genom anslaget 1:1 Utveckling av statens infrastruktur och att detta anslag även innefattar luftfart.

När det gäller motionsförslagen om att intäkterna från Öresundsbron ska finansiera regionala infrastrukturinvesteringar vill utskottet påminna om att väg- och järnvägsintäkterna ska användas till att betala tillbaka lånen som finansierade bygget av bron. Skulden beräknas vara återbetald senast 2050. När det gäller motionsförslaget om hanteringen av trängselskatt och vägavgifter konstaterar utskottet att Transportstyrelsen har tagit fram rutiner för detta. Utskottet har inte anledning att ha synpunkter på myndighetens hantering av detta.

Utskottet konstaterar därmed att de frågor som tas upp i motionerna är väl uppmärksammade och avstyrker därför motionerna 2023/24:45 (SD), 2023/24:207 (KD), 2023/24:399 (SD) yrkande 2, 2023/24:400 (SD) yrkande 24, 2023/24:1102 (M), 2023/24:1878 (MP) yrkandena 6, 7 och 21, 2023/24:2086 (SD), 2023/24:2279 (M) yrkande 2, 2023/24:2346 (V) yrkande 4, 2023/24:2465 (C) yrkandena 1 och 61 samt 2023/24:2579 (C) yrkande 2.

Ur avsnittet "Finansiering av infrastruktur" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis påminna om att en del av transportpolitikens övergripande mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv transportförsörjning. Utskottet vill starkt framhålla vikten av att säkerställa att de medel som investeras i infrastruktur används på ett effektivt sätt. Utskottet vill därför betona att det är mycket viktigt att fokusera på infrastrukturinsatser som är samhällsekonomiskt lönsamma. Utskottet kan konstatera att det inom transportsektorn finns en lång tradition av att använda samhällsekonomiska analyser när man tar fram beslutsunderlag. Utskottet vill i sammanhanget understryka vikten av att dessa analyser är väl underbyggda och av god kvalitet. Samtidigt kan det konstateras att samhällsekonomiska analyser inte fångar allt som är relevant för att fatta beslut.

När det gäller de olika motionsförslagen om hur arbetet med samhällsekonomiska analyser bör gå till vill utskottet påminna om att Trafikverket har i uppdrag att utveckla och förvalta sådana metoder och modeller. Utskottet anser att det är angeläget med en kontinuerlig utveckling av de samhällsekonomiska metoder och modeller som används i infrastrukturplaneringen och välkomnar därför det arbete som görs inom myndigheterna för att säkerställa kvaliteten på de samhällsekonomiska analyserna. Utskottet förutsätter att utvecklingsarbetet inom området fortsätter och utgår från att myndigheterna inom transportsektorn fortsätter att utveckla och förfina arbetet i syfte att uppnå största möjliga effektivitet.

Därmed anser inte utskottet att det för närvarande finns skäl att ta något initiativ med anledning av motionsförslagen och avstyrker därför motionerna 2023/24:1249 (C) yrkande 2, 2023/24:2079 (M) yrkande 8, 2023/24:2081 (M) yrkande 4, 2023/24:2465 (C) yrkande 77 och 2023/24:2899 (S) yrkande 1.

Ur avsnittet "Samhällsekonomiska analyser" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet kan inledningsvis konstatera att en majoritet av alla större infrastrukturprojekt tenderar att bli kraftigt fördyrade och mycket försenade, bl.a. på grund av brist på tydliga incitament och en fungerande upphandling. Utskottet delar regeringens bedömning att det är problematiskt med de omfattande kostnadsökningar som sker i vissa infrastrukturprojekt. Det är ett problem som måste tas på stort allvar. Utskottet välkomnar därför Riksrevisionens granskningar inom området. Utskottet kan konstatera att Riksrevisionen de senaste åren vid flera tillfällen har identifierat brister i bl.a. effektivitet och kostnadskontroll i infrastrukturinvesteringar. Enligt utskottets mening agerade dessvärre inte den tidigare regeringen genom att vidta tillräckligt kraftfulla åtgärder för att vända den negativa utvecklingen. Detta var naturligtvis otillfredsställande, inte minst mot bakgrund av de stora belopp som satsas på transportinfrastrukturen. Utskottet välkomnar att detta är frågor som nu tydligt prioriteras av regeringen och utgår från att även Trafikverket fortsättningsvis prioriterar dem. Utskottet välkomnar därför de insatser som regeringen vidtar för att bl.a. noga följa Trafikverkets arbete kring kostnadskontroll. Utskottet vill understryka vikten av att komma till rätta med de ökande kostnaderna för infrastrukturprojekt. Det är därför viktigt med rättvisande kalkyler i samband med att de olika projekten läggs in i den nationella planen.

Utskottet vill vidare starkt understryka vikten av att statliga medel inom infrastrukturområdet används effektivt och att Trafikverket på ett systematiskt sätt arbetar med kostnadsreducerande åtgärder för att därigenom bidra till att de transportpolitiska målen uppnås. Utskottet vill liksom regeringen understryka att samhällsekonomisk lönsamhet ska vara vägledande vid prioritering av åtgärder i transportinfrastrukturen. Utskottet välkomnar att Trafikverket tydligt har lyft fram olika frågor om kostnadskontroll och effektivitet i inriktningsunderlaget inför nästkommande nationella plan, bl.a. att felaktiga kostnadsbedömningar snedvrider valet av investeringar. Utskottet vill understryka att en hög effektivitet ska eftersträvas och en god hushållning ska iakttas i all statlig verksamhet. Det är varje myndighetslednings uppgift att se till att verksamheten bedrivs effektivt och att varje myndighet hushållar väl med statens medel. När det gäller motionsförslagen om analys av upphandlingsformer kan utskottet konstatera att det är frågor som har utretts av bl.a. Trafikverket.

När det gäller motionsförslaget om externa kostnader kan utskottet konstatera att detta är en fråga som studeras av både Trafikanalys och Trafikverket. Utskottet delar regeringens bedömning att en förutsättning för att transportförsörjningen ska vara samhällsekonomiskt effektiv är att transportköparen betalar för alla de kostnader som transporten orsakar.

Utskottet konstaterar mot den bakgrunden att de frågor om kostnadskontroll och effektivitet som tas upp i motionerna är väl uppmärksammade och avstyrker därmed motionerna 2023/24:1663 (S), 2023/24:2000 (S) yrkande 2 i denna del, 2023/24:2465 (C) yrkande 2 och 2023/24:2625 (S) yrkandena 9 och 27.

Ur avsnittet "Kostnadskontroll och effektivitet" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill liksom tidigare år betona att arbetet med forskning, innovationer och nya smarta moderna transportlösningar är mycket viktigt för möjligheterna att nå de transportpolitiska målen. Satsningar på forskning och innovation är också angelägna för att fullt ut kunna tillvarata möjligheterna med den snabbt ökande digitaliseringen och ny teknik. Utskottet välkomnar därför att den nuvarande nationella infrastrukturplanen innebär att betydande belopp avsätts för forskning och innovation och att insatserna omfattar samtliga trafikslag och relevanta ämnesområden. Utskottet välkomnar också att Trafikverket i sitt senaste inriktningsunderlag inför nästkommande nationella infrastrukturplan lyfter fram betydelsen av forskning och innovation.

När det gäller motionsförslaget om att offentliga aktörer bör gå före och bygga resurseffektivt kan utskottet konstatera att Trafikverket är en stor upphandlare, och utskottet utgår från att verkets upphandlingar görs på ett sätt som bidrar till att uppnå största möjliga klimatnytta. Genom att forskning och innovation knyts närmare åtgärder i den ordinarie verksamheten kan innovationer snabbare komma till användning. Utskottet kan även konstatera att Trafikverket har ett utvecklat samarbete med såväl näringsliv som myndigheter. Verket ska genom sin forsknings- och innovationsverksamhet bidra till att stärka svensk forskning och innovation inom transportområdet. När det gäller motionsförslaget om utvecklingen av nya byggmetoder för järnväg kan utskottet konstatera att Trafikverket menar att landbroar kan vara en lösning i vissa fall.

Sammanfattningsvis vill utskottet understryka att ett effektivt och tillgängligt transportsystem kräver ny kunskap och nya innovativa lösningar. Utskottet konstaterar att det pågår ett omfattande arbete med forskning och innovation. Utskottet välkomnar detta och konstaterar att de frågor som tas upp i motionerna är väl uppmärksammade, och det finns därför inte skäl att för närvarande vidta någon åtgärd med anledning av motionsförslagen. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2023/24:400 (SD) yrkande 53 och 2023/24:2453 (C) yrkande 27.

Ur avsnittet "Forskning och innovation" i betänkandet. Läs betänkandet

Mot bakgrund av vad utskottet har anfört i detta betänkande föreslår utskottet att riksdagen lägger skrivelse 2023/24:135 Riksrevisionens rapport om nationell plan för transportinfrastrukturen till handlingarna.

Reservationer

1.

Ansvarsfördelningen inom infrastrukturplaneringen, punkt 1 (S, V, C, MP)

av Ulrika Heie (C), Gunilla Svantorp (S), Mattias Ottosson (S), Åsa Karlsson (S), Carina Ödebrink (S), Linus Lakso (MP), Zara Leghissa (S) och Kajsa Fredholm (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2023/24:1878 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 2,

2023/24:2346 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 3,

2023/24:2457 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 28,

2023/24:2625 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) yrkande 2,

2023/24:2897 av Linda W Snecker m.fl. (V) yrkande 4 och

2023/24:2899 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) yrkande 2.

Ställningstagande

Vi vill inledningsvis betona att infrastruktursatsningar inte sällan löper över decennier. Därför är långsiktighet och samsyn över partigränserna viktig. Under arbetet med att ta fram en ny nationell plan för transportinfrastrukturen behövs det enligt vår mening en bred politisk förankring och möjlighet att ta ett helhetsgrepp om vilka satsningar som ska göras under den kommande perioden. Vi menar att en infrastrukturberedning, med Försvarsberedningen som modell, bör inrättas, där samtliga riksdagspartier ingår för att tillsammans arbeta för långsiktighet och enighet inom trafikpolitikens område.

Det behövs enligt vår mening en större samsyn om vad som behöver göras. Det måste till ett längre perspektiv på så långsiktiga frågor och för nationen så avgörande beslut som investeringar i infrastruktur, inte minst när det gäller planeringen av järnvägarna. I en infrastrukturberedning kan riksdagens partier arbeta tillsammans, möta branschens aktörer och ta del av utmaningar och möjligheter på samma sätt som Försvarsberedningen gör. En infrastrukturberedning bör kunna lämna förslag på insatser som behöver göras för infrastrukturen som helhet. En infrastrukturberedning skulle ge riksdagens partier möjlighet att samlas kring transportbehoven och göra det möjligt att samla en bred kompetens inom området. Vi menar att transportinfrastruktur är ett kompetensområde som är alltför stort och av alltför stor vikt för Sveriges framtid och samhällets utformning för att endast ligga under regeringen. Att inrätta en infrastrukturberedning är enligt vår mening också viktigt mot bakgrund av att ett nytt säkerhetspolitiskt läge har uppkommit där nya krav ställs och där robustheten i våra kommunikationssystem behöver öka.

2.

Infrastrukturplanering, punkt 2 (S, V, MP)

av Gunilla Svantorp (S), Mattias Ottosson (S), Åsa Karlsson (S), Carina Ödebrink (S), Linus Lakso (MP), Zara Leghissa (S) och Kajsa Fredholm (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2023/24:996 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 35,

2023/24:1519 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkandena 31 och 39,

2023/24:2345 av Linda W Snecker m.fl. (V) yrkande 5,

2023/24:2625 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) yrkande 17 och

2023/24:2897 av Linda W Snecker m.fl. (V) yrkandena 1 och 2,

bifaller delvis motion

2023/24:1676 av Mattias Jonsson och Johan Büser (båda S) yrkande 2 och

avslår motionerna

2023/24:728 av Magnus Resare (M),

2023/24:969 av Camilla Brunsberg (M) yrkandena 7 och 8,

2023/24:1022 av Kalle Olsson och Anna-Caren Sätherberg (båda S),

2023/24:1118 av Jan Ericson (M),

2023/24:1373 av Gudrun Brunegård (KD) yrkande 2,

2023/24:2000 av Kristoffer Lindberg m.fl. (S) yrkande 2 i denna del,

2023/24:2146 av Saila Quicklund (M) och

2023/24:2465 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkandena 3 och 28.

Ställningstagande

Transportpolitikens övergripande mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Sverige ska ha ett transportsystem som tillgodoser behovet av transporter för personer och näringsliv och samtidigt klarar klimatmålet och övriga miljömål samt målen för trafiksäkerhet och hälsa. Vi vill understryka att det krävs en omställning av transportsystemet där klimatmålen står i fokus, och vi menar att målet måste vara ett utsläppsfritt och transporteffektivt samhälle. I sammanhanget är det viktigt att komma ihåg att många grundläggande aspekter av transportsystemet bestäms när man bygger transportinfrastrukturen, men också när man planerar för bostäder och samhällsservice. Vi kan konstatera att både kommuner och regioner spelar en viktig roll i omställningen till ett transporteffektivt samhälle, och av den anledningen behöver samordningen i den fysiska planeringen mellan lokal, regional och nationell nivå förbättras.

Vi menar att transportpolitiken måste säkerställa god mobilitet i hela landet och en välfungerande godstransportinfrastruktur på ett sätt som säkerställer att klimatmålet till 2030 nås. Den nationella transportpolitiken behöver göra det tydligt att frågor som rör klimat och miljö ska få företräde framför insatser som gynnar ökad vägtrafik. Vi vill i sammanhanget lyfta fram vikten av att staten arbetar för att främja transporteffektiviteten, bl.a. genom att Trafikverket arbetar målstyrt i stället för prognosbaserat. Regeringen bör mot den bakgrunden ge Trafikverket i uppdrag att använda en målstyrd planering och verksamhet, där klimatmålen är överordnade och utgör den styrande principen för framtidens infrastruktur. Vi kan konstatera att det finns en stark kritik mot den samhällsekonomiska modell som används i dag, och vi vill betona att Trafikverkets prognoser och beräkningsmodeller behöver bli mer transportmedelsneutrala. De måste fokusera på transportsektorns klimatomställning och hur Sveriges befolkning faktiskt vill resa. Vi vill påminna om att det i många år har uppmärksammats att det är orimligt att infrastrukturplaneringen utgår från prognoser om ökad vägtrafik i stället för att vara styrd av de klimatmål som riksdagen har antagit. För att uppnå en transportplanering som är i enlighet med transportsektorns klimatmål 2030, och därmed för ett mer transporteffektivt samhälle, krävs det en mer målstyrd och mindre prognosstyrd planering. Vi vill i det sammanhanget betona vikten av en transportmedelsneutral samhällsekonomisk beräkningsmodell som har en tydlig koppling till klimatmålen.

Ur avsnittet "Regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om nationell plan för transportinfrastrukturen" i betänkandet. Läs betänkandet