Flygplatshavarnas kostnader för säkerhetskontroller

Det gemensamma avgiftssystem för säkerhetskontroll av passagerare och deras bagage som Sverige tillämpar är utformat i enlighet med gällande EU-regler. De kostnader som flygplatserna har för säkerhetskontroll påverkas av förändringar i flygföretagens utbud och det totala antalet transporterade passagerare. Utskottet konstaterar att den kraftigt minskade flygtrafik som uppstod till följd av covid-19-pandemin medförde en kraftig minskning av intäkterna till avgiftsutjämningssystemet och att en extraordinär situation uppstod inom luftfartssystemet. Eftersom luftfartsskyddet är reglerat på global nivå gick det inte att minska skyddsåtgärderna i samma utsträckning som resandet minskade eftersom de var tvungna att upprätthållas på en viss nivå. Det allvarliga underskott som uppstod i avgiftssystemet finns fortfarande kvar efter utgången av 2023.

På grund av den mycket stora påverkan som covid-19-pandemin innebar för luftfarten välkomnar utskottet regeringens förslag till ändringar i lagen (2004:1100) om luftfartsskydd. Utskottet ser positivt på att förslaget innebär att flygplatshavarnas kostnader för säkerhetskontroller av passagerare och deras bagage till viss del ska få täckas på annat sätt än av en avgift om det behövs för att hantera de ekonomiska effekterna av spridningen av sjukdomen covid-19. Utskottet noterar att de lagändringar som föreslås innebär att möjligheten att vidta åtgärder kommer att vara tidsbegränsad och gäller fr.o.m. den 1 augusti 2024 t.o.m. den 31 juli 2025.

Utskottet noterar också i sammanhanget att regeringen i vårändrings-budgeten för 2024 föreslår en ökning av anslaget 1:12 Transportstyrelsen med 1 035 miljoner kronor och att anslaget även får användas för att täcka ackumulerat underskott i det gemensamma avgiftsutjämningssystemet för säkerhetskontroll av passagerare och deras bagage (prop. 2023/24:1 utg.omr. 22).

Utskottet anser sammanfattningsvis att regeringens lagförslag är ändamålsenligt utformat. Därmed anser utskottet att riksdagen bör bifalla regeringens proposition och avslå motion 2023/24:2890 (MP).

Reservation

Regeringens lagförslag (MP)

av Linus Lakso (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2890 av Linus Lakso m.fl. (MP) och

avslår proposition 2023/24:116 punkterna 1 och 2.

Ställningstagande

Covid-19-pandemin slog hårt mot i princip alla sektorer i samhället, och många har ännu inte återhämtat sig helt. Allt från turism till kollektivtrafik har tappat stora intäkter, men långt ifrån alla sektorer har tilldelats statliga subventioner för att täcka de intäktsgap som uppstått. Även flygsektorn tappade mycket intäkter och som ett svar på detta fick de regionala flygplatserna 100 miljoner kronor i driftsstöd av den dåvarande socialdemokratiska regeringen i början av 2022. Till detta kommer att även Tidöregeringen i budgetpropositionen för 2024 gjorde en kraftig ökning av driftsstödet till kommunala flygplatser med upphandlad trafik samt de s.k. beredskapsflygplatserna. Jag kan därmed konstatera att över 200 miljoner skattekronor redan har tillförts flygnäringen. Till detta kommer nu att regeringen genom den nu aktuella propositionen öppnar för ytterligare statliga subventioner, denna gång i miljardklassen. Jag noterar i detta sammanhang det förslag som regeringen har lämnat i vårändringsbudgeten för 2024 om att tillföra över 1 miljard kronor extra för att undvika kraftiga avgiftshöjningar för flygbolagen med anledning av det gemensamma avgiftsutjämningssystemet för säkerhetskontroll av passagerare och deras bagage. Jag anser att ytterligare statligt stöd till flygsektorn inte ska vara mer prioriterat än stöd till exempelvis sjukvården och kollektivtrafiken.

I ett fossilfritt samhälle behöver hållbara transporter vara både tillgängliga och välfungerande. Jag anser att staten behöver bidra till att driva på samhällets omställning från fossilt till fossilfritt och att järnvägen spelar en helt avgörande roll för det fossilfria samhällets hållbara transportsystem. Järnvägsinvesteringar är långsiktiga och förhållandevis tidskrävande och behöver därför inledas i god tid för att Sveriges juridiskt bindande nationella och europeiska klimatmål ska kunna nås. Utöver att det försvårar för Sverige att nå sina juridiskt bindande klimatåtaganden anser jag att ett statligt stöd i miljardklassen till det överlägset mest koldioxidintensiva transportslaget är en mycket dålig investering eftersom vi har en järnväg som samtidigt är i ett oerhört stort behov av investeringar.

Därmed anser jag att riksdagen bör avslå regeringens proposition 2023/24:116 Flygplatshavarnas kostnader för säkerhetskontroller.

Särskilt yttrande

Regeringens lagförslag (V)

Linda W Snecker (V) anför:

I propositionen föreslår regeringen ändringar i lagen (2004:1100) om luftfartsskydd som innebär att flygplatshavarnas kostnader för säkerhetskontroller av passagerare och deras bagage till viss del ska få täckas på annat sätt än av en avgift om det behövs för att hantera de ekonomiska effekterna av covid-19-pandemin.

Jag noterar i sammanhanget att regeringen i vårändringsbudgeten för 2024 samtidigt föreslår att anslagsmedel om drygt 1 miljard kronor tillförs för att täcka ett ackumulerat underskott t.o.m. 2022 i det gemensamma avgiftsutjämningssystemet för säkerhetskontroll av passagerare och deras bagage som uppstått till följd av den kraftigt minskade flygtrafiken under covid-19-pandemin (prop. 2023/24:99). Jag konstaterar att flyget därmed är det enda trafikslag som föreslås få öronmärkta medel i vårändringsbudgeten. Jag anser att detta rimmar illa med regeringens uttalade mål att vardagsresandet ska underlättas och att det inte heller går ihop med principen om att det är förorenaren som själv ska betala för sina utsläpp, vilket regeringen också påstår sig stå bakom.

Jag har inget att invända mot att det införs en möjlighet till ett sådant avsteg som regeringen föreslår i propositionen. Däremot anser jag att det är flygbolagen själva som ska stå för kostnaderna och jag vänder mig därmed emot att regeringen i ett nästa steg använder skattemedel för att täcka upp flygplatshavarnas kostnader för att, som regeringen uttrycker det, i möjligaste mån undvika kraftiga avgiftshöjningar.

Ur avsnittet "Regeringens lagförslag" i betänkandet. Läs betänkandet