Kollektivtrafikfrågor

Utskottet vill inledningsvis påminna om att transportsektorn i dag står för nästan en tredjedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser. Transportsystemets omställning är således av central betydelse om de långsiktiga klimatmålen ska nås. Utskottet har mot den bakgrunden vid flera tillfällen framhållit att omställningen till ett långsiktigt hållbart transportsystem är en av de största utmaningar som transportpolitiken står inför. Utskottet vill understryka att en viktig del i att nå klimatmålet för transportsektorn är att öka resandet med klimatsmarta transporter. Det innebär bl.a. att fler människor ska välja att resa med kollektivtrafiken och att kollektivtrafikens andel av persontransporterna därmed ska öka. Utskottet vill i sammanhanget därför påminna om etappmålet i miljömålssystemet för att öka andelen gång-, cykel- och kollektivtrafik: Andelen persontransporter med kollektivtrafik, cykel och gång i Sverige ska vara minst 25 procent 2025, uttryckt i personkilometer.

Utskottet betonar i sammanhanget att det är de regionala kollektivtrafikmyndigheterna som har det övergripande ansvaret för kollektivtrafiken i respektive län, och för att utarbeta regionala trafikförsörjningsprogram i vilka de strategiska målen för kollektivtrafikens utveckling och vad som ska omfattas av den allmänna trafikplikten fastslås.

Utskottet påminner om att kollektivtrafiken i Sverige finansieras till ca 50 procent med skattemedel och resterande 50 procent med biljettintäkter. Utskottet vill i sammanhanget också understryka att priset på biljetterna i den lokala och regionala kollektivtrafiken sätts efter politiska beslut på regional nivå och att det huvudsakliga statliga ansvaret består i att finansiera investeringar i infrastrukturen. Som en följd av pandemin minskade biljettintäkterna drastiskt, vilket drabbade de regionala kollektivtrafikmyndigheterna hårt. Konsekvenserna av pandemin är fortfarande kännbara för kollektivtrafikens aktörer som har svårt att återfå det passagerarunderlag man hade tidigare. Utskottet vill samtidigt hänvisa till kollektivtrafikbranschens gemensamma programförklaring för att nystarta kollektivtrafiken efter pandemin och som innehåller flera konkreta åtgärder som branschen själv kan vidta för att öka attraktiviteten och öka andelen kollektivtrafik inom landet liksom förslag på åtgärder på politisk nivå för kommuner, regioner och staten. Utskottet konstaterar i sammanhanget att det inom branschen pågår ett arbete med att hitta alternativa finansieringskällor för att kunna hålla biljettpriserna nere.

I fråga om motionsförslaget om att möjliggöra nya kollektiva transportlösningar vill utskottet understryka att arbetet med nya mobilitetslösningar är angeläget för att öka andelen resande med kollektivtrafik och därmed minska transportsektorns negativa miljö- och klimatpåverkan. Utskottet vill framhålla att en effektiv och tillgänglig kollektivtrafik kräver ny kunskap och nya innovativa lösningar och uppmärksammar därför särskilt de möjligheter som digitalisering, delningstjänster och kombinerad mobilitet kan erbjuda för att minska behovet av personbilstransporter i samhället. Utskottet vill även uppmärksamma pågående forskningsarbete och projekt som bedrivs av aktörer som Vinnova, K2 och VTI i syfte att underlätta framtidens kollektiva resande.

Utskottet anser sammanfattningsvis att åtgärder för att på olika stärka kollektivtrafiken i syfte att göra den mer attraktiv och effektiv är betydelsefulla för att nå de klimat- och transportpolitiska målen eftersom sådana åtgärder kan få fler människor att resa klimatsmart. Utskottet anser att frågan om en stärkt kollektivtrafik är väl uppmärksammad i sammanhanget och finner därför inte något skäl för att gå vidare med motionsförslagen. Motionerna 2023/24:957 (MP) yrkandena 1 och 2, 2023/24:996 (MP) yrkande 49, 2023/24:1519 (MP) yrkande 40, 2023/24:1566 (S), 2023/24:2345 (V) yrkandena 1, 2 och 4, 2023/24:2465 (C) yrkandena 5 och 9–11 samt 2023/24:2625 (S) yrkande 12 avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Stärkt kollektivtrafik" i betänkandet, som även gäller punkt 3. Läs betänkandet

Utskottet vill understryka betydelsen av att det ska vara enkelt att söka efter och köpa biljetter för att kunna utnyttja kollektivtrafikens möjligheter i hela landet och få fler människor att välja att resa kollektivt.

Utskottet konstaterar i sammanhanget att det finns en rad nättjänster som underlättar för resenärer att köpa och boka biljetter varhelst de befinner sig i landet, en utveckling som utskottet ser positivt på. Utskottet välkomnar också de initiativ som har tagits av branschen i syfte att öka andelen resenärer som väljer kollektivtrafiken och det arbete som bedrivs för att göra det enklare för resenärer att hitta och köpa biljetter, inklusive äldre och de som har någon form av funktionsnedsättning. Det ska även bli enklare att kombinera olika trafikslag och operatörer för resor inom landet. Därmed främjas enligt utskottets mening också ett hållbart resande. Utskottet noterar också Samtrafikens planer på att ta fram en ny nationell distributions- och försäljningslösning och att den nya distributionstjänsten för kollektivtrafikens biljetter baserar sig på en gemensam digital infrastruktur för inblandade parter.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2023/24:400 (SD) yrkandena 59 och 60, 2023/24:957 (MP) yrkandena 3 och 4, 2023/24:996 (MP) yrkande 50, 2023/24:2345 (V) yrkande 3, 2023/24:2457 (C) yrkande 31, 2023/24:2465 (C) yrkandena 6–8 och 2023/24:2705 (MP) yrkande 45.

Ur avsnittet "Biljettsystem" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis framhålla att färdtjänst kan vara avgörande för att personer med funktionsnedsättning ska kunna vara delaktiga i samhället och leva ett aktivt och självständigt liv. Därför har utskottet också i tidigare sammanhang framhållit att tillgång till färdtjänst i grunden är en demokratifråga som rör både rättigheter och levnadsvillkor. Därför vill utskottet understryka att alla som har lagstadgad rätt till färdtjänst också ska få det. Utskottet vill dock betona att tillhandahållandet av färdtjänst främst är ett kommunalt och regionalt ansvar, och att det därmed är kommunen eller den regionala kollektivtrafikmyndigheten som är ansvarig för att färdtjänst av god kvalitet finns.

Utskottet vill påminna om att färdtjänstlagen är en ramlag som ställer upp de yttre gränserna för tillämpningen, och att detaljerna i tillämpningen utformas av dem som tillämpar lagen, i det här fallet kommuner och regionala kollektivtrafikmyndigheter. De tillståndsprövande myndigheterna har således stora möjligheter att själva formulera riktlinjer som är mer eller mindre generösa.

Utskottet noterar samtidigt att beredning fortfarande pågår inom Regeringskansliet med anledning av betänkandet Särskilda persontransporter – moderniserad lagstiftning för ökad samordning (SOU 2018:58). Utskottet noterar likaså att beredningsarbete pågår baserat på det underlag som Trafikanalys lämnat till regeringen om tillståndsgivningen för färdtjänst. Avslutningsvis vill utskottet i sammanhanget också uppmärksamma de viktiga insatser som Myndigheten för delaktighet bidrar med i fråga om tillgång till färdtjänst. Det är enligt utskottets mening angeläget att myndigheten löpande följer upp möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att vara delaktiga i samhället.

Utskottet följer frågorna med stort intresse och förutsätter att de har hög prioritet för regeringen. Således finner utskottet för närvarande inte att det behöver ta något initiativ med anledning av motionerna 2023/24:350 (SD) yrkande 5, 2023/24:719 (M), 2023/24:919 (MP) yrkandena 1 och 2, 2023/24:1026 (S), 2023/24:1160 (SD), 2023/24:1802 (KD), 2023/24:1876 (MP) yrkande 8, 2023/24:2652 (SD) yrkandena 1–4 och 2023/24:2705 (MP) yrkandena 47 och 48 som därmed avstyrks.

Reservationer

1.

Stärkt kollektivtrafik, punkt 1 (S)

av Mattias Ottosson (S), Åsa Karlsson (S), Kadir Kasirga (S), Carina Ödebrink (S) och Jamal El-Haj (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2625 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) yrkande 12,

bifaller delvis motion

2023/24:2465 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkande 5 och

avslår motionerna

2023/24:957 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2,

2023/24:996 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 49,

2023/24:1519 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 40,

2023/24:1566 av Anna-Belle Strömberg och Peder Björk (båda S),

2023/24:2345 av Linda W Snecker m.fl. (V) yrkandena 1, 2 och 4 samt

2023/24:2465 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkandena 9–11.

Ställningstagande

Vi anser att en väl fungerande kollektivtrafik är en grundförutsättning för att klara både arbetspendling och resor på fritiden, och för att kraftigt öka andelen kollektivtrafikresenärer måste hela kollektivtrafiken få både ökad kapacitet och bättre kvalitet. Det ska enligt vår uppfattning vara tryggt och komfortabelt att resa kollektivt. På så vis kan vi utvidga arbetsmarknadsregionerna och därmed öka förutsättningarna för jobb och tillväxt. Kollektivtrafiken är även klimatsmart och avgörande för att vi ska klara klimatomställningen. Vi vill även framhålla att kollektivtrafik ska finnas också på obekväma arbetstider; det får inte bara vara vinstintresset som ska styra när kollektivtrafiken är tillgänglig.

2.

Stärkt kollektivtrafik, punkt 1 (V)

av Linda W Snecker (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2345 av Linda W Snecker m.fl. (V) yrkandena 1, 2 och 4 samt

avslår motionerna

2023/24:957 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2,

2023/24:996 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 49,

2023/24:1519 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 40,

2023/24:1566 av Anna-Belle Strömberg och Peder Björk (båda S),

2023/24:2465 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkandena 5 och 9–11 samt

2023/24:2625 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) yrkande 12.

Ställningstagande

Prisutvecklingen inom kollektivtrafiken, konstaterar jag, har länge varit oproportionerlig. Biljettpriserna har skenat och är i dag långt över priset på drivmedel eller konsumentprisindex. Därför bör regeringen utreda en ny modern lagstiftning som säkerställer kollektivtrafikens roll i klimatomställningen och som samtidigt förbjuder huvudmännen att höja priset mer än KPI. En modern klimatlag som syftar till att värna kollektivtrafikens tillgänglighet skulle garantera rätten till en överkomlig kollektivtrafik även framgent. Dessutom skulle lagen säkerställa att biljettpriserna inte används som ett sätt för regioner och kommuner att i övrigt öka sina intäkter.

För att möjliggöra branschens målsättning anser jag också att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag på en handlingsplan med lämpliga statliga åtgärder för hur kollektivtrafikens marknadsandel ska fördubblas till 2030.

För att öka klimatambitionerna med kollektivtrafiken och säkerställa förbättrad turtäthet, tydlig klimatprofil och förbättrad tillgänglighet anser jag vidare att regeringen bör införa ett nytt investeringsstöd för kollektivtrafiken, vilket även ska omfatta elektrifierade busslinjer med dithörande elbussflotta.

3.

Stärkt kollektivtrafik, punkt 1 (C)

av Ulrika Heie (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Ur avsnittet "Färdtjänst" i betänkandet. Läs betänkandet