Trafiksäkerhet

Utskottet vill inledningsvis lyfta fram att Sverige sedan länge är ett föregångsland inom trafiksäkerhetsområdet. Utskottet menar att det systematiska och förebyggande arbetet för ökad trafiksäkerhet, såsom förbättringar av fordon, infrastruktur och övervakning, har bidragit till att den långsiktiga utvecklingen går i rätt riktning. Utskottet delar regeringens bedömning att det sker en positiv utveckling av trafiksäkerheten. Trafiksäkerhetsarbetet, som utgår från nollvisionen, har bidragit till färre omkomna i trafiken, och i ett internationellt perspektiv är det svenska trafiksäkerhetsarbetet mycket framgångsrikt. Utskottet vill bl.a. framhålla den positiva utvecklingen när det gäller arbetet med vägars utformning och utvecklingen av säkerhet i fordonen.

Utskottet uppmärksammar att Trafikanalys har framfört att målet om en halvering av antalet omkomna är realistiskt för vägtrafiken om utvecklingen fram till 2030 följer nedgången de senaste två decennierna. Utskottet uppmärksammar även att Trafikverket har lyft fram att Sveriges systematiska arbete med att förbättra trafiksäkerheten har gett resultat men att antalet omkomna 2022 ligger över den nivå som inte får överskridas om etappmålet ska kunna nås 2030. Utskottet vill därför betona att antalet dödsolyckor måste börja minska för att det ska vara sannolikt att nå etappmålet till 2030. Utskottet bedömer att trafiksäkerhetsarbetet ger effekt men att ytterligare arbete krävs. Utskottet avser därför att noga följa den fortsatta utvecklingen. Trots att mycket har hänt sedan 1997 års beslut om nollvisionen krävs det även i fortsättningen ett mycket ambitiöst och ett än mer målinriktat trafiksäkerhetsarbete för att fortsätta att minska antalet omkomna och allvarligt skadade i trafiken. Utskottet välkomnar det trafiksäkerhetsarbete som utförs av de ansvariga myndigheterna inom området och vill särskilt betona att ett systematiskt arbete mot målen och samverkan mellan näringslivet, den offentliga sektorn och forskningen är av central betydelse. Utskottet betonar att det är viktigt att resultatet av insatserna årligen följs upp och analyseras i förhållande till målen och därefter redovisas till riksdagen.

Utskottet välkomnar det trafiksäkerhetsarbete som utförs inom myndigheterna. En del i det arbete som myndigheter och andra aktörer genomför är arbetet med aktionsplanen för en säker vägtrafik. Utskottet ser positivt på arbetet med planen som Trafikverket har tagit fram tillsammans med ett antal andra aktörer och på de resultat som dessa insatser förväntas ge. Utskottet vill även betona vikten av det engagemang för trafiksäkerhetsfrågor som finns i det civila samhället. Utskottet vill dessutom betona att de åtgärder för en säker infrastruktur som nu vidtas inom ramen för den nationella trafikslagsövergripande infrastrukturplanen innebär ett väsentligt bidrag till trafiksäkerhetsmålet.

När det gäller motionsförslagen om jämställdhet inom trafiksäkerhetsarbetet vill utskottet liksom tidigare år betona vikten av att transportsektorn blir mer jämställd och att den likvärdigt kan svara mot kvinnors och mäns transportbehov. När det gäller kvinnliga krockdockor konstaterar utskottet att denna fråga har uppmärksammats av myndigheterna och att det numera inom ramen för FN-samarbetet bl.a. finns en arbetsgrupp för jämlik krocksäkerhet. Utskottet vill i sammanhanget även uppmärksamma det arbete med kvinnliga krockdockor som pågår inom VTI.

När det gäller motionsförslaget om att tillgängliggöra Transportstyrelsens olycksdatabas Strada vill utskottet framhålla att en av de bärande tankarna bakom Strada är att informationen ska tillhandahållas flera olika aktörer i samhället. Utskottet betonar att syftet med Strada i stor utsträckning är att vara ett underlag för alla de olika aktörer som arbetar med trafiksäkerhet. Samtidigt vill utskottet liksom tidigare betona att Strada innehåller känsliga personuppgifter. Utskottet vill påminna om att lagen om Transportstyrelsens olycksdatabas reglerar hanteringen av personuppgifter i databasen för att skydda den enskildes personliga integritet.

När det slutligen gäller motionsförslaget om flyktingars och andra invandrares deltagande i trafiksäkerhetsarbetet vill utskottet peka på de insatser som görs av olika aktörer. Utskottet vill även framhålla att kunskapen om svenska trafikregler och trafikvanor torde underlätta integrationen samtidigt som trafikkunskap också är viktig för den egna säkerheten.

Utskottet bedömer sammanfattningsvis att det bedrivs ett ambitiöst arbete i Sverige för att på olika sätt höja trafiksäkerheten. De frågor som tas upp i motionerna är väl uppmärksammade och det finns enligt utskottets bedömning därför inte skäl att för närvarande vidta någon åtgärd. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2023/24:1850 (S), 2023/24:2395 (KD), 2023/24:2465 (C) yrkandena 26 och 27 samt 2023/24:2625 (S) yrkande 40.

Ur avsnittet "Trafiksäkerhetsarbetet" i betänkandet, som även gäller punkt 15. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis slå fast att frågor om hastighetsbegränsningar och hastighetsövervakning är centrala för trafiksäkerhetsarbetet. Det är enligt utskottets bedömning därför mycket viktigt att sätta rätt hastighetsgränser på våra vägar. Att sätta rätt hastighetsgränser och sedan övervaka att hastighetsgränserna också hålls av trafikanterna är en av de mest avgörande faktorerna för att nå det trafiksäkerhetspolitiska etappmålet för 2030.

När det gäller motionerna om hastighetsbegränsningar vill utskottet understryka att anpassningar av hastighetsgränserna till vägarnas utformning syftar till att rädda liv. Utskottet bedömer att det bedrivs ett aktivt arbete vid de ansvariga myndigheterna för att kontinuerligt se över och anpassa hastighetsgränserna på landets vägar och gator och vill liksom tidigare peka på vikten av att detta arbete sker i dialog med och i samverkan mellan aktörer på central, regional och lokal nivå. Utskottet konstaterar att frågan om anpassade hastighetsgränser har diskuterats mycket under senare år. Utskottet vill här särskilt uppmärksamma att sänkta hastighetsgränser på långa vägsträckor riskerar att öka restiden och därmed försvåra för människor att ta sig till arbete och fritidsaktiviteter, inte minst på landsbygden. En god tillgänglighet i hela Sverige är viktig för att det ska vara möjligt att bo, leva och verka i alla delar av vårt land. Utskottet kan konstatera att Trafikverket i mars 2023 avrapporterade ett uppdrag om att utveckla arbetet med hastighetsanpassningar. Trafikverket anför bl.a. att arbetssättet med hastighetsanpassningar behöver utvecklas framöver för att åstadkomma en så god trafiksäkerhet som möjligt utan alltför stor påverkan på tillgängligheten, särskilt när det gäller sträckor som är så långa att en hastighetssänkning resulterar i betydande restidsförluster. Utskottet konstaterar att Trafikverket menar att ökad framkomlighet nu kommer att vägas in i större utsträckning i arbetet med hastighetsanpassningar. Bland annat ska Trafikverket genomföra pilotprojekt för att testa olika lösningar. Utskottet välkomnar att denna fråga uppmärksammas i det fortsatta utvecklingsarbetet. Utskottet vill vidare betona att de pågående satsningarna på ett förbättrat vägunderhåll kommer att minska risken för hastighetsnedsättningar. Utskottet har tidigare uppmärksammat att många statliga vägar har fått sänkt hastighet på grund av bristande underhåll, och därför har utskottet välkomnat regeringens mål att landets vägar ska rustas upp. Utskottet vill återigen betona att ett gott vägunderhåll bidrar till både en god tillgänglighet och en förbättrad trafiksäkerhet.

När det gäller indelningen av hastighetsgränser kan utskottet konstatera att beslut om hastighetsgränser fattas av Trafikverket, länsstyrelserna och kommunerna. Utskottet vill betona att det är Trafikverkets uppgift att utarbeta riktlinjer och föreskrifter för hur de olika hastighetsgränserna bör användas. Utskottet ser liksom tidigare ingen anledning att ifrågasätta myndigheternas arbete inom detta område. I sammanhanget vill utskottet även peka på att variabla hastighetsbegränsningar används på flera vägsträckor i Sverige.

När det gäller frågan om bashastighet i tätort kan utskottet konstatera att den har utretts vid flera tillfällen och att frågan har uppmärksammats av olika myndigheter. Utskottet vill betona vikten av att åstadkomma säkra hastighetsnivåer och konstaterar att det finns en trend att hastighetsgränsen 50 kilometer i timmen minskar till förmån för hastighetsgränserna 30 eller 40 kilometer i timmen på det kommunala vägnätet. Utskottet vill understryka att kommunerna spelar en nyckelroll i den fortsatta utvecklingen av arbetet med hastighetsbegränsningar i tätorterna, inte minst när det gäller att anpassa tätorternas trafikmiljöer till fotgängares och cyklisters behov av säkerhet.

När det handlar om hastighetsbegränsningar vid förskolor och skolor vill utskottet starkt understryka vikten av fortsatta insatser för att skapa en säker trafikmiljö i anslutning till skolorna. Utskottet kan konstatera att höga hastigheter och komplicerade trafikmiljöer är viktiga anledningar till att barn skadas i trafiken. Utskottet vill peka på att det vidtas ett flertal olika åtgärder men vill samtidigt betona att det är en särskilt viktig fråga att fordonens hastighet anpassas till de förhållanden som råder vid förskolor och skolor. Utskottet vill i sammanhanget även framhålla att det är angeläget att samhället genom olika insatser verkar för och på olika sätt främjar att alla barn får en god kunskap om trafiksäkerhet.

När det gäller motionerna om insatser för förbättrad hastighetsefterlevnad vill utskottet understryka att hastighetsövervakning är ett centralt verktyg för att motverka hastighetsöverträdelser. Utskottet välkomnar därför att Polismyndigheten avser att öka insatserna för hastighetsefterlevnad. Enligt utskottets bedömning spelar trafiksäkerhetskameror i detta sammanhang en viktig roll. ATK fyller en viktig funktion, särskilt när polisens möjligheter till manuell övervakning är begränsade. Utskottet kan samtidigt konstatera att det finns en del problem med ATK som kan kopplas till nuvarande system med föraransvar vid fortkörning, exempelvis när det gäller möjligheten att identifiera föraren och driva in fortkörningsböter. Utskottet är medvetet om att ett införande av ägaransvar skulle kunna frigöra resurser inom Polismyndigheten och öka effektiviteten i systemet med ATK, men utskottet vill liksom tidigare framhålla att en tidigare utredning har visat att ett införande av ägaransvar vid fortkörning skulle riskera att strida mot de rättsprinciper som den svenska lagstiftningen bygger på, varför utskottet för närvarande inte är berett att vidta någon åtgärd i denna fråga.

När det gäller motionsförslaget om farthinder vill utskottet bl.a. peka på att Trafikverket driver projekt med digitala farthinder. När det slutligen gäller motionsförslaget om geostaket noterar utskottet att det är en teknisk lösning som kan användas för ökad hastighetsefterlevnad, vilket också uppmärksammas i den aktionsplan för säker vägtrafik som Trafikverket och andra aktörer har tagit fram. Utskottet finner inte anledning att vidta någon åtgärd med anledning av motionen om fri hastighet för elbilar.

Ur avsnittet "Hastighetsbegränsningar och hastighetsövervakning" i betänkandet, som även gäller punkterna 8 och 19. Läs betänkandet

Utskottet vill betona att det är viktigt att korsningar mellan vägar och järnvägar är säkra och att de utformas så att människor inte kommer till skada eller dödas i olyckor. Utskottet kan konstatera att det tyvärr sker olyckor men vill framhålla att det görs flera insatser för att öka säkerheten vid befintliga plankorsningar och att nya järnvägssträckor byggs utan plankorsningar. Utskottet välkomnar särskilt att Trafikverket arbetar med att förbättra säkerheten vid järnvägskorsningar med förhöjd olycksrisk. Utskottet konstaterar att de frågor som tas upp i motionen är väl uppmärksammade, och mot den bakgrunden ser utskottet för närvarande inte behov av att vidta någon åtgärd. Därmed avstyrker utskottet motion 2023/24:400 (SD) yrkande 39.

Ur avsnittet "Korsningar mellan väg och järnväg" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet kan inledningsvis konstatera att ansvariga myndigheter vidtar olika åtgärder för att förhindra olyckor på och kring våra vägar. Trots dessa åtgärder omkommer varje år 30–40 fotgängare i trafikolyckor och ca 20 personer till följd av hopp från broar. Detta är mycket allvarligt. Utskottet konstaterar att det finns ett aktörsgemensamt mål om att antalet suicid inom vägtransportområdet ska minska. Utskottet välkomnar att denna viktiga fråga uppmärksammas i den ovan refererade aktionsplanen för säker vägtrafik och att arbetet med bl.a. hoppskydd för att minska självmord pågår.

Vidare kan utskottet konstatera att antalet viltolyckor är på en hög nivå och att viltolyckorna sker över hela landet. Detta är enligt utskottets bedömning mycket oroande. Utskottet konstaterar även att växande viltstammar orsakar skador inte bara i trafiken utan också för olika verksamheter på landsbygden i olika delar av landet. Utskottet välkomnar att det pågår ett aktivt arbete inom bl.a. Trafikverket för att minska risken för viltolyckor, exempelvis genom att sätta upp viltstängsel, bygga djurpassager och prova ny teknik. Utskottet vill framhålla vikten av att fortsätta att kontinuerligt arbeta med att minska infrastrukturens barriäreffekter för djur och att skapa säkra passager.

Mot den bakgrunden ser utskottet för närvarande inte något behov av att från riksdagens sida vidta några åtgärder med anledning av motionsförslagen. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2023/24:26 (SD), 2023/24:41 (SD), 2023/24:259 (KD), 2023/24:759 (M) och 2023/24:2465 (C) yrkande 54.

Ur avsnittet "Stängsel och andra åtgärder för att förhindra olyckor" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis betona att tydliga trafikregler som följs av alla är av grundläggande betydelse för ett säkert trafiksystem. Enligt utskottets bedömning stämmer de svenska trafikreglerna väl överens med de som finns i andra länder, och utskottet kan konstatera att regelverket är resultatet av en löpande diskussion och kontinuerlig utveckling av trafiksäkerhetsfrågorna.

Med anledning av motionsförslaget om omkörning av skolbussar vid hållplatser vill utskottet starkt betona att barn och unga är en särskilt skyddsvärd grupp i trafiken och att barnperspektivet måste vara ständigt närvarande i trafiksäkerhetsarbetet. Utskottet välkomnar att åtgärder redan vidtas för att förbättra trafiksäkerheten vid skolor och busshållplatser och vill även särskilt lyfta fram vikten av fortsatt arbete för att höja säkerheten för skolelever genom bl.a. utformningen av vägar, påverkan på beteenden och kunskapsöverföring. Utskottet vill i sammanhanget även framhålla att det är angeläget att samhället genom olika insatser verkar för och på olika sätt främjar att alla barn får en god kunskap om trafiksäkerhet. När det gäller frågan om när förare ska ge bussar möjlighet att lämna en hållplats har utskottet inga synpunkter på det nuvarande regelverket.

Utskottet bedömer vidare att den nuvarande bestämmelsen om att förare har väjningsplikt mot det fordon som närmar sig från höger är ändamålsenlig och att det inte finns skäl att vidta någon åtgärd i fråga om skyltning vid trafikkorsningar och högerregelns tillämpning. När det gäller motionsförslaget om att utvärdera regelverket för obevakade övergångsställen utgår utskottet från att regeringen och de ansvariga myndigheterna följer frågan och vid behov vidtar lämpliga åtgärder. Utskottet bedömer vidare att det gällande regelverket är ändamålsenligt när det gäller avstånd mellan fordon och att det inte är motiverat att vidta någon åtgärd från riksdagens sida. Utskottet vill särskilt peka på den fortsatta teknikutvecklingen när det gäller fordon och ökad trafiksäkerhet.

När det gäller motionsförslaget om att införa ett pricksystem vid trafiköverträdelser konstaterar utskottet även i år att detta är en fråga som redan har utretts och att ingen åtgärd har vidtagits.

När det slutligen gäller frågan om fordon som stör ordningen, bl.a. genom att spela hög musik, konstaterar utskottet att polisen numera får utfärda böter på plats för den som spelar hög och störande musik. Utskottet noterar att polisen anser att detta både underlättar och effektiviserar arbetet med att lagföra denna typ av brott. Utskottet ser därför för närvarande inte något behov av att vidta någon åtgärd med anledning av motionsförslaget.

Utskottet bedömer sammanfattningsvis att de frågor som tas upp i motionerna är väl uppmärksammade och att det därför inte finns skäl att för närvarande vidta någon åtgärd. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2023/24:414 (SD) yrkandena 8, 9, 31 och 37, 2023/24:727 (M) och 2023/24:1458 (SD) yrkandena 4 och 6.

Ur avsnittet "Vissa trafikregler" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis slå fast att frågor om hastighetsbegränsningar och hastighetsövervakning är centrala för trafiksäkerhetsarbetet. Det är enligt utskottets bedömning därför mycket viktigt att sätta rätt hastighetsgränser på våra vägar. Att sätta rätt hastighetsgränser och sedan övervaka att hastighetsgränserna också hålls av trafikanterna är en av de mest avgörande faktorerna för att nå det trafiksäkerhetspolitiska etappmålet för 2030.

När det gäller motionerna om hastighetsbegränsningar vill utskottet understryka att anpassningar av hastighetsgränserna till vägarnas utformning syftar till att rädda liv. Utskottet bedömer att det bedrivs ett aktivt arbete vid de ansvariga myndigheterna för att kontinuerligt se över och anpassa hastighetsgränserna på landets vägar och gator och vill liksom tidigare peka på vikten av att detta arbete sker i dialog med och i samverkan mellan aktörer på central, regional och lokal nivå. Utskottet konstaterar att frågan om anpassade hastighetsgränser har diskuterats mycket under senare år. Utskottet vill här särskilt uppmärksamma att sänkta hastighetsgränser på långa vägsträckor riskerar att öka restiden och därmed försvåra för människor att ta sig till arbete och fritidsaktiviteter, inte minst på landsbygden. En god tillgänglighet i hela Sverige är viktig för att det ska vara möjligt att bo, leva och verka i alla delar av vårt land. Utskottet kan konstatera att Trafikverket i mars 2023 avrapporterade ett uppdrag om att utveckla arbetet med hastighetsanpassningar. Trafikverket anför bl.a. att arbetssättet med hastighetsanpassningar behöver utvecklas framöver för att åstadkomma en så god trafiksäkerhet som möjligt utan alltför stor påverkan på tillgängligheten, särskilt när det gäller sträckor som är så långa att en hastighetssänkning resulterar i betydande restidsförluster. Utskottet konstaterar att Trafikverket menar att ökad framkomlighet nu kommer att vägas in i större utsträckning i arbetet med hastighetsanpassningar. Bland annat ska Trafikverket genomföra pilotprojekt för att testa olika lösningar. Utskottet välkomnar att denna fråga uppmärksammas i det fortsatta utvecklingsarbetet. Utskottet vill vidare betona att de pågående satsningarna på ett förbättrat vägunderhåll kommer att minska risken för hastighetsnedsättningar. Utskottet har tidigare uppmärksammat att många statliga vägar har fått sänkt hastighet på grund av bristande underhåll, och därför har utskottet välkomnat regeringens mål att landets vägar ska rustas upp. Utskottet vill återigen betona att ett gott vägunderhåll bidrar till både en god tillgänglighet och en förbättrad trafiksäkerhet.

När det gäller indelningen av hastighetsgränser kan utskottet konstatera att beslut om hastighetsgränser fattas av Trafikverket, länsstyrelserna och kommunerna. Utskottet vill betona att det är Trafikverkets uppgift att utarbeta riktlinjer och föreskrifter för hur de olika hastighetsgränserna bör användas. Utskottet ser liksom tidigare ingen anledning att ifrågasätta myndigheternas arbete inom detta område. I sammanhanget vill utskottet även peka på att variabla hastighetsbegränsningar används på flera vägsträckor i Sverige.

När det gäller frågan om bashastighet i tätort kan utskottet konstatera att den har utretts vid flera tillfällen och att frågan har uppmärksammats av olika myndigheter. Utskottet vill betona vikten av att åstadkomma säkra hastighetsnivåer och konstaterar att det finns en trend att hastighetsgränsen 50 kilometer i timmen minskar till förmån för hastighetsgränserna 30 eller 40 kilometer i timmen på det kommunala vägnätet. Utskottet vill understryka att kommunerna spelar en nyckelroll i den fortsatta utvecklingen av arbetet med hastighetsbegränsningar i tätorterna, inte minst när det gäller att anpassa tätorternas trafikmiljöer till fotgängares och cyklisters behov av säkerhet.

När det handlar om hastighetsbegränsningar vid förskolor och skolor vill utskottet starkt understryka vikten av fortsatta insatser för att skapa en säker trafikmiljö i anslutning till skolorna. Utskottet kan konstatera att höga hastigheter och komplicerade trafikmiljöer är viktiga anledningar till att barn skadas i trafiken. Utskottet vill peka på att det vidtas ett flertal olika åtgärder men vill samtidigt betona att det är en särskilt viktig fråga att fordonens hastighet anpassas till de förhållanden som råder vid förskolor och skolor. Utskottet vill i sammanhanget även framhålla att det är angeläget att samhället genom olika insatser verkar för och på olika sätt främjar att alla barn får en god kunskap om trafiksäkerhet.

När det gäller motionerna om insatser för förbättrad hastighetsefterlevnad vill utskottet understryka att hastighetsövervakning är ett centralt verktyg för att motverka hastighetsöverträdelser. Utskottet välkomnar därför att Polismyndigheten avser att öka insatserna för hastighetsefterlevnad. Enligt utskottets bedömning spelar trafiksäkerhetskameror i detta sammanhang en viktig roll. ATK fyller en viktig funktion, särskilt när polisens möjligheter till manuell övervakning är begränsade. Utskottet kan samtidigt konstatera att det finns en del problem med ATK som kan kopplas till nuvarande system med föraransvar vid fortkörning, exempelvis när det gäller möjligheten att identifiera föraren och driva in fortkörningsböter. Utskottet är medvetet om att ett införande av ägaransvar skulle kunna frigöra resurser inom Polismyndigheten och öka effektiviteten i systemet med ATK, men utskottet vill liksom tidigare framhålla att en tidigare utredning har visat att ett införande av ägaransvar vid fortkörning skulle riskera att strida mot de rättsprinciper som den svenska lagstiftningen bygger på, varför utskottet för närvarande inte är berett att vidta någon åtgärd i denna fråga.

När det gäller motionsförslaget om farthinder vill utskottet bl.a. peka på att Trafikverket driver projekt med digitala farthinder. När det slutligen gäller motionsförslaget om geostaket noterar utskottet att det är en teknisk lösning som kan användas för ökad hastighetsefterlevnad, vilket också uppmärksammas i den aktionsplan för säker vägtrafik som Trafikverket och andra aktörer har tagit fram. Utskottet finner inte anledning att vidta någon åtgärd med anledning av motionen om fri hastighet för elbilar.

Ur avsnittet "Hastighetsbegränsningar och hastighetsövervakning" i betänkandet, som även gäller punkterna 2 och 19. Läs betänkandet

Utskottet välkomnar regeringens förslag till ändring i körkortslagen. Ändringen innebär att en prövotid på ett år införs för körkort med behörigheten AM, och utskottet delar regeringens bedömning att detta kommer att öka trafiksäkerheten. Lagändringen syftar bl.a. till att det ska finnas incitament för unga förare att utveckla sina kunskaper och förbättra sin lämplighet som förare. Utskottet menar att det är viktigt att det blir tydligt för unga och nyblivna förare att de inte kan anses fullärda och att AM-behörigheten därför är på prov under en period. Regeringens förslag innebär bl.a. att utbildningen måste göras om för den som får sin AM-behörighet återkallad, vilket enligt utskottets bedömning bör leda till att ett större fokus riktas mot att på ett bättre sätt tillgodogöra sig utbildningen.

Utskottet anser att regeringens lagförslag är ändamålsenligt och väl avvägt, bl.a. i fråga om prövotidens längd och tidpunkten för ikraftträdande. Utskottet konstaterar att det inte har väckts några följdmotioner med anledning av propositionen. Utskottet föreslår därmed att riksdagen bifaller regeringens lagförslag.

Ur avsnittet "Prövotid för körkortsbehörigheten AM" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis understryka att det är viktigt att Sverige har ett enkelt och ändamålsenligt förarutbildningssystem som både håller hög kvalitet och innebär en smidig process för körkortstagaren.

När det gäller motionsförslagen om förarutbildningen och dess innehåll vill utskottet betona att en grundläggande förutsättning för en säker vägtrafik är att fordonsförare är både välutbildade och ansvarstagande. Vidare är det enligt utskottets bedömning viktigt att förarutbildningen inte innebär onödigt krångel för körkortstagaren, och det är därför angeläget att fortlöpande se över förarutbildningen. Utskottet vill här hänvisa till att det pågår ett arbete kring förarutbildningssystemet både på EU-nivå och här i Sverige. Utskottet vill lyfta fram att EU-kommissionen har lagt fram ett förslag till ett nytt körkortsdirektiv som innebär att körkortsreglerna ska moderniseras. Förslaget behandlas av Europaparlamentet och ministerrådet inom ramen för det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och utskottet följer denna fråga. Utskottet välkomnar vidare att regeringen har gett Transportstyrelsen i uppdrag att göra en översyn av det svenska förarutbildningssystemet och att föreslå nödvändiga författningsändringar. Myndigheten ska i detta arbete hålla sig informerad om revideringen av körkortsdirektivet. Regeringsuppdraget ska redovisas hösten 2024, och utskottet ser fram emot att ta del av denna redovisning. Mot den bakgrunden är utskottet inte berett att för närvarande vidta någon åtgärd när det gäller förarutbildningens innehåll och utformning.

I fråga om motionsförslaget om att göra det svårare att bedriva illegal utbildningsverksamhet kan utskottet konstatera att det finns flera allvarliga problem med s.k. svarta trafikskolor. Utskottet vill påminna om att riksdagen därför har beslutat om olika åtgärder mot illegal utbildningsverksamhet. Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2023, och utskottet är inte berett att redan nu vidta någon ny åtgärd i denna fråga. När det gäller motionsförslaget om fusk vid förarprov vill utskottet betona att sådant fusk är ett allvarligt hot mot trafiksäkerheten och att det ska vara kännbart för den som på olika sätt försöker vilseleda vid provet. Utskottet vill påminna om att riksdagen även här under 2022 beslutade om olika åtgärder. Som en följd av riksdagsbeslutet fattade regeringen i november 2022 beslut om ett antal förordningsändringar mot fusk vid förarprov, och utskottet är därför inte heller i denna fråga berett att för närvarande vidta någon ytterligare åtgärd. När det gäller motionsförslaget om att minska antalet handledartillstånd per person vill utskottet även i år påminna om att en begränsning av antalet elever per handledare redan har genomförts. Sedan december 2021 kan man få handledarskap för maximalt fem elever samtidigt.

När det gäller frågan om på vilka språk som kunskapsprovet kan göras vill utskottet peka på vikten av att körkortstagare kan visa att de har de kunskaper som behövs för att framföra ett fordon, oavsett deras språkkunskaper. När det gäller motionsförslaget om bokning av uppkörningstider kan utskottet konstatera att trafikskolor som ombud för sina elever redan nu kan boka prov. När det gäller motionsförslaget om skyltning av fordon som används vid övningskörning vill utskottet påminna om att det finns regler för detta. Utskottet anser att dessa är väl avvägda och att det för närvarande inte finns skäl att vidta någon åtgärd.

När det slutligen gäller motionsförslaget om körkortslån vill utskottet påminna om att riksdagen i december 2023 beslutade att möjligheten till nya körkortslån skulle upphöra från den 1 januari 2024. Utskottet kan konstatera att körkortslånet inte har fungerat som ett effektivt instrument för att öka anställningsbarheten i olika grupper och att intresset för lånet successivt har sjunkit sedan det infördes.

Utskottet bedömer sammanfattningsvis att det bedrivs ett ambitiöst arbete i både Sverige och EU inom förarutbildningsområdet och att de frågor som tas upp i motionerna är väl uppmärksammade och därför kan lämnas utan åtgärd. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2023/24:414 (SD) yrkandena 76 och 78–81, 2023/24:1187 (M), 2023/24:1319 (S), 2023/24:1458 (SD) yrkande 7, 2023/24:2090 (SD), 2023/24:2397 (KD) och 2023/24:2442 (SD).

Ur avsnittet "Förarutbildning och förarprov" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis påminna om att bestämmelserna om körkortets utformning och innehåll stegvis har harmoniserats inom EU sedan 1980-talet. Syftet är att uppnå gemensamma körkortsbestämmelser för att på så sätt möjliggöra den gemensamma transportpolitiken.

När det gäller motionsförslagen om körkortsfunktioner och fordonsintegrerade körkort kan utskottet konstatera att det finns en möjlighet att komplettera svenska körkort med ett lagringsmedium men att det hittills inte har funnits någon anledning att prioritera denna fråga. Utskottet är för närvarande inte berett att vidta någon åtgärd i denna fråga.

När det slutligen gäller frågan om digitala körkort kan utskottet konstatera att EU-kommissionen nyligen har lämnat förslag om detta. Förslaget behandlas av Europaparlamentet och ministerrådet inom ramen för det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och utskottet ser fram emot att följa denna fråga.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2023/24:199 (KD), 2023/24:414 (SD) yrkande 74, 2023/24:959 (MP) yrkandena 1 och 2 samt 2023/24:1372 (KD).

Ur avsnittet "Körkortens utformning och innehåll" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis tydligt slå fast att alkohol och narkotika inte hör hemma i trafiken. Utskottet ser med stor oro på att det trots detta förekommer alkohol och droger i trafiken – statistiken visar att i genomsnitt var 500:e bilist är rattfull. Detta är mycket bekymmersamt, och utskottet vill starkt understryka att den som har alkohol eller andra droger i kroppen är en livsfarlig bilförare.

Utskottet välkomnar därför det arbete mot alkohol och narkotika i trafiken som bedrivs och redovisas i den aktionsplan för säker vägtrafik som har tagits fram av olika aktörer. Utskottet konstaterar att de ansvariga myndigheterna och olika organisationer bedriver ett aktivt arbete för att på olika sätt förebygga och motarbeta rattfylleri, och utskottet menar att fler kontroller kan bidra till ökad nykterhet i trafiken och därmed även bättre trafiksäkerhet.

När det gäller motionsförslagen om alkobommar vill utskottet peka på att regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att dela ut bidrag för att etablera anläggningar för nykterhetskontroller i hamnar eller på andra ställen i anslutning till allmän trafik. Utskottet välkomnar detta och betonar att fler kontroller kan bidra till ökad nykterhet i trafiken. Utskottet anser att alkobommar är ett effektivt medel för att stärka trafiksäkerheten genom att de gör det möjligt att kontrollera och stoppa rattfylleri. Alkobommar är enligt utskottets bedömning en viktig kontrollmöjlighet för att förhindra att lastbils-, buss- och bilförare som kommer med färjor från andra länder i onyktert tillstånd kör in och trafikerar vägarna i Sverige.

När det gäller frågan om alkolås i fordon vill utskottet peka på att det pågår en snabb teknikutveckling som gör att fordonen blir både säkrare och smartare. Utskottet anser att en ökad användning av alkolås är mycket positiv. Utskottet ser positivt på nuvarande system med körkortsinnehav med villkor om alkolås och ser för närvarande inget behov av en översyn av regelverket.

Sammanfattningsvis menar utskottet att frågor om insatser mot alkohol och droger i trafiken är väl uppmärksammade i trafiksäkerhetsarbetet, och det finns därför inte skäl att för närvarande vidta någon åtgärd med anledning av motionsförslagen. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2023/24:401 (SD) yrkande 23, 2023/24:414 (SD) yrkandena 35 och 66, 2023/24:1458 (SD) yrkande 5 och 2023/24:1660 (S).

Ur avsnittet "Insatser mot alkohol och droger i trafiken" i betänkandet, som även gäller punkt 3. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis betona att både de medicinska krav som är gemensamma inom EU och de höga svenska ambitionerna när det gäller trafiksäkerhet ställer krav på att förare är kompetenta, inte minst från hälsosynpunkt. Detta förutsätter att Sverige har ett regelverk som effektivt fångar upp de förare som är olämpliga att framföra motorfordon.

När det gäller motionsförslagen om tester av äldre förare vill utskottet hänvisa till att nyttan med återkommande hälsokontroller av äldre förare redan har utretts av Transportstyrelsen som inte har funnit skäl att gå vidare i frågan. Konsekvenserna för körkortsinnehavare och den ökade kostnaden för hälso- och sjukvården skulle inte stå i proportion till den marginella säkerhetseffekt som förväntas uppnås. Utskottet konstaterar att de flesta äldre förare har lyckats anpassa sig till olika förändringar trots att trafikmiljön och trafikintensiteten har förändrats sedan de tog körkort. Stor körerfarenhet gör att många klarar även komplicerade situationer. När insikt och omdöme inte är försämrade verkar de flesta också vara medvetna om sina begränsningar och anpassar sitt körsätt därefter. Utskottet vill även påminna om att bestämmelserna om läkares anmälningsskyldighet ändrades 2010 för att avdramatisera anmälan och därmed göra det lättare att anmäla personer vars körkortsinnehav kan ifrågasättas av medicinska skäl. Utskottet menar att systemet med anmälningsskyldighet därmed tycks ha blivit mer effektivt för att hindra personer från att framföra motorfordon om de inte uppfyller de medicinska kraven för körkort. Utskottet noterar även att de medicinska kraven tas upp i förslaget till nytt körkortsdirektiv. Enligt utskottets bedömning finns det mot den bakgrunden inte någon anledning att för närvarande vidta åtgärder med anledning av motionsförslagen.

När det gäller motionsförslagen om synkontroller vill utskottet särskilt understryka vikten av att säkerställa att förare är säkra och kompetenta, och en grundläggande förutsättning för att framföra ett fordon på ett säkert sätt är att föraren har en god syn. Utskottet konstaterar att det enligt Transportstyrelsens bedömning är tveksamt om återkommande kontroller skulle vara samhällsekonomiskt försvarbara. Utskottet konstaterar att Transportstyrelsen menar att en eventuell ändring av reglerna skulle kräva lag- och förordningsändringar, och utskottet är för närvarande inte berett att ta initiativ till sådana ändringar. Utskottet kan vidare konstatera att Transportstyrelsen håller på att slutföra sitt föreskriftsarbete för att se över och revidera medicinföreskrifterna om syn.

Utskottet bedömer sammanfattningsvis att de frågor som tas upp i motionerna redan är väl uppmärksammade och därför kan lämnas utan åtgärd. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2023/24:140 (SD), 2023/24:414 (SD) yrkandena 83 och 84, 2023/24:1387 (KD), 2023/24:1690 (S) och 2023/24:2465 (C) yrkande 65.

Ur avsnittet "Synkontroller och tester för äldre vid körkortsförnyelse" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis lyfta fram att Sverige sedan länge är ett föregångsland inom trafiksäkerhetsområdet. Utskottet menar att det systematiska och förebyggande arbetet för ökad trafiksäkerhet, såsom förbättringar av fordon, infrastruktur och övervakning, har bidragit till att den långsiktiga utvecklingen går i rätt riktning. Utskottet delar regeringens bedömning att det sker en positiv utveckling av trafiksäkerheten. Trafiksäkerhetsarbetet, som utgår från nollvisionen, har bidragit till färre omkomna i trafiken, och i ett internationellt perspektiv är det svenska trafiksäkerhetsarbetet mycket framgångsrikt. Utskottet vill bl.a. framhålla den positiva utvecklingen när det gäller arbetet med vägars utformning och utvecklingen av säkerhet i fordonen.

Utskottet uppmärksammar att Trafikanalys har framfört att målet om en halvering av antalet omkomna är realistiskt för vägtrafiken om utvecklingen fram till 2030 följer nedgången de senaste två decennierna. Utskottet uppmärksammar även att Trafikverket har lyft fram att Sveriges systematiska arbete med att förbättra trafiksäkerheten har gett resultat men att antalet omkomna 2022 ligger över den nivå som inte får överskridas om etappmålet ska kunna nås 2030. Utskottet vill därför betona att antalet dödsolyckor måste börja minska för att det ska vara sannolikt att nå etappmålet till 2030. Utskottet bedömer att trafiksäkerhetsarbetet ger effekt men att ytterligare arbete krävs. Utskottet avser därför att noga följa den fortsatta utvecklingen. Trots att mycket har hänt sedan 1997 års beslut om nollvisionen krävs det även i fortsättningen ett mycket ambitiöst och ett än mer målinriktat trafiksäkerhetsarbete för att fortsätta att minska antalet omkomna och allvarligt skadade i trafiken. Utskottet välkomnar det trafiksäkerhetsarbete som utförs av de ansvariga myndigheterna inom området och vill särskilt betona att ett systematiskt arbete mot målen och samverkan mellan näringslivet, den offentliga sektorn och forskningen är av central betydelse. Utskottet betonar att det är viktigt att resultatet av insatserna årligen följs upp och analyseras i förhållande till målen och därefter redovisas till riksdagen.

Utskottet välkomnar det trafiksäkerhetsarbete som utförs inom myndigheterna. En del i det arbete som myndigheter och andra aktörer genomför är arbetet med aktionsplanen för en säker vägtrafik. Utskottet ser positivt på arbetet med planen som Trafikverket har tagit fram tillsammans med ett antal andra aktörer och på de resultat som dessa insatser förväntas ge. Utskottet vill även betona vikten av det engagemang för trafiksäkerhetsfrågor som finns i det civila samhället. Utskottet vill dessutom betona att de åtgärder för en säker infrastruktur som nu vidtas inom ramen för den nationella trafikslagsövergripande infrastrukturplanen innebär ett väsentligt bidrag till trafiksäkerhetsmålet.

När det gäller motionsförslagen om jämställdhet inom trafiksäkerhetsarbetet vill utskottet liksom tidigare år betona vikten av att transportsektorn blir mer jämställd och att den likvärdigt kan svara mot kvinnors och mäns transportbehov. När det gäller kvinnliga krockdockor konstaterar utskottet att denna fråga har uppmärksammats av myndigheterna och att det numera inom ramen för FN-samarbetet bl.a. finns en arbetsgrupp för jämlik krocksäkerhet. Utskottet vill i sammanhanget även uppmärksamma det arbete med kvinnliga krockdockor som pågår inom VTI.

När det gäller motionsförslaget om att tillgängliggöra Transportstyrelsens olycksdatabas Strada vill utskottet framhålla att en av de bärande tankarna bakom Strada är att informationen ska tillhandahållas flera olika aktörer i samhället. Utskottet betonar att syftet med Strada i stor utsträckning är att vara ett underlag för alla de olika aktörer som arbetar med trafiksäkerhet. Samtidigt vill utskottet liksom tidigare betona att Strada innehåller känsliga personuppgifter. Utskottet vill påminna om att lagen om Transportstyrelsens olycksdatabas reglerar hanteringen av personuppgifter i databasen för att skydda den enskildes personliga integritet.

När det slutligen gäller motionsförslaget om flyktingars och andra invandrares deltagande i trafiksäkerhetsarbetet vill utskottet peka på de insatser som görs av olika aktörer. Utskottet vill även framhålla att kunskapen om svenska trafikregler och trafikvanor torde underlätta integrationen samtidigt som trafikkunskap också är viktig för den egna säkerheten.

Utskottet bedömer sammanfattningsvis att det bedrivs ett ambitiöst arbete i Sverige för att på olika sätt höja trafiksäkerheten. De frågor som tas upp i motionerna är väl uppmärksammade och det finns enligt utskottets bedömning därför inte skäl att för närvarande vidta någon åtgärd. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2023/24:1850 (S), 2023/24:2395 (KD), 2023/24:2465 (C) yrkandena 26 och 27 samt 2023/24:2625 (S) yrkande 40.

Ur avsnittet "Trafiksäkerhetsarbetet" i betänkandet, som även gäller punkt 1. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis påminna om att det våren 2017 behandlade en proposition om förnyelse av svenska körkort för personer som är bosatta utanför EES. Propositionen lämnades till riksdagen med anledning av att EU-kommissionen hade identifierat ett antal frågor där den ansåg att Sverige inte hade uppfyllt sina skyldigheter enligt körkortsdirektivet. Utskottet vidhåller den uppfattning som det hade i frågan i samband med beredningen av propositionen. Där uppmärksammade utskottet bl.a. FN-svenskars situation, och utskottet utgick från att det var en fråga som skulle hanteras. Skälen för EU-bestämmelserna om att en stat endast får utfärda och förnya körkort för personer som bor permanent i landet är att det landet har bäst förutsättningar att bedöma den enskildes förhållanden. Utskottet anser att det därför är mindre lämpligt, och inte förenligt med det tredje körkortsdirektivet, att utfärda eller förnya svenska körkort för personer som bor permanent utomlands. Det kan i sammanhanget även tilläggas att EU-kommissionen våren 2023 lämnade ett förslag till nytt körkortsdirektiv. Utskottet finner därför inte anledning att nu vidta någon åtgärd i frågan. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2023/24:1092 (SD) yrkande 2 och 2023/24:1383 (KD).

Ur avsnittet "Förnyelse av svenska körkort utomlands" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet kan inledningsvis konstatera att det finns flera olika körkortsbehörigheter som alla har olika omfattning och regler. Det är körkortsbehörigheten som styr vilka fordon man får köra.

När det gäller frågan om körkort med villkorskod för automatväxlat fordon vill utskottet peka på att dagens regelverk innebär att det är möjligt att ta bort villkoret genom att göra ett manuellt körprov hos Trafikverket Förarprov.

I fråga om motionsförslagen om ändrade viktbestämmelser för B-körkort kan utskottet konstatera att EU-kommissionen våren 2023 lämnade ett förslag till nytt körkortsdirektiv, där det bl.a. föreslås att den som har haft B-körkort i två år ska få köra fordon som drivs av alternativa drivmedel med en totalvikt på upp till 4 250 kilo. Vidare kan det konstateras att Transportstyrelsen har utrett förutsättningarna för och lämpligheten av att införa en möjlighet att med B-körkort framföra fordon som är tyngre än vad man normalt får köra med den behörigheten. Utskottet konstaterar att Transportstyrelsen i juni 2023 fick ett nytt uppdrag som handlar om att utforma en försöksverksamhet där man kan ansöka om undantag från körkortslagen för att förare med B-körkort ska kunna framföra lastbilar utan släp som drivs av alternativa bränslen och vars totalvikt överstiger 3 500 kilo men inte 4 250 kilo. Utskottet anser därför att det för närvarande inte finns skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionsförslagen.

Angående motionsförslagen om behörighet att köra lätt motorcykel för förare med B-körkort vill utskottet åter påminna om att trafiksäkerhetspolitiska avvägningar är skälet till att möjligheten för innehavare av B-körkort att framföra lätt motorcykel inte har införlivats i svensk rätt. Vid införlivandet av EU:s andra körkortsdirektiv såg utskottet inga skäl att ifrågasätta de skäl som den dåvarande regeringen anförde i fråga om att inte utsträcka behörighet B till att omfatta möjligheten att även köra lätt motorcykel. Utskottets ställningstagande i denna fråga har inte ändrats.

När det slutligen gäller motionsförslaget om krav på förarbevis och en åldersgräns på 15 år för att få framföra vissa fordon vill utskottet hänvisa till att nuvarande reglering bedöms vara ändamålsenlig. Utskottet avser därför inte att vidta någon åtgärd i frågan.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2023/24:57 (SD), 2023/24:138 (SD), 2023/24:414 (SD) yrkande 75, 2023/24:735 (M), 2023/24:745 (M), 2023/24:1349 (S), 2023/24:1458 (SD) yrkande 3, 2023/24:1848 (S) och 2023/24:2465 (C) yrkande 50.

Ur avsnittet "Vissa frågor om körkortsbehörigheter" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis betona att det är viktigt att åstadkomma en effektiv användning av vinterdäck när vinterväglag råder. När det gäller motionsförslagen om under vilken period vinterdäck får användas vill utskottet påminna om att det nuvarande regelverket tillåter användning av dubbdäck utanför den reglerade perioden om vinterväglag råder eller sådant kan befaras. Utskottet konstaterar dock att dagens datumgränser kan vara en utmaning, inte minst eftersom Sverige är ett avlångt land med olika geografiska förutsättningar i olika delar av landet. Utskottet välkomnar därför att regeringen nyligen gav Transportstyrelsen i uppdrag att utreda tillåten tid för dubbdäck. I uppdraget ingår bl.a. att se om reglerna kan utvecklas för att ytterligare ta hänsyn till de förutsättningar som gäller i olika delar av Sverige. Utskottet menar att det är viktigt att de regler som finns för dubbdäck både begränsar däckens negativa påverkan på luftkvaliteten och främjar trafiksäkerheten. I fråga om motionsförslaget om användning av vinterdäck på sommaren vill utskottet betona att det är viktigt att rätt däck används vid rätt tidpunkt. När det gäller motionerna om ålderskrav på däck är utskottet för närvarande inte berett att vidta några åtgärder. Utskottet bedömer att nuvarande reglering är ändamålsenlig. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2023/24:132 (SD) yrkandena 1 och 2, 2023/24:169 (SD) yrkandena 1 och 2, 2023/24:414 (SD) yrkande 50 och 2023/24:702 (M).

Ur avsnittet "Däckfrågor" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis slå fast att frågor om hastighetsbegränsningar och hastighetsövervakning är centrala för trafiksäkerhetsarbetet. Det är enligt utskottets bedömning därför mycket viktigt att sätta rätt hastighetsgränser på våra vägar. Att sätta rätt hastighetsgränser och sedan övervaka att hastighetsgränserna också hålls av trafikanterna är en av de mest avgörande faktorerna för att nå det trafiksäkerhetspolitiska etappmålet för 2030.

När det gäller motionerna om hastighetsbegränsningar vill utskottet understryka att anpassningar av hastighetsgränserna till vägarnas utformning syftar till att rädda liv. Utskottet bedömer att det bedrivs ett aktivt arbete vid de ansvariga myndigheterna för att kontinuerligt se över och anpassa hastighetsgränserna på landets vägar och gator och vill liksom tidigare peka på vikten av att detta arbete sker i dialog med och i samverkan mellan aktörer på central, regional och lokal nivå. Utskottet konstaterar att frågan om anpassade hastighetsgränser har diskuterats mycket under senare år. Utskottet vill här särskilt uppmärksamma att sänkta hastighetsgränser på långa vägsträckor riskerar att öka restiden och därmed försvåra för människor att ta sig till arbete och fritidsaktiviteter, inte minst på landsbygden. En god tillgänglighet i hela Sverige är viktig för att det ska vara möjligt att bo, leva och verka i alla delar av vårt land. Utskottet kan konstatera att Trafikverket i mars 2023 avrapporterade ett uppdrag om att utveckla arbetet med hastighetsanpassningar. Trafikverket anför bl.a. att arbetssättet med hastighetsanpassningar behöver utvecklas framöver för att åstadkomma en så god trafiksäkerhet som möjligt utan alltför stor påverkan på tillgängligheten, särskilt när det gäller sträckor som är så långa att en hastighetssänkning resulterar i betydande restidsförluster. Utskottet konstaterar att Trafikverket menar att ökad framkomlighet nu kommer att vägas in i större utsträckning i arbetet med hastighetsanpassningar. Bland annat ska Trafikverket genomföra pilotprojekt för att testa olika lösningar. Utskottet välkomnar att denna fråga uppmärksammas i det fortsatta utvecklingsarbetet. Utskottet vill vidare betona att de pågående satsningarna på ett förbättrat vägunderhåll kommer att minska risken för hastighetsnedsättningar. Utskottet har tidigare uppmärksammat att många statliga vägar har fått sänkt hastighet på grund av bristande underhåll, och därför har utskottet välkomnat regeringens mål att landets vägar ska rustas upp. Utskottet vill återigen betona att ett gott vägunderhåll bidrar till både en god tillgänglighet och en förbättrad trafiksäkerhet.

När det gäller indelningen av hastighetsgränser kan utskottet konstatera att beslut om hastighetsgränser fattas av Trafikverket, länsstyrelserna och kommunerna. Utskottet vill betona att det är Trafikverkets uppgift att utarbeta riktlinjer och föreskrifter för hur de olika hastighetsgränserna bör användas. Utskottet ser liksom tidigare ingen anledning att ifrågasätta myndigheternas arbete inom detta område. I sammanhanget vill utskottet även peka på att variabla hastighetsbegränsningar används på flera vägsträckor i Sverige.

När det gäller frågan om bashastighet i tätort kan utskottet konstatera att den har utretts vid flera tillfällen och att frågan har uppmärksammats av olika myndigheter. Utskottet vill betona vikten av att åstadkomma säkra hastighetsnivåer och konstaterar att det finns en trend att hastighetsgränsen 50 kilometer i timmen minskar till förmån för hastighetsgränserna 30 eller 40 kilometer i timmen på det kommunala vägnätet. Utskottet vill understryka att kommunerna spelar en nyckelroll i den fortsatta utvecklingen av arbetet med hastighetsbegränsningar i tätorterna, inte minst när det gäller att anpassa tätorternas trafikmiljöer till fotgängares och cyklisters behov av säkerhet.

När det handlar om hastighetsbegränsningar vid förskolor och skolor vill utskottet starkt understryka vikten av fortsatta insatser för att skapa en säker trafikmiljö i anslutning till skolorna. Utskottet kan konstatera att höga hastigheter och komplicerade trafikmiljöer är viktiga anledningar till att barn skadas i trafiken. Utskottet vill peka på att det vidtas ett flertal olika åtgärder men vill samtidigt betona att det är en särskilt viktig fråga att fordonens hastighet anpassas till de förhållanden som råder vid förskolor och skolor. Utskottet vill i sammanhanget även framhålla att det är angeläget att samhället genom olika insatser verkar för och på olika sätt främjar att alla barn får en god kunskap om trafiksäkerhet.

När det gäller motionerna om insatser för förbättrad hastighetsefterlevnad vill utskottet understryka att hastighetsövervakning är ett centralt verktyg för att motverka hastighetsöverträdelser. Utskottet välkomnar därför att Polismyndigheten avser att öka insatserna för hastighetsefterlevnad. Enligt utskottets bedömning spelar trafiksäkerhetskameror i detta sammanhang en viktig roll. ATK fyller en viktig funktion, särskilt när polisens möjligheter till manuell övervakning är begränsade. Utskottet kan samtidigt konstatera att det finns en del problem med ATK som kan kopplas till nuvarande system med föraransvar vid fortkörning, exempelvis när det gäller möjligheten att identifiera föraren och driva in fortkörningsböter. Utskottet är medvetet om att ett införande av ägaransvar skulle kunna frigöra resurser inom Polismyndigheten och öka effektiviteten i systemet med ATK, men utskottet vill liksom tidigare framhålla att en tidigare utredning har visat att ett införande av ägaransvar vid fortkörning skulle riskera att strida mot de rättsprinciper som den svenska lagstiftningen bygger på, varför utskottet för närvarande inte är berett att vidta någon åtgärd i denna fråga.

När det gäller motionsförslaget om farthinder vill utskottet bl.a. peka på att Trafikverket driver projekt med digitala farthinder. När det slutligen gäller motionsförslaget om geostaket noterar utskottet att det är en teknisk lösning som kan användas för ökad hastighetsefterlevnad, vilket också uppmärksammas i den aktionsplan för säker vägtrafik som Trafikverket och andra aktörer har tagit fram. Utskottet finner inte anledning att vidta någon åtgärd med anledning av motionen om fri hastighet för elbilar.

Ur avsnittet "Hastighetsbegränsningar och hastighetsövervakning" i betänkandet, som även gäller punkterna 2 och 8. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis betona att det av trafiksäkerhetsskäl är mycket viktigt att använda bilbälten, bilbarnstolar och reflexer i trafiken. Utskottet konstaterar att bältesanvändningen är hög men borde vara 100 procent, och därför behöver trafikanter fortfarande påminnas om varför bälte är viktigt för säkerheten. Utskottet menar att de mätningar och informationssatsningar som görs när det gäller bältesanvändning är viktiga och ser positivt på det arbete som görs av olika aktörer.

I fråga om motionsförslagen om bilbarnstolar vill utskottet starkt understryka att barn och unga är en särskilt skyddsvärd grupp i trafiken. Därför måste barnperspektivet alltid vara närvarande i trafiksäkerhetsarbetet. Utskottet betonar att det inte råder någon tvekan om att säkerheten för barn i bil är en prioriterad fråga för utskottet, men med hänvisning till bl.a. det regelverk som redan finns finner utskottet inte skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionsförslagen.

När det gäller motionsförslaget om reflexvästar kan utskottet konstatera att krav på att medföra reflexvästar inte kan införas ensidigt av Sverige. Samtidigt vill utskottet betona att reflexvästar sannolikt är en bra utrustning och att även om en ny lagstiftning inom detta område i dagsläget inte skulle vara förenlig med den gällande vägtrafikkonventionen är det viktigt att på andra sätt främja en utveckling som innebär att det finns tillgång till reflexvästar i de fordon som färdas på våra vägar.

Utskottet konstaterar att de frågor som tas upp i motionsförslagen är väl uppmärksammade, och mot den bakgrunden ser utskottet för närvarande inte behov av att vidta någon åtgärd. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2023/24:172 (SD) yrkandena 1 och 2, 2023/24:414 (SD) yrkandena 68 och 69 samt 2023/24:1945 (S).

Ur avsnittet "Användning av bilbälten, bilbarnstolar och reflexvästar" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att varken ministerrådet eller regeringen ännu har tagit ställning till om tidsomställningen ska avskaffas, och i så fall vilken tid som ska vara normaltid. Utskottet betonar att om den EU-gemensamma regleringen av tidsomställningen skulle upphöra och medlemsländerna själva skulle få bestämma skulle det innebära att harmoniseringen mellan medlemsländerna avslutas, vilket utskottet menar skulle kunna påverka den inre marknaden negativt. Utskottet bedömer att det är viktigt att eventuella förändringar av normaltiden görs samfällt inom hela EU.

Mot den bakgrunden ser utskottet för närvarande inte något behov av att vidta någon åtgärd med anledning av motionsförslaget. Därmed avstyrker utskottet motion 2023/24:264 (KD).

Reservationer

1.

Trafiksäkerhetsarbetet, punkt 1 (S)

av Gunilla Svantorp (S), Åsa Karlsson (S), Kadir Kasirga (S), Carina Ödebrink (S) och Inga-Lill Sjöblom (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2625 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) yrkande 40 och

avslår motionerna

2023/24:1850 av Johan Andersson m.fl. (S),

2023/24:2395 av Lili André (KD) och

2023/24:2465 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkandena 26 och 27.

Ställningstagande

Vi vill inledningsvis betona vikten av trafiksäkerhetsarbetet. Vi menar att det systematiska och förebyggande arbetet för ökad trafiksäkerhet måste fortsätta att utvecklas. Vi vill påminna om att Sverige är ett föregångsland när det gäller trafiksäkerhet. Den dåvarande regeringen beslutade 2020 om ett nytt etappmål för trafiksäkerhet till 2030, vilket är kopplat till det trafikpolitiska hänsynsmålet. Det nya etappmålet innebär att Sverige ska uppnå en halvering av antalet döda till följd av trafikolyckor och en minskning av antalet allvarligt skadade med minst 25 procent.

Vi vill starkt understryka att antalet döda och svårt skadade i trafiken måste minska – både i Sverige och i världen i övrigt. Det systematiska och förebyggande arbetet för ökad trafiksäkerhet, såsom förbättringar av fordon, infrastruktur och övervakning, måste fortsätta att utvecklas i syfte att färre ska omkomma eller skadas i trafiken. När det gäller behov av olika säkerhetsfrämjande åtgärder i infrastrukturen vill vi särskilt lyfta fram att det behövs investeringar i mötesseparering av vägar. Förutom investeringar i mötesseparering ser vi behov av ytterligare säkerhetsfrämjande åtgärder. Vi vill särskilt lyfta fram att följande tre åtgärder är grundläggande för trafiksäkerheten: bilbältesanvändning, rätt hastighet och nykterhet.

Dessutom vill vi betona att trafiksäkerhet också handlar om jämställdhet. Vi kan konstatera att kvinnor har ett sämre skydd i trafikolyckor jämfört med män. Som exempel kan nämnas att kvinnor löper större risk att drabbas av whiplashskador eftersom kvinnors nackar skyddas hälften så bra som mäns. Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) visade i maj 2023 upp den första kvinnliga krockdockan som i sin längd och tyngd ska kunna representera den genomsnittliga kvinnan. Vi ser att arbetet med krockdockan har rönt stort internationellt intresse och att det är en viktig del i målet att kvinnor ska ha samma skydd som män vid en kollision. Det är ett exempel på viktig forskning kopplad till trafiksäkerhet som vi menar kommer att leda till bättre förutsättningar för både kvinnor och män, och vi vill understryka att det är viktigt att arbetet fortsätter.

Vi vill slutligen också lyfta fram att många av de suicid som sker är kopplade till något av infrastrukturens olika transportslag, och där behöver ett förebyggande arbete ske för att undvika dessa.

2.

Trafiksäkerhetsarbetet, punkt 1 (C)

av Ulrika Heie (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2465 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkandena 26 och 27 samt

avslår motionerna

2023/24:1850 av Johan Andersson m.fl. (S),

2023/24:2395 av Lili André (KD) och

2023/24:2625 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) yrkande 40.

Ställningstagande

Jag vill inledningsvis betona att vårt transportsystem ska vara likvärdigt i förhållande till kvinnors respektive mäns olika behov. Transporter är grundläggande för vår vardag och jämställda transporter handlar om att ge kvinnor och män lika förutsättningar. I dag reser kvinnor respektive män på olika sätt. Kollektivtrafiken nyttjas främst av kvinnor, medan män väljer bilen i större utsträckning. Kvinnor reser i dag mer hållbart genom att de reser kollektivt och utsätter därmed inte sig själva och andra för lika stora risker i trafiken. Jag vill betona att det är viktigt att regeringen ser till att Trafikverket och de forskningsinstitut som arbetar med trafiksäkerhet får de statliga resurser som behövs för att främja jämställdhet inom trafiksäkerheten. I detta sammanhang vill jag bl.a. föra fram den forskning som görs inom Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI).

Jag vill särskilt uppmärksamma frågan om krockdockor. När bilföretag testar nya bilmodeller görs omfattande säkerhetstester med simulerade krockar. I dessa provbilar används då s.k. krockdockor. Trots att dessa tester har genomförts under många år används fortfarande krockdockor som är modellerade utifrån den manliga kroppens egenskaper. Därmed blir det en ojämställdhet i utförandet, och jag menar att detta leder till sämre trafiksäkerhet för kvinnor. Jag vill betona att krockdockor för båda könen är viktiga för att öka trafiksäkerheten. Jag menar därför att regeringen måste driva på Transportstyrelsen för att inom ramen för FN-organisationen UNECE:s arbete se till att både manliga och kvinnliga krockdockor används i trafiksäkerhets- och certifieringsarbetet för personbilar. Jag kan konstatera att det redan har tagits fram kvinnliga krockdockor – modellerade efter en genomsnittlig kvinna – och dessa behöver användas. Jag uppmärksammar att undersökningar visar att resultaten av krocktester blir annorlunda om det är en manlig eller kvinnlig krockdocka som sitter i framsätet. Enligt vad jag har uppmärksammat råkar kvinnor dessutom ut för whiplashskador dubbelt så ofta som män. Trots att en prototyp för en kvinnlig krockdocka finns framtagen används den inte, och krocktester blir därmed missvisande för hälften av befolkningen. Den samarbetsorganisation som säkerhetstestar bilar, Euro NCAP, använder flera olika krockdockor i dag. En genomsnittlig man används, även dockor som är 5 procent större och 5 procent mindre än genomsnittet krocktestas. Den kvinnliga prototypen används alltså inte, vilket jag menar är oacceptabelt. Jag kan konstatera att detta inte är något nationellt fenomen utan speglar situationen inom de internationella certifieringsorgan som bilbranschen använder sig av. Sverige måste aktivt vara med och påverka så att det sker en förbättring. Jag menar att regeringen genom sina myndigheter ska driva på internationellt och ställa krav på fordonstillverkare att använda även kvinnliga dockor. Det är framför allt UNECE, där Transportstyrelsen och Trafikverket deltar, som kan ta fram den här typen av regler. Det är sammanfattningsvis viktigt att påverka och framför allt undersöka skyddet för whiplash, som fler kvinnor än män drabbas av.

Ur avsnittet "Tidsomställning" i betänkandet. Läs betänkandet