Grundläggande om utbildning

Skolan har ett viktigt demokratiskt uppdrag som regleras i skollagen och i läroplaner, kursplaner och ämnesplaner. Skollagen tydliggör bl.a. att utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna, som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Vidare ska utbildningen vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. I läroplanerna finns närmare beskrivningar av utbildningens värdegrund.

I fråga om skolans demokratiuppdrag anser utskottet att formuleringarna i skollagen och läroplanerna är tydliga, exempelvis att undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet. Utskottet konstaterar också att Skolverket tillsammans med Forum för levande historia inom ramen för sitt regeringsuppdrag om demokratistärkande insatser för att motverka antisemitism och andra former av rasism har utvecklat en modell för hur skolorna kan arbeta systematiskt med frågor om demokrati och mänskliga rättigheter. Myndigheterna erbjuder också skolorna processtöd i arbetet.

När det gäller yrkanden om politiska partier i skolan vill utskottet hänvisa till gällande bestämmelser om politisk information i skolan som bl.a. syftar till att ge skolan tydliga handlingsregler när den, som ett led i sitt arbete med demokratiuppdraget, väljer att bjuda in politiska partier. Utskottet anser att bestämmelserna är väl avvägda.

I fråga om de yrkanden som handlar om hedersrelaterade frågor, hot och våld vill utskottet uppmärksamma de reviderade läroplanerna som gäller sedan 2022. Ändringarna påverkar både undervisningen och hela skolans värdegrundsarbete, bl.a. har det tillkommit formuleringar om skolans ansvar för att förebygga och motverka alla former av intolerans, våld och förtryck. Utskottet vill också lyfta fram det arbete och de insatser som Skolverket genomför inom ramen för uppdraget om att stärka det systematiska arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck samt att kartlägga skolornas arbete med att motverka mäns våld mot kvinnor, inklusive våld i ungas relationer och hedersrelaterat våld och förtryck. Utskottet noterar också att Skolinspektionen har i uppdrag att mot bakgrund av de reviderade läroplanerna granska skolornas arbete när det gäller det nya kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer, inklusive arbetet med att bl.a. förebygga och bemöta intolerans, förtryck och våld, t.ex. rasism, sexism, homo- och transfobi samt hedersrelaterat våld och förtryck.

När det sedan gäller yrkanden om konfessionella inslag i skolan hänvisar utskottet till de ändrade bestämmelserna i 1 kap. skollagen som gäller sedan januari 2023 och som syftar till att öka kontrollen av konfessionella inslag i skolväsendet. Ändringarna innebär bl.a. att en informationsskyldighet infördes för huvudmän till vårdnadshavare och elever om konfessionella inslag och att konfessionella inslag som huvudregel ska vara skilda från övriga aktiviteter inom utbildningen. Syftet är att eleverna ska ha reella möjligheter att välja om de vill delta i sådana inslag eller inte. Utskottet anser att bestämmelserna är väl avvägda. Utskottet vill också lyfta fram att Skolinspektionen sedan 2023 har i uppdrag att förstärka sin tillsyn och annan granskning av skolor med konfessionell inriktning och andra skolor där Skolinspektionen bedömer att det finns en riskbild när det gäller extremism och islamism eller när det gäller att elever annars utsätts för påverkan som syftar till att motarbeta grundläggande fri- och rättigheter eller det demokratiska styrelseskicket.

Mot ovanstående bakgrund och med hänvisning till gällande bestämmelser och pågående arbete avstyrker utskottet motionerna 2023/24:67 (V) yrkande 4, 2023/24:73 (SD) yrkandena 1 och 2, 2023/24:1008 (S), 2023/24:1164 (SD), 2023/24:1396 (M) yrkande 12, 2023/24:1671 (S) yrkande 2, 2023/24:1717 (M), 2023/24:2451 (MP) yrkande 18, 2023/24:2482 (C) yrkande 38, 2023/24:2669 (MP) yrkande 104 och 2023/24:2687 (S) yrkande 52.

Ur avsnittet "Skolans värdegrund" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 8, 9 och 11. Läs betänkandet

Skolan har ett viktigt demokratiskt uppdrag som regleras i skollagen och i läroplaner, kursplaner och ämnesplaner. Skollagen tydliggör bl.a. att utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna, som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Vidare ska utbildningen vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. I läroplanerna finns närmare beskrivningar av utbildningens värdegrund.

I fråga om skolans demokratiuppdrag anser utskottet att formuleringarna i skollagen och läroplanerna är tydliga, exempelvis att undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet. Utskottet konstaterar också att Skolverket tillsammans med Forum för levande historia inom ramen för sitt regeringsuppdrag om demokratistärkande insatser för att motverka antisemitism och andra former av rasism har utvecklat en modell för hur skolorna kan arbeta systematiskt med frågor om demokrati och mänskliga rättigheter. Myndigheterna erbjuder också skolorna processtöd i arbetet.

När det gäller yrkanden om politiska partier i skolan vill utskottet hänvisa till gällande bestämmelser om politisk information i skolan som bl.a. syftar till att ge skolan tydliga handlingsregler när den, som ett led i sitt arbete med demokratiuppdraget, väljer att bjuda in politiska partier. Utskottet anser att bestämmelserna är väl avvägda.

I fråga om de yrkanden som handlar om hedersrelaterade frågor, hot och våld vill utskottet uppmärksamma de reviderade läroplanerna som gäller sedan 2022. Ändringarna påverkar både undervisningen och hela skolans värdegrundsarbete, bl.a. har det tillkommit formuleringar om skolans ansvar för att förebygga och motverka alla former av intolerans, våld och förtryck. Utskottet vill också lyfta fram det arbete och de insatser som Skolverket genomför inom ramen för uppdraget om att stärka det systematiska arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck samt att kartlägga skolornas arbete med att motverka mäns våld mot kvinnor, inklusive våld i ungas relationer och hedersrelaterat våld och förtryck. Utskottet noterar också att Skolinspektionen har i uppdrag att mot bakgrund av de reviderade läroplanerna granska skolornas arbete när det gäller det nya kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer, inklusive arbetet med att bl.a. förebygga och bemöta intolerans, förtryck och våld, t.ex. rasism, sexism, homo- och transfobi samt hedersrelaterat våld och förtryck.

När det sedan gäller yrkanden om konfessionella inslag i skolan hänvisar utskottet till de ändrade bestämmelserna i 1 kap. skollagen som gäller sedan januari 2023 och som syftar till att öka kontrollen av konfessionella inslag i skolväsendet. Ändringarna innebär bl.a. att en informationsskyldighet infördes för huvudmän till vårdnadshavare och elever om konfessionella inslag och att konfessionella inslag som huvudregel ska vara skilda från övriga aktiviteter inom utbildningen. Syftet är att eleverna ska ha reella möjligheter att välja om de vill delta i sådana inslag eller inte. Utskottet anser att bestämmelserna är väl avvägda. Utskottet vill också lyfta fram att Skolinspektionen sedan 2023 har i uppdrag att förstärka sin tillsyn och annan granskning av skolor med konfessionell inriktning och andra skolor där Skolinspektionen bedömer att det finns en riskbild när det gäller extremism och islamism eller när det gäller att elever annars utsätts för påverkan som syftar till att motarbeta grundläggande fri- och rättigheter eller det demokratiska styrelseskicket.

Mot ovanstående bakgrund och med hänvisning till gällande bestämmelser och pågående arbete avstyrker utskottet motionerna 2023/24:67 (V) yrkande 4, 2023/24:73 (SD) yrkandena 1 och 2, 2023/24:1008 (S), 2023/24:1164 (SD), 2023/24:1396 (M) yrkande 12, 2023/24:1671 (S) yrkande 2, 2023/24:1717 (M), 2023/24:2451 (MP) yrkande 18, 2023/24:2482 (C) yrkande 38, 2023/24:2669 (MP) yrkande 104 och 2023/24:2687 (S) yrkande 52.

Ur avsnittet "Skolans värdegrund" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 8, 9 och 11. Läs betänkandet

En skolmiljö som präglas av trygghet och studiero är enligt utskottet en av de viktigaste förutsättningarna för att barn och ungdomar ska kunna inhämta och utveckla kunskaper och värden.

När det gäller yrkanden om att på olika sätt förbättra tryggheten och studieron i skolan vill utskottet hänvisa till de ändringar i 5 kap. skollagen, som trädde i kraft i augusti 2022, som bl.a. innebär att all personal ska få göra det som är befogat för att öka studieron, t.ex. att ingripa fysiskt för att avvärja våld, kränkningar eller andra ordningsstörningar. Bestämmelserna gör det också enklare för rektorn att besluta om avstängning och tillfällig placering inom och utanför skolan. Utskottet vill också uppmärksamma Skolverkets uppdrag att stärka arbetet med trygghet och studiero inom skolväsendet genom att ge stöd för olika personalgrupper. Skolverket har bl.a. tagit fram juridiska vägledningar om personalens befogenheter att ingripa fysiskt och om disciplinära och andra särskilda åtgärder. Skolverket har också tagit fram stöd till huvudmän inom grundskolan vid inrättandet av akutskolor.

Vad gäller yrkandet om skolor som har återkommande problem med trygghet och studiero noterar utskottet att Skolinspektionen har i uppdrag att vidga sin kvalitetsgranskning så att skolverksamheter som myndigheten bedömer har störst behov av tillsyn också ska omfattas av kvalitetsgranskning.

I fråga om att skapa en mobilfri skola hänvisar utskottet till bestämmelserna i 5 kap. skollagen, som gäller sedan augusti 2022, om att mobiltelefoner i regel endast får användas vid undervisning efter lärarens instruktion. Samtidigt ökade möjligheten att omhänderta telefoner. En rektor i de obligatoriska skolformerna får t.ex. besluta om att mobiltelefoner ska samlas in vid varje skoldags början.

Trots de åtgärder som lyfts fram ovan anser utskottet att det behöver göras mer för att skapa trygghet och studiero i skolan. Utskottet ser därför positivt på att regeringen har tillsatt en särskild utredare som ska utreda och föreslå åtgärder för ett stärkt ledarskap och ett effektivare arbete med trygghet och studiero i skolan. Utskottet noterar att utredaren ska ta fram förslag till ett flertal av de frågor som yrkandena tar upp, bl.a. om att föreslå åtgärder som säkerställer att nolltolerans råder mot alla former av trakasserier och kränkande behandling, inklusive mobbning, samt föreslå åtgärder för att skolors arbete i dessa frågor på ett mer systematiskt sätt ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

När det sedan gäller yrkandet om ordningsregler i skolan och elevernas inflytande över dessa noterar utskottet att samma utredning också ska lämna förslag där det tydligare än i dag ska framgå att det är rektorn som beslutar och ansvarar för ordningsreglerna men att eleverna även i fortsättningen ska få medverka genom att lämna synpunkter och förslag. Utskottet vill inte föregripa utredningens förslag.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2023/24:370 (SD) yrkande 5, 2023/24:1036 (S) yrkandena 1 och 2, 2023/24:2227 (M) yrkande 4, 2023/24:2409 (L), 2023/24:2489 (C) yrkandena 3 och 6 och 2023/24:2687 (S) yrkande 21.

Ur avsnittet "Trygghet och studiero i skolan" i betänkandet, som även gäller punkterna 5 och 6. Läs betänkandet

En skolmiljö som präglas av trygghet och studiero är enligt utskottet en av de viktigaste förutsättningarna för att barn och ungdomar ska kunna inhämta och utveckla kunskaper och värden.

När det gäller yrkanden om att på olika sätt förbättra tryggheten och studieron i skolan vill utskottet hänvisa till de ändringar i 5 kap. skollagen, som trädde i kraft i augusti 2022, som bl.a. innebär att all personal ska få göra det som är befogat för att öka studieron, t.ex. att ingripa fysiskt för att avvärja våld, kränkningar eller andra ordningsstörningar. Bestämmelserna gör det också enklare för rektorn att besluta om avstängning och tillfällig placering inom och utanför skolan. Utskottet vill också uppmärksamma Skolverkets uppdrag att stärka arbetet med trygghet och studiero inom skolväsendet genom att ge stöd för olika personalgrupper. Skolverket har bl.a. tagit fram juridiska vägledningar om personalens befogenheter att ingripa fysiskt och om disciplinära och andra särskilda åtgärder. Skolverket har också tagit fram stöd till huvudmän inom grundskolan vid inrättandet av akutskolor.

Vad gäller yrkandet om skolor som har återkommande problem med trygghet och studiero noterar utskottet att Skolinspektionen har i uppdrag att vidga sin kvalitetsgranskning så att skolverksamheter som myndigheten bedömer har störst behov av tillsyn också ska omfattas av kvalitetsgranskning.

I fråga om att skapa en mobilfri skola hänvisar utskottet till bestämmelserna i 5 kap. skollagen, som gäller sedan augusti 2022, om att mobiltelefoner i regel endast får användas vid undervisning efter lärarens instruktion. Samtidigt ökade möjligheten att omhänderta telefoner. En rektor i de obligatoriska skolformerna får t.ex. besluta om att mobiltelefoner ska samlas in vid varje skoldags början.

Trots de åtgärder som lyfts fram ovan anser utskottet att det behöver göras mer för att skapa trygghet och studiero i skolan. Utskottet ser därför positivt på att regeringen har tillsatt en särskild utredare som ska utreda och föreslå åtgärder för ett stärkt ledarskap och ett effektivare arbete med trygghet och studiero i skolan. Utskottet noterar att utredaren ska ta fram förslag till ett flertal av de frågor som yrkandena tar upp, bl.a. om att föreslå åtgärder som säkerställer att nolltolerans råder mot alla former av trakasserier och kränkande behandling, inklusive mobbning, samt föreslå åtgärder för att skolors arbete i dessa frågor på ett mer systematiskt sätt ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

När det sedan gäller yrkandet om ordningsregler i skolan och elevernas inflytande över dessa noterar utskottet att samma utredning också ska lämna förslag där det tydligare än i dag ska framgå att det är rektorn som beslutar och ansvarar för ordningsreglerna men att eleverna även i fortsättningen ska få medverka genom att lämna synpunkter och förslag. Utskottet vill inte föregripa utredningens förslag.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2023/24:370 (SD) yrkande 5, 2023/24:1036 (S) yrkandena 1 och 2, 2023/24:2227 (M) yrkande 4, 2023/24:2409 (L), 2023/24:2489 (C) yrkandena 3 och 6 och 2023/24:2687 (S) yrkande 21.

Ur avsnittet "Trygghet och studiero i skolan" i betänkandet, som även gäller punkterna 4 och 6. Läs betänkandet

Utskottet vill hänvisa till att grundskolans ämnen och de gymnasiegemensamma ämnena regleras i skollagen. Vidare är det regeringen som beslutar om grundskolans och gymnasieskolans läroplaner, inklusive grundskolans kursplaner och ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena. Skolverket föreskriver övriga ämnesplaner. I grundskolan finns bl.a. även skolans val som får omfatta ett lokalt tillval, om Skolverket har godkänt en plan för undervisningen.

Sedan hösten 2022 gäller reviderade läroplaner för de obligatoriska skolformerna och fritidshemmet samt i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan. Ändringarna påverkar både undervisningen och hela skolans värdegrundsarbete, bl.a. har kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer stärkts. Ändringarna innebär bl.a. att undervisningen ska bidra till att främja alla elevers hälsa, stärka deras förutsättningar att göra medvetna och självständiga val samt förmedla betydelsen av att sexualitet och relationer präglas av samtycke.

Utskottet vill även peka på de fyra övergripande perspektiv som ska anläggas i all undervisning: det historiska perspektivet, miljöperspektivet, det internationella perspektivet och det etiska perspektivet. När det gäller miljöperspektivet ska undervisningen bl.a. belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling.

När det gäller gymnasieskolans ämnen kan utskottet konstatera att det pågår ett arbete inom Skolverket med att uppdatera ämnesplanernas innehåll utifrån t.ex. samhälls- och teknikutveckling för att rusta eleverna bättre för arbetsmarknaden och vidare studier. Regeringen beslutade i november 2023 om nya ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena. I den nya ämnesplanen för samhällskunskap ingår t.ex. kunskaper om totalförsvaret, och det har förtydligats att gymnasieelever ska lära sig om olika typer av sparande och hur konsumtionskrediter fungerar och om försäkringar. Även hållbar utveckling är förstärkt i de nya ämnesplanerna. Ämnesplanerna ska tillämpas fr.o.m. höstterminen 2025. Utskottet noterar också att fr.o.m. hösten 2024 kommer gymnasieskolor att kunna erbjuda ämnet artificiell intelligens.

Vad gäller yrkandet om riktade kunskapsinsatser som fokuserar på psykisk hälsa och ohälsa vill utskottet nämna att skolans hälsouppdrag betonas i läroplanerna, bl.a. i avsnittet om skolans värdegrund och uppdrag.

I fråga om att genomföra fler läsfrämjande insatser vill utskottet hänvisa till de insatser för ökat läsande som regeringen har vidtagit, bl.a. har Skolverket i uppdrag att genomföra insatser för att stärka barns och elevers språk-, läs-, skriv- och matematikutveckling samt att tillsammans med Kulturrådet ta fram läslistor. Vidare har regeringen beslutat om kommittédirektivet En tydligare kunskapsinriktning i läroplanerna (dir. 2023:173), där utredaren bl.a. ska lämna förslag på hur området läsning och läsförståelse kan förstärkas i läroplanerna för de obligatoriska skolformerna. Utredaren ska bl.a. också lämna förslag på hur de praktisk-estetiska ämnena ska inriktas på praktiska färdigheter och förmågor i relation till teoretiska kunskaper och ta ställning till om tillägg bör göras i läroplanerna om totalförsvaret.

I fråga om att värna de naturvetenskapliga ämnena i utbildningssystemet vill utskottet uppmärksamma att regeringen framförde i budgetpropositionen för 2024 att den anser att det är viktigt att barns och elevers intresse för naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik främjas och att den därför avser att presentera en STEM-strategi i slutet av året som spänner över hela utbildningssystemet.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2023/24:12 (SD), 2023/24:273 (KD), 2023/24:367 (SD) yrkande 6, 2023/24:378 (SD) yrkande 4, 2023/24:425 (SD) yrkande 3, 2023/24:497 (SD) yrkande 13, 2023/24:659 (M), 2023/24:799 (S), 2023/24:916 (SD) yrkande 2, 2023/24:1049 (KD) yrkande 1, 2023/24:1332 (S) yrkande 2, 2023/24:2069 (SD) yrkandena 11 och 12, 2023/24:2094 (SD), 2023/24:2262 (M), 2023/24:2419 (KD), 2023/24:2447 (MP) yrkande 11, 2023/24:2451 (MP) yrkandena 21 och 23, 2023/24:2489 (C) yrkande 4 och 2023/24:2687 (S) yrkande 28.

Ur avsnittet "Särskilda ämnen och kunskapsområden" i betänkandet. Läs betänkandet

Skolan har ett viktigt demokratiskt uppdrag som regleras i skollagen och i läroplaner, kursplaner och ämnesplaner. Skollagen tydliggör bl.a. att utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna, som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Vidare ska utbildningen vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. I läroplanerna finns närmare beskrivningar av utbildningens värdegrund.

I fråga om skolans demokratiuppdrag anser utskottet att formuleringarna i skollagen och läroplanerna är tydliga, exempelvis att undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet. Utskottet konstaterar också att Skolverket tillsammans med Forum för levande historia inom ramen för sitt regeringsuppdrag om demokratistärkande insatser för att motverka antisemitism och andra former av rasism har utvecklat en modell för hur skolorna kan arbeta systematiskt med frågor om demokrati och mänskliga rättigheter. Myndigheterna erbjuder också skolorna processtöd i arbetet.

När det gäller yrkanden om politiska partier i skolan vill utskottet hänvisa till gällande bestämmelser om politisk information i skolan som bl.a. syftar till att ge skolan tydliga handlingsregler när den, som ett led i sitt arbete med demokratiuppdraget, väljer att bjuda in politiska partier. Utskottet anser att bestämmelserna är väl avvägda.

I fråga om de yrkanden som handlar om hedersrelaterade frågor, hot och våld vill utskottet uppmärksamma de reviderade läroplanerna som gäller sedan 2022. Ändringarna påverkar både undervisningen och hela skolans värdegrundsarbete, bl.a. har det tillkommit formuleringar om skolans ansvar för att förebygga och motverka alla former av intolerans, våld och förtryck. Utskottet vill också lyfta fram det arbete och de insatser som Skolverket genomför inom ramen för uppdraget om att stärka det systematiska arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck samt att kartlägga skolornas arbete med att motverka mäns våld mot kvinnor, inklusive våld i ungas relationer och hedersrelaterat våld och förtryck. Utskottet noterar också att Skolinspektionen har i uppdrag att mot bakgrund av de reviderade läroplanerna granska skolornas arbete när det gäller det nya kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer, inklusive arbetet med att bl.a. förebygga och bemöta intolerans, förtryck och våld, t.ex. rasism, sexism, homo- och transfobi samt hedersrelaterat våld och förtryck.

När det sedan gäller yrkanden om konfessionella inslag i skolan hänvisar utskottet till de ändrade bestämmelserna i 1 kap. skollagen som gäller sedan januari 2023 och som syftar till att öka kontrollen av konfessionella inslag i skolväsendet. Ändringarna innebär bl.a. att en informationsskyldighet infördes för huvudmän till vårdnadshavare och elever om konfessionella inslag och att konfessionella inslag som huvudregel ska vara skilda från övriga aktiviteter inom utbildningen. Syftet är att eleverna ska ha reella möjligheter att välja om de vill delta i sådana inslag eller inte. Utskottet anser att bestämmelserna är väl avvägda. Utskottet vill också lyfta fram att Skolinspektionen sedan 2023 har i uppdrag att förstärka sin tillsyn och annan granskning av skolor med konfessionell inriktning och andra skolor där Skolinspektionen bedömer att det finns en riskbild när det gäller extremism och islamism eller när det gäller att elever annars utsätts för påverkan som syftar till att motarbeta grundläggande fri- och rättigheter eller det demokratiska styrelseskicket.

Mot ovanstående bakgrund och med hänvisning till gällande bestämmelser och pågående arbete avstyrker utskottet motionerna 2023/24:67 (V) yrkande 4, 2023/24:73 (SD) yrkandena 1 och 2, 2023/24:1008 (S), 2023/24:1164 (SD), 2023/24:1396 (M) yrkande 12, 2023/24:1671 (S) yrkande 2, 2023/24:1717 (M), 2023/24:2451 (MP) yrkande 18, 2023/24:2482 (C) yrkande 38, 2023/24:2669 (MP) yrkande 104 och 2023/24:2687 (S) yrkande 52.

Ur avsnittet "Skolans värdegrund" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 8 och 11. Läs betänkandet

Skolan har ett viktigt demokratiskt uppdrag som regleras i skollagen och i läroplaner, kursplaner och ämnesplaner. Skollagen tydliggör bl.a. att utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna, som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Vidare ska utbildningen vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. I läroplanerna finns närmare beskrivningar av utbildningens värdegrund.

I fråga om skolans demokratiuppdrag anser utskottet att formuleringarna i skollagen och läroplanerna är tydliga, exempelvis att undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet. Utskottet konstaterar också att Skolverket tillsammans med Forum för levande historia inom ramen för sitt regeringsuppdrag om demokratistärkande insatser för att motverka antisemitism och andra former av rasism har utvecklat en modell för hur skolorna kan arbeta systematiskt med frågor om demokrati och mänskliga rättigheter. Myndigheterna erbjuder också skolorna processtöd i arbetet.

När det gäller yrkanden om politiska partier i skolan vill utskottet hänvisa till gällande bestämmelser om politisk information i skolan som bl.a. syftar till att ge skolan tydliga handlingsregler när den, som ett led i sitt arbete med demokratiuppdraget, väljer att bjuda in politiska partier. Utskottet anser att bestämmelserna är väl avvägda.

I fråga om de yrkanden som handlar om hedersrelaterade frågor, hot och våld vill utskottet uppmärksamma de reviderade läroplanerna som gäller sedan 2022. Ändringarna påverkar både undervisningen och hela skolans värdegrundsarbete, bl.a. har det tillkommit formuleringar om skolans ansvar för att förebygga och motverka alla former av intolerans, våld och förtryck. Utskottet vill också lyfta fram det arbete och de insatser som Skolverket genomför inom ramen för uppdraget om att stärka det systematiska arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck samt att kartlägga skolornas arbete med att motverka mäns våld mot kvinnor, inklusive våld i ungas relationer och hedersrelaterat våld och förtryck. Utskottet noterar också att Skolinspektionen har i uppdrag att mot bakgrund av de reviderade läroplanerna granska skolornas arbete när det gäller det nya kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer, inklusive arbetet med att bl.a. förebygga och bemöta intolerans, förtryck och våld, t.ex. rasism, sexism, homo- och transfobi samt hedersrelaterat våld och förtryck.

När det sedan gäller yrkanden om konfessionella inslag i skolan hänvisar utskottet till de ändrade bestämmelserna i 1 kap. skollagen som gäller sedan januari 2023 och som syftar till att öka kontrollen av konfessionella inslag i skolväsendet. Ändringarna innebär bl.a. att en informationsskyldighet infördes för huvudmän till vårdnadshavare och elever om konfessionella inslag och att konfessionella inslag som huvudregel ska vara skilda från övriga aktiviteter inom utbildningen. Syftet är att eleverna ska ha reella möjligheter att välja om de vill delta i sådana inslag eller inte. Utskottet anser att bestämmelserna är väl avvägda. Utskottet vill också lyfta fram att Skolinspektionen sedan 2023 har i uppdrag att förstärka sin tillsyn och annan granskning av skolor med konfessionell inriktning och andra skolor där Skolinspektionen bedömer att det finns en riskbild när det gäller extremism och islamism eller när det gäller att elever annars utsätts för påverkan som syftar till att motarbeta grundläggande fri- och rättigheter eller det demokratiska styrelseskicket.

Mot ovanstående bakgrund och med hänvisning till gällande bestämmelser och pågående arbete avstyrker utskottet motionerna 2023/24:67 (V) yrkande 4, 2023/24:73 (SD) yrkandena 1 och 2, 2023/24:1008 (S), 2023/24:1164 (SD), 2023/24:1396 (M) yrkande 12, 2023/24:1671 (S) yrkande 2, 2023/24:1717 (M), 2023/24:2451 (MP) yrkande 18, 2023/24:2482 (C) yrkande 38, 2023/24:2669 (MP) yrkande 104 och 2023/24:2687 (S) yrkande 52.

Ur avsnittet "Skolans värdegrund" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 8 och 9. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis hänvisa till bestämmelserna om rätten till modersmålsundervisning. Elever i grundskolan och motsvarande skolformer samt i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan har rätt att erbjudas modersmålsundervisning under vissa förutsättningar, bl.a. framgår det att modersmålsundervisning ska erbjudas elever som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska och om språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet.

Vad gäller undervisning i minoritetsspråk vill utskottet hänvisa till den ändrade ordningen för gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan som riksdagen nyligen beslutat om och som ska tillämpas fr.o.m. den 1 juli 2025 och som innebär stärkta rättigheter till undervisning i minoritetsspråk. Lagändringarna innebär att en elev i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan som tillhör någon av de nationella minoriteterna i de aktuella skolformerna ska erbjudas modersmålsundervisning i elevens nationella minoritetsspråk utan krav på att eleven har förkunskaper i språket. I grundskolan och motsvarande skolformer gäller redan den ordningen.

Utskottet hänvisar också till Skolverkets uppdrag att ansvara för nationell samordning av undervisning i nationella minoritetsspråk. I uppdraget ingår bl.a. att ansvara för hur fjärrundervisning i nationella minoritetsspråk kan göras tillgänglig för alla huvudmän. Utskottet ser positivt på att elevernas tillgång till undervisning i sitt nationella minoritetsspråk på så vis kan öka.

Utskottet konstaterar också att det pågår beredningsarbete i frågorna och vill mot denna bakgrund inte föregripa det arbetet. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2023/24:1524 yrkandena 1 och 2 (MP), 2023/24:2451 (MP) yrkande 19, 2023/24:2489 (C) yrkande 18, 2023/24:2687 (S) yrkande 30 och 2023/24:2691 (MP) yrkande 41.

Ur avsnittet "Undervisning i modersmål och minoritetsspråk" i betänkandet, som även gäller punkt 15. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis framhålla att fritidshemmens verksamhet kompletterar skolan, bl.a. genom att ge eleverna förutsättningar för lärande, och bidrar därigenom till skolans kompensatoriska uppdrag. Fritidshemmen ska även stimulera elevernas utveckling och lärande och erbjuda eleverna en meningsfull fritid och rekreation. Utskottet anser att fritidshemmens verksamhet är av stor betydelse för många barn och elever och det är därför väsentligt att verksamheten i fritidshemmet håller hög kvalitet.

Utskottet vill även hänvisa till att det framgår av läroplanen att fritidshemmet ska stärka elevers möjligheter att ta del av ett aktivt förenings-, kultur- och friluftsliv i närmiljön.

Utskottet noterar de förslag som Utredningen om utökad rätt till fritidshem har lämnat i sitt betänkande SOU 2022:61. Förslagen syftar till att fler barn ska ges rätt att delta i fritidshemmets utbildning och få tillgång till en meningsfull fritid, utveckling och lärande samt till att skapa mer jämlika villkor för barn och elever i Sverige genom att ge fler barn tillgång till utbildningen i fritidshem. Utredningens förslag bereds inom Regeringskansliet och utskottet ser inte skäl att föregripa det arbete som pågår i frågan.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2023/24:1573 (S) yrkandena 1 och 3, 2023/24:2451 (MP) yrkande 30, 2023/24:2489 (C) yrkande 17, 2023/24:2687 (S) yrkandena 24–26 och 2023/24:2691 (MP) yrkande 58.

Ur avsnittet "Fritidshem" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis hänvisa till bestämmelserna om rätten till modersmålsundervisning. Elever i grundskolan och motsvarande skolformer samt i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan har rätt att erbjudas modersmålsundervisning under vissa förutsättningar, bl.a. framgår det att modersmålsundervisning ska erbjudas elever som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska och om språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet.

Vad gäller undervisning i minoritetsspråk vill utskottet hänvisa till den ändrade ordningen för gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan som riksdagen nyligen beslutat om och som ska tillämpas fr.o.m. den 1 juli 2025 och som innebär stärkta rättigheter till undervisning i minoritetsspråk. Lagändringarna innebär att en elev i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan som tillhör någon av de nationella minoriteterna i de aktuella skolformerna ska erbjudas modersmålsundervisning i elevens nationella minoritetsspråk utan krav på att eleven har förkunskaper i språket. I grundskolan och motsvarande skolformer gäller redan den ordningen.

Utskottet hänvisar också till Skolverkets uppdrag att ansvara för nationell samordning av undervisning i nationella minoritetsspråk. I uppdraget ingår bl.a. att ansvara för hur fjärrundervisning i nationella minoritetsspråk kan göras tillgänglig för alla huvudmän. Utskottet ser positivt på att elevernas tillgång till undervisning i sitt nationella minoritetsspråk på så vis kan öka.

Utskottet konstaterar också att det pågår beredningsarbete i frågorna och vill mot denna bakgrund inte föregripa det arbetet. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2023/24:1524 yrkandena 1 och 2 (MP), 2023/24:2451 (MP) yrkande 19, 2023/24:2489 (C) yrkande 18, 2023/24:2687 (S) yrkande 30 och 2023/24:2691 (MP) yrkande 41.

Ur avsnittet "Undervisning i modersmål och minoritetsspråk" i betänkandet, som även gäller punkt 13. Läs betänkandet

I betänkandet behandlas motionsyrkanden som rör samma eller i huvudsak samma frågor som utskottet har behandlat tidigare under valperioden. Under riksmötet 2022/23 gjordes detta i betänkande 2022/23:UbU6. Riksdagen har avslagit motionsyrkandena i enlighet med utskottets förslag. Utskottet ser ingen anledning att nu göra någon annan bedömning och avstyrker därför de motionsyrkanden som finns upptagna i bilaga 2.

Reservationer

1.

Övergripande värdegrundsfrågor, punkt 1 (SD)

av Patrick Reslow (SD), Robert Stenkvist (SD), Jörgen Grubb (SD) och Anders Alftberg (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:73 av Nima Gholam Ali Pour (SD) yrkandena 1 och 2 samt

avslår motionerna

2023/24:67 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 4,

2023/24:1008 av Daniel Vencu Velasquez Castro (S),

2023/24:1164 av Staffan Eklöf (SD),

2023/24:2451 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 18,

2023/24:2482 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 38 och

2023/24:2669 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 104.

Ställningstagande

I delar av Sveriges utbildningsväsende uppstår dagligen konflikter mellan religion, och då specifikt religionen islam, och det sekulära samhället. Många gånger sker en anpassning till religionen islam, t.ex. under den muslimska fastan och när förskolor i utsatta områden inför slöjtvång.

I en rapport som Malmös förskoleförvaltning publicerade 2021 (Hedersrelaterad problematik i Malmö stads förskolor – erfarenheter och behov av stöd), där samtal har förts med 18 arbetslag i kommunala förskolor i Malmö, framkommer det bl.a. att begreppen ”halal” och ”haram” har blivit ett normaliserat språkbruk, även bland barn som har svenska som modersmål, och som inte själva är muslimer. I samma rapport menar arbetslagen att förhållningen till den muslimska slöjan är ett dilemma eftersom barnen i vissa fall inte vill bära den medan föräldrarna har bestämt att barnen ska bära slöja.

Exemplen ovan är några av de alltför många situationer i det svenska utbildningsväsendet där religionen påverkar skolans verksamhet och det sker i praktiken en islamisering av skolans verksamhet.

Bortsett från att islams ökande inflytande i skolan underminerar skolans värdegrund så är det inte önskvärt och ligger inte i barnens, personalens eller samhällets intresse att islam får ett större inflytande i svenska skolor. Ofta är lärare, skolledare och även skolnämnder inte förberedda för att hantera dessa situationer och behöver vägledning i frågan. Här borde Skolverket få ett uppdrag från regeringen att både kartlägga islamiseringen i det svenska utbildningsväsendet och ta fram förslag på allmänna råd för att motverka islamiseringen i skolorna.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

2.

Övergripande värdegrundsfrågor, punkt 1 (V)

av Lorena Delgado Varas (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:67 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 4 och

avslår motionerna

2023/24:73 av Nima Gholam Ali Pour (SD) yrkandena 1 och 2,

2023/24:1008 av Daniel Vencu Velasquez Castro (S),

2023/24:1164 av Staffan Eklöf (SD),

2023/24:2451 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 18,

2023/24:2482 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 38 och

2023/24:2669 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 104.

Ställningstagande

För att nå det övergripande jämställdhetspolitiska målet om att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv behöver det våldsförebyggande arbetet prioriteras, enligt Jämställdhetsmyndigheten. Vänsterpartiet har en politik både för ökad jämställdhet och för att bekämpa mäns våld mot kvinnor och pojkars våld mot flickor. Jag vill därför särskilt framhålla vikten av ett sådant genomgripande arbete i hela samhället. Regeringen bör ge kommunerna i uppdrag att utveckla förebyggande insatser inom förskolor, skolor och fritidsverksamheter samt inom idrottsrörelsen för ett aktivt normkritiskt arbete mot våld.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

3.

Övergripande värdegrundsfrågor, punkt 1 (C)

av Anders Ådahl (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2482 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 38 och

avslår motionerna

2023/24:67 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 4,

2023/24:73 av Nima Gholam Ali Pour (SD) yrkandena 1 och 2,

2023/24:1008 av Daniel Vencu Velasquez Castro (S),

2023/24:1164 av Staffan Eklöf (SD),

2023/24:2451 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 18 och

2023/24:2669 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 104.

Ställningstagande

Det ska alltid vara tydligt att det är valfritt för elever att delta i konfessionella aktiviteter. Så är det inte på alla konfessionella skolor i dag. Jag vill att konfessionella inslag ska vara avskilda från undervisningen i både rum och tid och endast få förekomma innan eller efter skoldagens slut. Då skulle barnens valfrihet stärkas och tillsynen bli enklare för Skolinspektionen. Skolor som inte lever upp till läroplanen och demokrativillkoret ska stängas.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

4.

Övergripande värdegrundsfrågor, punkt 1 (MP)

av Camilla Hansén (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2023/24:2451 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 18 och

2023/24:2669 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 104 och

avslår motionerna

2023/24:67 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 4,

2023/24:73 av Nima Gholam Ali Pour (SD) yrkandena 1 och 2,

Ur avsnittet "Motioner som bereds förenklat" i betänkandet. Läs betänkandet