Lärare och elever

Utskottet konstaterar att ett antal yrkanden berör behovet av att stärka förutsättningarna för skolans personal och att göra det mer attraktivt att arbeta i skolan, t.ex. genom att arbetsmiljön förbättras. Utskottet instämmer i regeringens bedömning att en skolmiljö som präglas av ordning och arbetsro för både lärare och elever är en av de viktigaste förutsättningarna för att barn och ungdomar ska kunna inhämta och utveckla kunskaper och nå utbildningens mål. För att fler ska vilja arbeta i skolan och för att fler lärare, förskollärare och rektorer ska välja att stanna i yrket behövs enligt utskottet en god arbetsmiljö samt goda förutsättningar för att bedriva undervisning och att utvecklas i sin profession. Utskottet uppmärksammar ett urval av insatser och arbete som pågår för att hantera lärarbristen och stärka läraryrket och som utskottet menar är värdefulla, t.ex. statsbidrag för karriärtjänster och insatser för behörighetsgivande utbildning. Mot bakgrund av den ansvarsfördelning som råder i skolan hänvisar utskottet också till att skolhuvudmännen har ett betydande ansvar när det gäller skolpersonalens förutsättningar och villkor för arbetet.

När det gäller frågorna om att minska lärares administrativa börda och att avlasta lärarna genom att fler yrkeskategorier anställs i skolan instämmer utskottet i att de är viktiga. Utskottet kan konstatera att en pågående utredning har i uppdrag att göra en översyn av förskollärares och lärares administrativa uppgifter och lämna förslag för att minska den administrativa bördan (U 2023:01). Utredaren ska bl.a. bedöma vilka av förskollärares och lärares uppgifter som bör prioriteras bort och bedöma vilka uppgifter som kan utföras av annan personal. Uppdraget ska redovisas senast den 1 oktober 2024. Även utredningen om stärkt trygghet och studiero i skolan (U 2023:06) ska analysera och lämna förslag om hur annan personal kan avlasta lärare på ett sätt som bidrar till stärkt trygghet och studiero. Uppdraget ska redovisas senast den 20 december 2024. Utskottet ser inte skäl att föregripa det arbete som pågår. Utskottet vill i sammanhanget vidare nämna det riktade statsbidrag för anställning av lärarassistenter som infördes 2019. Syftet med statsbidraget är att utöka antalet annan personal i skolan så att lärarna kan ägna sig åt undervisning och uppgifter som hör till undervisningen.

Utskottet vill vidare hänvisa till de insatser som görs för att förbättra förutsättningarna för lärare vid de mest utsatta skolorna. Sedan 2014 har det funnits möjligheter för huvudmän som inrättar karriärsteg för fler lärare i förskoleklasser och grundskolor i utanförskapsområden att erhålla statsbidrag så att fler förstelärare ska kunna anställas i dessa områden. Vidare vill utskottet hänvisa till att riksdagen beslutat att avsätta 165 miljoner kronor per år under åren 2024–2026 för bättre arbetsmiljö och arbetsvillkor för lärare i skolor med socioekonomiska utmaningar.

Utskottet vill särskilt understryka att den svenska skolan behöver en skolkultur där hot och våld inte förekommer över huvud taget. Utskottet vill betona vikten av att lärare, rektorer och övrig personal i förskola och skola kan gå till sitt arbete utan att känna oro för att riskera att utsättas för hot och våld. Hot och våld i skolan, både när den riktas mot elever och mot lärare och andra anställda, påverkar arbets- och lärandemiljön starkt negativt. Utskottet ser mot denna bakgrund positivt på att regeringen har tagit flera initiativ på området. Utskottet vill särskilt lyfta fram det uppdrag om hot och våld mot lärare och andra yrkesgrupper inom skolväsendet samt i förekommande fall elever som Arbetsmiljöverket har fått och som ska redovisas senast den 15 oktober 2024. Utskottet vill vidare hänvisa till Skolsäkerhetsutredningens (U 2022:04) pågående arbete, vilket ska redovisas senast den 20 december 2024. Utskottet vill inte föregå arbetet i denna fråga.

Utskottet finner inte heller skäl att föreslå några åtgärder med anledning av de frågor som berörs i övriga yrkanden.

Mot ovanstående bakgrund, gällande bestämmelser och pågående arbete avstyrker utskottet därmed motionerna 2023/24:370 (SD) yrkande 9, 2023/24:990 (V) yrkandena 11 och 16, 2023/24:2451 (MP) yrkande 7, 2023/24:2482 (C) yrkandena 50, 51, 53, 55 och 56, 2023/24:2489 (C) yrkandena 26 och 27, 2023/24:2687 (S) yrkandena 17, 19, 20 och 33 samt 2023/24:2691 (MP) yrkande 59.

Ur avsnittet "Skolans personal" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4 och 5. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att ett antal yrkanden berör behovet av att stärka förutsättningarna för skolans personal och att göra det mer attraktivt att arbeta i skolan, t.ex. genom att arbetsmiljön förbättras. Utskottet instämmer i regeringens bedömning att en skolmiljö som präglas av ordning och arbetsro för både lärare och elever är en av de viktigaste förutsättningarna för att barn och ungdomar ska kunna inhämta och utveckla kunskaper och nå utbildningens mål. För att fler ska vilja arbeta i skolan och för att fler lärare, förskollärare och rektorer ska välja att stanna i yrket behövs enligt utskottet en god arbetsmiljö samt goda förutsättningar för att bedriva undervisning och att utvecklas i sin profession. Utskottet uppmärksammar ett urval av insatser och arbete som pågår för att hantera lärarbristen och stärka läraryrket och som utskottet menar är värdefulla, t.ex. statsbidrag för karriärtjänster och insatser för behörighetsgivande utbildning. Mot bakgrund av den ansvarsfördelning som råder i skolan hänvisar utskottet också till att skolhuvudmännen har ett betydande ansvar när det gäller skolpersonalens förutsättningar och villkor för arbetet.

När det gäller frågorna om att minska lärares administrativa börda och att avlasta lärarna genom att fler yrkeskategorier anställs i skolan instämmer utskottet i att de är viktiga. Utskottet kan konstatera att en pågående utredning har i uppdrag att göra en översyn av förskollärares och lärares administrativa uppgifter och lämna förslag för att minska den administrativa bördan (U 2023:01). Utredaren ska bl.a. bedöma vilka av förskollärares och lärares uppgifter som bör prioriteras bort och bedöma vilka uppgifter som kan utföras av annan personal. Uppdraget ska redovisas senast den 1 oktober 2024. Även utredningen om stärkt trygghet och studiero i skolan (U 2023:06) ska analysera och lämna förslag om hur annan personal kan avlasta lärare på ett sätt som bidrar till stärkt trygghet och studiero. Uppdraget ska redovisas senast den 20 december 2024. Utskottet ser inte skäl att föregripa det arbete som pågår. Utskottet vill i sammanhanget vidare nämna det riktade statsbidrag för anställning av lärarassistenter som infördes 2019. Syftet med statsbidraget är att utöka antalet annan personal i skolan så att lärarna kan ägna sig åt undervisning och uppgifter som hör till undervisningen.

Utskottet vill vidare hänvisa till de insatser som görs för att förbättra förutsättningarna för lärare vid de mest utsatta skolorna. Sedan 2014 har det funnits möjligheter för huvudmän som inrättar karriärsteg för fler lärare i förskoleklasser och grundskolor i utanförskapsområden att erhålla statsbidrag så att fler förstelärare ska kunna anställas i dessa områden. Vidare vill utskottet hänvisa till att riksdagen beslutat att avsätta 165 miljoner kronor per år under åren 2024–2026 för bättre arbetsmiljö och arbetsvillkor för lärare i skolor med socioekonomiska utmaningar.

Utskottet vill särskilt understryka att den svenska skolan behöver en skolkultur där hot och våld inte förekommer över huvud taget. Utskottet vill betona vikten av att lärare, rektorer och övrig personal i förskola och skola kan gå till sitt arbete utan att känna oro för att riskera att utsättas för hot och våld. Hot och våld i skolan, både när den riktas mot elever och mot lärare och andra anställda, påverkar arbets- och lärandemiljön starkt negativt. Utskottet ser mot denna bakgrund positivt på att regeringen har tagit flera initiativ på området. Utskottet vill särskilt lyfta fram det uppdrag om hot och våld mot lärare och andra yrkesgrupper inom skolväsendet samt i förekommande fall elever som Arbetsmiljöverket har fått och som ska redovisas senast den 15 oktober 2024. Utskottet vill vidare hänvisa till Skolsäkerhetsutredningens (U 2022:04) pågående arbete, vilket ska redovisas senast den 20 december 2024. Utskottet vill inte föregå arbetet i denna fråga.

Utskottet finner inte heller skäl att föreslå några åtgärder med anledning av de frågor som berörs i övriga yrkanden.

Mot ovanstående bakgrund, gällande bestämmelser och pågående arbete avstyrker utskottet därmed motionerna 2023/24:370 (SD) yrkande 9, 2023/24:990 (V) yrkandena 11 och 16, 2023/24:2451 (MP) yrkande 7, 2023/24:2482 (C) yrkandena 50, 51, 53, 55 och 56, 2023/24:2489 (C) yrkandena 26 och 27, 2023/24:2687 (S) yrkandena 17, 19, 20 och 33 samt 2023/24:2691 (MP) yrkande 59.

Ur avsnittet "Skolans personal" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 3, 4 och 5. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att ett antal yrkanden berör behovet av att stärka förutsättningarna för skolans personal och att göra det mer attraktivt att arbeta i skolan, t.ex. genom att arbetsmiljön förbättras. Utskottet instämmer i regeringens bedömning att en skolmiljö som präglas av ordning och arbetsro för både lärare och elever är en av de viktigaste förutsättningarna för att barn och ungdomar ska kunna inhämta och utveckla kunskaper och nå utbildningens mål. För att fler ska vilja arbeta i skolan och för att fler lärare, förskollärare och rektorer ska välja att stanna i yrket behövs enligt utskottet en god arbetsmiljö samt goda förutsättningar för att bedriva undervisning och att utvecklas i sin profession. Utskottet uppmärksammar ett urval av insatser och arbete som pågår för att hantera lärarbristen och stärka läraryrket och som utskottet menar är värdefulla, t.ex. statsbidrag för karriärtjänster och insatser för behörighetsgivande utbildning. Mot bakgrund av den ansvarsfördelning som råder i skolan hänvisar utskottet också till att skolhuvudmännen har ett betydande ansvar när det gäller skolpersonalens förutsättningar och villkor för arbetet.

När det gäller frågorna om att minska lärares administrativa börda och att avlasta lärarna genom att fler yrkeskategorier anställs i skolan instämmer utskottet i att de är viktiga. Utskottet kan konstatera att en pågående utredning har i uppdrag att göra en översyn av förskollärares och lärares administrativa uppgifter och lämna förslag för att minska den administrativa bördan (U 2023:01). Utredaren ska bl.a. bedöma vilka av förskollärares och lärares uppgifter som bör prioriteras bort och bedöma vilka uppgifter som kan utföras av annan personal. Uppdraget ska redovisas senast den 1 oktober 2024. Även utredningen om stärkt trygghet och studiero i skolan (U 2023:06) ska analysera och lämna förslag om hur annan personal kan avlasta lärare på ett sätt som bidrar till stärkt trygghet och studiero. Uppdraget ska redovisas senast den 20 december 2024. Utskottet ser inte skäl att föregripa det arbete som pågår. Utskottet vill i sammanhanget vidare nämna det riktade statsbidrag för anställning av lärarassistenter som infördes 2019. Syftet med statsbidraget är att utöka antalet annan personal i skolan så att lärarna kan ägna sig åt undervisning och uppgifter som hör till undervisningen.

Utskottet vill vidare hänvisa till de insatser som görs för att förbättra förutsättningarna för lärare vid de mest utsatta skolorna. Sedan 2014 har det funnits möjligheter för huvudmän som inrättar karriärsteg för fler lärare i förskoleklasser och grundskolor i utanförskapsområden att erhålla statsbidrag så att fler förstelärare ska kunna anställas i dessa områden. Vidare vill utskottet hänvisa till att riksdagen beslutat att avsätta 165 miljoner kronor per år under åren 2024–2026 för bättre arbetsmiljö och arbetsvillkor för lärare i skolor med socioekonomiska utmaningar.

Utskottet vill särskilt understryka att den svenska skolan behöver en skolkultur där hot och våld inte förekommer över huvud taget. Utskottet vill betona vikten av att lärare, rektorer och övrig personal i förskola och skola kan gå till sitt arbete utan att känna oro för att riskera att utsättas för hot och våld. Hot och våld i skolan, både när den riktas mot elever och mot lärare och andra anställda, påverkar arbets- och lärandemiljön starkt negativt. Utskottet ser mot denna bakgrund positivt på att regeringen har tagit flera initiativ på området. Utskottet vill särskilt lyfta fram det uppdrag om hot och våld mot lärare och andra yrkesgrupper inom skolväsendet samt i förekommande fall elever som Arbetsmiljöverket har fått och som ska redovisas senast den 15 oktober 2024. Utskottet vill vidare hänvisa till Skolsäkerhetsutredningens (U 2022:04) pågående arbete, vilket ska redovisas senast den 20 december 2024. Utskottet vill inte föregå arbetet i denna fråga.

Utskottet finner inte heller skäl att föreslå några åtgärder med anledning av de frågor som berörs i övriga yrkanden.

Mot ovanstående bakgrund, gällande bestämmelser och pågående arbete avstyrker utskottet därmed motionerna 2023/24:370 (SD) yrkande 9, 2023/24:990 (V) yrkandena 11 och 16, 2023/24:2451 (MP) yrkande 7, 2023/24:2482 (C) yrkandena 50, 51, 53, 55 och 56, 2023/24:2489 (C) yrkandena 26 och 27, 2023/24:2687 (S) yrkandena 17, 19, 20 och 33 samt 2023/24:2691 (MP) yrkande 59.

Ur avsnittet "Skolans personal" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3 och 4. Läs betänkandet

När det gäller yrkanden med förslag om förutsättningarna för och innehållet i kompetensutveckling för skolans pedagogiska personal vill utskottet anföra följande: Riksdagen beslutade i maj 2023 att införa ett nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare (prop. 2022/23:54, bet. 2022/23:UbU13, rskr. 2022/23:206). Professionsprogrammets ena del är en nationell struktur för kompetensutveckling för rektorer, lärare och förskollärare. Syftet med professionsprogrammet är att utveckla undervisningens kvalitet, stärka professionerna, öka yrkenas attraktionskraft och att på detta sätt öka likvärdigheten i utbildningen för eleverna. Utskottet noterar vidare att regeringen har beslutat att tillsätta ett råd för professioner i skolväsendet vilket ska bistå Skolverket bl.a. i arbetet med att ta fram relevanta kompetensutvecklingsinsatser av hög vetenskaplig kvalitet. Rådet inledde sitt arbete under våren 2023. Utskottet vill också påminna om att skolhuvudmännen enligt skollagen är skyldiga att se till att personalen får möjligheter till kompetensutveckling.

När det gäller frågan om språkkrav för pedagogisk skolpersonal konstaterar utskottet att goda kunskaper i svenska språket är ett rimligt krav vid nyanställning av personal i skol- och förskoleverksamhet. Vidare vill utskottet hänvisa till gällande bestämmelser enligt ovan och till pågående satsningar. Bland annat har Skolverket i uppdrag att under 2022–2024 tillhandahålla insatser som syftar till att förbättra kunskapen i det svenska språket bland anställda inom välfärden. Insatserna ska vara inriktade mot att möta såväl arbetstagarnas och arbetsgivarnas behov som behoven hos bl.a. barn och elever. Skolverket ska prioritera insatser som kan sättas in snabbt och sträva efter att sprida insatserna över hela landet.

Mot ovanstående bakgrund, gällande bestämmelser och pågående arbete avstyrker utskottet därmed motionerna 2023/24:366 (SD) yrkande 4, 2023/24:461 (V) yrkande 8, 2023/24:1346 (S), 2023/24:2263 (M), 2023/24:2451 (MP) yrkande 38, 2023/24:2482 (C) yrkande 4 och 2023/24:2489 (C) yrkande 28.

Ur avsnittet "Personalens kompetens" i betänkandet, som även gäller punkt 7. Läs betänkandet

När det gäller yrkanden med förslag om förutsättningarna för och innehållet i kompetensutveckling för skolans pedagogiska personal vill utskottet anföra följande: Riksdagen beslutade i maj 2023 att införa ett nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare (prop. 2022/23:54, bet. 2022/23:UbU13, rskr. 2022/23:206). Professionsprogrammets ena del är en nationell struktur för kompetensutveckling för rektorer, lärare och förskollärare. Syftet med professionsprogrammet är att utveckla undervisningens kvalitet, stärka professionerna, öka yrkenas attraktionskraft och att på detta sätt öka likvärdigheten i utbildningen för eleverna. Utskottet noterar vidare att regeringen har beslutat att tillsätta ett råd för professioner i skolväsendet vilket ska bistå Skolverket bl.a. i arbetet med att ta fram relevanta kompetensutvecklingsinsatser av hög vetenskaplig kvalitet. Rådet inledde sitt arbete under våren 2023. Utskottet vill också påminna om att skolhuvudmännen enligt skollagen är skyldiga att se till att personalen får möjligheter till kompetensutveckling.

När det gäller frågan om språkkrav för pedagogisk skolpersonal konstaterar utskottet att goda kunskaper i svenska språket är ett rimligt krav vid nyanställning av personal i skol- och förskoleverksamhet. Vidare vill utskottet hänvisa till gällande bestämmelser enligt ovan och till pågående satsningar. Bland annat har Skolverket i uppdrag att under 2022–2024 tillhandahålla insatser som syftar till att förbättra kunskapen i det svenska språket bland anställda inom välfärden. Insatserna ska vara inriktade mot att möta såväl arbetstagarnas och arbetsgivarnas behov som behoven hos bl.a. barn och elever. Skolverket ska prioritera insatser som kan sättas in snabbt och sträva efter att sprida insatserna över hela landet.

Mot ovanstående bakgrund, gällande bestämmelser och pågående arbete avstyrker utskottet därmed motionerna 2023/24:366 (SD) yrkande 4, 2023/24:461 (V) yrkande 8, 2023/24:1346 (S), 2023/24:2263 (M), 2023/24:2451 (MP) yrkande 38, 2023/24:2482 (C) yrkande 4 och 2023/24:2489 (C) yrkande 28.

Ur avsnittet "Personalens kompetens" i betänkandet, som även gäller punkt 6. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis understryka vikten av att alla elever som har behov av stöd får det så att fler elever får en möjlighet att nå målen för utbildningen. Det är vidare av stor vikt att skolans verksamhet svarar mot skollagens reglering om att ge stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka en funktionsnedsättnings konsekvenser.

När det gäller frågan om tillgång till läromedel anpassade till en funktionsnedsättning vill utskottet hänvisa till att riksdagen i december 2023 beslutade om ändringar i skollagen som syftar till att stärka elevernas tillgång till ändamålsenliga läromedel (prop. 2023/24:21, bet. 2023/24:UbU6, rskr. 2023/24:105). Ändringarna innebär att det förtydligas att elever utan kostnad ska ha tillgång till läroböcker, andra läromedel och andra lärverktyg som behövs för en god kunskapsutveckling i enlighet med utbildningens mål. Utskottet delar regeringens bedömning att det inte går att leva upp till bestämmelsen om att ge stöd som så långt som möjligt motverkar en funktionsnedsättnings konsekvenser utan att ge eleverna tillgång till läromedel som är anpassade efter deras förutsättningar och behov. De beslutade ändringarna träder i kraft den 1 juli 2024.

Utskottet konstaterar att anpassad grundskola respektive anpassad gymnasieskola är skolformer som enligt skollagen är anpassade för elever med intellektuell funktionsnedsättning. Vidare konstaterar utskottet att varje kommun ansvarar för att alla ungdomar i kommunen som tillhör anpassade gymnasieskolans målgrupp erbjuds utbildning.

När det gäller frågan om åtgärdsprogram noterar utskottet att regeringen nyligen beslutat att ge en särskild utredare i uppdrag bl.a. att föreslå hur arbetet med stöd och särskilt stöd kan förbättras och effektiviseras (dir. 2024:30). Uppdraget ska redovisas senast den 7 mars 2025. Utskottet vill inte föregå arbetet i denna fråga.

Utskottet vill hänvisa till att elever som är döva och som inte har förutsättningar att uppfatta talat språk har rätt att få undervisning på svenskt teckenspråk. Det gäller både i förskolan och skolan. I skolan har eleverna rätt att få tvåspråkig undervisning i en teckenspråkig miljö och kan ansöka till en specialskola för elever som är döva eller har hörselnedsättning. Utskottet vill också peka på de utbildningar i teckenspråk som SPSM tillhandahåller för elever som behöver lära sig svenskt teckenspråk liksom för föräldrar till barn med hörselnedsättning.

I fråga om yrkanden om att arbetet med inkluderande lärmiljöer bör stärkas noterar utskottet att Skolverket och Socialstyrelsen gemensamt har tagit fram en vägledning som bl.a. omfattar hur tillgängliga lärmiljöer kan utformas. Även Skolverket och SPSM erbjuder stödmaterial om hur lärmiljöer kan utformas bl.a. för att påverka studieron positivt och öka elevernas fokus på undervisningen.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet därmed motionerna 2023/24:367 (SD) yrkande 8, 2023/24:1048 (KD) yrkande 2, 2023/24:1236 (C), 2023/24:1515 (S), 2023/24:1679 (S), 2023/24:2176 (M), 2023/24:2230 (M), 2023/24:2489 (C) yrkande 16 och 2023/24:2679 (MP) yrkande 4.

Ur avsnittet "Elever med särskilda behov" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet anser att frågan om elever med hög skolfrånvaro är angelägen. Långvarig skolfrånvaro påverkar i första hand eleven men även elevens närstående. Utskottet vill hänvisa till att det framgår av skollagen att elevhälsan ska arbeta förebyggande och hälsofrämjande och att frånvaro skyndsamt ska utredas om en elev har upprepad eller längre frånvaro. Utskottet vill också påminna om hemkommunens aktivitetsansvar för ungdomar under 20 år som inte genomför en gymnasieutbildning eller har en gymnasieexamen.

När det gäller frågan om insatser för att stärka det förebyggande arbetet för att förhindra problematisk skolfrånvaro vill utskottet uppmärksamma Skolverkets stödmaterial för skolors arbete med att främja närvaro och förebygga frånvaro. Utskottet noterar också SPSM:s pågående arbete att ta fram en systematisk forskningsöversikt om vilka insatser i skolan som kan ge förutsättningar för att främja skolnärvaro och förebygga skolfrånvaro, vilken myndigheten planerar att publicera hösten 2024.

När det gäller frågan om nationell frånvarostatistik konstaterar utskottet att den pågående utredningen om varaktigt förbättrad trygghet och studiero i skolan bl.a. ska lämna förslag om ett nationellt frånvaroregister för de obligatoriska skolformerna (U 2023:06). Utredaren ska också ta ställning till behovet av ett nationellt frånvaroregister som även omfattar gymnasieskolan och den anpassade gymnasieskolan. Uppdraget ska redovisas senast den 20 december 2024. Utskottet ser inte skäl att föregripa det arbete som pågår.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2023/24:1028 (S) yrkande 1 och 3, 2023/24:1298 (S), 2023/24:1718 (S), 2023/24:2175 (M) yrkande 1 och 2, 2023/24:2482 (C) yrkande 24, 2023/24:2617 (S) yrkande 76 och 2023/24:2687 (S) yrkande 34 och 53.

Ur avsnittet "Elever med skolfrånvaro" i betänkandet. Läs betänkandet

När det gäller yrkanden som handlar om barns möjligheter till daglig fysisk aktivitet delar utskottet uppfattningen att dessa frågor är aktuella och viktiga såväl för elevernas hälsa och välmående som för deras kunskapsutveckling. Utskottet påminner om att det framgår av läroplanen för grundskolan att skolan ska sträva efter att erbjuda eleverna daglig fysisk aktivitet samt att eleverna ska ges förutsättningar att utveckla en allsidig rörelseförmåga och delta i fysiska aktiviteter och vistelse i olika naturmiljöer.

När det gäller frågan om friluftsdagar instämmer utskottet i att det är angeläget att alla barn får möjlighet till friluftsliv och utevistelse. Friluftslivet bidrar till såväl fysisk aktivitet som till upplevelser och återhämtning och har därför betydelse för barns hälsa och välbefinnande. Utskottet vill peka på att ett rikt friluftsliv i skolan är ett av de tio mätbara mål som ställts upp för friluftslivspolitiken (skr. 2012/13:51, bet. 2012/13:KrU4, rskr. 2012/13:278). Vidare konstaterar utskottet att friluftsliv och utevistelse är ett centralt område i grundskolans kursplan för ämnet idrott och hälsa och återfinns i alla tre stadier. I läroplanen för fritidshemmet finns också skrivningar om att elever ska ta del av ett aktivt friluftsliv.

Utskottet konstaterar att det i skolförordningen (2011:185) slås fast att rektor ska bestämma omfattningen av den friluftsverksamhet som bedrivs under en lärares ledning. Skolledare och lärare har därför en viktig roll i att främja friluftslivet i skolan.

Utskottet finner inte skäl att föreslå några åtgärder med anledning av de frågor som berörs i övriga yrkanden.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2023/24:367 (SD) yrkande 18, 2023/24:653 (S) yrkande 3, 2023/24:905 (MP) yrkande 15 och 16, 2023/24:1744 (C) yrkande 1–3, 2023/24:1992 (S) och 2023/24:2482 (C) yrkande 25.

Ur avsnittet "Daglig fysisk aktivitet m.m." i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill understryka betydelsen av att barn och elever som har behov av stöd för att nå kunskapskraven faktiskt får stöd. Detta gäller inte minst elever som har bristande färdigheter i det svenska språket. Att elever har goda färdigheter att läsa, skriva och räkna är centralt för att de ska kunna nå utbildningens mål och lyckas i sina fortsatta studier. Det i sin tur har en avgörande betydelse för möjligheten till sysselsättning och att vara en aktiv samhällsmedborgare. Utskottet instämmer i regeringens bedömning att Sverige är och ska fortsätta vara ett bildat land och att det därmed krävs en läsande befolkning. Utskottet ser därför med tillfredsställelse på regeringens prioritering av insatser för att stärka barns och elevers språk-, läs- och skrivutveckling samt matematiska färdigheter av vilka utskottet uppmärksammat ett urval. Mot bakgrund av befintlig reglering och pågående arbete avstyrker utskottet motion 2023/24:2482 (C) yrkande 6 och 7.

När det gäller yrkandet om möjlighet att göra skoluniformer lagliga i skolan hänvisar utskottet till ovan redovisade bestämmelser och avstyrker motion 2023/24:1404 (M).

Ur avsnittet "Elever med svag svenska m.m." i betänkandet. Läs betänkandet

I betänkandet behandlas motionsyrkanden som rör samma eller i huvudsak samma frågor som utskottet behandlat tidigare under valperioden. Under riksmötet 2022/23 gjordes detta i betänkandena 2022/23:UbU6 och 2022/23:UbU7. Riksdagen har i enlighet med utskottets förslag avslagit motionsyrkandena. Utskottet ser ingen anledning att nu göra någon annan bedömning och avstyrker därför de motionsyrkanden som finns upptagna i bilaga 2.

Reservationer

1.

Lärarbristen, punkt 1 (S, MP)

av Åsa Westlund (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Camilla Hansén (MP) och Paula Örn (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2687 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 17.

Ställningstagande

Det behövs fortsatta insatser för att motverka lärarbristen. Lärarna är nyckeln till att stärka undervisningens kvalitet och att eleverna ska lära sig mer. För att öka kvaliteten i undervisningen behövs fler utbildade och skickliga lärare.

Fler behöver utbilda sig till lärare och fler vägar till läraryrket behövs. Teach for Sweden omskolar personer som redan har en akademisk utbildning samtidigt som de jobbar i skolor i utsatta områden. De har visat utmärkta resultat när det gäller genomströmning och inträde i yrket efter genomgånget program och ska stödjas särskilt. Den kompletterande pedagogiska utbildningen (KPU) byggdes ut av den socialdemokratiskt ledda regeringen och fortsatta satsningar behövs på utbyggd och kortare KPU.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförs ovan.

2.

Fler anställda i skolan, punkt 2 (S)

av Åsa Westlund (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S) och Paula Örn (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2687 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkandena 19, 20 och 33 samt

avslår motionerna

2023/24:2489 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 27 och

2023/24:2691 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 59.

Ställningstagande

Lärarna ska avlastas och få bättre möjlighet att ägna sig åt att planera, genomföra och följa upp sin undervisning. Därför bör fler yrkeskategorier anställas i skolan t.ex. lärarassistenter, klassmentorer, kuratorer och socialpedagoger. Ett system med läraraspiranter behöver också införas för att underlätta för obehöriga lärare som redan arbetar i skolan att utbilda sig till behörighet och jobba parallellt.

För att kunna stärka arbetet för att varje elev ska få rätt stöd i skolan innan problemen hunnit växa sig för stora behöver fler speciallärare och specialpedagoger utbildas och anställas. Alla skolor ska kunna erbjuda det stöd som behövs, exempelvis i mindre undervisningsgrupper.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförs ovan.

3.

Fler anställda i skolan, punkt 2 (C)

av Anders Ådahl (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2489 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 27 och

avslår motionerna

2023/24:2687 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkandena 19, 20 och 33 samt

2023/24:2691 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 59.

Ställningstagande

I Malmö finns vad som kallas undervisande assistenter. Det är obehöriga lärare som undervisar elever och får stöd och hjälp av en handledande behörig lärare. Exempelvis kan den handledande läraren hjälpa till med framtagande av undervisningsmaterial och lektionsplanering. För att skapa goda förutsättningar för lärarens handledning avsätts arbetstid för uppgifterna och läraren får lönepåslag. Målet är att den obehöriga läraren på sikt ska bli behörig och legitimerad. Modellen behöver spridas, men även utvecklas så att vägar till lärarexamen kan utarbetas parallellt med rollen som undervisande assistent. Lärare som får möjlighet att använda material och lektionsplaneringar gjorda av experter kan åstadkomma goda resultat. För att stödja obehöriga lärare som undervisar bör det därför tillhandahållas sådant material.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförs ovan.

4.

Fler anställda i skolan, punkt 2 (MP)

av Camilla Hansén (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2691 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 59 och

avslår motionerna

2023/24:2489 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 27 och

2023/24:2687 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkandena 19, 20 och 33.

Ställningstagande

Det behövs en ökad smidighet i systemet för nyanländas etablering men också en ökad likvärdighet och kvalitet. Detta gäller inte minst i undervisningen inom svenska för invandrare (SFI). Det är viktigt att se över insatser mot lärarbristen inom SFI och att se över möjligheten till en ”morot” för att locka pensionerade lärare att komma tillbaka i tjänst.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförs ovan.

5.

Förutsättningarna för lärare och annan personal i skolan, punkt 3 (SD)

av Patrick Reslow (SD), Robert Stenkvist (SD), Jörgen Grubb (SD) och Anders Alftberg (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:370 av Patrick Reslow m.fl. (SD) yrkande 9 och

avslår motionerna

2023/24:990 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 11 och 16 samt

2023/24:2482 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkandena 50, 53 och 55.

Ställningstagande

Fram till 1990-talet var lärartjänsterna statligt reglerade. Det inbegrep t.ex. att antalet lektioner à 40 minuter var angivna genom en undervisningsskyldighet (USK). En klasslärare hade en USK på 26 lektioner i veckan, en högstadielärare 24 lektioner i veckan och en gymnasielärare 21 lektioner i veckan. De lärare som höll fler schemalagda lektioner än så fick extra betalt. Förutom undervisning och obligatoriska möten kunde lärarna förlägga arbetstiden där de önskade. Lärarna hade således stor frihet att själva påverka sin arbetstid och lön. Enbart detta faktum kan ha utgjort en stor dragningskraft för dåtidens lärare på alla nivåer. Lärarbristen i dag är alarmerande och yrket måste göras mer attraktivt. Det finns all anledning att lära av historien och tillvarata beprövad erfarenhet. Undervisningsskyldigheten ska därför återinföras och den arbetsplatsförlagda arbetstiden bör luckras upp.

Ur avsnittet "Motioner som bereds förenklat" i betänkandet. Läs betänkandet