Gymnasieskolan

Utskottet vill inledningsvis framhålla att samverkan mellan utbildningsanordnare och representanter för arbetslivet, t.ex. arbetsmarknadens branschorganisationer, är en förutsättning för att arbetslivets behov av rätt utbildad arbetskraft ska kunna tillgodoses och för att garantera yrkesutbildning av god kvalitet.

När det gäller frågan om utbildningens dimensionering vill utskottet hänvisa till att riksdagen i juni 2022 beslutade om ändringar i skollagen som innebär att hänsyn ska tas inte bara till ungdomarnas efterfrågan utan också till arbetsmarknadens behov när kommuner, regioner och enskilda huvudmän bestämmer vilka gymnasieutbildningar som ska erbjudas och antalet platser på utbildningarna. Lagändringarna tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025 (prop. 2021/22:159, bet. 2021/22:UbU25, rskr. 2021/22:411). Utskottet kan också konstatera att Skolverket sedan 2022 har i uppgift att kontinuerligt utarbeta regionala planeringsunderlag till stöd för huvudmännens planering, dimensionering och erbjudande av bl.a. gymnasieutbildning. Utskottet finner inte skäl att föreslå någon åtgärd i frågan och avstyrker med det anförda motion 2023/24:2687 (S) yrkande 47.

När det gäller yrkanden om yrkespaket konstaterar utskottet att det i dag finns ett 80-tal nationella yrkespaket som huvudmän kan välja att tillämpa. Dessa nationella yrkespaket utformas av Skolverket i samråd med branschkunniga. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2023/24:2482 (C) yrkande 28 och 2023/24:2687 (S) yrkande 48.

Utskottet konstaterar vidare att en pågående utredning ska lämna förslag till nya valbara gymnasiala yrkesutbildningar – yrkesskola – som kan ge elever en snabbare etablering på arbetsmarknaden (U 2022:03). Dessa yrkesutbildningar ska utformas i nära samverkan med företrädare för arbetslivet. Utredaren har också i uppdrag att vid behov föreslå åtgärder som bidrar till att öka yrkesutbildningens attraktionskraft. Uppdraget ska redovisas senast den 4 november 2024. Utskottet ser inte skäl att föregripa det arbete som pågår och avstyrker därför motionerna 2023/24:403 (SD) yrkande 37 och 2023/24:2482 (C) yrkandena 30 och 32.

Utskottet noterar att det sedan ett antal år finns möjlighet till en gymnasial lärlingsanställning för den del av utbildningen som eleven genomför arbetsplatsförlagt lärande (apl). Därmed avstyrker utskottet motion 2023/24:425 (SD) yrkande 4.

Ur avsnittet "Gymnasial utbildning och kopplingen till arbetsmarknaden" i betänkandet, som även gäller punkterna 1 och 3. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis framhålla att samverkan mellan utbildningsanordnare och representanter för arbetslivet, t.ex. arbetsmarknadens branschorganisationer, är en förutsättning för att arbetslivets behov av rätt utbildad arbetskraft ska kunna tillgodoses och för att garantera yrkesutbildning av god kvalitet.

När det gäller frågan om utbildningens dimensionering vill utskottet hänvisa till att riksdagen i juni 2022 beslutade om ändringar i skollagen som innebär att hänsyn ska tas inte bara till ungdomarnas efterfrågan utan också till arbetsmarknadens behov när kommuner, regioner och enskilda huvudmän bestämmer vilka gymnasieutbildningar som ska erbjudas och antalet platser på utbildningarna. Lagändringarna tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025 (prop. 2021/22:159, bet. 2021/22:UbU25, rskr. 2021/22:411). Utskottet kan också konstatera att Skolverket sedan 2022 har i uppgift att kontinuerligt utarbeta regionala planeringsunderlag till stöd för huvudmännens planering, dimensionering och erbjudande av bl.a. gymnasieutbildning. Utskottet finner inte skäl att föreslå någon åtgärd i frågan och avstyrker med det anförda motion 2023/24:2687 (S) yrkande 47.

När det gäller yrkanden om yrkespaket konstaterar utskottet att det i dag finns ett 80-tal nationella yrkespaket som huvudmän kan välja att tillämpa. Dessa nationella yrkespaket utformas av Skolverket i samråd med branschkunniga. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2023/24:2482 (C) yrkande 28 och 2023/24:2687 (S) yrkande 48.

Utskottet konstaterar vidare att en pågående utredning ska lämna förslag till nya valbara gymnasiala yrkesutbildningar – yrkesskola – som kan ge elever en snabbare etablering på arbetsmarknaden (U 2022:03). Dessa yrkesutbildningar ska utformas i nära samverkan med företrädare för arbetslivet. Utredaren har också i uppdrag att vid behov föreslå åtgärder som bidrar till att öka yrkesutbildningens attraktionskraft. Uppdraget ska redovisas senast den 4 november 2024. Utskottet ser inte skäl att föregripa det arbete som pågår och avstyrker därför motionerna 2023/24:403 (SD) yrkande 37 och 2023/24:2482 (C) yrkandena 30 och 32.

Utskottet noterar att det sedan ett antal år finns möjlighet till en gymnasial lärlingsanställning för den del av utbildningen som eleven genomför arbetsplatsförlagt lärande (apl). Därmed avstyrker utskottet motion 2023/24:425 (SD) yrkande 4.

Ur avsnittet "Gymnasial utbildning och kopplingen till arbetsmarknaden" i betänkandet, som även gäller punkterna 1 och 2. Läs betänkandet

Utskottet kan konstatera att riksdagen våren 2018 avslog regeringens förslag om ett estetiskt ämne i alla nationella program (prop. 2017/18:184, bet. 2017/18:UbU30, rskr. 2017/18:429). Utskottet gör ingen annan bedömning nu. Utskottet kan också konstatera att riksdagen under innevarande valperiod har avslagit motsvarande yrkanden om att införa estetiska ämnen på samtliga gymnasieprogram (bet. 2022/23:UbU8). Utskottet vill i sammanhanget påminna om att kurser i estetiska ämnen alltid ska erbjudas som individuellt val. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2023/24:1034 (S), 2023/24:2447 (MP) yrkande 10 och 2023/24:2687 (S) yrkande 41.

När det gäller yrkanden om att anpassa utbildningar eller innehåll i kurser efter vissa sektorers behov kan utskottet konstatera att det pågår ett arbete inom Skolverket med att uppdatera ämnesplanernas innehåll utifrån t.ex. samhälls- och teknikutveckling för att rusta eleverna bättre för arbetsmarknaden och vidare studier. Med hänvisning till det pågående arbetet avstyrker utskottet motionerna 2023/24:254 (S) yrkande 6 och 2023/24:831 (C).

Av läroplanerna framgår att entreprenörskap är en del av skolans uppdrag. Skolverket har också i uppgift att stimulera arbetet med entreprenörskap i skolväsendet. Utskottet anser att de insatser som genomförs i dag är väl avvägda i förhållande till skolans uppdrag som helhet. Därmed avstyrker utskottet motion 2023/24:1804 (KD).

Inte heller när det gäller övriga yrkanden finner utskottet mot ovanstående bakgrund skäl att föreslå några åtgärder och avstyrker därmed motionerna 2023/24:1040 (S) och 2023/24:1800 (KD).

Ur avsnittet "Särskilda kunskapsområden" i betänkandet, som även gäller punkt 7. Läs betänkandet

Utskottet vill framhålla huvudmannens ansvar för att elever i alla skolformer (utom förskolan och förskoleklassen) ska ha tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. Även den som avser att påbörja en utbildning ska ha tillgång till vägledning. För att studie- och yrkesvägledningen ska vara likvärdig och av hög kvalitet har Skolverket gett ut allmänna råd om arbetet med studie- och yrkesvägledning i skola och vuxenutbildning, liksom annat stödmaterial. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2023/24:2302 (M) och 2023/24:2482 (C) yrkande 29.

Utskottet konstaterar att alla i skolan enligt läroplanerna ska bidra till att elevens studie- och yrkesval inte begränsas av kön eller av social eller kulturell bakgrund. Vidare framgår av Skolverkets allmänna råd bl.a. att studie- och yrkesvägledaren bör se till att vägledningssamtalen planeras och genomförs så att de utmanar elevens föreställningar om yrken och utbildningar utifrån kön samt utifrån social och kulturell bakgrund. Därmed ser utskottet inga skäl för riksdagen att vidta åtgärder med anledning av motionerna 2023/24:2451 (MP) yrkande 43, 2023/24:2489 (C) yrkande 19 och 2023/24:2664 (MP) yrkande 19.

Ur avsnittet "Studie- och yrkesvägledning i utbildningsväsendet" i betänkandet. Läs betänkandet

I betänkandet behandlas motionsyrkanden som rör samma eller i huvudsak samma frågor som utskottet behandlat tidigare under valperioden. Under riksmötet 2022/23 gjordes detta i betänkandena 2022/23:UbU5, 2022/23:UbU6 och 2022/23:UbU8. Riksdagen har i enlighet med utskottets förslag avslagit motionsyrkandena. Utskottet ser ingen anledning att nu göra någon annan bedömning och avstyrker därför de motionsyrkanden som finns upptagna i bilaga 2.

Reservationer

1.

Utbildningens dimensionering, punkt 1 (S)

av Åsa Westlund (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Rose-Marie Carlsson (S) och Niklas Sigvardsson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2687 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 47.

Ställningstagande

Det finns i dag ett kompetensgap mellan utbudet av gymnasiekurser och vilken arbetskraft som efterfrågas på arbetsmarknaden. Det innebär att det utbildas för få inom vissa sektorer där företag skriker efter arbetskraft samtidigt som det utbildas för många inom andra områden. Många unga som fullgjort sin gymnasieutbildning får därför inte jobb inom den sektor som de utbildat sig för.

Den socialdemokratiskt ledda regeringen tog avgörande steg för att dimensionera gymnasiala utbildningar för att bättre matcha behovet av kompetens. En princip infördes i skollagen som innebär att arbetsmarknadens behov ska vägas in när huvudmän bestämmer vilka utbildningar som ska erbjudas och antalet platser på dessa. Utbildningarna ska bidra till kompetensförsörjningen och kommunerna ska samverka med minst två andra kommuner i fråga om planering, dimensionering och erbjudande av utbildning. Skolverket ska ta fram regionala planeringsunderlag och regionerna får ett tydligare uppdrag att arbeta med kompetensförsörjning inom ramen för det regionala tillväxtarbetet. Branschernas kunskaper ska tas tillvara genom samråd.

Vi menar att regeringen aktivt behöver följa upp den nya lagstiftningen och se till att den implementeras över hela landet. Arbetet med att förbättra matchningen av gymnasieutbildningar behöver därutöver fortsätta. På sikt behöver statens styrning och dimensioneringen av gymnasieskolans olika program öka. Det behövs tydligare ramar för såväl offentliga som fristående huvudmän som tar hänsyn till både elevers efterfrågan och arbetsmarknadens behov av kompetens.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförs ovan.

2.

Gymnasial yrkesutbildning , punkt 2 (S)

av Åsa Westlund (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Rose-Marie Carlsson (S) och Niklas Sigvardsson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2687 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 48 och

avslår motionerna

2023/24:403 av Staffan Eklöf m.fl. (SD) yrkande 37 och

2023/24:2482 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkandena 28, 30 och 32.

Ställningstagande

En faktor som leder till en starkare arbetsmarknadsanknytning är inslag av yrkesutbildning på introduktionsprogram. Den socialdemokratiskt ledda regeringen införde nationella och påbyggnadsbara yrkespaket där elever kan tillgodogöra sig delar av ett gymnasialt yrkesprogram. Redan i dag finns därmed möjligheten att läsa yrkespaket via introduktionsprogram för den som inte är behörig till ett nationellt program. Paketen kan byggas ut till en fullständig gymnasieexamen, även senare i livet och via komvux. Vi ser att yrkespaketen behöver fortsätta att utvecklas som studieväg som leder till jobb. Samverkan och förankring i branscherna är avgörande. Utbudet av yrkespaket behöver fortsätta att byggas ut i samverkan med branscherna.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförs ovan.

3.

Gymnasial yrkesutbildning , punkt 2 (C)

av Anders Ådahl (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2482 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkandena 28, 30 och 32 samt

avslår motionerna

2023/24:403 av Staffan Eklöf m.fl. (SD) yrkande 37 och

2023/24:2687 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 48.

Ställningstagande

Vägarna ut i yrkeslivet behöver förstärkas för elever på introduktionsprogrammen. Yrkesintroduktion och individuellt alternativ bör slås ihop och i samverkan med branscherna bör branschpaket sättas samman som är särskilt anpassade för yrkesintroduktionsprogrammet. De elever som bedöms klara ett nationellt yrkesprogram bör därtill i möjligaste mån kunna läsa yrkesämnen tillsammans med elever på ett nationellt program.

För att öka statusen på yrkes- och lärlingsprogrammen måste utbildningarna dels hålla hög kvalitet, dels vara relevanta och verklighetsnära och leda till jobb. Jag vill att företag som är potentiella arbetsgivare ska vara en drivande kraft i genomförandet av utbildningen. Det är viktigt att branscherna har det avgörande inflytandet över yrkesutbildningarnas inriktning och kvalitetssäkring.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförs ovan.

4.

Lärlingsanställning, punkt 3 (SD)

av Patrick Reslow (SD), Robert Stenkvist (SD), Jörgen Grubb (SD) och Anders Alftberg (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:425 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 4.

Ställningstagande

Sverige tjänar på att även i fortsättningen vara en avancerad kunskapsekonomi och en stark industrination. Utbildning är en av de nyckelfaktorer som återkommande lyfts fram i samband med industrins fortlevnad och utveckling i Sverige. Det är angeläget att fånga ungdomarnas teknikintresse i grund- och gymnasieskolan i syfte att säkra kompetensförsörjningen för framtiden, vilket exempelvis kan ske genom s.k. teknikcollege. Stimulanser till vidareutbildning i arbetslivet, som framför allt ska användas i tider av lågkonjunktur, är behövligt. Vi menar att införandet av lärlingsanställningar är ytterligare ett sätt att möta företagens skriande behov av yrkeskunniga.

Ur avsnittet "Motioner som bereds förenklat" i betänkandet. Läs betänkandet