Vuxenutbildning

Kompetensförsörjning och omställning

Utskottet vill inledningsvis betona den viktiga roll som vuxenutbildning har för samhällets kompetensförsörjning och för individers möjligheter till omställning. Utskottet ser positivt på det pågående arbetet med att stärka och bygga ut yrkesutbildningen för vuxna och att riksdagen beslutat om satsningar på utbildningsplatser inom både komvux och yrkeshögskolan. Utskottet vill också framhålla att regeringen föreslår ytterligare medel för platser inom regionalt yrkesvux i vårändringsbudgeten.

När det gäller yrkanden som rör samarbete med arbetslivet vill utskottet påminna om att utbildning inom yrkeshögskolan ska svara mot behoven på arbetsmarknaden och utvecklas och bedrivas i samverkan mellan arbetsliv och utbildningsanordnare. Utbildningen inom komvux ska i sin tur utgöra en bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen till arbetslivet. För att utbildningar ska bli aktuella för regionalt yrkesvux krävs det bl.a. att företrädare för arbetsgivare är med i planeringen. Skolverket samråder också med de nationella programråden när de ser över innehållet i yrkesutbildningar och yrkesämnen. Utskottet vill också särskilt nämna det pågående stora arbetet med planering och dimensionering av gymnasial yrkesutbildning. Riksdagens beslut om att arbetsmarknadens behov ska få betydelse när huvudmän planerar och dimensionerar yrkesutbildningar inom kommunal vuxenutbildning (komvux) har nyligen trätt i kraft och ska tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas 2025.

Utskottet vill i sammanhanget också uppmärksamma att flera myndigheter på utbildningsområdet har i uppdrag att bidra till en väl fungerande kompetensförsörjning och att det sedan ett par år tillbaka etablerats en omfattande myndighetssamverkan på området. I sammanhanget bör även två stora utredningar på yrkesutbildningsområdet nämnas. Det gäller Utredningen om framtidens yrkeshögskola och Yrkesvuxutredningen. Utredningarnas betänkanden har remitterats och utskottet vill inte föregripa den beredning som nu pågår. I Yrkesvuxutredningens betänkande finns förslag som syftar till att ytterligare stärka kopplingen mellan utbildning och arbetsliv, bl.a. förslag om antagning och om lärlingsutbildning. Utredningen föreslår också en ny typ av gymnasial yrkesutbildning som ska genomföras i samarbete med berört arbetsliv (yrkesskola).

I fråga om utbildning för att möta den gröna industriomställningen, den digitala omställningen och behovet av kompetensförsörjningsinsatser i norra Sverige vill utskottet instämma i det stora behovet av yrkesutbildning, både på gymnasial och eftergymnasial nivå. Utskottet har noterat att MYH har i uppdrag att undersöka behovet av förändringar i utbildningsutbudet med anledning av klimatomställningen samt att myndigheten nyligen redovisat ett uppdrag om hur AI kan komma att påverka utbildningsutbudet inom yrkeshögskolan. I rapporten redogör myndigheten bl.a. för att yrkeshögskolans utbildningar kan möjliggöra en smidig övergång till nya branscher, samtidigt som de främjar kontinuerlig kompetensutveckling och livslångt lärande. Utskottet har också noterat att regeringen beslutat om att införa ett nytt statsbidrag för yrkesinriktad vuxenutbildning vid företagsetableringar och företagsexpansioner och att det finns förslag från Yrkesvuxutredningen som öppnar för riktade satsningar till kommuner där stora industrier etablerar sig, bl.a. i norra Sverige, och som nu bereds.

När det gäller möjligheter till omställning för individen kan utskottet konstatera att regeringen i år har beslutat om regeländringar för att effektivisera det nya omställningsstudiestödet som CSN administrerar. I sammanhanget vill utskottet även peka på att det hos flera myndigheter pågår ett utvecklingsarbete för en mer effektiv och träffsäker validering av vuxnas erfarenhet och kunskaper.

I fråga om att stärka förutsättningarna för vuxenutbildning i hela landet vill utskottet hänvisa till de nu gällande bestämmelserna om samverkan mellan kommuner, det pågående arbetet med planering och dimensionering av yrkesutbildning samt förslag från Yrkesvuxutredningen om en ny form av yrkesutbildning (yrkesskola) som ska vara riksrekryterande. Dessutom vill utskottet uppmärksamma de möjligheter som vuxna i dag har att studera helt eller delvis på distans och att använda sig av lärcentrum. Utskottet noterar att andelen vuxna som studerar på distans har ökat inom både komvux och yrkeshögskolan, även efter covid-19-pandemin.

Med anledning av yrkandet om utbildningsplatser för nyanlända kvinnor vill utskottet påminna om att riksdagen fattat beslut om medel för fler platser inom yrkesvux där s.k. kombinationsutbildningar ingår, dvs. utbildningar för nyanlända som kombinerar yrkesutbildning med utbildning i svenska språket. Utskottet konstaterar också att Skolverket i april 2024 fick i uppdrag att ta fram yrkeskurser på grundläggande nivå för att möta den grupp vuxna som tillhör målgruppen för kombinationsutbildningar och som har svårt att tillgodogöra sig yrkesutbildning på gymnasial nivå. Yrkeskurserna ska bl.a. ge grundläggande yrkeskunskaper, innehålla praktiska inslag och kunna kombineras till yrkespaket som svarar mot kraven inom olika yrken och som möjliggör arbete efter avslutad utbildning. De bör enligt uppdragstexten också kunna kombineras med bl.a. utbildning i svenska. Uppdraget ska delredovisas i november 2024 och slutredovisas senast den 15 december 2025.

Som framgår ovan föreslår regeringen också ytterligare medel för fler platser inom yrkesvux i vårändringsbudgeten för 2024. Enligt Skolverket är det fler kvinnor än män som deltar i sådan utbildning. Utskottet kan också konstatera att det finns bestämmelser om etableringsinsatser för nyanlända där utbildning utgör en viktig del.

Mot bakgrund av ovanstående, gällande bestämmelser och pågående arbete avstyrker utskottet motionerna 2023/24:996 (MP) yrkande 55, 2023/24:1973 (S) yrkande 1, 2023/24:2020 (S) yrkande 1, 2023/24:2451 (MP) yrkandena 34 och 35, 2023/24:2454 (C) yrkandena 1 och 4, 2023/24:2457 (C) yrkandena 8 och 9, 2023/24:2458 (C) yrkande 36, 2023/24:2687 (S) yrkande 54 och 2023/24:2691 (MP) yrkandena 36, 37 och 44.

Ur avsnittet "Utbud och behov av vuxenutbildning" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 5 och 6. Läs betänkandet

Kompetensförsörjning och omställning

Utskottet vill inledningsvis betona den viktiga roll som vuxenutbildning har för samhällets kompetensförsörjning och för individers möjligheter till omställning. Utskottet ser positivt på det pågående arbetet med att stärka och bygga ut yrkesutbildningen för vuxna och att riksdagen beslutat om satsningar på utbildningsplatser inom både komvux och yrkeshögskolan. Utskottet vill också framhålla att regeringen föreslår ytterligare medel för platser inom regionalt yrkesvux i vårändringsbudgeten.

När det gäller yrkanden som rör samarbete med arbetslivet vill utskottet påminna om att utbildning inom yrkeshögskolan ska svara mot behoven på arbetsmarknaden och utvecklas och bedrivas i samverkan mellan arbetsliv och utbildningsanordnare. Utbildningen inom komvux ska i sin tur utgöra en bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen till arbetslivet. För att utbildningar ska bli aktuella för regionalt yrkesvux krävs det bl.a. att företrädare för arbetsgivare är med i planeringen. Skolverket samråder också med de nationella programråden när de ser över innehållet i yrkesutbildningar och yrkesämnen. Utskottet vill också särskilt nämna det pågående stora arbetet med planering och dimensionering av gymnasial yrkesutbildning. Riksdagens beslut om att arbetsmarknadens behov ska få betydelse när huvudmän planerar och dimensionerar yrkesutbildningar inom kommunal vuxenutbildning (komvux) har nyligen trätt i kraft och ska tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas 2025.

Utskottet vill i sammanhanget också uppmärksamma att flera myndigheter på utbildningsområdet har i uppdrag att bidra till en väl fungerande kompetensförsörjning och att det sedan ett par år tillbaka etablerats en omfattande myndighetssamverkan på området. I sammanhanget bör även två stora utredningar på yrkesutbildningsområdet nämnas. Det gäller Utredningen om framtidens yrkeshögskola och Yrkesvuxutredningen. Utredningarnas betänkanden har remitterats och utskottet vill inte föregripa den beredning som nu pågår. I Yrkesvuxutredningens betänkande finns förslag som syftar till att ytterligare stärka kopplingen mellan utbildning och arbetsliv, bl.a. förslag om antagning och om lärlingsutbildning. Utredningen föreslår också en ny typ av gymnasial yrkesutbildning som ska genomföras i samarbete med berört arbetsliv (yrkesskola).

I fråga om utbildning för att möta den gröna industriomställningen, den digitala omställningen och behovet av kompetensförsörjningsinsatser i norra Sverige vill utskottet instämma i det stora behovet av yrkesutbildning, både på gymnasial och eftergymnasial nivå. Utskottet har noterat att MYH har i uppdrag att undersöka behovet av förändringar i utbildningsutbudet med anledning av klimatomställningen samt att myndigheten nyligen redovisat ett uppdrag om hur AI kan komma att påverka utbildningsutbudet inom yrkeshögskolan. I rapporten redogör myndigheten bl.a. för att yrkeshögskolans utbildningar kan möjliggöra en smidig övergång till nya branscher, samtidigt som de främjar kontinuerlig kompetensutveckling och livslångt lärande. Utskottet har också noterat att regeringen beslutat om att införa ett nytt statsbidrag för yrkesinriktad vuxenutbildning vid företagsetableringar och företagsexpansioner och att det finns förslag från Yrkesvuxutredningen som öppnar för riktade satsningar till kommuner där stora industrier etablerar sig, bl.a. i norra Sverige, och som nu bereds.

När det gäller möjligheter till omställning för individen kan utskottet konstatera att regeringen i år har beslutat om regeländringar för att effektivisera det nya omställningsstudiestödet som CSN administrerar. I sammanhanget vill utskottet även peka på att det hos flera myndigheter pågår ett utvecklingsarbete för en mer effektiv och träffsäker validering av vuxnas erfarenhet och kunskaper.

I fråga om att stärka förutsättningarna för vuxenutbildning i hela landet vill utskottet hänvisa till de nu gällande bestämmelserna om samverkan mellan kommuner, det pågående arbetet med planering och dimensionering av yrkesutbildning samt förslag från Yrkesvuxutredningen om en ny form av yrkesutbildning (yrkesskola) som ska vara riksrekryterande. Dessutom vill utskottet uppmärksamma de möjligheter som vuxna i dag har att studera helt eller delvis på distans och att använda sig av lärcentrum. Utskottet noterar att andelen vuxna som studerar på distans har ökat inom både komvux och yrkeshögskolan, även efter covid-19-pandemin.

Med anledning av yrkandet om utbildningsplatser för nyanlända kvinnor vill utskottet påminna om att riksdagen fattat beslut om medel för fler platser inom yrkesvux där s.k. kombinationsutbildningar ingår, dvs. utbildningar för nyanlända som kombinerar yrkesutbildning med utbildning i svenska språket. Utskottet konstaterar också att Skolverket i april 2024 fick i uppdrag att ta fram yrkeskurser på grundläggande nivå för att möta den grupp vuxna som tillhör målgruppen för kombinationsutbildningar och som har svårt att tillgodogöra sig yrkesutbildning på gymnasial nivå. Yrkeskurserna ska bl.a. ge grundläggande yrkeskunskaper, innehålla praktiska inslag och kunna kombineras till yrkespaket som svarar mot kraven inom olika yrken och som möjliggör arbete efter avslutad utbildning. De bör enligt uppdragstexten också kunna kombineras med bl.a. utbildning i svenska. Uppdraget ska delredovisas i november 2024 och slutredovisas senast den 15 december 2025.

Som framgår ovan föreslår regeringen också ytterligare medel för fler platser inom yrkesvux i vårändringsbudgeten för 2024. Enligt Skolverket är det fler kvinnor än män som deltar i sådan utbildning. Utskottet kan också konstatera att det finns bestämmelser om etableringsinsatser för nyanlända där utbildning utgör en viktig del.

Mot bakgrund av ovanstående, gällande bestämmelser och pågående arbete avstyrker utskottet motionerna 2023/24:996 (MP) yrkande 55, 2023/24:1973 (S) yrkande 1, 2023/24:2020 (S) yrkande 1, 2023/24:2451 (MP) yrkandena 34 och 35, 2023/24:2454 (C) yrkandena 1 och 4, 2023/24:2457 (C) yrkandena 8 och 9, 2023/24:2458 (C) yrkande 36, 2023/24:2687 (S) yrkande 54 och 2023/24:2691 (MP) yrkandena 36, 37 och 44.

Ur avsnittet "Utbud och behov av vuxenutbildning" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 5 och 6. Läs betänkandet

Utskottet vill framhålla betydelsen av yrkeshögskolan i vårt svenska utbildningssystem. Utbildningsformen har vuxit mycket sedan införandet men behöver byggas ut ytterligare för att möta en ökad efterfrågan på yrkesutbildning och de fortsatt stora kompetensbehoven i hela Sverige. När det gäller yrkanden om att bygga ut yrkeshögskolan kan utskottet konstatera att riksdagen i enlighet med regeringens förslag beslutat att öka anslaget för statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning för 2024 och att platserna därmed har blivit fler. Utskottet noterar också att regeringen vill att antalet utbildningsplatser inom yrkeshögskolan ska öka ytterligare successivt under de kommande åren.

I fråga om planering och dimensionering av yrkeshögskolans utbildningar och behov av utbildningar i olika delar av landet vill utskottet påminna om att yrkesutbildningarna redan i dag ska initieras och drivas i nära samverkan med arbetslivet och dimensioneras efter arbetsmarknadens behov. Utskottet noterar också att det bl.a. ingår i uppdrag om myndighetssamverkan för kompetensförsörjning som samordnas av MYH att ta fram analysunderlag för prognoser och dimensionering av utbildning och stöd till regionalt kompetensförsörjningsarbete. MYH har också tagit fram ett stort antal områdesanalyser under 2023 och 2024 som synliggör hur utbudet av yrkesutbildning behöver se ut.

När det gäller yrkanden om utveckling av yrkeshögskolan och översyn av regelverk för utbildningsformen vill utskottet hänvisa till att betänkandet från Utredningen om framtidens yrkeshögskola – stabil, effektiv och hållbar nu bereds i Regeringskansliet och utskottet vill inte föregå denna beredning. Utredningen har bl.a. lämnat förslag till ett gemensamt system för ansökan och till förändringar i systemet för studiedokumentation.

Utskottet ser mot ovanstående bakgrund, gällande bestämmelser och pågående arbete inte skäl att föreslå några åtgärder med anledning av yrkandena om yrkeshögskolan. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2023/24:1509 (S), 2023/24:2454 (C) yrkande 2, 2023/24:2457 (C) yrkandena 6 och 7 samt 2023/24:2687 (S) yrkande 65.

Ur avsnittet "Utbyggnad och utveckling av yrkeshögskolan" i betänkandet. Läs betänkandet

Kompetensförsörjning och omställning

Utskottet vill inledningsvis betona den viktiga roll som vuxenutbildning har för samhällets kompetensförsörjning och för individers möjligheter till omställning. Utskottet ser positivt på det pågående arbetet med att stärka och bygga ut yrkesutbildningen för vuxna och att riksdagen beslutat om satsningar på utbildningsplatser inom både komvux och yrkeshögskolan. Utskottet vill också framhålla att regeringen föreslår ytterligare medel för platser inom regionalt yrkesvux i vårändringsbudgeten.

När det gäller yrkanden som rör samarbete med arbetslivet vill utskottet påminna om att utbildning inom yrkeshögskolan ska svara mot behoven på arbetsmarknaden och utvecklas och bedrivas i samverkan mellan arbetsliv och utbildningsanordnare. Utbildningen inom komvux ska i sin tur utgöra en bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen till arbetslivet. För att utbildningar ska bli aktuella för regionalt yrkesvux krävs det bl.a. att företrädare för arbetsgivare är med i planeringen. Skolverket samråder också med de nationella programråden när de ser över innehållet i yrkesutbildningar och yrkesämnen. Utskottet vill också särskilt nämna det pågående stora arbetet med planering och dimensionering av gymnasial yrkesutbildning. Riksdagens beslut om att arbetsmarknadens behov ska få betydelse när huvudmän planerar och dimensionerar yrkesutbildningar inom kommunal vuxenutbildning (komvux) har nyligen trätt i kraft och ska tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas 2025.

Utskottet vill i sammanhanget också uppmärksamma att flera myndigheter på utbildningsområdet har i uppdrag att bidra till en väl fungerande kompetensförsörjning och att det sedan ett par år tillbaka etablerats en omfattande myndighetssamverkan på området. I sammanhanget bör även två stora utredningar på yrkesutbildningsområdet nämnas. Det gäller Utredningen om framtidens yrkeshögskola och Yrkesvuxutredningen. Utredningarnas betänkanden har remitterats och utskottet vill inte föregripa den beredning som nu pågår. I Yrkesvuxutredningens betänkande finns förslag som syftar till att ytterligare stärka kopplingen mellan utbildning och arbetsliv, bl.a. förslag om antagning och om lärlingsutbildning. Utredningen föreslår också en ny typ av gymnasial yrkesutbildning som ska genomföras i samarbete med berört arbetsliv (yrkesskola).

I fråga om utbildning för att möta den gröna industriomställningen, den digitala omställningen och behovet av kompetensförsörjningsinsatser i norra Sverige vill utskottet instämma i det stora behovet av yrkesutbildning, både på gymnasial och eftergymnasial nivå. Utskottet har noterat att MYH har i uppdrag att undersöka behovet av förändringar i utbildningsutbudet med anledning av klimatomställningen samt att myndigheten nyligen redovisat ett uppdrag om hur AI kan komma att påverka utbildningsutbudet inom yrkeshögskolan. I rapporten redogör myndigheten bl.a. för att yrkeshögskolans utbildningar kan möjliggöra en smidig övergång till nya branscher, samtidigt som de främjar kontinuerlig kompetensutveckling och livslångt lärande. Utskottet har också noterat att regeringen beslutat om att införa ett nytt statsbidrag för yrkesinriktad vuxenutbildning vid företagsetableringar och företagsexpansioner och att det finns förslag från Yrkesvuxutredningen som öppnar för riktade satsningar till kommuner där stora industrier etablerar sig, bl.a. i norra Sverige, och som nu bereds.

När det gäller möjligheter till omställning för individen kan utskottet konstatera att regeringen i år har beslutat om regeländringar för att effektivisera det nya omställningsstudiestödet som CSN administrerar. I sammanhanget vill utskottet även peka på att det hos flera myndigheter pågår ett utvecklingsarbete för en mer effektiv och träffsäker validering av vuxnas erfarenhet och kunskaper.

I fråga om att stärka förutsättningarna för vuxenutbildning i hela landet vill utskottet hänvisa till de nu gällande bestämmelserna om samverkan mellan kommuner, det pågående arbetet med planering och dimensionering av yrkesutbildning samt förslag från Yrkesvuxutredningen om en ny form av yrkesutbildning (yrkesskola) som ska vara riksrekryterande. Dessutom vill utskottet uppmärksamma de möjligheter som vuxna i dag har att studera helt eller delvis på distans och att använda sig av lärcentrum. Utskottet noterar att andelen vuxna som studerar på distans har ökat inom både komvux och yrkeshögskolan, även efter covid-19-pandemin.

Med anledning av yrkandet om utbildningsplatser för nyanlända kvinnor vill utskottet påminna om att riksdagen fattat beslut om medel för fler platser inom yrkesvux där s.k. kombinationsutbildningar ingår, dvs. utbildningar för nyanlända som kombinerar yrkesutbildning med utbildning i svenska språket. Utskottet konstaterar också att Skolverket i april 2024 fick i uppdrag att ta fram yrkeskurser på grundläggande nivå för att möta den grupp vuxna som tillhör målgruppen för kombinationsutbildningar och som har svårt att tillgodogöra sig yrkesutbildning på gymnasial nivå. Yrkeskurserna ska bl.a. ge grundläggande yrkeskunskaper, innehålla praktiska inslag och kunna kombineras till yrkespaket som svarar mot kraven inom olika yrken och som möjliggör arbete efter avslutad utbildning. De bör enligt uppdragstexten också kunna kombineras med bl.a. utbildning i svenska. Uppdraget ska delredovisas i november 2024 och slutredovisas senast den 15 december 2025.

Som framgår ovan föreslår regeringen också ytterligare medel för fler platser inom yrkesvux i vårändringsbudgeten för 2024. Enligt Skolverket är det fler kvinnor än män som deltar i sådan utbildning. Utskottet kan också konstatera att det finns bestämmelser om etableringsinsatser för nyanlända där utbildning utgör en viktig del.

Mot bakgrund av ovanstående, gällande bestämmelser och pågående arbete avstyrker utskottet motionerna 2023/24:996 (MP) yrkande 55, 2023/24:1973 (S) yrkande 1, 2023/24:2020 (S) yrkande 1, 2023/24:2451 (MP) yrkandena 34 och 35, 2023/24:2454 (C) yrkandena 1 och 4, 2023/24:2457 (C) yrkandena 8 och 9, 2023/24:2458 (C) yrkande 36, 2023/24:2687 (S) yrkande 54 och 2023/24:2691 (MP) yrkandena 36, 37 och 44.

Ur avsnittet "Utbud och behov av vuxenutbildning" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2 och 6. Läs betänkandet

Utbildning i svenska för invandrare

Som utskottet tidigare anfört (bet. 2022/23:UbU9) är kunskaper i svenska språket en nyckel till etablering i det svenska samhället för nyanlända vuxna. I fråga om kvaliteten i utbildningen i sfi vill utskottet uppmärksamma pågående arbete, bl.a. Skolinspektionens granskningar och Skolverkets stödinsatser men också den fortsatta beredningen av förslag från utredningen Stärkt kvalitet och likvärdighet inom komvux för elever med svenska som andraspråk (Kliva) och Utbildningsdepartementets utkast till lagrådsremiss Skärpta krav i sfi som nu remitteras.

När det gäller yrkandet om ett kommunalt språkansvar finns det i det nämnda utkastet till lagrådsremiss från Utbildningsdepartementet förslag om att kommunerna ska bli skyldiga att upprätta en handlingsplan för sina insatser att nå personer som har rätt till sfi och motivera dem att delta i utbildningen. Utskottet vill inte föregripa den fortsatta beredningen av förslagen.

När det gäller yrkanden som rör utformningen av sfi kan utskottet konstatera att utbildningen i sfi ska anpassas efter individens behov och förutsättningar. Utskottet vill också upplysa om att regeringen nyligen gett Skolverket i uppdrag att ta fram flera kurser i sfi och en kursplan för var och en av kurserna för en bättre individanpassning och likvärdighet över landet. Uppdraget ska delredovisas i november 2024 och slutredovisas senast den 15 december 2025. I fråga om samhällsinformation och studie- och yrkesvägledning kan utskottet påminna om att utbildningen som nyanlända får ta del av inom ramen för den s.k. utbildningsplikten bl.a. kan innehålla orienteringskurser och studie- och yrkesvägledning. Dessutom vill utskottet hänvisa till att det nyligen tillsatts en utredning som ska göra en översyn av samhällsorienteringen för nyanlända. Översynen syftar bl.a. till att göra samhällsorienteringen obligatorisk och till att stärka kunskaperna om det svenska samhället hos personer som bor i Sverige.

Mot bakgrund av ovanstående, pågående arbete och gällande bestämmelser avstyrker utskottet därmed motionerna 2023/24:2687 (S) yrkandena 62 och 67 och 2023/24:2691 (MP) yrkandena 39 och 40.

Språkkrav för barnskötarutbildning

I fråga om att skärpa kraven på svenskkunskaper för blivande barnskötare kan utskottet instämma i att det är viktigt att personal i svensk förskola har goda svenskkunskaper. Utskottet erfar att det pågår ett arbete med nationella riktlinjer för kombinationsutbildningar inom komvux hos Skolverket och att myndigheten i detta sammanhang särskilt nämner den språkliga nivån. Vidare noterar utskottet att svenskkunskaper inte sällan förekommer som förkunskapskrav till barnskötarutbildningar inom ramen för komvux, trots att några sådana nationella krav inte finns enligt Yrkesvuxutredningen.

Utskottet vill också påminna om den fortsatta beredningen av betänkandet från Utredningen om fler barn i förskolan för bättre språkutveckling i svenska med förslag om en översyn av barnskötarutbildningarna och om grundläggande krav på svenskkunskaper. Därtill har regeringen aviserat att en utredning ska tillsättas med uppdrag att utreda frågan om hur språkkrav för personal i förskolan kan införas.

Utskottet ser inte skäl att föregripa det arbete som pågår och avstyrker därmed motion 2023/24:366 (SD) yrkande 5.

Ur avsnittet "Svenska för invandrare m.m." i betänkandet. Läs betänkandet