Högskolan

Utskottet vill framhålla att den akademiska friheten är en viktig beståndsdel i ett demokratiskt och starkt samhälle. Den behöver också aktivt främjas och värnas. Enligt utskottet är det därför värdefullt att UKÄ tar fram underlag om hur lärosätena arbetar med att främja och värna akademisk frihet i enlighet med högskolelagens bestämmelse och en kultur som tillåter fritt kunskapssökande och fri kunskapsspridning. Den sammanfattande nationella bild och den internationella utblick som myndigheten ska presentera i maj 2024 kan enligt utskottet bidra till underlag för bedömningen av behov av ytterligare åtgärder för att stärka den akademiska friheten. Utskottet vill inte föregå arbetet i denna fråga.

Utskottet har noterat att regeringen har beslutat att frågan om allmän kompetens om säkerhetsfrågor ska uppmärksammas i nomineringen till lärosätenas styrelser. Utskottet instämmer i regeringens bedömning att det är viktigt att beakta behovet av kompetens i säkerhetsfrågor i lärosätenas styrelser. Likaså är det av stor vikt att lärosätena har i uppdrag att fortsätta att utveckla arbetet med informationssäkerhet inom sina verksamheter.

När det gäller frågan om jämställdhet vill utskottet påminna om att enligt högskolelagen ska jämställdhet alltid iakttas och främjas i högskolornas verksamhet. Enligt utskottet är det därför värdefullt att lärosätena har i uppdrag att fortsätta att arbeta med att verksamheterna ska bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen.

Frågan om AI berör samhället på många sätt, inte minst i fråga om kompetensbehov för att kunna hantera möjligheter och utmaningar kopplade till AI. Utskottet noterar att UKÄ har haft i uppdrag att tillsammans med berörda aktörer analysera hur AI kan påverka högskolans utbildningsutbud i relation till kommande kompetensbehov samt att flera myndigheter och andra aktörer samarbetar om kompetensförsörjning inom området digital spetskompetens, t.ex. cybersäkerhet. Utskottet vill inte föregripa beredningen av de förslag som har lämnats i samband med dessa analyser.

Antalet inresande studenter till Sverige fortsätter att öka. Vissa av de studenter som inte studerar inom ramen för ett utbytesavtal och som kommer från länder utanför EU/EES och Schweiz ska betala för sina studier i Sverige. Utskottet kan konstatera att det var färre än hälften av de nya inresande studenterna som betalade studieavgifter läsåret 2022/23. Vidare kan noteras att Riksrevisionen för närvarande granskar frågor om antagning och rekrytering av tredjelandsstudenter, dvs. studenter utanför EU och EES. Utskottet ser inte skäl till att nu ha synpunkter på frågan om studieavgifter för inresande studenter.

Utskottet finner inte heller skäl att föreslå några åtgärder med anledning av de frågor som berörs i övriga yrkanden.

Mot ovanstående bakgrund och med beaktande av gällande bestämmelser och pågående arbete avstyrker utskottet motionerna 2023/24:82 (SD), 2023/24:442 (V) yrkande 1, 2023/24:758 (M), 2023/24:813 (S) yrkande 2, 2023/24:1144 (M), 2023/24:1693 (S), 2023/24:2451 (MP) yrkande 44 samt 2023/24:2687 (S) yrkandena 79, 93 och 94.

Ur avsnittet "Övergripande frågor om universitet och högskolor" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 4, 5 och 15. Läs betänkandet

Utskottet vill framhålla att den akademiska friheten är en viktig beståndsdel i ett demokratiskt och starkt samhälle. Den behöver också aktivt främjas och värnas. Enligt utskottet är det därför värdefullt att UKÄ tar fram underlag om hur lärosätena arbetar med att främja och värna akademisk frihet i enlighet med högskolelagens bestämmelse och en kultur som tillåter fritt kunskapssökande och fri kunskapsspridning. Den sammanfattande nationella bild och den internationella utblick som myndigheten ska presentera i maj 2024 kan enligt utskottet bidra till underlag för bedömningen av behov av ytterligare åtgärder för att stärka den akademiska friheten. Utskottet vill inte föregå arbetet i denna fråga.

Utskottet har noterat att regeringen har beslutat att frågan om allmän kompetens om säkerhetsfrågor ska uppmärksammas i nomineringen till lärosätenas styrelser. Utskottet instämmer i regeringens bedömning att det är viktigt att beakta behovet av kompetens i säkerhetsfrågor i lärosätenas styrelser. Likaså är det av stor vikt att lärosätena har i uppdrag att fortsätta att utveckla arbetet med informationssäkerhet inom sina verksamheter.

När det gäller frågan om jämställdhet vill utskottet påminna om att enligt högskolelagen ska jämställdhet alltid iakttas och främjas i högskolornas verksamhet. Enligt utskottet är det därför värdefullt att lärosätena har i uppdrag att fortsätta att arbeta med att verksamheterna ska bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen.

Frågan om AI berör samhället på många sätt, inte minst i fråga om kompetensbehov för att kunna hantera möjligheter och utmaningar kopplade till AI. Utskottet noterar att UKÄ har haft i uppdrag att tillsammans med berörda aktörer analysera hur AI kan påverka högskolans utbildningsutbud i relation till kommande kompetensbehov samt att flera myndigheter och andra aktörer samarbetar om kompetensförsörjning inom området digital spetskompetens, t.ex. cybersäkerhet. Utskottet vill inte föregripa beredningen av de förslag som har lämnats i samband med dessa analyser.

Antalet inresande studenter till Sverige fortsätter att öka. Vissa av de studenter som inte studerar inom ramen för ett utbytesavtal och som kommer från länder utanför EU/EES och Schweiz ska betala för sina studier i Sverige. Utskottet kan konstatera att det var färre än hälften av de nya inresande studenterna som betalade studieavgifter läsåret 2022/23. Vidare kan noteras att Riksrevisionen för närvarande granskar frågor om antagning och rekrytering av tredjelandsstudenter, dvs. studenter utanför EU och EES. Utskottet ser inte skäl till att nu ha synpunkter på frågan om studieavgifter för inresande studenter.

Utskottet finner inte heller skäl att föreslå några åtgärder med anledning av de frågor som berörs i övriga yrkanden.

Mot ovanstående bakgrund och med beaktande av gällande bestämmelser och pågående arbete avstyrker utskottet motionerna 2023/24:82 (SD), 2023/24:442 (V) yrkande 1, 2023/24:758 (M), 2023/24:813 (S) yrkande 2, 2023/24:1144 (M), 2023/24:1693 (S), 2023/24:2451 (MP) yrkande 44 samt 2023/24:2687 (S) yrkandena 79, 93 och 94.

Ur avsnittet "Övergripande frågor om universitet och högskolor" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 5 och 15. Läs betänkandet

Utskottet vill framhålla att utbildningsutbudet vid universitet och högskolor ska svara mot studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Anslagen till lärosätena är också kopplade till antalet studenter inom olika utbildningsområden samt studenternas prestationer. Lärosätena ska vidare återrapportera till Utbildningsdepartementet om de bedömningar, prioriteringar och behovsanalyser som ligger till grund för beslut om utbildningsutbudet samt hur lärosätet möter det omgivande samhällets behov av utbildning. Lärosätena ska också redovisa hur de utvecklar sitt utbildningsutbud för att stärka tillgången till utbildning för livslångt lärande och omställning.

Enligt utskottet ger det gällande systemet goda förutsättningar för lärosätena att erbjuda utbildningsplatser utifrån den efterfrågan och det behov som finns. Därutöver finns det möjlighet för staten att, vilket också görs, för särskilda utbildningsbehov tillföra extra medel och ge specifika uppdrag till lärosäten. Utskottet vill också peka på att UKÄ har i uppgift att följa arbetsmarknadens framtida kompetensbehov i relation till utbildningsutbudet.

När det gäller yrkandet om behovet av att utbilda ingenjörer vill utskottet peka på bl.a. det senaste riksdagsbeslutet om satsningar för utökade möjligheter för fler att läsa ingenjörsutbildningar liksom satsningar på utbildning på avancerad nivå för t.ex. de som har en ingenjörsutbildning sedan tidigare. Utskottet kan också påminna om att regeringen har aviserat en strategi för att fler ska utbilda sig inom utbildningsområdena naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik.

I fråga om yrkandena om behov av varianter på utbildningar till lärare vill utskottet peka på att det finns ett flertal vägar till läraryrket, där de med tidigare akademiska meriter och erfarenheter kan komplettera sin utbildning. Det finns även lärarutbildningar som kombinerar studier med praktik och anställning som lärare.

Med anledning av övriga yrkanden om behov av att förändra utbildningars innehåll kan utskottet påminna om den gällande regleringen med examensbeskrivningar för olika examina och att lärosätena ansvarar för att genomföra och utveckla de utbildningar som de anordnar.

När det gäller frågan om övergång från utbildning till entreprenörskap kan utskottet uppmärksamma den uppgift som innovationskontoren vid lärosätena har att stödja bl.a. studenter i att kommersialisera idéer och underlätta kontakter med t.ex. finansiärer.

I fråga om undervisningsspråk i högre utbildning vill utskottet påminna om att riksdagen har fattat beslut om en svensk språkpolitik och en språklag. Av språklagen framgår bl.a. att det allmänna har ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas. Utskottet kan också konstatera att t.ex. användningen av engelska i utbildning och forskning är en särskild fråga som Institutet för språk och folkminnen följer, inom ramen för sin uppgift att följa tillämpningen av språklagen.

UKÄ har vid ett par tillfällen undersökt omfattningen av den lärarledda tiden och resultaten visar att denna kan variera avsevärt mellan olika utbildningar och kurser. Enligt utskottet är det av avgörande vikt att utbildningen vid universitet och högskolor håller hög kvalitet för att Sverige ska fortsätta att utvecklas som kunskapsnation.

Slutligen ser inte utskottet någon anledning att föreslå någon förändring av regleringen av bedömningen av studenters prestationer.

Mot ovanstående bakgrund och med hänvisning till gällande bestämmelser och pågående arbete avstyrker utskottet motionerna 2023/24:371 (SD) yrkandena 4 och 5, 2023/24:374 (SD) yrkande 15, 2023/24:422 (SD) yrkande 2, 2023/24:817 (S), 2023/24:1563 (S), 2023/24:1715 (M), 2023/24:1973 (S) yrkandena 3 och 4, 2023/24:2162 (M), 2023/24:2232 (M), 2023/24:2451 (MP) yrkande 47, 2023/24:2482 (C) yrkande 54, 2023/24:2493 (C) yrkande 21, 2023/24:2631 (S) yrkande 5 samt 2023/24:2687 (S) yrkandena 68 och 69.

Ur avsnittet "Dimensionering och genomförande av utbildningar" i betänkandet, som även gäller punkterna 10 och 11. Läs betänkandet

Utskottet vill framhålla att utbildningsutbudet vid universitet och högskolor ska svara mot studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Anslagen till lärosätena är också kopplade till antalet studenter inom olika utbildningsområden samt studenternas prestationer. Lärosätena ska vidare återrapportera till Utbildningsdepartementet om de bedömningar, prioriteringar och behovsanalyser som ligger till grund för beslut om utbildningsutbudet samt hur lärosätet möter det omgivande samhällets behov av utbildning. Lärosätena ska också redovisa hur de utvecklar sitt utbildningsutbud för att stärka tillgången till utbildning för livslångt lärande och omställning.

Enligt utskottet ger det gällande systemet goda förutsättningar för lärosätena att erbjuda utbildningsplatser utifrån den efterfrågan och det behov som finns. Därutöver finns det möjlighet för staten att, vilket också görs, för särskilda utbildningsbehov tillföra extra medel och ge specifika uppdrag till lärosäten. Utskottet vill också peka på att UKÄ har i uppgift att följa arbetsmarknadens framtida kompetensbehov i relation till utbildningsutbudet.

När det gäller yrkandet om behovet av att utbilda ingenjörer vill utskottet peka på bl.a. det senaste riksdagsbeslutet om satsningar för utökade möjligheter för fler att läsa ingenjörsutbildningar liksom satsningar på utbildning på avancerad nivå för t.ex. de som har en ingenjörsutbildning sedan tidigare. Utskottet kan också påminna om att regeringen har aviserat en strategi för att fler ska utbilda sig inom utbildningsområdena naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik.

I fråga om yrkandena om behov av varianter på utbildningar till lärare vill utskottet peka på att det finns ett flertal vägar till läraryrket, där de med tidigare akademiska meriter och erfarenheter kan komplettera sin utbildning. Det finns även lärarutbildningar som kombinerar studier med praktik och anställning som lärare.

Med anledning av övriga yrkanden om behov av att förändra utbildningars innehåll kan utskottet påminna om den gällande regleringen med examensbeskrivningar för olika examina och att lärosätena ansvarar för att genomföra och utveckla de utbildningar som de anordnar.

När det gäller frågan om övergång från utbildning till entreprenörskap kan utskottet uppmärksamma den uppgift som innovationskontoren vid lärosätena har att stödja bl.a. studenter i att kommersialisera idéer och underlätta kontakter med t.ex. finansiärer.

I fråga om undervisningsspråk i högre utbildning vill utskottet påminna om att riksdagen har fattat beslut om en svensk språkpolitik och en språklag. Av språklagen framgår bl.a. att det allmänna har ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas. Utskottet kan också konstatera att t.ex. användningen av engelska i utbildning och forskning är en särskild fråga som Institutet för språk och folkminnen följer, inom ramen för sin uppgift att följa tillämpningen av språklagen.

UKÄ har vid ett par tillfällen undersökt omfattningen av den lärarledda tiden och resultaten visar att denna kan variera avsevärt mellan olika utbildningar och kurser. Enligt utskottet är det av avgörande vikt att utbildningen vid universitet och högskolor håller hög kvalitet för att Sverige ska fortsätta att utvecklas som kunskapsnation.

Slutligen ser inte utskottet någon anledning att föreslå någon förändring av regleringen av bedömningen av studenters prestationer.

Mot ovanstående bakgrund och med hänvisning till gällande bestämmelser och pågående arbete avstyrker utskottet motionerna 2023/24:371 (SD) yrkandena 4 och 5, 2023/24:374 (SD) yrkande 15, 2023/24:422 (SD) yrkande 2, 2023/24:817 (S), 2023/24:1563 (S), 2023/24:1715 (M), 2023/24:1973 (S) yrkandena 3 och 4, 2023/24:2162 (M), 2023/24:2232 (M), 2023/24:2451 (MP) yrkande 47, 2023/24:2482 (C) yrkande 54, 2023/24:2493 (C) yrkande 21, 2023/24:2631 (S) yrkande 5 samt 2023/24:2687 (S) yrkandena 68 och 69.

Ur avsnittet "Dimensionering och genomförande av utbildningar" i betänkandet, som även gäller punkterna 9 och 11. Läs betänkandet

Utskottet vill framhålla att utbildningsutbudet vid universitet och högskolor ska svara mot studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Anslagen till lärosätena är också kopplade till antalet studenter inom olika utbildningsområden samt studenternas prestationer. Lärosätena ska vidare återrapportera till Utbildningsdepartementet om de bedömningar, prioriteringar och behovsanalyser som ligger till grund för beslut om utbildningsutbudet samt hur lärosätet möter det omgivande samhällets behov av utbildning. Lärosätena ska också redovisa hur de utvecklar sitt utbildningsutbud för att stärka tillgången till utbildning för livslångt lärande och omställning.

Enligt utskottet ger det gällande systemet goda förutsättningar för lärosätena att erbjuda utbildningsplatser utifrån den efterfrågan och det behov som finns. Därutöver finns det möjlighet för staten att, vilket också görs, för särskilda utbildningsbehov tillföra extra medel och ge specifika uppdrag till lärosäten. Utskottet vill också peka på att UKÄ har i uppgift att följa arbetsmarknadens framtida kompetensbehov i relation till utbildningsutbudet.

När det gäller yrkandet om behovet av att utbilda ingenjörer vill utskottet peka på bl.a. det senaste riksdagsbeslutet om satsningar för utökade möjligheter för fler att läsa ingenjörsutbildningar liksom satsningar på utbildning på avancerad nivå för t.ex. de som har en ingenjörsutbildning sedan tidigare. Utskottet kan också påminna om att regeringen har aviserat en strategi för att fler ska utbilda sig inom utbildningsområdena naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik.

I fråga om yrkandena om behov av varianter på utbildningar till lärare vill utskottet peka på att det finns ett flertal vägar till läraryrket, där de med tidigare akademiska meriter och erfarenheter kan komplettera sin utbildning. Det finns även lärarutbildningar som kombinerar studier med praktik och anställning som lärare.

Med anledning av övriga yrkanden om behov av att förändra utbildningars innehåll kan utskottet påminna om den gällande regleringen med examensbeskrivningar för olika examina och att lärosätena ansvarar för att genomföra och utveckla de utbildningar som de anordnar.

När det gäller frågan om övergång från utbildning till entreprenörskap kan utskottet uppmärksamma den uppgift som innovationskontoren vid lärosätena har att stödja bl.a. studenter i att kommersialisera idéer och underlätta kontakter med t.ex. finansiärer.

I fråga om undervisningsspråk i högre utbildning vill utskottet påminna om att riksdagen har fattat beslut om en svensk språkpolitik och en språklag. Av språklagen framgår bl.a. att det allmänna har ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas. Utskottet kan också konstatera att t.ex. användningen av engelska i utbildning och forskning är en särskild fråga som Institutet för språk och folkminnen följer, inom ramen för sin uppgift att följa tillämpningen av språklagen.

UKÄ har vid ett par tillfällen undersökt omfattningen av den lärarledda tiden och resultaten visar att denna kan variera avsevärt mellan olika utbildningar och kurser. Enligt utskottet är det av avgörande vikt att utbildningen vid universitet och högskolor håller hög kvalitet för att Sverige ska fortsätta att utvecklas som kunskapsnation.

Slutligen ser inte utskottet någon anledning att föreslå någon förändring av regleringen av bedömningen av studenters prestationer.

Mot ovanstående bakgrund och med hänvisning till gällande bestämmelser och pågående arbete avstyrker utskottet motionerna 2023/24:371 (SD) yrkandena 4 och 5, 2023/24:374 (SD) yrkande 15, 2023/24:422 (SD) yrkande 2, 2023/24:817 (S), 2023/24:1563 (S), 2023/24:1715 (M), 2023/24:1973 (S) yrkandena 3 och 4, 2023/24:2162 (M), 2023/24:2232 (M), 2023/24:2451 (MP) yrkande 47, 2023/24:2482 (C) yrkande 54, 2023/24:2493 (C) yrkande 21, 2023/24:2631 (S) yrkande 5 samt 2023/24:2687 (S) yrkandena 68 och 69.

Ur avsnittet "Dimensionering och genomförande av utbildningar" i betänkandet, som även gäller punkterna 9 och 10. Läs betänkandet

Utskottet vill påminna om att universitet och högskolor enligt högskolelagen har i uppgift att aktivt främja och bredda rekryteringen till högskolan. UKÄ har också utvärderat hur landets lärosäten arbetar med dessa frågor och bl.a. konstaterat att det finns goda möjligheter att utveckla detta arbete. UHR arbetar med att informera om och stimulera intresset för högskoleutbildning. Enligt utskottet är det viktigt att på olika sätt fortsätta arbetet med att öka intresse för högskolestudier och bredda rekryteringen. Utskottet ser inte anledning att ha särskilda synpunkter på hur lärosäten ska förhålla sig till blivande eller inskrivna studenter som är föräldrar.

När det gäller yrkanden om möjligheter att kontrollera belastningsregister vid antagning och avskilja vissa studenter har utskottet noterat att det finns utredningsförslag som behandlar dessa frågor samt att en utredare nyligen har fått i uppdrag att lämna ytterligare förslag om antagning och avskiljande av studenter. Utskottet vill inte föregå kommande utredningsförslag.

Utskottet har noterat att en särskild utredare f.n. har i uppdrag att föreslå hur regleringen av krav på lämplighet för utbildningen kan skärpas så att fler som söker till utbildning som leder till förskollärar-, grundlärar- eller ämneslärarexamen omfattas av ett sådant krav.

I fråga om yrkandet om behov av statistik som visar relation mellan betyg, högskolestudier och etablering på arbetsmarknaden vill utskottet peka på att flera myndigheter inom utbildningsområdet liksom SCB kontinuerligt belyser dessa frågor.

Utskottet finner inte heller skäl att föreslå några åtgärder med anledning av övriga ovan redovisade yrkanden.

Mot bakgrund av ovanstående och med hänvisning till gällande bestämmelser och pågående arbete avstyrker utskottet motionerna 2023/24:179 (SD), 2023/24:442 (V) yrkandena 7, 8 och 13, 2023/24:1112 (M) yrkandena 1 och 2, 2023/24:1442 (M), 2023/24:2083 (båda M), 2023/24:2482 (C) yrkande 20 och 2023/24:2687 (S) yrkande 92.

Ur avsnittet "Rekrytering och tillträde" i betänkandet. Läs betänkandet

Högskolorna har en viktig uppgift att på olika sätt stödja studenterna i deras studier. Det gäller såväl tillgång till hälsovård för att främja deras fysiska och psykiska hälsa som att på andra sätt stödja studenterna i studiesituationen och studiemiljön. Lärosätenas egna organisationer för studenthälsofrågor är grunden för detta arbete. Utskottet har noterat att en särskild webbplats för studenthälsofrågor nyligen har lanserats och att den är tänkt att bl.a. fungera som ett komplement till och en avlastning för studenthälsorna på lärosätena runt om i landet. I fråga om studenters rehabilitering kan utskottet konstatera att beredning pågår av ett förslag om denna fråga.

Utskottet vill påminna om att det av högskolelagen framgår att utbildningen i högskolan ska vara avgiftsfri. Extra kostnader för studenter kan i vissa fall uppkomma under utbildningen och det finns då möjlighet att söka merkostnadslån via CSN. I samband med verksamhetsförlagda delar (VFU) av sin utbildning på annan ort än studieorten kan en student också ha möjlighet att få ersättning för kostnader för resor och boende via sitt lärosäte. Utskottet kan konstatera att frågan om ersättning till studenter för kostnader i samband med VFU nyligen har uppmärksammats i en utredning om VFU för sjuksköterskeutbildningen. Utskottet vill inte föregå beredningen av utredningens förslag och ser i övrigt inte anledning att föreslå några åtgärder med anledning av yrkandena om avgifter i utbildningen.

När det gäller frågan om föreningars tillträde till högskolans lokaler anser utskottet att den gällande regleringen är ändamålsenlig och ser inte behov av att föreslå någon förändring av denna. Utskottet vill vidare påminna om att det i högskolelagen finns bestämmelser om studentkårer och att en studentkår ska ha som huvudsakligt syfte att bevaka och medverka i utvecklingen av utbildningen och förutsättningarna för studier vid högskolan. Det bör också uppmärksammas att statsbidrag fördelas till organisationen Sveriges förenade studentkårer, med syftet att säkerställa ett nationellt studentinflytande. Bidrag ges även till lärosätena för stöd till verksamhet för studentinflytande i lärosätenas organ.

Med anledning av yrkandena om studentbostäder vill utskottet uppmärksamma att UKÄ nyligen har föreslagit att det ska vara möjligt för förmedlare av bostäder till studenter att ta del av uppgifter om studenters studieaktivitet. Utskottet vill inte föregripa beredningen av UKÄ:s förslag.

Mot ovanstående bakgrund och med hänvisning till gällande bestämmelser och pågående arbete avstyrker utskottet motionerna 2023/24:371 (SD) yrkande 14, 2023/24:442 (V) yrkandena 3, 5–6 och 11, 2023/24:686 (MP) yrkande 5, 2023/24:1342 (S), 2023/24:2467 (C) yrkande 25, 2023/24:2505 (S) och 2023/24:2687 (S) yrkande 71.

Ur avsnittet "Studentfrågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 16 och 17. Läs betänkandet

Utskottet vill framhålla att den akademiska friheten är en viktig beståndsdel i ett demokratiskt och starkt samhälle. Den behöver också aktivt främjas och värnas. Enligt utskottet är det därför värdefullt att UKÄ tar fram underlag om hur lärosätena arbetar med att främja och värna akademisk frihet i enlighet med högskolelagens bestämmelse och en kultur som tillåter fritt kunskapssökande och fri kunskapsspridning. Den sammanfattande nationella bild och den internationella utblick som myndigheten ska presentera i maj 2024 kan enligt utskottet bidra till underlag för bedömningen av behov av ytterligare åtgärder för att stärka den akademiska friheten. Utskottet vill inte föregå arbetet i denna fråga.

Utskottet har noterat att regeringen har beslutat att frågan om allmän kompetens om säkerhetsfrågor ska uppmärksammas i nomineringen till lärosätenas styrelser. Utskottet instämmer i regeringens bedömning att det är viktigt att beakta behovet av kompetens i säkerhetsfrågor i lärosätenas styrelser. Likaså är det av stor vikt att lärosätena har i uppdrag att fortsätta att utveckla arbetet med informationssäkerhet inom sina verksamheter.

När det gäller frågan om jämställdhet vill utskottet påminna om att enligt högskolelagen ska jämställdhet alltid iakttas och främjas i högskolornas verksamhet. Enligt utskottet är det därför värdefullt att lärosätena har i uppdrag att fortsätta att arbeta med att verksamheterna ska bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen.

Frågan om AI berör samhället på många sätt, inte minst i fråga om kompetensbehov för att kunna hantera möjligheter och utmaningar kopplade till AI. Utskottet noterar att UKÄ har haft i uppdrag att tillsammans med berörda aktörer analysera hur AI kan påverka högskolans utbildningsutbud i relation till kommande kompetensbehov samt att flera myndigheter och andra aktörer samarbetar om kompetensförsörjning inom området digital spetskompetens, t.ex. cybersäkerhet. Utskottet vill inte föregripa beredningen av de förslag som har lämnats i samband med dessa analyser.

Antalet inresande studenter till Sverige fortsätter att öka. Vissa av de studenter som inte studerar inom ramen för ett utbytesavtal och som kommer från länder utanför EU/EES och Schweiz ska betala för sina studier i Sverige. Utskottet kan konstatera att det var färre än hälften av de nya inresande studenterna som betalade studieavgifter läsåret 2022/23. Vidare kan noteras att Riksrevisionen för närvarande granskar frågor om antagning och rekrytering av tredjelandsstudenter, dvs. studenter utanför EU och EES. Utskottet ser inte skäl till att nu ha synpunkter på frågan om studieavgifter för inresande studenter.

Utskottet finner inte heller skäl att föreslå några åtgärder med anledning av de frågor som berörs i övriga yrkanden.

Mot ovanstående bakgrund och med beaktande av gällande bestämmelser och pågående arbete avstyrker utskottet motionerna 2023/24:82 (SD), 2023/24:442 (V) yrkande 1, 2023/24:758 (M), 2023/24:813 (S) yrkande 2, 2023/24:1144 (M), 2023/24:1693 (S), 2023/24:2451 (MP) yrkande 44 samt 2023/24:2687 (S) yrkandena 79, 93 och 94.

Ur avsnittet "Övergripande frågor om universitet och högskolor" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4 och 5. Läs betänkandet

Högskolorna har en viktig uppgift att på olika sätt stödja studenterna i deras studier. Det gäller såväl tillgång till hälsovård för att främja deras fysiska och psykiska hälsa som att på andra sätt stödja studenterna i studiesituationen och studiemiljön. Lärosätenas egna organisationer för studenthälsofrågor är grunden för detta arbete. Utskottet har noterat att en särskild webbplats för studenthälsofrågor nyligen har lanserats och att den är tänkt att bl.a. fungera som ett komplement till och en avlastning för studenthälsorna på lärosätena runt om i landet. I fråga om studenters rehabilitering kan utskottet konstatera att beredning pågår av ett förslag om denna fråga.

Utskottet vill påminna om att det av högskolelagen framgår att utbildningen i högskolan ska vara avgiftsfri. Extra kostnader för studenter kan i vissa fall uppkomma under utbildningen och det finns då möjlighet att söka merkostnadslån via CSN. I samband med verksamhetsförlagda delar (VFU) av sin utbildning på annan ort än studieorten kan en student också ha möjlighet att få ersättning för kostnader för resor och boende via sitt lärosäte. Utskottet kan konstatera att frågan om ersättning till studenter för kostnader i samband med VFU nyligen har uppmärksammats i en utredning om VFU för sjuksköterskeutbildningen. Utskottet vill inte föregå beredningen av utredningens förslag och ser i övrigt inte anledning att föreslå några åtgärder med anledning av yrkandena om avgifter i utbildningen.

När det gäller frågan om föreningars tillträde till högskolans lokaler anser utskottet att den gällande regleringen är ändamålsenlig och ser inte behov av att föreslå någon förändring av denna. Utskottet vill vidare påminna om att det i högskolelagen finns bestämmelser om studentkårer och att en studentkår ska ha som huvudsakligt syfte att bevaka och medverka i utvecklingen av utbildningen och förutsättningarna för studier vid högskolan. Det bör också uppmärksammas att statsbidrag fördelas till organisationen Sveriges förenade studentkårer, med syftet att säkerställa ett nationellt studentinflytande. Bidrag ges även till lärosätena för stöd till verksamhet för studentinflytande i lärosätenas organ.

Med anledning av yrkandena om studentbostäder vill utskottet uppmärksamma att UKÄ nyligen har föreslagit att det ska vara möjligt för förmedlare av bostäder till studenter att ta del av uppgifter om studenters studieaktivitet. Utskottet vill inte föregripa beredningen av UKÄ:s förslag.

Mot ovanstående bakgrund och med hänvisning till gällande bestämmelser och pågående arbete avstyrker utskottet motionerna 2023/24:371 (SD) yrkande 14, 2023/24:442 (V) yrkandena 3, 5–6 och 11, 2023/24:686 (MP) yrkande 5, 2023/24:1342 (S), 2023/24:2467 (C) yrkande 25, 2023/24:2505 (S) och 2023/24:2687 (S) yrkande 71.

Ur avsnittet "Studentfrågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 14 och 17. Läs betänkandet

Högskolorna har en viktig uppgift att på olika sätt stödja studenterna i deras studier. Det gäller såväl tillgång till hälsovård för att främja deras fysiska och psykiska hälsa som att på andra sätt stödja studenterna i studiesituationen och studiemiljön. Lärosätenas egna organisationer för studenthälsofrågor är grunden för detta arbete. Utskottet har noterat att en särskild webbplats för studenthälsofrågor nyligen har lanserats och att den är tänkt att bl.a. fungera som ett komplement till och en avlastning för studenthälsorna på lärosätena runt om i landet. I fråga om studenters rehabilitering kan utskottet konstatera att beredning pågår av ett förslag om denna fråga.

Utskottet vill påminna om att det av högskolelagen framgår att utbildningen i högskolan ska vara avgiftsfri. Extra kostnader för studenter kan i vissa fall uppkomma under utbildningen och det finns då möjlighet att söka merkostnadslån via CSN. I samband med verksamhetsförlagda delar (VFU) av sin utbildning på annan ort än studieorten kan en student också ha möjlighet att få ersättning för kostnader för resor och boende via sitt lärosäte. Utskottet kan konstatera att frågan om ersättning till studenter för kostnader i samband med VFU nyligen har uppmärksammats i en utredning om VFU för sjuksköterskeutbildningen. Utskottet vill inte föregå beredningen av utredningens förslag och ser i övrigt inte anledning att föreslå några åtgärder med anledning av yrkandena om avgifter i utbildningen.

När det gäller frågan om föreningars tillträde till högskolans lokaler anser utskottet att den gällande regleringen är ändamålsenlig och ser inte behov av att föreslå någon förändring av denna. Utskottet vill vidare påminna om att det i högskolelagen finns bestämmelser om studentkårer och att en studentkår ska ha som huvudsakligt syfte att bevaka och medverka i utvecklingen av utbildningen och förutsättningarna för studier vid högskolan. Det bör också uppmärksammas att statsbidrag fördelas till organisationen Sveriges förenade studentkårer, med syftet att säkerställa ett nationellt studentinflytande. Bidrag ges även till lärosätena för stöd till verksamhet för studentinflytande i lärosätenas organ.

Med anledning av yrkandena om studentbostäder vill utskottet uppmärksamma att UKÄ nyligen har föreslagit att det ska vara möjligt för förmedlare av bostäder till studenter att ta del av uppgifter om studenters studieaktivitet. Utskottet vill inte föregripa beredningen av UKÄ:s förslag.

Mot ovanstående bakgrund och med hänvisning till gällande bestämmelser och pågående arbete avstyrker utskottet motionerna 2023/24:371 (SD) yrkande 14, 2023/24:442 (V) yrkandena 3, 5–6 och 11, 2023/24:686 (MP) yrkande 5, 2023/24:1342 (S), 2023/24:2467 (C) yrkande 25, 2023/24:2505 (S) och 2023/24:2687 (S) yrkande 71.

Ur avsnittet "Studentfrågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 14 och 16. Läs betänkandet

I betänkandet behandlas motionsyrkanden som rör samma eller i huvudsak samma frågor som utskottet har behandlat tidigare under valperioden. Under riksmötet 2022/23 gjordes detta i betänkandena 2022/23:UbU9, 2022/23:UbU10 och 2022/23:UbU11. Riksdagen har avslagit motionsyrkandena i enlighet med utskottets förslag. Utskottet ser ingen anledning att nu göra någon annan bedömning och avstyrker därför de motionsyrkanden som finns upptagna i bilaga 2.

Reservationer

1.

Värna akademisk frihet, punkt 1 (S, V, MP)

av Åsa Westlund (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Daniel Riazat (V), Camilla Hansén (MP), Rose-Marie Carlsson (S) och Paula Örn (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2687 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 94 och

avslår motion

2023/24:813 av Anna Vikström (S) yrkande 2.

Ställningstagande

Vi menar att regeringen måste ta tydlig ställning för att värna den akademiska friheten. Detta inbegriper också att vara transparent, föra dialog och ge lärosäten och forskare långsiktiga förutsättningar för sin verksamhet. Det plötsliga, ensidiga och överraskande beslut om att förkorta förordningstiden för lärosätenas styrelser som regeringen tog utgör ett hot mot den akademiska friheten, vilket många inom forskarvärlden påpekat. Regeringen har också uttryckt en vilja att styra vilken kompetens och därmed indirekt vilka personer som i framtiden ska komma i fråga för dessa uppdrag, vilket innebär ett stort avsteg från den akademiska friheten.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

2.

Grundlagsskydd, punkt 2 (MP)

av Camilla Hansén (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2451 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 44.

Ställningstagande

Akademisk frihet är mer än enbart den nu grundlagsskyddade friheten att fritt välja forskningsfrågor, forskningsmetod och publicering av resultatet. Den akademiska friheten omfattar också högre utbildning och lärosätenas organisering. Detta behöver förtydligas och skyddet för den akademiska friheten bör stärkas i grundlag.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

3.

AI i högre utbildning, punkt 3 (S, V)

av Åsa Westlund (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Daniel Riazat (V), Rose-Marie Carlsson (S) och Paula Örn (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2687 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 79 och

avslår motion

2023/24:758 av Marie Nicholson m.fl. (M).

Ställningstagande

AI kommer de kommande åren att förändra och påverka alla utbildningsformer, inte minst högre utbildning och forskning. Det är viktigt att regeringen säkerställer att myndigheterna inom utbildningsområdet följer utvecklingen med AI inom sina områden och bygger kunskap och förmåga att hantera möjligheter och risker med AI.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

4.

Jämställdhet i högre utbildning, punkt 4 (S)

av Åsa Westlund (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Rose-Marie Carlsson (S) och Paula Örn (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2687 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 93.

Ställningstagande

Även om utvecklingen av jämställdheten går framåt när det gäller exempelvis anställningar och möjligheter att meritera sig, visar en undersökning från UKÄ på stora könsskillnader mellan ämnen. Arbetet med att öka jämställdheten måste fortsätta.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

5.

Internationalisering, punkt 5 (V)

av Daniel Riazat (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:442 av Lorena Delgado Varas m.fl. (V) yrkande 1 och

avslår motionerna

2023/24:82 av Martin Westmont (SD),

2023/24:1144 av Boriana Åberg (M) och

2023/24:1693 av Johan Büser och Dzenan Cisija (båda S).

Ställningstagande

Vänsterpartiet anser att högskoleutbildning ska vara avgiftsfri för alla studenter oavsett var de kommer ifrån. Att människor från andra länder kommer till Sverige för att studera berikar den svenska högskolan och bidrar till höjd kvalitet. Sedan avgifterna infördes har antalet utländska studenter minskat kraftigt, även om det börjat öka igen. Jag menar att studieavgifterna bör tas bort och regeringen bör tillsätta en utredning med uppdrag att föreslå hur avgifter för utomeuropeiska studenter ska kunna avskaffas.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

6.

Universitets och högskolors uppgifter, punkt 6 (S)

av Åsa Westlund (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Rose-Marie Carlsson (S) och Paula Örn (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2687 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 73 och

avslår motionerna

2023/24:1359 av Lars Isacsson m.fl. (S) yrkandena 1–3 och

2023/24:2451 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 45.

Ställningstagande

För att omställningsstudiestödet ska få fullt genomslag i förbättrade möjligheter till omställning och kompetensutveckling krävs ett utbildningsutbud som är anpassat till arbetsmarknadens behov och målgruppens efterfrågan. Ökad flexibilitet behövs i utbildningsutbudet med fler korta kurser och fler kurser på deltid. Eftersom en majoritet av de sysselsatta i dag har en eftergymnasial utbildning kommer mycket av utbildningsutbudet att behöva vara på såväl eftergymnasial nivå som högskolenivå. Detta kräver att ett nytt kursutbud tas fram, men också att kurser som idag ligger sent i längre utbildningsprogram öppnas upp och görs tillgängliga t. ex. för personer som har äldre utbildning inom området. UKÄ har framfört att lärosätena bör intensifiera sitt arbete med att utveckla utbildningsutbudet för yrkesverksamma. Vi anser att regeringen bör låta detta ligga till grund för uppdrag och resurser till högskolor och universitet att utveckla och anordna kurser och utbildningar, i syfte att möta den efterfrågan från yrkesverksamma som omställningsstudiestödet frigör.

Ur avsnittet "Motioner som bereds förenklat" i betänkandet. Läs betänkandet