Forskning

Utskottet vill inledningsvis understryka betydelsen av forskningens frihet och vikten av att värna denna frihet. Forskningens frihet är reglerad i regeringsformen och skyddas genom en bestämmelse i högskolelagen, vilken anger att som allmänna principer för forskningen gäller att forskningsproblem får fritt väljas, forskningsmetoder fritt utvecklas och forskningsresultat fritt publiceras. I högskolelagen finns även en bestämmelse om att det som allmän princip i högskolornas verksamhet gäller att den akademiska friheten ska främjas och värnas.

Utskottet vill påminna om att UKÄ har ett pågående uppdrag att följa upp lärosätenas arbete med att främja och värna den akademiska friheten, utifrån bestämmelsen i högskolelagen och en kultur som tillåter fritt kunskapssökande och fri kunskapsspridning. Förutom att presentera en nationell bild av detta arbete ska myndigheten även ge en internationell utblick.

Utskottet vill framhålla att internationalisering är en viktig faktor för att nå en forskning av högsta kvalitet. Samtidigt behöver det finnas en medvetenhet om behov av att skydda nationella intressen, kunskap och teknik. Betydelsen av att uppmärksamma och hantera säkerhetsfrågor i olika avseenden har ökat. Utskottet anser att det är viktigt att lärosätena arbetar med dessa frågor, t.ex. genom det utökade uppdraget att redogöra för hur man arbetar med sin informationssäkerhet, bl.a. utifrån en bedömning av hot och sårbarheter för lärosätet samt behov av höjd medvetenhet och kompetens. Vetenskapsrådet har ett motsvarande uppdrag. Utskottet noterar också att UHR, Vetenskapsrådet och Vinnova har ett uppdrag att föreslå hur arbetet med ansvarsfull internationalisering kan främjas inom bl.a. forskning som bedrivs på universitet och högskolor. I uppdraget ingår att ta fram riktlinjer för hur internationella samarbeten kan bedömas samt att föreslå hur ytterligare stöd kan utformas för kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan lärosäten, forskningsfinansiärer och andra berörda aktörer. I sammanhanget kan utskottet påminna om att riksdagen i höstens budgetbeslut beslutade om anslag med satsningar på att etablera ett campus för cybersäkerhet vid KTH och att utveckla säkerhetsskyddsutbildningar vid Försvarshögskolan.

När det gäller frågor om resursfördelning och finansiering av forskning kan utskottet påminna om att Forskningsfinansieringsutredningen har belyst olika aspekter av forskningsfinansiering, inklusive organisationen för densamma. Även frågan om medfinansieringen ingick i utredningens analys.

Utskottet kan vidare konstatera att regeringen har aviserat att den avser att återkomma i kommande forsknings- och innovationsproposition i frågan om hur lärosätenas anslag till forskning och utbildning på forskarnivå ska fördelas.

I fråga om jämställhet, t.ex. vid fördelning av forskningsmedel, vill utskottet påminna om att såväl lärosäten som forskningsfinansierade myndigheter redan i dag har i uppgift att arbeta utifrån ett jämställdhetsperspektiv och ska främja jämställdhet vid fördelning av medel för forskning.

Mot ovanstående bakgrund och med hänvisning till gällande bestämmelser och pågående arbete finner utskottet inte skäl att föreslå några åtgärder med anledning av motionsyrkandena. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2023/24:442 (V) yrkande 19, 2023/24:813 (S) yrkande 1, 2023/24:1502 (S) yrkande 2, 2023/24:2454 (C) yrkandena 7, 8 och 15, 2023/24:2456 (C) yrkande 35 och 2023/24:2687 (S) yrkande 80.

Ur avsnittet "Övergripande forskningsfrågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 2 och 3. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis understryka betydelsen av forskningens frihet och vikten av att värna denna frihet. Forskningens frihet är reglerad i regeringsformen och skyddas genom en bestämmelse i högskolelagen, vilken anger att som allmänna principer för forskningen gäller att forskningsproblem får fritt väljas, forskningsmetoder fritt utvecklas och forskningsresultat fritt publiceras. I högskolelagen finns även en bestämmelse om att det som allmän princip i högskolornas verksamhet gäller att den akademiska friheten ska främjas och värnas.

Utskottet vill påminna om att UKÄ har ett pågående uppdrag att följa upp lärosätenas arbete med att främja och värna den akademiska friheten, utifrån bestämmelsen i högskolelagen och en kultur som tillåter fritt kunskapssökande och fri kunskapsspridning. Förutom att presentera en nationell bild av detta arbete ska myndigheten även ge en internationell utblick.

Utskottet vill framhålla att internationalisering är en viktig faktor för att nå en forskning av högsta kvalitet. Samtidigt behöver det finnas en medvetenhet om behov av att skydda nationella intressen, kunskap och teknik. Betydelsen av att uppmärksamma och hantera säkerhetsfrågor i olika avseenden har ökat. Utskottet anser att det är viktigt att lärosätena arbetar med dessa frågor, t.ex. genom det utökade uppdraget att redogöra för hur man arbetar med sin informationssäkerhet, bl.a. utifrån en bedömning av hot och sårbarheter för lärosätet samt behov av höjd medvetenhet och kompetens. Vetenskapsrådet har ett motsvarande uppdrag. Utskottet noterar också att UHR, Vetenskapsrådet och Vinnova har ett uppdrag att föreslå hur arbetet med ansvarsfull internationalisering kan främjas inom bl.a. forskning som bedrivs på universitet och högskolor. I uppdraget ingår att ta fram riktlinjer för hur internationella samarbeten kan bedömas samt att föreslå hur ytterligare stöd kan utformas för kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan lärosäten, forskningsfinansiärer och andra berörda aktörer. I sammanhanget kan utskottet påminna om att riksdagen i höstens budgetbeslut beslutade om anslag med satsningar på att etablera ett campus för cybersäkerhet vid KTH och att utveckla säkerhetsskyddsutbildningar vid Försvarshögskolan.

När det gäller frågor om resursfördelning och finansiering av forskning kan utskottet påminna om att Forskningsfinansieringsutredningen har belyst olika aspekter av forskningsfinansiering, inklusive organisationen för densamma. Även frågan om medfinansieringen ingick i utredningens analys.

Utskottet kan vidare konstatera att regeringen har aviserat att den avser att återkomma i kommande forsknings- och innovationsproposition i frågan om hur lärosätenas anslag till forskning och utbildning på forskarnivå ska fördelas.

I fråga om jämställhet, t.ex. vid fördelning av forskningsmedel, vill utskottet påminna om att såväl lärosäten som forskningsfinansierade myndigheter redan i dag har i uppgift att arbeta utifrån ett jämställdhetsperspektiv och ska främja jämställdhet vid fördelning av medel för forskning.

Mot ovanstående bakgrund och med hänvisning till gällande bestämmelser och pågående arbete finner utskottet inte skäl att föreslå några åtgärder med anledning av motionsyrkandena. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2023/24:442 (V) yrkande 19, 2023/24:813 (S) yrkande 1, 2023/24:1502 (S) yrkande 2, 2023/24:2454 (C) yrkandena 7, 8 och 15, 2023/24:2456 (C) yrkande 35 och 2023/24:2687 (S) yrkande 80.

Ur avsnittet "Övergripande forskningsfrågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 1 och 3. Läs betänkandet

Utskottet kan konstatera att UKÄ har flera pågående uppdrag som fokuserar på anställningsfrågor och mobilitet för lärare och forskare och att dessa ska redovisas inom kort. Utskottet instämmer i regeringens uttalande att internationalisering och mobilitet är viktiga medel för att nå högsta forskningskvalitet. Enligt utskottet är det positivt att det pågår arbete med frågan om utredning av åtgärder för bättre förutsättningar för utländska doktorander och forskare att verka och stanna i Sverige.

Utskottet har noterat att Utbildningsdepartementet nyligen har lämnat förslag som syftar till att främja mobilitet tidigt i den akademiska karriären. Förslagen rör förändring av gällande reglering av förenade anställningar och av tidsgränsen efter doktorsexamen för anställning som biträdande lektor. Förslagen har remitterats. Utskottet vill inte föregå beredningen av dessa frågor.

Mot ovanstående bakgrund och med hänvisning till gällande bestämmelser och pågående arbete finner utskottet inte skäl att föreslå några åtgärder med anledning av motionsyrkandena. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2023/24:369 (SD) yrkande 9, 2023/24:442 (V) yrkandena 14, 16 och 21 och 2023/24:2687 (S) yrkande 82.

Ur avsnittet "Forskare och doktorander" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill påminna om att regeringen presenterar förslag om inriktning på satsningar på vissa forskningsområden liksom på fri forskning inom ramen för den forsknings- och innovationspolitiska proposition som lämnas en gång per valperiod. I budgetpropositionen lämnas förslag om lärosätenas forskningsanslag samt anslag till forskningsfinansiärerna, för särskilda forskningssatsningar. Efter att riksdagen har beslutat om regeringens förslag får lärosäten, forskningsfinansiärer och andra myndigheter närmare anvisningar för medelsanvändningen i sina respektive regleringsbrev. Utskottet vill framhålla att regeringen i budgetpropositionen för 2024 framförde att universitets och högskolors forskningsanslag är avgörande för att skapa förutsättningar för strategiska forskningsprioriteringar och möjliggör också ett risktagande där det krävs större långsiktighet än vad kortare projektbidrag kan ge.

Utskottet vill också påminna om att medel till forskning ska fördelas på grundval av en vetenskaplig bedömning av forskningen i fråga. Forskning finansieras på flera sätt, bl.a. via anslag till universitet och högskolor och via anslag till de statliga forskningsfinansiärerna som ska fördela medel till angivna vetenskapsområden. Av t.ex. Vetenskapsrådets instruktion framgår att myndigheten ska ge stöd till grundläggande forskning av högsta kvalitet inom samtliga vetenskapsområden. Därutöver finns myndigheter, som fördelar medel för forskning inom ramen för sina uppdrag. Vidare finns också ett antal stiftelser som finansierar forskning i enlighet med sina stadgar. Finansiering sker även genom EU:s ramprogram för forskning och innovation, Horisont Europa.

Utskottet konstaterar att regeringen i budgetpropositionen för 2024 angav att inriktningen på den kommande forsknings- och innovationspolitiska propositionen är excellens, internationalisering och innovation, med målet att svensk forskning och innovation ska hålla hög kvalitet och vara konkurrenskraftig på en global arena. Vidare angav regeringen bl.a. att satsningar bör inriktas på framstående miljöer och forskningsområden med internationell bärighet. Regeringen framhöll vidare att fri forskning har både ett egenvärde och kommer till nytta på kort och lång sikt och därför inte ska detaljstyras liksom att såväl nyfikenhetsdriven grundforskning som behovsinriktad, tillämpad forskning behövs. Regeringen framförde även att Sverige behöver fortsätta satsa på forskning för att säkra kunskap och kompetens inom områden som är relevanta för att möta de utmaningar som mänskligheten och välfärdssamhället står inför. De inriktningar som presenterades i forsknings- och innovationspolitiska propositionen 2020 angavs vara fortsatt relevanta, såsom bl.a. satsningar på forskning inom klimat och miljö, inom hälsa och livsvetenskap (life science) samt inom digitalisering.

I sitt förslag till budgetbeslut för 2024 instämde utskottet i regeringens bedömning av behov om satsningar och välkomnade också att arbetet med den kommande forsknings- och innovationspolitiska propositionen hade inletts.

Utskottet har noterat att inför den kommande forsknings- och innovationspolitiska proposition, som regeringen beräknar att presentera i slutet av 2024, har regeringen inbjudit lärosäten, forskningsråd och andra myndigheter samt organisationer att lämna analyser och underlag till regeringens forsknings- och innovationspolitik.

Mot bakgrund av ovanstående, gällande bestämmelser och pågående arbete ser utskottet inte skäl att föreslå några åtgärder med anledning av förslagen om satsningar i de redovisade motionsyrkandena. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2023/24:386 (SD) yrkande 5, 2023/24:392 (SD) yrkande 24, 2023/24:402 (SD) yrkande 30, 2023/24:497 (SD) yrkande 5, 2023/24:679 (MP) yrkande 3, 2023/24:687 (MP) yrkande 10, 2023/24:1020 (SD), 2023/24:1429 (M), 2023/24:1733 (L), 2023/24:1823 (S), 2023/24:2001 (S), 2023/24:2063 (SD) yrkande 6, 2023/24:2069 (SD) yrkandena 4 och 17, 2023/24:2076 (SD) yrkande 2, 2023/24:2566 (S), 2023/24:2664 (MP) yrkande 46 och 2023/24:2736 (C) yrkande 7.

Ur avsnittet "Särskilda forskningssatsningar och samarbeten" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis framhålla att det är positivt att genomförandet av den nationella strategin för svensk rymdverksamhet fortsätter.

Utskottet kan konstatera att Rymdlagsutredningens betänkande med förslag om en ny rymdlag har remissbehandlats och bereds inom Regeringskansliet. Utskottet vill inte föregå det arbetet.

När det gäller frågor om internationellt samarbete vill utskottet påminna om att Rymdstyrelsen enligt sin instruktion har flera uppgifter inom det internationella området, t.ex. att bereda ärenden om internationellt rymd- och fjärranalyssamarbete och vara kontaktorgan för samarbete med internationella organisationer och utländska institutioner på området. Sverige deltar i det europeiska rymdsamarbetet inom ESA och EU.

Mot ovanstående bakgrund och med hänvisning till gällande bestämmelser och pågående arbete och beredning avstyrker utskottet motionerna 2023/24:290 (L), 2023/24:478 (SD) yrkandena 1, 6 och 7, 2023/24:1809 (C) och 2023/24:2687 (S) yrkande 85.

Ur avsnittet "Rymdforskning och rymdverksamhet" i betänkandet. Läs betänkandet