Att lättare få läsa i snabbare takt och på en högre nivå

Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska utreda om en breddad och förstärkt gymnasial lärlingsutbildning kan införas och vilka konsekvenser det skulle medföra (bet. 2015/16:UbU13 punkt 6, rskr. 2015/16:169). Utskottet noterar att regeringen i propositionen redovisar bl.a. följande i ärendet. Regeringen gav 2014 Yrkesprogramsutredningen i uppdrag att analysera om det finns intresse och förutsättningar för en försöksverksamhet med branschlärlingar, dvs. gymnasial lärlingsutbildning med större inflytande och ansvar för branscher och arbetsgivare (dir. 2014:50). Utredningen slutredovisade sitt uppdrag i november 2015 i slutbetänkandet Välja yrke (SOU 2015:97). Då utredningen funnit att det bland branschorganisationer inte finns något större intresse av att utveckla en lärlingsmodell av centraleuropeiskt snitt föreslog utredningen i stället bl.a. en försöksverksamhet med branschskolor.

Skolverket fick i februari 2020 i uppdrag av regeringen att redovisa en analys av utvecklingen av den gymnasiala lärlingsutbildningen. Skolverket skulle också, om det bedömdes lämpligt, föreslå hur lärlingsutbildningen kan utvecklas vidare och lämna förslag på fortsatt hantering (U2020/00527). Av Skolverkets redovisning framgår att myndigheten bedömer att lärlingsutbildningens form i huvudsak bör behållas oförändrad. Regeringen konstaterar att andelen gymnasieelever som väljer lärlingsutbildning har ökat årligen mellan 2015 och 2020 och delar Skolverkets bedömning. Regeringen bedömer i propositionen att riksdagens tillkännagivande om breddad och förstärkt gymnasial lärlingsutbildning i och med det får anses tillgodosett och därmed slutbehandlat.

Utskottet delar regeringens bedömning och avstyrker mot denna bakgrund motion 2023/24:2826 (S) yrkande 8.

Reservationer

1.

Lagförslag om riksrekryterande spetsutbildning i grundskolan, punkt 1 (S, V)

av Åsa Westlund (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Niklas Sigvardsson (S) och Nadja Awad (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen

a) avslår regeringens förslag till

1. lag om ändring i skollagen (2010:800), lagförslag 2.1, i de delar det avser 10 kap. 6 och 23 h §§ och 23 kap. 12 b §,

2. lag om ändring i skollagen (2010:800), lagförslag 2.2, i de delar det avser 10 kap. 6 och 23 h §§ och 23 kap. 12 b §,

b) antar

1. 10 kap. 23 i § regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800), lagförslag 2.1, med den ändringen att uttrycket ”eller i en riksrekryterande spetsutbildning enligt 6 § 2” ska utgå,

2. 10 kap. 23 i § regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800), lagförslag 2.2, med den ändringen att uttrycket ”eller i en riksrekryterande spetsutbildning enligt 6 § 2” ska utgå.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2826 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 2 och

bifaller delvis proposition 2023/24:79 punkterna 1 och 2, båda i denna del.

Ställningstagande

Regeringens lagförslag om att inrätta permanenta och riksrekryterande spetsutbildningar är både bristfälligt berett och utformat på ett sätt som marknadiserar ännu större delar av svensk skola med risk för ökad vinstjakt. Därför bör lagförslagen om riksrekryterande spetsutbildning i grundskolan avvisas och beredas vidare. Trots att regeringen i praktiken föreslår att ett helt nytt och obegränsat marknadssystem för spetsutbildningar ska öppnas upp saknas avgörande riskbedömningar, avgränsningar och konsekvensanalyser. Förslaget riskerar att utarma kvaliteten både i spetsutbildningarna och i övrig skolverksamhet, spä på den destruktiva vinstjakten i skolan och bidra till att likvärdigheten i svensk skola minskar ytterligare.

Regeringen förutsätts återkomma med förslag till nödvändiga författningsändringar i händelse av bifall till förslaget i reservationen.

2.

Riksrekryterande spetsutbildning, punkt 3 (S, V)

av Åsa Westlund (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Niklas Sigvardsson (S) och Nadja Awad (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2826 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkandena 1, 6 och 7.

Ställningstagande

Spetsutbildningar bedrivs i dag som en försöksverksamhet, men utbildningarna har inte utvärderats tillräckligt. Skolverket har förvisso följt försöksverksamheten och återkommande gjort utvärderingar, men dessa är av kvalitativ karaktär och i viss mån för anekdotiska för att de ska kunna användas för att dra slutsatser om vilka konsekvenser en varaktig och vad gäller omfattningen oreglerad verksamhet med riksrekryterande spetsutbildning skulle få för skolsystemet och elevernas kunskapsresultat. Därför anser vi att det vore rimligt att regeringen först såg till att göra en sådan utvärdering för att utifrån denna, en gedigen konsekvensanalys och en ordentlig beredningsprocess återkomma till riksdagen med förslag på hur elevers rätt att läsa i snabbare takt och på en högre nivå kan stärkas ytterligare.

Det finns också flera allvarliga brister i beredningen av propositionen. Förslagen om att inrätta riksrekryterande spetsutbildningar ingick inte i den promemoria som remitterades till en bredare grupp utan har tillkommit i efterhand. Få aktörer har därmed beretts tillfälle att yttra sig om förslaget. Ingenstans i propositionen berörs vilka risker och särskilda utmaningar förslaget innebär i kombination med den svenska skolmarknaden.

En annan stor brist är att målgruppen för de riksrekryterande spetsutbildningarna inte definieras i regeringens förslag. Vi anser att riksdagen inte kan besluta om en ny utbildningsform utan att veta vilken målgruppen är. Det framgår t.ex. inte av regeringens förslag om målgruppen för spetsutbildningen är de 20 procent av eleverna som beskrivs som högpresterande eller de 0,1–0,5 procent som beskrivs som extremt begåvade. Eftersom målgruppen inte definieras är det omöjligt att utifrån förslaget få en bild av hur detta kommer att påverka elevernas kunskapsinhämtning och det svenska skolsystemet i stort.

Ur avsnittet "Tillkännagivandet om gymnasial lärlingsutbildning" i betänkandet, som även gäller punkt 2. Läs betänkandet

Utskottet är positivt till att regeringen föreslår att de riksrekryterande spetsutbildningarna i grundskolan ska vara ett permanent inslag i skolväsendet och ställer sig bakom detta förslag. Vissa grundskoleelever med särskild begåvning eller som är högpresterande kan behöva en utbildning i en särskilt anpassad studiemiljö där det finns möjlighet till dagligt erfarenhetsutbyte och gemensamt lärande med andra elever med samma fallenhet och intresse. Det är viktigt att skollagens bestämmelse om att elever ska få ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling får genomslag i praktiken. Utskottet instämmer i regeringens bedömning att riksrekryterande spetsutbildningar kan komplettera andra lösningar som genomförs i eller nära elevernas ordinarie skolenhet och att skolan därmed kan erbjuda lösningar som är anpassade efter elevernas individuella behov. Det är vidare enligt utskottet av vikt att alla elever kan få likvärdiga möjligheter att delta i en spetsutbildning och att villkoren för att få bedriva sådan utbildning är likvärdiga för kommunala och fristående skolor.

När det gäller frågan om beredningen av förslaget framgår det av propositionen att Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) under 2022 remitterade promemorian Elever i grundskolan, specialskolan, sameskolan och gymnasieskolan ska lättare få läsa i snabbare takt och på en högre nivå (U2022/02568). Av propositionen framgår vidare att 14 myndigheter och organisationer fick tillfälle att yttra sig över ett utkast till lagrådsremiss som i huvudsak överensstämde med promemorians förslag, men som även innehöll bl.a. förslag och bedömningar om riksrekryterande spetsutbildningar i grundskolan och gymnasieskolan. Förslagen justerades med anledning av de synpunkter som kom in. Av propositionen framgår det vidare att regeringen den 7 december 2023 beslutade att inhämta Lagrådets yttrande. Enligt 8 kap. 22 § första punkten regeringsformen ska Lagrådets granskning avse hur förslaget förhåller sig till grundlagarna och rättsordningen i övrigt. Enligt 7 kap. 2 § regeringsformen ska regeringsärenden beredas i den omfattning det behövs, bl.a. genom inhämtande av remissyttranden. Utskottet konstaterar att Lagrådet inte hade några invändningar mot förslagen i lagrådsremissen.

Utskottet anser att regeringens förslag om att införa spetsutbildningar permanent är värdefullt och kommer att vara av betydelse för elever som i dag inte får tillräckliga utmaningar i skolan. Utskottet bedömer att regeringens förslag i propositionen är beredda på det sätt som krävs. Därmed tillstyrker utskottet propositionen i denna del och avstyrker motion 2023/24:2826 (S) yrkande 2.

Ur avsnittet "Lagförslag om riksrekryterande spetsutbildning i grundskolan" i betänkandet, som även gäller punkterna 4 och 9. Läs betänkandet

Utskottet är positivt till att regeringen föreslår att de riksrekryterande spetsutbildningarna i grundskolan ska vara ett permanent inslag i skolväsendet och ställer sig bakom detta förslag. Vissa grundskoleelever med särskild begåvning eller som är högpresterande kan behöva en utbildning i en särskilt anpassad studiemiljö där det finns möjlighet till dagligt erfarenhetsutbyte och gemensamt lärande med andra elever med samma fallenhet och intresse. Det är viktigt att skollagens bestämmelse om att elever ska få ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling får genomslag i praktiken. Utskottet instämmer i regeringens bedömning att riksrekryterande spetsutbildningar kan komplettera andra lösningar som genomförs i eller nära elevernas ordinarie skolenhet och att skolan därmed kan erbjuda lösningar som är anpassade efter elevernas individuella behov. Det är vidare enligt utskottet av vikt att alla elever kan få likvärdiga möjligheter att delta i en spetsutbildning och att villkoren för att få bedriva sådan utbildning är likvärdiga för kommunala och fristående skolor.

När det gäller frågan om beredningen av förslaget framgår det av propositionen att Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) under 2022 remitterade promemorian Elever i grundskolan, specialskolan, sameskolan och gymnasieskolan ska lättare få läsa i snabbare takt och på en högre nivå (U2022/02568). Av propositionen framgår vidare att 14 myndigheter och organisationer fick tillfälle att yttra sig över ett utkast till lagrådsremiss som i huvudsak överensstämde med promemorians förslag, men som även innehöll bl.a. förslag och bedömningar om riksrekryterande spetsutbildningar i grundskolan och gymnasieskolan. Förslagen justerades med anledning av de synpunkter som kom in. Av propositionen framgår det vidare att regeringen den 7 december 2023 beslutade att inhämta Lagrådets yttrande. Enligt 8 kap. 22 § första punkten regeringsformen ska Lagrådets granskning avse hur förslaget förhåller sig till grundlagarna och rättsordningen i övrigt. Enligt 7 kap. 2 § regeringsformen ska regeringsärenden beredas i den omfattning det behövs, bl.a. genom inhämtande av remissyttranden. Utskottet konstaterar att Lagrådet inte hade några invändningar mot förslagen i lagrådsremissen.

Utskottet anser att regeringens förslag om att införa spetsutbildningar permanent är värdefullt och kommer att vara av betydelse för elever som i dag inte får tillräckliga utmaningar i skolan. Utskottet bedömer att regeringens förslag i propositionen är beredda på det sätt som krävs. Därmed tillstyrker utskottet propositionen i denna del och avstyrker motion 2023/24:2826 (S) yrkande 2.

Ur avsnittet "Lagförslag om riksrekryterande spetsutbildning i grundskolan" i betänkandet, som även gäller punkterna 3 och 9. Läs betänkandet

Reformens finansiering och genomförande

Utskottet delar regeringens bedömning att det är angeläget att de nya bestämmelserna kan börja tillämpas så snart som möjligt så att elever som har behov av att studera på en högre nivå och i snabbare takt får möjlighet att göra det. Det är också lämpligt att de nya bestämmelserna träder i kraft inför ett nytt läsår. Utskottet vill understryka att regeringens förslag inte innebär att det införs några nya obligatoriska uppgifter för huvudmännen. Huvudmännen har redan i dag en skyldighet att ge den ledning och stimulans som eleverna behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Regeringens förslag ger i stället huvudmännen fler verktyg för att svara mot denna skyldighet. Utskottet instämmer därför i regeringens bedömning att det är rimligt att inte ytterligare medel tillförs för reformens genomförande liksom att det är lämpligt att ändringarna i skollagen träder i kraft den 2 juli 2024.

Inte heller regeringens förslag om riksrekryterande spetsutbildningar i grundskolan eller bedömningen om riksrekryterande spetsutbildningar i gymnasieskolan innebär några nya obligatoriska uppgifter för skolhuvudmännen. De huvudmän som väljer att anordna sådana utbildningar kommer dock att få vissa merkostnader. Utskottet vill därför påminna om att det efter förslag i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 16, bet. 2022/23:UbU1, rskr. 2022/23:108) har tillförts medel på anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet för att stimulera kvaliteten i och tillkomsten av spetsklasser. Anslaget har fr.o.m. 2024 ökat med 45 miljoner kronor för detta ändamål, medel som får användas för statsbidrag. Utskottet konstaterar att huvudmän som får tillstånd att bedriva riksrekryterande spetsutbildning därmed också bör kunna få statsbidrag för verksamheten.

När det gäller frågan om att systematiskt följa upp och utvärdera reformen konstaterar utskottet att Skolinspektionen har i uppdrag att granska kvaliteten i sådan utbildning och annan verksamhet som står under dess tillsyn. Granskningen ska avse den granskade utbildningens eller verksamhetens kvalitet i förhållande till mål och andra riktlinjer (26 kap. 19 och 20 §§ skollagen). Vidare har Skolverket i uppdrag att på nationell nivå följa upp och utvärdera bl.a. skolväsendet (26 kap. 24 §). Den uppföljning och utvärdering som Skolverket har ansvar för ska öka kunskapen om hur utbildningarna och verksamheterna har utvecklats i förhållande till de nationella målen (2 § förordningen [2015:1047] med instruktion för Statens skolverk). Information bl.a. om vilka kommunala huvudmän som låter sina grundskoleelever läsa enligt gymnasieskolans ämnesplaner kan vara av intresse, dels för Skolinspektionens möjligheter att bedriva tillsyn, dels för att få en nationell överblick. Utskottet ställer sig därför bakom regeringens förslag om att införa ett bemyndigande att meddela föreskrifter om i vilken utsträckning sådana beslut ska anmälas till Skolinspektionen. Utskottet delar också regeringens bedömning att det t.ex. kan vara befogat att följa upp reformen genom en tematisk granskning.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2023/24:2824 (MP) yrkandena 1 och 2 samt 2023/24:2827 (C) yrkandena 1 och 3.

Möjligheterna till distansutbildning

Utskottet konstaterar att med distansundervisning avses i skollagen interaktiv undervisning som bedrivs med informations- och kommunikationsteknik där elever och lärare är åtskilda i både rum och tid (1 kap. 3 §). Distansundervisning får enligt skollagen användas i mycket begränsad omfattning såväl i grundskolan och gymnasieskolan samt motsvarande skolformer och endast för en elev som inte kan delta i den ordinarie undervisningen på grund av en dokumenterad medicinsk, psykisk eller social problematik (22 kap. 5–8 §§). I skollagen finns också regler om fjärrundervisning, som definieras som interaktiv undervisning som bedrivs med informations- och kommunikationsteknik där elever och lärare är åtskilda i rum men inte i tid (1 kap. 3 §). Fjärrundervisning får endast användas vid ett fåtal situationer, t.ex. om det för viss undervisning inte finns någon lärare inom huvudmannens skolenhet som uppfyller kraven på legitimation och behörighet och huvudmannen trots upprepade ansträngningar inte har lyckats anställa en sådan (21 kap. 3 §).

I propositionen lämnar regeringen förslag som innebär utökade möjligheter att använda fjärrundervisning för elever i grundskolan, specialskolan och sameskolan som läser gymnasieämnen men inga förslag som gäller utökade möjligheter att använda distansundervisning. Regeringen anför i propositionen att det är viktigt att s.k. närundervisning, dvs. sedvanlig undervisning där lärare och elev inte är åtskilda i vare sig rum eller tid, även fortsättningsvis är huvudregeln. Utskottet instämmer i regeringens bedömning och avstyrker därmed motionerna 2023/24:2482 (C) yrkande 21 och 2023/24:2827 (C) yrkande 2.

Övriga frågor om möjligheterna att läsa i snabbare takt och på en högre nivå

Regeringen lämnar i propositionen flera förslag som innebär bättre möjligheter för elever i grundskolan, specialskolan och sameskolan att läsa på en högre nivå och för elever i gymnasieskolan att gå fram i snabbare studietakt. Utskottet vill här särskilt lyfta fram förslaget att huvudmannen för en gymnasieskola för en elev ska få besluta att en utbildning inom ett nationellt program ska fördelas på kortare tid än tre läsår, om eleven medger det. Utskottet delar regeringens bedömning att det finns vissa elever som både vill och kan klara av gymnasieskolan på kortare tid än tre läsår för att därefter gå vidare mot nya utmaningar i högre utbildning och att det är viktigt att de får möjlighet att göra det. Regeringen lyfter i propositionen även fram möjligheten för elever i gymnasieskolan att läsa högskolekurser. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2023/24:368 (SD) yrkande 9 och 2023/24:2826 (S) yrkande 3.

Ur avsnittet "Andra frågor om att läsa i snabbare takt och på en högre nivå" i betänkandet, som även gäller punkterna 5, 7 och 8. Läs betänkandet

Reformens finansiering och genomförande

Utskottet delar regeringens bedömning att det är angeläget att de nya bestämmelserna kan börja tillämpas så snart som möjligt så att elever som har behov av att studera på en högre nivå och i snabbare takt får möjlighet att göra det. Det är också lämpligt att de nya bestämmelserna träder i kraft inför ett nytt läsår. Utskottet vill understryka att regeringens förslag inte innebär att det införs några nya obligatoriska uppgifter för huvudmännen. Huvudmännen har redan i dag en skyldighet att ge den ledning och stimulans som eleverna behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Regeringens förslag ger i stället huvudmännen fler verktyg för att svara mot denna skyldighet. Utskottet instämmer därför i regeringens bedömning att det är rimligt att inte ytterligare medel tillförs för reformens genomförande liksom att det är lämpligt att ändringarna i skollagen träder i kraft den 2 juli 2024.

Inte heller regeringens förslag om riksrekryterande spetsutbildningar i grundskolan eller bedömningen om riksrekryterande spetsutbildningar i gymnasieskolan innebär några nya obligatoriska uppgifter för skolhuvudmännen. De huvudmän som väljer att anordna sådana utbildningar kommer dock att få vissa merkostnader. Utskottet vill därför påminna om att det efter förslag i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 16, bet. 2022/23:UbU1, rskr. 2022/23:108) har tillförts medel på anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet för att stimulera kvaliteten i och tillkomsten av spetsklasser. Anslaget har fr.o.m. 2024 ökat med 45 miljoner kronor för detta ändamål, medel som får användas för statsbidrag. Utskottet konstaterar att huvudmän som får tillstånd att bedriva riksrekryterande spetsutbildning därmed också bör kunna få statsbidrag för verksamheten.

När det gäller frågan om att systematiskt följa upp och utvärdera reformen konstaterar utskottet att Skolinspektionen har i uppdrag att granska kvaliteten i sådan utbildning och annan verksamhet som står under dess tillsyn. Granskningen ska avse den granskade utbildningens eller verksamhetens kvalitet i förhållande till mål och andra riktlinjer (26 kap. 19 och 20 §§ skollagen). Vidare har Skolverket i uppdrag att på nationell nivå följa upp och utvärdera bl.a. skolväsendet (26 kap. 24 §). Den uppföljning och utvärdering som Skolverket har ansvar för ska öka kunskapen om hur utbildningarna och verksamheterna har utvecklats i förhållande till de nationella målen (2 § förordningen [2015:1047] med instruktion för Statens skolverk). Information bl.a. om vilka kommunala huvudmän som låter sina grundskoleelever läsa enligt gymnasieskolans ämnesplaner kan vara av intresse, dels för Skolinspektionens möjligheter att bedriva tillsyn, dels för att få en nationell överblick. Utskottet ställer sig därför bakom regeringens förslag om att införa ett bemyndigande att meddela föreskrifter om i vilken utsträckning sådana beslut ska anmälas till Skolinspektionen. Utskottet delar också regeringens bedömning att det t.ex. kan vara befogat att följa upp reformen genom en tematisk granskning.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2023/24:2824 (MP) yrkandena 1 och 2 samt 2023/24:2827 (C) yrkandena 1 och 3.

Möjligheterna till distansutbildning

Utskottet konstaterar att med distansundervisning avses i skollagen interaktiv undervisning som bedrivs med informations- och kommunikationsteknik där elever och lärare är åtskilda i både rum och tid (1 kap. 3 §). Distansundervisning får enligt skollagen användas i mycket begränsad omfattning såväl i grundskolan och gymnasieskolan samt motsvarande skolformer och endast för en elev som inte kan delta i den ordinarie undervisningen på grund av en dokumenterad medicinsk, psykisk eller social problematik (22 kap. 5–8 §§). I skollagen finns också regler om fjärrundervisning, som definieras som interaktiv undervisning som bedrivs med informations- och kommunikationsteknik där elever och lärare är åtskilda i rum men inte i tid (1 kap. 3 §). Fjärrundervisning får endast användas vid ett fåtal situationer, t.ex. om det för viss undervisning inte finns någon lärare inom huvudmannens skolenhet som uppfyller kraven på legitimation och behörighet och huvudmannen trots upprepade ansträngningar inte har lyckats anställa en sådan (21 kap. 3 §).

I propositionen lämnar regeringen förslag som innebär utökade möjligheter att använda fjärrundervisning för elever i grundskolan, specialskolan och sameskolan som läser gymnasieämnen men inga förslag som gäller utökade möjligheter att använda distansundervisning. Regeringen anför i propositionen att det är viktigt att s.k. närundervisning, dvs. sedvanlig undervisning där lärare och elev inte är åtskilda i vare sig rum eller tid, även fortsättningsvis är huvudregeln. Utskottet instämmer i regeringens bedömning och avstyrker därmed motionerna 2023/24:2482 (C) yrkande 21 och 2023/24:2827 (C) yrkande 2.

Övriga frågor om möjligheterna att läsa i snabbare takt och på en högre nivå

Regeringen lämnar i propositionen flera förslag som innebär bättre möjligheter för elever i grundskolan, specialskolan och sameskolan att läsa på en högre nivå och för elever i gymnasieskolan att gå fram i snabbare studietakt. Utskottet vill här särskilt lyfta fram förslaget att huvudmannen för en gymnasieskola för en elev ska få besluta att en utbildning inom ett nationellt program ska fördelas på kortare tid än tre läsår, om eleven medger det. Utskottet delar regeringens bedömning att det finns vissa elever som både vill och kan klara av gymnasieskolan på kortare tid än tre läsår för att därefter gå vidare mot nya utmaningar i högre utbildning och att det är viktigt att de får möjlighet att göra det. Regeringen lyfter i propositionen även fram möjligheten för elever i gymnasieskolan att läsa högskolekurser. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2023/24:368 (SD) yrkande 9 och 2023/24:2826 (S) yrkande 3.

Ur avsnittet "Andra frågor om att läsa i snabbare takt och på en högre nivå" i betänkandet, som även gäller punkterna 5, 6 och 8. Läs betänkandet