Bättre anpassad undervisningstid i grundskolan, specialskolan och sameskolan

Utskottet anser liksom motionärerna att estetiska ämnen och idrott har en viktig roll att fylla i skolan. Samtidigt måste effekterna av att ta bort elevens val ses mot bakgrund av den tid som är avsatt för undervisning i dessa ämnen. Utskottet delar regeringens bedömning att alla elever genom den tid som i timplanen är avsatt för estetiska ämnen både får möta olika estetiska verksamheter och ges möjlighet att utveckla goda kunskaper i ämnena. Utskottet vill också framhålla att det finns möjligheter att omfördela tiden inom ramen för skolans val för att möjliggöra fördjupning och profilering. Vidare finns det utrymme för huvudmannen i grundskolan att gå utöver den minsta garanterade undervisningstiden och därigenom ge eleverna mer undervisning i t.ex. ett profilämne.

Mot denna bakgrund avstyrks därför motion 2023/24:2756 (S) yrkandena 1 och 2.

Reservation

Uppföljning och stärkt kulturuppdrag, punkt 2 (S, V, MP)

av Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Aylin Nouri (S), Camilla Hansén (MP), Niklas Sigvardsson (S) och Nadja Awad (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2756 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Vi anser att de föreslagna ändringarna av undervisningstiden är viktiga för att ge alla elever förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt i skolan. Samtidigt ser vi att flera remissinstanser lyft upp befogade farhågor om vilka effekter avskaffandet av elevens val får för kulturen och idrotten i skolan. Flera remissinstanser lyfter fram risker kopplat till de praktisk-estetiska ämnena och pekar på att ett borttagande av elevens val kan skapa svårigheter för skolor med en profil- eller spetsinriktning. Ett borttagande av elevens val riskerar att minska elevers möjligheter att möta olika estetiska verksamheter och ge försämrade möjligheter för elever att fördjupa sig i en rad ämnen.

Vidare är det i dag många elever som inom ramen för elevens val väljer idrotts- och friluftsaktiviteter. Avskaffandet av elevens val riskerar därmed också leda till att många elever får mer stillasittande tid i skolan och vardagen, vilket kan vara negativt för hälsan och behovet av rörelse. Det finns dessutom skolor med särskild idrottsprofil, och här finns farhågor om att möjligheten att profilera sig inom en idrott kommer att minska med borttagandet av elevens val.

Det är uppenbart att regeringen inte i tillräcklig utsträckning tagit hänsyn till farhågor och bristen på underlag som lyfts fram av en rad remissinstanser. Även om ändringar i timplanerna är nödvändiga vill vi värna skolans kulturuppdrag och möjligheten till rörelse. Estetiska ämnen behöver stärkas i skolan i stället för att försvagas. Därför måste regeringen nu ta kritiken på allvar och följa upp hur avskaffandet av elevens val påverkar kulturens ställning i skolan och möjligheten till idrott och rörelse. Regeringen ska också utreda hur skolans kulturuppdrag kan stärkas. Praktisk-estetiska ämnen är avgörande för att stärka både kulturen och elevernas kreativitet i skolan.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

Särskilt yttrande

Regeringens lagförslag, punkt 1 (MP)

Camilla Hansén (MP) anför:

Jag står bakom proposition 2023/24:20 och dess förslag om förändring av elevens val för att förenkla timplanen och ge mer tid till fördjupning av andra ämnen där det som kallas stoffträngsel är en pedagogisk utmaning.

Det jag särskilt noterar är argumentationen kring elevinflytande, och jag vill understryka vikten av att elevinflytande är ett fundament i skolväsendet dels genom barnkonventionen, dels genom tydliga skrivningar i såväl skollagen som läroplaner. Det är av största vikt att förstå upplevelsen hos eleverna att de genom den här förändringen de facto får mindre inflytande över sin egen utbildning. Örebro kommun påpekar i sitt remissvar, där de tillstyrker förändringen, att det kan ”leda till mindre elevengagemang och i sin tur påverka elevernas känsla av påverkansmöjligheter och inflytande”. Elevernas riksförbund påtalar i sitt remissvar, där de avstyrker förändringen, en ”oro över ett minskat elevinflytande i praktiken, och risk för minskad motivation hos eleverna när makt över sin egen skolgång reduceras”.

I Sverige ska elever ges inflytande över utbildningen och uppmuntras att ta aktiv del i att utveckla sin utbildning utifrån ålder och mognad. Successivt ska eleverna få större inflytande över sin utbildning och skolans inre arbete. Förmåga att arbeta i demokratiska former är något man lär sig i praktiken, t.ex. genom att ta kraven på elevinflytande i skolväsendet på allvar i skolans vardagliga praktiska arbete.

När flera skolämnen nu förändras i omfattning och innehåll är det viktigt att elevinflytande verkligen får sin rättmätiga plats i skolornas utvecklingsarbete som helhet.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Ur avsnittet "Uppföljning och stärkt kulturuppdrag" i betänkandet, som även gäller punkt 2. Läs betänkandet