Övergripande skolfrågor

Få saker är så viktiga för Sveriges framtid som skolan. Alla elever ska ges förutsättningar att nå målen i skolan. Mycket fungerar bra i svensk förskola och skola, men mycket kan enligt utskottet bli bättre. Enligt utskottets mening ska eleverna alltid möta en verksamhet som har deras kunskapsutveckling i fokus och där resurserna är fördelade efter förutsättningar och behov. Det här är en utbildningspolitisk inriktning som är bra för alla och framför allt bra för de barn och elever som har störst utmaningar i skolan.

Jämlik och likvärdig skola

När det gäller yrkanden om en jämlik och likvärdig skola vill utskottet inledningsvis hänvisa till skollagens bestämmelser om att barn och elever i samtliga skolformer ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och i sin utveckling för att utifrån sina egna förutsättningar kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Utskottet vill även lyfta fram de formuleringar som finns i läroplanerna om att en likvärdig utbildning inte innebär att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika. Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov, att det finns olika vägar att nå målet och att skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Utskottet hänvisar också till regeringens uppdrag om insatser för ökad kvalitet och likvärdighet till Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM). Myndigheterna ska enligt uppdraget gemensamt erbjuda och genomföra kvalitetsdialoger med huvudmännen inom skolväsendet och ska redovisa erfarenheterna av arbetet med kvalitetsdialogerna till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 1 oktober 2025 (U2023/01278). I frågan om att storleken på klasserna har betydelse för en likvärdig utbildning och att klasstorlekarna bör kartläggas kan utskottet konstatera att det inte finns någon reglering om detta. Utskottet ser inga skäl för att föreslå någon åtgärd i frågan.

När det gäller frågan om det som tidigare kallades likvärdighetsbidraget och att det fortfarande ska ha som syfte att öka skolans likvärdighet vill utskottet framhålla att regeringen har bytt namn på detta bidrag till kunskapsbidraget för att tydliggöra att skolans fokus ska vara på stärkt kunskapsutveckling. Statsbidraget har förstärkts med 850 miljoner kronor för 2024 för anslaget 1:15 Statligt stöd för stärkt kunskapsutveckling. Statsbidraget betalas ut till kommunala och enskilda huvudmän för förskoleklassen och grundskolan. Utskottet kan konstatera att statsbidragets förordning dock inte har ändrats utan att villkoren för anslaget 1:15 är att Skolverket enligt myndighetens regleringsbrev för 2024 ska använda anslagsposten för utgifter i enlighet med förordningen (2018:49) om statsbidrag för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling.

Utskottet avstyrker med det anförda motionerna 2023/24:990 (V) yrkande 17, 2023/24:2451 (MP) yrkandena 1 och 9, 2023/24:2482 (C) yrkandena 10 och 23, 2023/24:2489 (C) yrkande 1 och 2023/24:2687 (S) yrkandena 15, 16, 45 och 46.

Kunskapsutveckling och kunskapsmål

Utskottet kan konstatera att flertalet yrkanden har olika förslag på hur man kan höja kunskapsresultaten i skolan. Många elever lämnar i dag skolan utan tillräckliga kunskaper. Utskottet ser därför positivt på regeringens förstärkning av stödet till kunskapsutveckling. Utskottet vill lyfta fram att stödet kan vara särskilt positivt för gruppen pojkar som har lägre kunskapsresultat än gruppen flickor och att skolor med hjälp av stödet kan få bättre förutsättningar att sätta in tidiga stödinsatser och även bättre förutsättningar för att alla elever ska bli utmanade i sitt lärande.

Utskottet vill även framhålla lagändringen som träder i kraft den 1 juli 2024 om att ta bort elevens val för att frigöra undervisningstid till ämnen där det behövs mer tid, vilket kan förbättra förutsättningarna för elevers lärande, öka likvärdigheten i utbildningen och förbättra elevernas kunskapsresultat (prop. 2023/24:20, bet. 2023/24:UbU5, rskr. 2023/24:106). Vidare vill utskottet lyfta fram Läroplansutredningen som har ett uppdrag att föreslå ändringar i läroplanerna för de obligatoriska skolformerna och fritidshemmet i syfte att skapa bättre förutsättningar för elevers lärande och kunskapsutveckling (dir. 2023:173), att det sedan 2020 är mer fokus på kunskap i kurs- och ämnesplanerna samt uppdraget till Skolverket för att öka möjligheterna att följa elevers kunskapsutveckling (U2023/02553 m.fl.). Utskottet ser inte skäl att föregripa det arbete som pågår.

När det sedan gäller frågan om nationella kunskapsmätningar vill utskottet hänvisa till att frågan har utretts tidigare och varit föremål för överväganden, bl.a. av Utredningen om nationella prov (SOU 2016:25) och av Betygsutredningen (SOU 2020:43). När det gäller yrkanden med förslag om förändringar i regelverket om skolplikt och ämnena idrott och hälsa vill utskottet hänvisa till att det regelverk som gäller nu är väl avvägt.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2023/24:367 (SD) yrkande 7, 2023/24:370 (SD) yrkande 12, 2023/24:853 (M), 2023/24:2451 (MP) yrkande 37, 2023/24:2452 (MP) yrkande 21, 2023/24:2482 (C) yrkandena 15 och 17, 2023/24:2664 (MP) yrkande 37 och 2023/24:2687 (S) yrkandena 36 och 40.

Skolor med socioekonomiskt svåra förutsättningar

När det gäller yrkanden om att det behöver göras fler insatser i fråga om skolor med socioekonomiskt svåra förutsättningar vill utskottet lyfta fram vikten av insatser för att göra lärarrollen mer attraktiv på de mest krävande skolorna. Genom att möjliggöra mer attraktiva arbetsförhållanden för lärare på skolor med särskilt svåra förutsättningar ges eleverna bättre möjligheter att nå målen för utbildningen. Utskottet är därför positivt till att det har avsatts särskilda medel för ändamålet på anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet (prop. 2023/24:1 utg.omr. 16, bet. 2023/24:UbU1, rskr. 2023/24:103).

Ur avsnittet "Åtgärder för att höja kunskapsresultaten" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 3, 4, 5, 6, 9, 11, 12, 13, 14, 17, 19, 21, 23 och 25. Läs betänkandet

Få saker är så viktiga för Sveriges framtid som skolan. Alla elever ska ges förutsättningar att nå målen i skolan. Mycket fungerar bra i svensk förskola och skola, men mycket kan enligt utskottet bli bättre. Enligt utskottets mening ska eleverna alltid möta en verksamhet som har deras kunskapsutveckling i fokus och där resurserna är fördelade efter förutsättningar och behov. Det här är en utbildningspolitisk inriktning som är bra för alla och framför allt bra för de barn och elever som har störst utmaningar i skolan.

Jämlik och likvärdig skola

När det gäller yrkanden om en jämlik och likvärdig skola vill utskottet inledningsvis hänvisa till skollagens bestämmelser om att barn och elever i samtliga skolformer ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och i sin utveckling för att utifrån sina egna förutsättningar kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Utskottet vill även lyfta fram de formuleringar som finns i läroplanerna om att en likvärdig utbildning inte innebär att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika. Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov, att det finns olika vägar att nå målet och att skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Utskottet hänvisar också till regeringens uppdrag om insatser för ökad kvalitet och likvärdighet till Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM). Myndigheterna ska enligt uppdraget gemensamt erbjuda och genomföra kvalitetsdialoger med huvudmännen inom skolväsendet och ska redovisa erfarenheterna av arbetet med kvalitetsdialogerna till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 1 oktober 2025 (U2023/01278). I frågan om att storleken på klasserna har betydelse för en likvärdig utbildning och att klasstorlekarna bör kartläggas kan utskottet konstatera att det inte finns någon reglering om detta. Utskottet ser inga skäl för att föreslå någon åtgärd i frågan.

När det gäller frågan om det som tidigare kallades likvärdighetsbidraget och att det fortfarande ska ha som syfte att öka skolans likvärdighet vill utskottet framhålla att regeringen har bytt namn på detta bidrag till kunskapsbidraget för att tydliggöra att skolans fokus ska vara på stärkt kunskapsutveckling. Statsbidraget har förstärkts med 850 miljoner kronor för 2024 för anslaget 1:15 Statligt stöd för stärkt kunskapsutveckling. Statsbidraget betalas ut till kommunala och enskilda huvudmän för förskoleklassen och grundskolan. Utskottet kan konstatera att statsbidragets förordning dock inte har ändrats utan att villkoren för anslaget 1:15 är att Skolverket enligt myndighetens regleringsbrev för 2024 ska använda anslagsposten för utgifter i enlighet med förordningen (2018:49) om statsbidrag för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling.

Utskottet avstyrker med det anförda motionerna 2023/24:990 (V) yrkande 17, 2023/24:2451 (MP) yrkandena 1 och 9, 2023/24:2482 (C) yrkandena 10 och 23, 2023/24:2489 (C) yrkande 1 och 2023/24:2687 (S) yrkandena 15, 16, 45 och 46.

Kunskapsutveckling och kunskapsmål

Utskottet kan konstatera att flertalet yrkanden har olika förslag på hur man kan höja kunskapsresultaten i skolan. Många elever lämnar i dag skolan utan tillräckliga kunskaper. Utskottet ser därför positivt på regeringens förstärkning av stödet till kunskapsutveckling. Utskottet vill lyfta fram att stödet kan vara särskilt positivt för gruppen pojkar som har lägre kunskapsresultat än gruppen flickor och att skolor med hjälp av stödet kan få bättre förutsättningar att sätta in tidiga stödinsatser och även bättre förutsättningar för att alla elever ska bli utmanade i sitt lärande.

Utskottet vill även framhålla lagändringen som träder i kraft den 1 juli 2024 om att ta bort elevens val för att frigöra undervisningstid till ämnen där det behövs mer tid, vilket kan förbättra förutsättningarna för elevers lärande, öka likvärdigheten i utbildningen och förbättra elevernas kunskapsresultat (prop. 2023/24:20, bet. 2023/24:UbU5, rskr. 2023/24:106). Vidare vill utskottet lyfta fram Läroplansutredningen som har ett uppdrag att föreslå ändringar i läroplanerna för de obligatoriska skolformerna och fritidshemmet i syfte att skapa bättre förutsättningar för elevers lärande och kunskapsutveckling (dir. 2023:173), att det sedan 2020 är mer fokus på kunskap i kurs- och ämnesplanerna samt uppdraget till Skolverket för att öka möjligheterna att följa elevers kunskapsutveckling (U2023/02553 m.fl.). Utskottet ser inte skäl att föregripa det arbete som pågår.

När det sedan gäller frågan om nationella kunskapsmätningar vill utskottet hänvisa till att frågan har utretts tidigare och varit föremål för överväganden, bl.a. av Utredningen om nationella prov (SOU 2016:25) och av Betygsutredningen (SOU 2020:43). När det gäller yrkanden med förslag om förändringar i regelverket om skolplikt och ämnena idrott och hälsa vill utskottet hänvisa till att det regelverk som gäller nu är väl avvägt.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2023/24:367 (SD) yrkande 7, 2023/24:370 (SD) yrkande 12, 2023/24:853 (M), 2023/24:2451 (MP) yrkande 37, 2023/24:2452 (MP) yrkande 21, 2023/24:2482 (C) yrkandena 15 och 17, 2023/24:2664 (MP) yrkande 37 och 2023/24:2687 (S) yrkandena 36 och 40.

Skolor med socioekonomiskt svåra förutsättningar

När det gäller yrkanden om att det behöver göras fler insatser i fråga om skolor med socioekonomiskt svåra förutsättningar vill utskottet lyfta fram vikten av insatser för att göra lärarrollen mer attraktiv på de mest krävande skolorna. Genom att möjliggöra mer attraktiva arbetsförhållanden för lärare på skolor med särskilt svåra förutsättningar ges eleverna bättre möjligheter att nå målen för utbildningen. Utskottet är därför positivt till att det har avsatts särskilda medel för ändamålet på anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet (prop. 2023/24:1 utg.omr. 16, bet. 2023/24:UbU1, rskr. 2023/24:103).

Ur avsnittet "Åtgärder för att höja kunskapsresultaten" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 4, 5, 6, 9, 11, 12, 13, 14, 17, 19, 21, 23 och 25. Läs betänkandet

Få saker är så viktiga för Sveriges framtid som skolan. Alla elever ska ges förutsättningar att nå målen i skolan. Mycket fungerar bra i svensk förskola och skola, men mycket kan enligt utskottet bli bättre. Enligt utskottets mening ska eleverna alltid möta en verksamhet som har deras kunskapsutveckling i fokus och där resurserna är fördelade efter förutsättningar och behov. Det här är en utbildningspolitisk inriktning som är bra för alla och framför allt bra för de barn och elever som har störst utmaningar i skolan.

Jämlik och likvärdig skola

När det gäller yrkanden om en jämlik och likvärdig skola vill utskottet inledningsvis hänvisa till skollagens bestämmelser om att barn och elever i samtliga skolformer ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och i sin utveckling för att utifrån sina egna förutsättningar kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Utskottet vill även lyfta fram de formuleringar som finns i läroplanerna om att en likvärdig utbildning inte innebär att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika. Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov, att det finns olika vägar att nå målet och att skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Utskottet hänvisar också till regeringens uppdrag om insatser för ökad kvalitet och likvärdighet till Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM). Myndigheterna ska enligt uppdraget gemensamt erbjuda och genomföra kvalitetsdialoger med huvudmännen inom skolväsendet och ska redovisa erfarenheterna av arbetet med kvalitetsdialogerna till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 1 oktober 2025 (U2023/01278). I frågan om att storleken på klasserna har betydelse för en likvärdig utbildning och att klasstorlekarna bör kartläggas kan utskottet konstatera att det inte finns någon reglering om detta. Utskottet ser inga skäl för att föreslå någon åtgärd i frågan.

När det gäller frågan om det som tidigare kallades likvärdighetsbidraget och att det fortfarande ska ha som syfte att öka skolans likvärdighet vill utskottet framhålla att regeringen har bytt namn på detta bidrag till kunskapsbidraget för att tydliggöra att skolans fokus ska vara på stärkt kunskapsutveckling. Statsbidraget har förstärkts med 850 miljoner kronor för 2024 för anslaget 1:15 Statligt stöd för stärkt kunskapsutveckling. Statsbidraget betalas ut till kommunala och enskilda huvudmän för förskoleklassen och grundskolan. Utskottet kan konstatera att statsbidragets förordning dock inte har ändrats utan att villkoren för anslaget 1:15 är att Skolverket enligt myndighetens regleringsbrev för 2024 ska använda anslagsposten för utgifter i enlighet med förordningen (2018:49) om statsbidrag för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling.

Utskottet avstyrker med det anförda motionerna 2023/24:990 (V) yrkande 17, 2023/24:2451 (MP) yrkandena 1 och 9, 2023/24:2482 (C) yrkandena 10 och 23, 2023/24:2489 (C) yrkande 1 och 2023/24:2687 (S) yrkandena 15, 16, 45 och 46.

Kunskapsutveckling och kunskapsmål

Utskottet kan konstatera att flertalet yrkanden har olika förslag på hur man kan höja kunskapsresultaten i skolan. Många elever lämnar i dag skolan utan tillräckliga kunskaper. Utskottet ser därför positivt på regeringens förstärkning av stödet till kunskapsutveckling. Utskottet vill lyfta fram att stödet kan vara särskilt positivt för gruppen pojkar som har lägre kunskapsresultat än gruppen flickor och att skolor med hjälp av stödet kan få bättre förutsättningar att sätta in tidiga stödinsatser och även bättre förutsättningar för att alla elever ska bli utmanade i sitt lärande.

Utskottet vill även framhålla lagändringen som träder i kraft den 1 juli 2024 om att ta bort elevens val för att frigöra undervisningstid till ämnen där det behövs mer tid, vilket kan förbättra förutsättningarna för elevers lärande, öka likvärdigheten i utbildningen och förbättra elevernas kunskapsresultat (prop. 2023/24:20, bet. 2023/24:UbU5, rskr. 2023/24:106). Vidare vill utskottet lyfta fram Läroplansutredningen som har ett uppdrag att föreslå ändringar i läroplanerna för de obligatoriska skolformerna och fritidshemmet i syfte att skapa bättre förutsättningar för elevers lärande och kunskapsutveckling (dir. 2023:173), att det sedan 2020 är mer fokus på kunskap i kurs- och ämnesplanerna samt uppdraget till Skolverket för att öka möjligheterna att följa elevers kunskapsutveckling (U2023/02553 m.fl.). Utskottet ser inte skäl att föregripa det arbete som pågår.

När det sedan gäller frågan om nationella kunskapsmätningar vill utskottet hänvisa till att frågan har utretts tidigare och varit föremål för överväganden, bl.a. av Utredningen om nationella prov (SOU 2016:25) och av Betygsutredningen (SOU 2020:43). När det gäller yrkanden med förslag om förändringar i regelverket om skolplikt och ämnena idrott och hälsa vill utskottet hänvisa till att det regelverk som gäller nu är väl avvägt.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2023/24:367 (SD) yrkande 7, 2023/24:370 (SD) yrkande 12, 2023/24:853 (M), 2023/24:2451 (MP) yrkande 37, 2023/24:2452 (MP) yrkande 21, 2023/24:2482 (C) yrkandena 15 och 17, 2023/24:2664 (MP) yrkande 37 och 2023/24:2687 (S) yrkandena 36 och 40.

Skolor med socioekonomiskt svåra förutsättningar

När det gäller yrkanden om att det behöver göras fler insatser i fråga om skolor med socioekonomiskt svåra förutsättningar vill utskottet lyfta fram vikten av insatser för att göra lärarrollen mer attraktiv på de mest krävande skolorna. Genom att möjliggöra mer attraktiva arbetsförhållanden för lärare på skolor med särskilt svåra förutsättningar ges eleverna bättre möjligheter att nå målen för utbildningen. Utskottet är därför positivt till att det har avsatts särskilda medel för ändamålet på anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet (prop. 2023/24:1 utg.omr. 16, bet. 2023/24:UbU1, rskr. 2023/24:103).

Ur avsnittet "Åtgärder för att höja kunskapsresultaten" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 5, 6, 9, 11, 12, 13, 14, 17, 19, 21, 23 och 25. Läs betänkandet

Få saker är så viktiga för Sveriges framtid som skolan. Alla elever ska ges förutsättningar att nå målen i skolan. Mycket fungerar bra i svensk förskola och skola, men mycket kan enligt utskottet bli bättre. Enligt utskottets mening ska eleverna alltid möta en verksamhet som har deras kunskapsutveckling i fokus och där resurserna är fördelade efter förutsättningar och behov. Det här är en utbildningspolitisk inriktning som är bra för alla och framför allt bra för de barn och elever som har störst utmaningar i skolan.

Jämlik och likvärdig skola

När det gäller yrkanden om en jämlik och likvärdig skola vill utskottet inledningsvis hänvisa till skollagens bestämmelser om att barn och elever i samtliga skolformer ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och i sin utveckling för att utifrån sina egna förutsättningar kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Utskottet vill även lyfta fram de formuleringar som finns i läroplanerna om att en likvärdig utbildning inte innebär att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika. Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov, att det finns olika vägar att nå målet och att skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Utskottet hänvisar också till regeringens uppdrag om insatser för ökad kvalitet och likvärdighet till Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM). Myndigheterna ska enligt uppdraget gemensamt erbjuda och genomföra kvalitetsdialoger med huvudmännen inom skolväsendet och ska redovisa erfarenheterna av arbetet med kvalitetsdialogerna till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 1 oktober 2025 (U2023/01278). I frågan om att storleken på klasserna har betydelse för en likvärdig utbildning och att klasstorlekarna bör kartläggas kan utskottet konstatera att det inte finns någon reglering om detta. Utskottet ser inga skäl för att föreslå någon åtgärd i frågan.

När det gäller frågan om det som tidigare kallades likvärdighetsbidraget och att det fortfarande ska ha som syfte att öka skolans likvärdighet vill utskottet framhålla att regeringen har bytt namn på detta bidrag till kunskapsbidraget för att tydliggöra att skolans fokus ska vara på stärkt kunskapsutveckling. Statsbidraget har förstärkts med 850 miljoner kronor för 2024 för anslaget 1:15 Statligt stöd för stärkt kunskapsutveckling. Statsbidraget betalas ut till kommunala och enskilda huvudmän för förskoleklassen och grundskolan. Utskottet kan konstatera att statsbidragets förordning dock inte har ändrats utan att villkoren för anslaget 1:15 är att Skolverket enligt myndighetens regleringsbrev för 2024 ska använda anslagsposten för utgifter i enlighet med förordningen (2018:49) om statsbidrag för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling.

Utskottet avstyrker med det anförda motionerna 2023/24:990 (V) yrkande 17, 2023/24:2451 (MP) yrkandena 1 och 9, 2023/24:2482 (C) yrkandena 10 och 23, 2023/24:2489 (C) yrkande 1 och 2023/24:2687 (S) yrkandena 15, 16, 45 och 46.

Kunskapsutveckling och kunskapsmål

Utskottet kan konstatera att flertalet yrkanden har olika förslag på hur man kan höja kunskapsresultaten i skolan. Många elever lämnar i dag skolan utan tillräckliga kunskaper. Utskottet ser därför positivt på regeringens förstärkning av stödet till kunskapsutveckling. Utskottet vill lyfta fram att stödet kan vara särskilt positivt för gruppen pojkar som har lägre kunskapsresultat än gruppen flickor och att skolor med hjälp av stödet kan få bättre förutsättningar att sätta in tidiga stödinsatser och även bättre förutsättningar för att alla elever ska bli utmanade i sitt lärande.

Utskottet vill även framhålla lagändringen som träder i kraft den 1 juli 2024 om att ta bort elevens val för att frigöra undervisningstid till ämnen där det behövs mer tid, vilket kan förbättra förutsättningarna för elevers lärande, öka likvärdigheten i utbildningen och förbättra elevernas kunskapsresultat (prop. 2023/24:20, bet. 2023/24:UbU5, rskr. 2023/24:106). Vidare vill utskottet lyfta fram Läroplansutredningen som har ett uppdrag att föreslå ändringar i läroplanerna för de obligatoriska skolformerna och fritidshemmet i syfte att skapa bättre förutsättningar för elevers lärande och kunskapsutveckling (dir. 2023:173), att det sedan 2020 är mer fokus på kunskap i kurs- och ämnesplanerna samt uppdraget till Skolverket för att öka möjligheterna att följa elevers kunskapsutveckling (U2023/02553 m.fl.). Utskottet ser inte skäl att föregripa det arbete som pågår.

När det sedan gäller frågan om nationella kunskapsmätningar vill utskottet hänvisa till att frågan har utretts tidigare och varit föremål för överväganden, bl.a. av Utredningen om nationella prov (SOU 2016:25) och av Betygsutredningen (SOU 2020:43). När det gäller yrkanden med förslag om förändringar i regelverket om skolplikt och ämnena idrott och hälsa vill utskottet hänvisa till att det regelverk som gäller nu är väl avvägt.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2023/24:367 (SD) yrkande 7, 2023/24:370 (SD) yrkande 12, 2023/24:853 (M), 2023/24:2451 (MP) yrkande 37, 2023/24:2452 (MP) yrkande 21, 2023/24:2482 (C) yrkandena 15 och 17, 2023/24:2664 (MP) yrkande 37 och 2023/24:2687 (S) yrkandena 36 och 40.

Skolor med socioekonomiskt svåra förutsättningar

När det gäller yrkanden om att det behöver göras fler insatser i fråga om skolor med socioekonomiskt svåra förutsättningar vill utskottet lyfta fram vikten av insatser för att göra lärarrollen mer attraktiv på de mest krävande skolorna. Genom att möjliggöra mer attraktiva arbetsförhållanden för lärare på skolor med särskilt svåra förutsättningar ges eleverna bättre möjligheter att nå målen för utbildningen. Utskottet är därför positivt till att det har avsatts särskilda medel för ändamålet på anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet (prop. 2023/24:1 utg.omr. 16, bet. 2023/24:UbU1, rskr. 2023/24:103).

Ur avsnittet "Åtgärder för att höja kunskapsresultaten" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 6, 9, 11, 12, 13, 14, 17, 19, 21, 23 och 25. Läs betänkandet

Få saker är så viktiga för Sveriges framtid som skolan. Alla elever ska ges förutsättningar att nå målen i skolan. Mycket fungerar bra i svensk förskola och skola, men mycket kan enligt utskottet bli bättre. Enligt utskottets mening ska eleverna alltid möta en verksamhet som har deras kunskapsutveckling i fokus och där resurserna är fördelade efter förutsättningar och behov. Det här är en utbildningspolitisk inriktning som är bra för alla och framför allt bra för de barn och elever som har störst utmaningar i skolan.

Jämlik och likvärdig skola

När det gäller yrkanden om en jämlik och likvärdig skola vill utskottet inledningsvis hänvisa till skollagens bestämmelser om att barn och elever i samtliga skolformer ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och i sin utveckling för att utifrån sina egna förutsättningar kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Utskottet vill även lyfta fram de formuleringar som finns i läroplanerna om att en likvärdig utbildning inte innebär att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika. Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov, att det finns olika vägar att nå målet och att skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Utskottet hänvisar också till regeringens uppdrag om insatser för ökad kvalitet och likvärdighet till Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM). Myndigheterna ska enligt uppdraget gemensamt erbjuda och genomföra kvalitetsdialoger med huvudmännen inom skolväsendet och ska redovisa erfarenheterna av arbetet med kvalitetsdialogerna till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 1 oktober 2025 (U2023/01278). I frågan om att storleken på klasserna har betydelse för en likvärdig utbildning och att klasstorlekarna bör kartläggas kan utskottet konstatera att det inte finns någon reglering om detta. Utskottet ser inga skäl för att föreslå någon åtgärd i frågan.

När det gäller frågan om det som tidigare kallades likvärdighetsbidraget och att det fortfarande ska ha som syfte att öka skolans likvärdighet vill utskottet framhålla att regeringen har bytt namn på detta bidrag till kunskapsbidraget för att tydliggöra att skolans fokus ska vara på stärkt kunskapsutveckling. Statsbidraget har förstärkts med 850 miljoner kronor för 2024 för anslaget 1:15 Statligt stöd för stärkt kunskapsutveckling. Statsbidraget betalas ut till kommunala och enskilda huvudmän för förskoleklassen och grundskolan. Utskottet kan konstatera att statsbidragets förordning dock inte har ändrats utan att villkoren för anslaget 1:15 är att Skolverket enligt myndighetens regleringsbrev för 2024 ska använda anslagsposten för utgifter i enlighet med förordningen (2018:49) om statsbidrag för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling.

Utskottet avstyrker med det anförda motionerna 2023/24:990 (V) yrkande 17, 2023/24:2451 (MP) yrkandena 1 och 9, 2023/24:2482 (C) yrkandena 10 och 23, 2023/24:2489 (C) yrkande 1 och 2023/24:2687 (S) yrkandena 15, 16, 45 och 46.

Kunskapsutveckling och kunskapsmål

Utskottet kan konstatera att flertalet yrkanden har olika förslag på hur man kan höja kunskapsresultaten i skolan. Många elever lämnar i dag skolan utan tillräckliga kunskaper. Utskottet ser därför positivt på regeringens förstärkning av stödet till kunskapsutveckling. Utskottet vill lyfta fram att stödet kan vara särskilt positivt för gruppen pojkar som har lägre kunskapsresultat än gruppen flickor och att skolor med hjälp av stödet kan få bättre förutsättningar att sätta in tidiga stödinsatser och även bättre förutsättningar för att alla elever ska bli utmanade i sitt lärande.

Utskottet vill även framhålla lagändringen som träder i kraft den 1 juli 2024 om att ta bort elevens val för att frigöra undervisningstid till ämnen där det behövs mer tid, vilket kan förbättra förutsättningarna för elevers lärande, öka likvärdigheten i utbildningen och förbättra elevernas kunskapsresultat (prop. 2023/24:20, bet. 2023/24:UbU5, rskr. 2023/24:106). Vidare vill utskottet lyfta fram Läroplansutredningen som har ett uppdrag att föreslå ändringar i läroplanerna för de obligatoriska skolformerna och fritidshemmet i syfte att skapa bättre förutsättningar för elevers lärande och kunskapsutveckling (dir. 2023:173), att det sedan 2020 är mer fokus på kunskap i kurs- och ämnesplanerna samt uppdraget till Skolverket för att öka möjligheterna att följa elevers kunskapsutveckling (U2023/02553 m.fl.). Utskottet ser inte skäl att föregripa det arbete som pågår.

När det sedan gäller frågan om nationella kunskapsmätningar vill utskottet hänvisa till att frågan har utretts tidigare och varit föremål för överväganden, bl.a. av Utredningen om nationella prov (SOU 2016:25) och av Betygsutredningen (SOU 2020:43). När det gäller yrkanden med förslag om förändringar i regelverket om skolplikt och ämnena idrott och hälsa vill utskottet hänvisa till att det regelverk som gäller nu är väl avvägt.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2023/24:367 (SD) yrkande 7, 2023/24:370 (SD) yrkande 12, 2023/24:853 (M), 2023/24:2451 (MP) yrkande 37, 2023/24:2452 (MP) yrkande 21, 2023/24:2482 (C) yrkandena 15 och 17, 2023/24:2664 (MP) yrkande 37 och 2023/24:2687 (S) yrkandena 36 och 40.

Skolor med socioekonomiskt svåra förutsättningar

När det gäller yrkanden om att det behöver göras fler insatser i fråga om skolor med socioekonomiskt svåra förutsättningar vill utskottet lyfta fram vikten av insatser för att göra lärarrollen mer attraktiv på de mest krävande skolorna. Genom att möjliggöra mer attraktiva arbetsförhållanden för lärare på skolor med särskilt svåra förutsättningar ges eleverna bättre möjligheter att nå målen för utbildningen. Utskottet är därför positivt till att det har avsatts särskilda medel för ändamålet på anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet (prop. 2023/24:1 utg.omr. 16, bet. 2023/24:UbU1, rskr. 2023/24:103).

Ur avsnittet "Åtgärder för att höja kunskapsresultaten" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 9, 11, 12, 13, 14, 17, 19, 21, 23 och 25. Läs betänkandet

När det gäller frågor om att staten ska kunna överta huvudansvaret med en tydlig statlig finansiering och resursfördelning som utgår ifrån behoven vill utskottet inledningsvis påminna om att Utredningen om ökat statligt ansvar för skolan i november 2022 presenterade sina förslag om statens ansvar för skolan (SOU 2022:53). Utredningen behandlar även frågan om Sameskolstyrelsen. Utskottets uppfattning är att regeringens beredning av förslagen bör inväntas. Utskottet avstyrker med det anförda motionerna 2023/24:990 m.fl. (V) yrkande 13 och 2023/24:993 m.fl. (V) yrkande 10.

När det sedan gäller frågor om skolpengen, behovet av ett nytt skolpengssystem och en reglering av elevers skolbyten avvaktar utskottet resultatet av den pågående utredningen om en nationell skolpengsnorm för ökad likvärdighet. I fråga om de yrkanden som bl.a. rör förändringar av resursfördelningen till små skolor vill utskottet påminna om det ansvar som kommunerna har enligt skollagen att fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Utskottet avser att mot denna bakgrund inte vidta några åtgärder med anledning av motionerna 2023/24:990 (V) yrkandena 6 och 7, 2023/24:1007 (S), 2023/24:1066 (S) yrkande 2, 2023/24:1551 (S), 2023/24:2451 (MP) yrkandena 5 och 33, 2023/24:2482 (C) yrkandena 11, 13, 14, 47 och 48 och 2023/24:2687 (S) yrkande 2. Motionerna avstyrks.

I fråga om avgifter inom skolväsendet kan utskottet inledningsvis konstatera att det i förarbetena till skollagen slås fast att principen om avgiftsfri utbildning är en av hörnstenarna inom den svenska utbildningspolitiken. Det får trots detta förekomma enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna. Med en obetydlig kostnad avses t.ex. kostnader för en färdbiljett med allmänna kommunikationsmedel. Även i gymnasieskolan ska utbildningen vara avgiftsfri och eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra lärverktyg men när det gäller skolmat är det elevens hemkommun som bestämmer om eleverna ska få gratis skolmat eller inte. Utskottet finner inga skäl för att föreslå några ändringar i den gällande ordningen och avstyrker därmed motionerna 2023/24:781 (S), 2023/24:990 (V) yrkande 14, 2023/24:1316 (S), 2023/24:1575 (S) yrkande 2, 2023/24:1931 (S), 2023/24:1946 (S) och 2023/24:2451 (MP) yrkande 32.

Ur avsnittet "Ansvars- och resursfördelningen" i betänkandet, som även gäller punkterna 8 och 10. Läs betänkandet

När det gäller frågor om att staten ska kunna överta huvudansvaret med en tydlig statlig finansiering och resursfördelning som utgår ifrån behoven vill utskottet inledningsvis påminna om att Utredningen om ökat statligt ansvar för skolan i november 2022 presenterade sina förslag om statens ansvar för skolan (SOU 2022:53). Utredningen behandlar även frågan om Sameskolstyrelsen. Utskottets uppfattning är att regeringens beredning av förslagen bör inväntas. Utskottet avstyrker med det anförda motionerna 2023/24:990 m.fl. (V) yrkande 13 och 2023/24:993 m.fl. (V) yrkande 10.

När det sedan gäller frågor om skolpengen, behovet av ett nytt skolpengssystem och en reglering av elevers skolbyten avvaktar utskottet resultatet av den pågående utredningen om en nationell skolpengsnorm för ökad likvärdighet. I fråga om de yrkanden som bl.a. rör förändringar av resursfördelningen till små skolor vill utskottet påminna om det ansvar som kommunerna har enligt skollagen att fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Utskottet avser att mot denna bakgrund inte vidta några åtgärder med anledning av motionerna 2023/24:990 (V) yrkandena 6 och 7, 2023/24:1007 (S), 2023/24:1066 (S) yrkande 2, 2023/24:1551 (S), 2023/24:2451 (MP) yrkandena 5 och 33, 2023/24:2482 (C) yrkandena 11, 13, 14, 47 och 48 och 2023/24:2687 (S) yrkande 2. Motionerna avstyrks.

I fråga om avgifter inom skolväsendet kan utskottet inledningsvis konstatera att det i förarbetena till skollagen slås fast att principen om avgiftsfri utbildning är en av hörnstenarna inom den svenska utbildningspolitiken. Det får trots detta förekomma enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna. Med en obetydlig kostnad avses t.ex. kostnader för en färdbiljett med allmänna kommunikationsmedel. Även i gymnasieskolan ska utbildningen vara avgiftsfri och eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra lärverktyg men när det gäller skolmat är det elevens hemkommun som bestämmer om eleverna ska få gratis skolmat eller inte. Utskottet finner inga skäl för att föreslå några ändringar i den gällande ordningen och avstyrker därmed motionerna 2023/24:781 (S), 2023/24:990 (V) yrkande 14, 2023/24:1316 (S), 2023/24:1575 (S) yrkande 2, 2023/24:1931 (S), 2023/24:1946 (S) och 2023/24:2451 (MP) yrkande 32.

Ur avsnittet "Ansvars- och resursfördelningen" i betänkandet, som även gäller punkterna 7 och 10. Läs betänkandet

Få saker är så viktiga för Sveriges framtid som skolan. Alla elever ska ges förutsättningar att nå målen i skolan. Mycket fungerar bra i svensk förskola och skola, men mycket kan enligt utskottet bli bättre. Enligt utskottets mening ska eleverna alltid möta en verksamhet som har deras kunskapsutveckling i fokus och där resurserna är fördelade efter förutsättningar och behov. Det här är en utbildningspolitisk inriktning som är bra för alla och framför allt bra för de barn och elever som har störst utmaningar i skolan.

Jämlik och likvärdig skola

När det gäller yrkanden om en jämlik och likvärdig skola vill utskottet inledningsvis hänvisa till skollagens bestämmelser om att barn och elever i samtliga skolformer ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och i sin utveckling för att utifrån sina egna förutsättningar kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Utskottet vill även lyfta fram de formuleringar som finns i läroplanerna om att en likvärdig utbildning inte innebär att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika. Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov, att det finns olika vägar att nå målet och att skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Utskottet hänvisar också till regeringens uppdrag om insatser för ökad kvalitet och likvärdighet till Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM). Myndigheterna ska enligt uppdraget gemensamt erbjuda och genomföra kvalitetsdialoger med huvudmännen inom skolväsendet och ska redovisa erfarenheterna av arbetet med kvalitetsdialogerna till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 1 oktober 2025 (U2023/01278). I frågan om att storleken på klasserna har betydelse för en likvärdig utbildning och att klasstorlekarna bör kartläggas kan utskottet konstatera att det inte finns någon reglering om detta. Utskottet ser inga skäl för att föreslå någon åtgärd i frågan.

När det gäller frågan om det som tidigare kallades likvärdighetsbidraget och att det fortfarande ska ha som syfte att öka skolans likvärdighet vill utskottet framhålla att regeringen har bytt namn på detta bidrag till kunskapsbidraget för att tydliggöra att skolans fokus ska vara på stärkt kunskapsutveckling. Statsbidraget har förstärkts med 850 miljoner kronor för 2024 för anslaget 1:15 Statligt stöd för stärkt kunskapsutveckling. Statsbidraget betalas ut till kommunala och enskilda huvudmän för förskoleklassen och grundskolan. Utskottet kan konstatera att statsbidragets förordning dock inte har ändrats utan att villkoren för anslaget 1:15 är att Skolverket enligt myndighetens regleringsbrev för 2024 ska använda anslagsposten för utgifter i enlighet med förordningen (2018:49) om statsbidrag för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling.

Utskottet avstyrker med det anförda motionerna 2023/24:990 (V) yrkande 17, 2023/24:2451 (MP) yrkandena 1 och 9, 2023/24:2482 (C) yrkandena 10 och 23, 2023/24:2489 (C) yrkande 1 och 2023/24:2687 (S) yrkandena 15, 16, 45 och 46.

Kunskapsutveckling och kunskapsmål

Utskottet kan konstatera att flertalet yrkanden har olika förslag på hur man kan höja kunskapsresultaten i skolan. Många elever lämnar i dag skolan utan tillräckliga kunskaper. Utskottet ser därför positivt på regeringens förstärkning av stödet till kunskapsutveckling. Utskottet vill lyfta fram att stödet kan vara särskilt positivt för gruppen pojkar som har lägre kunskapsresultat än gruppen flickor och att skolor med hjälp av stödet kan få bättre förutsättningar att sätta in tidiga stödinsatser och även bättre förutsättningar för att alla elever ska bli utmanade i sitt lärande.

Utskottet vill även framhålla lagändringen som träder i kraft den 1 juli 2024 om att ta bort elevens val för att frigöra undervisningstid till ämnen där det behövs mer tid, vilket kan förbättra förutsättningarna för elevers lärande, öka likvärdigheten i utbildningen och förbättra elevernas kunskapsresultat (prop. 2023/24:20, bet. 2023/24:UbU5, rskr. 2023/24:106). Vidare vill utskottet lyfta fram Läroplansutredningen som har ett uppdrag att föreslå ändringar i läroplanerna för de obligatoriska skolformerna och fritidshemmet i syfte att skapa bättre förutsättningar för elevers lärande och kunskapsutveckling (dir. 2023:173), att det sedan 2020 är mer fokus på kunskap i kurs- och ämnesplanerna samt uppdraget till Skolverket för att öka möjligheterna att följa elevers kunskapsutveckling (U2023/02553 m.fl.). Utskottet ser inte skäl att föregripa det arbete som pågår.

När det sedan gäller frågan om nationella kunskapsmätningar vill utskottet hänvisa till att frågan har utretts tidigare och varit föremål för överväganden, bl.a. av Utredningen om nationella prov (SOU 2016:25) och av Betygsutredningen (SOU 2020:43). När det gäller yrkanden med förslag om förändringar i regelverket om skolplikt och ämnena idrott och hälsa vill utskottet hänvisa till att det regelverk som gäller nu är väl avvägt.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2023/24:367 (SD) yrkande 7, 2023/24:370 (SD) yrkande 12, 2023/24:853 (M), 2023/24:2451 (MP) yrkande 37, 2023/24:2452 (MP) yrkande 21, 2023/24:2482 (C) yrkandena 15 och 17, 2023/24:2664 (MP) yrkande 37 och 2023/24:2687 (S) yrkandena 36 och 40.

Skolor med socioekonomiskt svåra förutsättningar

När det gäller yrkanden om att det behöver göras fler insatser i fråga om skolor med socioekonomiskt svåra förutsättningar vill utskottet lyfta fram vikten av insatser för att göra lärarrollen mer attraktiv på de mest krävande skolorna. Genom att möjliggöra mer attraktiva arbetsförhållanden för lärare på skolor med särskilt svåra förutsättningar ges eleverna bättre möjligheter att nå målen för utbildningen. Utskottet är därför positivt till att det har avsatts särskilda medel för ändamålet på anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet (prop. 2023/24:1 utg.omr. 16, bet. 2023/24:UbU1, rskr. 2023/24:103).

Ur avsnittet "Åtgärder för att höja kunskapsresultaten" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 11, 12, 13, 14, 17, 19, 21, 23 och 25. Läs betänkandet

När det gäller frågor om att staten ska kunna överta huvudansvaret med en tydlig statlig finansiering och resursfördelning som utgår ifrån behoven vill utskottet inledningsvis påminna om att Utredningen om ökat statligt ansvar för skolan i november 2022 presenterade sina förslag om statens ansvar för skolan (SOU 2022:53). Utredningen behandlar även frågan om Sameskolstyrelsen. Utskottets uppfattning är att regeringens beredning av förslagen bör inväntas. Utskottet avstyrker med det anförda motionerna 2023/24:990 m.fl. (V) yrkande 13 och 2023/24:993 m.fl. (V) yrkande 10.

När det sedan gäller frågor om skolpengen, behovet av ett nytt skolpengssystem och en reglering av elevers skolbyten avvaktar utskottet resultatet av den pågående utredningen om en nationell skolpengsnorm för ökad likvärdighet. I fråga om de yrkanden som bl.a. rör förändringar av resursfördelningen till små skolor vill utskottet påminna om det ansvar som kommunerna har enligt skollagen att fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Utskottet avser att mot denna bakgrund inte vidta några åtgärder med anledning av motionerna 2023/24:990 (V) yrkandena 6 och 7, 2023/24:1007 (S), 2023/24:1066 (S) yrkande 2, 2023/24:1551 (S), 2023/24:2451 (MP) yrkandena 5 och 33, 2023/24:2482 (C) yrkandena 11, 13, 14, 47 och 48 och 2023/24:2687 (S) yrkande 2. Motionerna avstyrks.

I fråga om avgifter inom skolväsendet kan utskottet inledningsvis konstatera att det i förarbetena till skollagen slås fast att principen om avgiftsfri utbildning är en av hörnstenarna inom den svenska utbildningspolitiken. Det får trots detta förekomma enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna. Med en obetydlig kostnad avses t.ex. kostnader för en färdbiljett med allmänna kommunikationsmedel. Även i gymnasieskolan ska utbildningen vara avgiftsfri och eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra lärverktyg men när det gäller skolmat är det elevens hemkommun som bestämmer om eleverna ska få gratis skolmat eller inte. Utskottet finner inga skäl för att föreslå några ändringar i den gällande ordningen och avstyrker därmed motionerna 2023/24:781 (S), 2023/24:990 (V) yrkande 14, 2023/24:1316 (S), 2023/24:1575 (S) yrkande 2, 2023/24:1931 (S), 2023/24:1946 (S) och 2023/24:2451 (MP) yrkande 32.

Ur avsnittet "Ansvars- och resursfördelningen" i betänkandet, som även gäller punkterna 7 och 8. Läs betänkandet

Få saker är så viktiga för Sveriges framtid som skolan. Alla elever ska ges förutsättningar att nå målen i skolan. Mycket fungerar bra i svensk förskola och skola, men mycket kan enligt utskottet bli bättre. Enligt utskottets mening ska eleverna alltid möta en verksamhet som har deras kunskapsutveckling i fokus och där resurserna är fördelade efter förutsättningar och behov. Det här är en utbildningspolitisk inriktning som är bra för alla och framför allt bra för de barn och elever som har störst utmaningar i skolan.

Jämlik och likvärdig skola

När det gäller yrkanden om en jämlik och likvärdig skola vill utskottet inledningsvis hänvisa till skollagens bestämmelser om att barn och elever i samtliga skolformer ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och i sin utveckling för att utifrån sina egna förutsättningar kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Utskottet vill även lyfta fram de formuleringar som finns i läroplanerna om att en likvärdig utbildning inte innebär att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika. Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov, att det finns olika vägar att nå målet och att skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Utskottet hänvisar också till regeringens uppdrag om insatser för ökad kvalitet och likvärdighet till Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM). Myndigheterna ska enligt uppdraget gemensamt erbjuda och genomföra kvalitetsdialoger med huvudmännen inom skolväsendet och ska redovisa erfarenheterna av arbetet med kvalitetsdialogerna till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 1 oktober 2025 (U2023/01278). I frågan om att storleken på klasserna har betydelse för en likvärdig utbildning och att klasstorlekarna bör kartläggas kan utskottet konstatera att det inte finns någon reglering om detta. Utskottet ser inga skäl för att föreslå någon åtgärd i frågan.

När det gäller frågan om det som tidigare kallades likvärdighetsbidraget och att det fortfarande ska ha som syfte att öka skolans likvärdighet vill utskottet framhålla att regeringen har bytt namn på detta bidrag till kunskapsbidraget för att tydliggöra att skolans fokus ska vara på stärkt kunskapsutveckling. Statsbidraget har förstärkts med 850 miljoner kronor för 2024 för anslaget 1:15 Statligt stöd för stärkt kunskapsutveckling. Statsbidraget betalas ut till kommunala och enskilda huvudmän för förskoleklassen och grundskolan. Utskottet kan konstatera att statsbidragets förordning dock inte har ändrats utan att villkoren för anslaget 1:15 är att Skolverket enligt myndighetens regleringsbrev för 2024 ska använda anslagsposten för utgifter i enlighet med förordningen (2018:49) om statsbidrag för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling.

Utskottet avstyrker med det anförda motionerna 2023/24:990 (V) yrkande 17, 2023/24:2451 (MP) yrkandena 1 och 9, 2023/24:2482 (C) yrkandena 10 och 23, 2023/24:2489 (C) yrkande 1 och 2023/24:2687 (S) yrkandena 15, 16, 45 och 46.

Kunskapsutveckling och kunskapsmål

Utskottet kan konstatera att flertalet yrkanden har olika förslag på hur man kan höja kunskapsresultaten i skolan. Många elever lämnar i dag skolan utan tillräckliga kunskaper. Utskottet ser därför positivt på regeringens förstärkning av stödet till kunskapsutveckling. Utskottet vill lyfta fram att stödet kan vara särskilt positivt för gruppen pojkar som har lägre kunskapsresultat än gruppen flickor och att skolor med hjälp av stödet kan få bättre förutsättningar att sätta in tidiga stödinsatser och även bättre förutsättningar för att alla elever ska bli utmanade i sitt lärande.

Utskottet vill även framhålla lagändringen som träder i kraft den 1 juli 2024 om att ta bort elevens val för att frigöra undervisningstid till ämnen där det behövs mer tid, vilket kan förbättra förutsättningarna för elevers lärande, öka likvärdigheten i utbildningen och förbättra elevernas kunskapsresultat (prop. 2023/24:20, bet. 2023/24:UbU5, rskr. 2023/24:106). Vidare vill utskottet lyfta fram Läroplansutredningen som har ett uppdrag att föreslå ändringar i läroplanerna för de obligatoriska skolformerna och fritidshemmet i syfte att skapa bättre förutsättningar för elevers lärande och kunskapsutveckling (dir. 2023:173), att det sedan 2020 är mer fokus på kunskap i kurs- och ämnesplanerna samt uppdraget till Skolverket för att öka möjligheterna att följa elevers kunskapsutveckling (U2023/02553 m.fl.). Utskottet ser inte skäl att föregripa det arbete som pågår.

När det sedan gäller frågan om nationella kunskapsmätningar vill utskottet hänvisa till att frågan har utretts tidigare och varit föremål för överväganden, bl.a. av Utredningen om nationella prov (SOU 2016:25) och av Betygsutredningen (SOU 2020:43). När det gäller yrkanden med förslag om förändringar i regelverket om skolplikt och ämnena idrott och hälsa vill utskottet hänvisa till att det regelverk som gäller nu är väl avvägt.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2023/24:367 (SD) yrkande 7, 2023/24:370 (SD) yrkande 12, 2023/24:853 (M), 2023/24:2451 (MP) yrkande 37, 2023/24:2452 (MP) yrkande 21, 2023/24:2482 (C) yrkandena 15 och 17, 2023/24:2664 (MP) yrkande 37 och 2023/24:2687 (S) yrkandena 36 och 40.

Skolor med socioekonomiskt svåra förutsättningar

När det gäller yrkanden om att det behöver göras fler insatser i fråga om skolor med socioekonomiskt svåra förutsättningar vill utskottet lyfta fram vikten av insatser för att göra lärarrollen mer attraktiv på de mest krävande skolorna. Genom att möjliggöra mer attraktiva arbetsförhållanden för lärare på skolor med särskilt svåra förutsättningar ges eleverna bättre möjligheter att nå målen för utbildningen. Utskottet är därför positivt till att det har avsatts särskilda medel för ändamålet på anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet (prop. 2023/24:1 utg.omr. 16, bet. 2023/24:UbU1, rskr. 2023/24:103).

Ur avsnittet "Åtgärder för att höja kunskapsresultaten" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 9, 12, 13, 14, 17, 19, 21, 23 och 25. Läs betänkandet

Få saker är så viktiga för Sveriges framtid som skolan. Alla elever ska ges förutsättningar att nå målen i skolan. Mycket fungerar bra i svensk förskola och skola, men mycket kan enligt utskottet bli bättre. Enligt utskottets mening ska eleverna alltid möta en verksamhet som har deras kunskapsutveckling i fokus och där resurserna är fördelade efter förutsättningar och behov. Det här är en utbildningspolitisk inriktning som är bra för alla och framför allt bra för de barn och elever som har störst utmaningar i skolan.

Jämlik och likvärdig skola

När det gäller yrkanden om en jämlik och likvärdig skola vill utskottet inledningsvis hänvisa till skollagens bestämmelser om att barn och elever i samtliga skolformer ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och i sin utveckling för att utifrån sina egna förutsättningar kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Utskottet vill även lyfta fram de formuleringar som finns i läroplanerna om att en likvärdig utbildning inte innebär att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika. Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov, att det finns olika vägar att nå målet och att skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Utskottet hänvisar också till regeringens uppdrag om insatser för ökad kvalitet och likvärdighet till Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM). Myndigheterna ska enligt uppdraget gemensamt erbjuda och genomföra kvalitetsdialoger med huvudmännen inom skolväsendet och ska redovisa erfarenheterna av arbetet med kvalitetsdialogerna till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 1 oktober 2025 (U2023/01278). I frågan om att storleken på klasserna har betydelse för en likvärdig utbildning och att klasstorlekarna bör kartläggas kan utskottet konstatera att det inte finns någon reglering om detta. Utskottet ser inga skäl för att föreslå någon åtgärd i frågan.

När det gäller frågan om det som tidigare kallades likvärdighetsbidraget och att det fortfarande ska ha som syfte att öka skolans likvärdighet vill utskottet framhålla att regeringen har bytt namn på detta bidrag till kunskapsbidraget för att tydliggöra att skolans fokus ska vara på stärkt kunskapsutveckling. Statsbidraget har förstärkts med 850 miljoner kronor för 2024 för anslaget 1:15 Statligt stöd för stärkt kunskapsutveckling. Statsbidraget betalas ut till kommunala och enskilda huvudmän för förskoleklassen och grundskolan. Utskottet kan konstatera att statsbidragets förordning dock inte har ändrats utan att villkoren för anslaget 1:15 är att Skolverket enligt myndighetens regleringsbrev för 2024 ska använda anslagsposten för utgifter i enlighet med förordningen (2018:49) om statsbidrag för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling.

Utskottet avstyrker med det anförda motionerna 2023/24:990 (V) yrkande 17, 2023/24:2451 (MP) yrkandena 1 och 9, 2023/24:2482 (C) yrkandena 10 och 23, 2023/24:2489 (C) yrkande 1 och 2023/24:2687 (S) yrkandena 15, 16, 45 och 46.

Kunskapsutveckling och kunskapsmål

Utskottet kan konstatera att flertalet yrkanden har olika förslag på hur man kan höja kunskapsresultaten i skolan. Många elever lämnar i dag skolan utan tillräckliga kunskaper. Utskottet ser därför positivt på regeringens förstärkning av stödet till kunskapsutveckling. Utskottet vill lyfta fram att stödet kan vara särskilt positivt för gruppen pojkar som har lägre kunskapsresultat än gruppen flickor och att skolor med hjälp av stödet kan få bättre förutsättningar att sätta in tidiga stödinsatser och även bättre förutsättningar för att alla elever ska bli utmanade i sitt lärande.

Utskottet vill även framhålla lagändringen som träder i kraft den 1 juli 2024 om att ta bort elevens val för att frigöra undervisningstid till ämnen där det behövs mer tid, vilket kan förbättra förutsättningarna för elevers lärande, öka likvärdigheten i utbildningen och förbättra elevernas kunskapsresultat (prop. 2023/24:20, bet. 2023/24:UbU5, rskr. 2023/24:106). Vidare vill utskottet lyfta fram Läroplansutredningen som har ett uppdrag att föreslå ändringar i läroplanerna för de obligatoriska skolformerna och fritidshemmet i syfte att skapa bättre förutsättningar för elevers lärande och kunskapsutveckling (dir. 2023:173), att det sedan 2020 är mer fokus på kunskap i kurs- och ämnesplanerna samt uppdraget till Skolverket för att öka möjligheterna att följa elevers kunskapsutveckling (U2023/02553 m.fl.). Utskottet ser inte skäl att föregripa det arbete som pågår.

När det sedan gäller frågan om nationella kunskapsmätningar vill utskottet hänvisa till att frågan har utretts tidigare och varit föremål för överväganden, bl.a. av Utredningen om nationella prov (SOU 2016:25) och av Betygsutredningen (SOU 2020:43). När det gäller yrkanden med förslag om förändringar i regelverket om skolplikt och ämnena idrott och hälsa vill utskottet hänvisa till att det regelverk som gäller nu är väl avvägt.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2023/24:367 (SD) yrkande 7, 2023/24:370 (SD) yrkande 12, 2023/24:853 (M), 2023/24:2451 (MP) yrkande 37, 2023/24:2452 (MP) yrkande 21, 2023/24:2482 (C) yrkandena 15 och 17, 2023/24:2664 (MP) yrkande 37 och 2023/24:2687 (S) yrkandena 36 och 40.

Skolor med socioekonomiskt svåra förutsättningar

När det gäller yrkanden om att det behöver göras fler insatser i fråga om skolor med socioekonomiskt svåra förutsättningar vill utskottet lyfta fram vikten av insatser för att göra lärarrollen mer attraktiv på de mest krävande skolorna. Genom att möjliggöra mer attraktiva arbetsförhållanden för lärare på skolor med särskilt svåra förutsättningar ges eleverna bättre möjligheter att nå målen för utbildningen. Utskottet är därför positivt till att det har avsatts särskilda medel för ändamålet på anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet (prop. 2023/24:1 utg.omr. 16, bet. 2023/24:UbU1, rskr. 2023/24:103).

Ur avsnittet "Åtgärder för att höja kunskapsresultaten" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 9, 11, 13, 14, 17, 19, 21, 23 och 25. Läs betänkandet

Få saker är så viktiga för Sveriges framtid som skolan. Alla elever ska ges förutsättningar att nå målen i skolan. Mycket fungerar bra i svensk förskola och skola, men mycket kan enligt utskottet bli bättre. Enligt utskottets mening ska eleverna alltid möta en verksamhet som har deras kunskapsutveckling i fokus och där resurserna är fördelade efter förutsättningar och behov. Det här är en utbildningspolitisk inriktning som är bra för alla och framför allt bra för de barn och elever som har störst utmaningar i skolan.

Jämlik och likvärdig skola

När det gäller yrkanden om en jämlik och likvärdig skola vill utskottet inledningsvis hänvisa till skollagens bestämmelser om att barn och elever i samtliga skolformer ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och i sin utveckling för att utifrån sina egna förutsättningar kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Utskottet vill även lyfta fram de formuleringar som finns i läroplanerna om att en likvärdig utbildning inte innebär att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika. Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov, att det finns olika vägar att nå målet och att skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Utskottet hänvisar också till regeringens uppdrag om insatser för ökad kvalitet och likvärdighet till Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM). Myndigheterna ska enligt uppdraget gemensamt erbjuda och genomföra kvalitetsdialoger med huvudmännen inom skolväsendet och ska redovisa erfarenheterna av arbetet med kvalitetsdialogerna till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 1 oktober 2025 (U2023/01278). I frågan om att storleken på klasserna har betydelse för en likvärdig utbildning och att klasstorlekarna bör kartläggas kan utskottet konstatera att det inte finns någon reglering om detta. Utskottet ser inga skäl för att föreslå någon åtgärd i frågan.

När det gäller frågan om det som tidigare kallades likvärdighetsbidraget och att det fortfarande ska ha som syfte att öka skolans likvärdighet vill utskottet framhålla att regeringen har bytt namn på detta bidrag till kunskapsbidraget för att tydliggöra att skolans fokus ska vara på stärkt kunskapsutveckling. Statsbidraget har förstärkts med 850 miljoner kronor för 2024 för anslaget 1:15 Statligt stöd för stärkt kunskapsutveckling. Statsbidraget betalas ut till kommunala och enskilda huvudmän för förskoleklassen och grundskolan. Utskottet kan konstatera att statsbidragets förordning dock inte har ändrats utan att villkoren för anslaget 1:15 är att Skolverket enligt myndighetens regleringsbrev för 2024 ska använda anslagsposten för utgifter i enlighet med förordningen (2018:49) om statsbidrag för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling.

Utskottet avstyrker med det anförda motionerna 2023/24:990 (V) yrkande 17, 2023/24:2451 (MP) yrkandena 1 och 9, 2023/24:2482 (C) yrkandena 10 och 23, 2023/24:2489 (C) yrkande 1 och 2023/24:2687 (S) yrkandena 15, 16, 45 och 46.

Kunskapsutveckling och kunskapsmål

Utskottet kan konstatera att flertalet yrkanden har olika förslag på hur man kan höja kunskapsresultaten i skolan. Många elever lämnar i dag skolan utan tillräckliga kunskaper. Utskottet ser därför positivt på regeringens förstärkning av stödet till kunskapsutveckling. Utskottet vill lyfta fram att stödet kan vara särskilt positivt för gruppen pojkar som har lägre kunskapsresultat än gruppen flickor och att skolor med hjälp av stödet kan få bättre förutsättningar att sätta in tidiga stödinsatser och även bättre förutsättningar för att alla elever ska bli utmanade i sitt lärande.

Utskottet vill även framhålla lagändringen som träder i kraft den 1 juli 2024 om att ta bort elevens val för att frigöra undervisningstid till ämnen där det behövs mer tid, vilket kan förbättra förutsättningarna för elevers lärande, öka likvärdigheten i utbildningen och förbättra elevernas kunskapsresultat (prop. 2023/24:20, bet. 2023/24:UbU5, rskr. 2023/24:106). Vidare vill utskottet lyfta fram Läroplansutredningen som har ett uppdrag att föreslå ändringar i läroplanerna för de obligatoriska skolformerna och fritidshemmet i syfte att skapa bättre förutsättningar för elevers lärande och kunskapsutveckling (dir. 2023:173), att det sedan 2020 är mer fokus på kunskap i kurs- och ämnesplanerna samt uppdraget till Skolverket för att öka möjligheterna att följa elevers kunskapsutveckling (U2023/02553 m.fl.). Utskottet ser inte skäl att föregripa det arbete som pågår.

När det sedan gäller frågan om nationella kunskapsmätningar vill utskottet hänvisa till att frågan har utretts tidigare och varit föremål för överväganden, bl.a. av Utredningen om nationella prov (SOU 2016:25) och av Betygsutredningen (SOU 2020:43). När det gäller yrkanden med förslag om förändringar i regelverket om skolplikt och ämnena idrott och hälsa vill utskottet hänvisa till att det regelverk som gäller nu är väl avvägt.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2023/24:367 (SD) yrkande 7, 2023/24:370 (SD) yrkande 12, 2023/24:853 (M), 2023/24:2451 (MP) yrkande 37, 2023/24:2452 (MP) yrkande 21, 2023/24:2482 (C) yrkandena 15 och 17, 2023/24:2664 (MP) yrkande 37 och 2023/24:2687 (S) yrkandena 36 och 40.

Skolor med socioekonomiskt svåra förutsättningar

När det gäller yrkanden om att det behöver göras fler insatser i fråga om skolor med socioekonomiskt svåra förutsättningar vill utskottet lyfta fram vikten av insatser för att göra lärarrollen mer attraktiv på de mest krävande skolorna. Genom att möjliggöra mer attraktiva arbetsförhållanden för lärare på skolor med särskilt svåra förutsättningar ges eleverna bättre möjligheter att nå målen för utbildningen. Utskottet är därför positivt till att det har avsatts särskilda medel för ändamålet på anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet (prop. 2023/24:1 utg.omr. 16, bet. 2023/24:UbU1, rskr. 2023/24:103).

Ur avsnittet "Åtgärder för att höja kunskapsresultaten" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 9, 11, 12, 14, 17, 19, 21, 23 och 25. Läs betänkandet

När det gäller yrkanden om ett förändrat och obligatoriskt skolvalssystem, yrkanden om urval och att ändra förutsättningarna för skolvalet kan utskottet konstatera att riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen under våren 2022 där regeringen uppmanades att återkomma med ett nytt förslag om ett utvecklat skolval (bet. 2021/22:UbU33). Skolverket fick därefter i uppdrag att lämna förslag på hur ett gemensamt skolvalssystem för förskoleklassen, grundskolan och grundsärskolan (sedan 2023 anpassade grundskolan) administrerat av Skolverket kan organiseras och genomföras med utgångspunkt i de principer för urval som gäller i dag. Skolverket har i sin redovisning till regeringen anfört att det med hänsyn till rådande juridiska förhållanden inte är möjligt att införa ett gemensamt skolvalssystem och bedömer att underlaget i betänkandet En mer likvärdig skola – minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning (SOU 2020:28) är otillräckligt för att myndigheten ska kunna lämna konkreta författningsförslag (Skolverkets rapport Uppdrag om ett gemensamt skolvalssystem, dnr 2022:2932).

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2023/24:990 (V) yrkandena 3, 4 och 5, 2023/24:2482 (C) yrkandena 35 och 36, 2023/24:2687 (S) yrkandena 3, 4 och 13 och 2023/24:2451 (MP) yrkande 11.

När det gäller yrkandena om att utvidga rätten till skolskjuts hänvisar utskottet till gällande rätt och avstyrker motionerna 2023/24:990 (V) yrkande 15, 2023/24:1573 (S) yrkande 2, 2023/24:1985 (S), 2023/24:2457 (C) yrkande 33 och 2023/24:2712 (SD).

Ur avsnittet "Skolval" i betänkandet. Läs betänkandet

Etablering av fristående förskolor och skolor m.m.

Utskottet vill när det gäller yrkanden om kommunalt veto vid etablering av fristående skolor inledningsvis framhålla det gällande regelverket om att det ska ske ett samråd mellan en enskild huvudman som avser att starta en utbildning och den kommun där utbildningen ska bedrivas. Vidare ska kommunen få tillfälle att yttra sig under Skolinspektionens handläggning av ärenden om godkännande som enskild huvudman. Utskottet vill i detta sammanhang uppmärksamma att regeringen i tilläggsdirektiv till Utredningen om vinst i skolan har gett utredningen i uppdrag att överväga och lämna förslag som innebär att kommuner obligatoriskt ska yttra sig över en ansökan om att få etablera en skola och vad ett sådant yttrande ska innehålla. Utredningen ska även analysera tillämpningen av regleringen om prövning av ansökningar från enskilda att godkännas som huvudman när det gäller den bedömning av negativa konsekvenser som ska göras inom ramen för prövningen (dir. 2023:109).

När det gäller yrkanden om ändringar i regleringen för enskilda som ansöker om att bli godkända som huvudmän, bl.a. i fråga om ägar- och ledningsprövningen, hänvisar utskottet till gällande rätt och avvaktar förslagen från Utredningen om vinst i skolan som har i uppdrag att föreslå skärpta krav på enskilda som ska få ett godkännande som huvudman (dir. 2023:109). Utskottet noterar även att utredningen ska överväga om det är möjligt och lämpligt att endast juridiska personer med säte i Sverige eller i ett annat EU-land eller i ett EES-land genom ett direkt eller indirekt ägande ska kunna ha ett väsentligt inflytande över verksamheten i en förskola eller skola.

Utskottet anser att utredningens arbete inte bör föregripas och avstyrker med det anförda motionerna 2023/24:815 (S), 2023/24:990 (V) yrkande 10, 2023/24:1027 (S), 2023/24:1066 (S) yrkande 1, 2023/24:2050 (S) yrkande 4, 2023/24:2482 (C) yrkandena 42 och 44 samt 2023/24:2687 (S) yrkande 5.

Ekonomiska förutsättningar för fristående skolor

Utskottet kan konstatera att det finns ett flertal yrkanden som handlar om vinstuttag, vinstförbud och vinstjakt. Även i detta sammanhang vill utskottet hänvisa till Utredningen om vinst i skolan som har i uppdrag att utreda och föreslå förbud mot vinstutdelning eller annan vinstutdelningsbegränsning under de första åren efter en nyetablering, vid ägarbyten och vid kvalitetsbrister (dir. 2023:109). I uppdraget ingår att överväga hur det kan säkerställas att ett vinstutdelningsförbud inte kringgås. Utskottet anser att utredningens arbete inte bör föregripas och avstyrker motionerna 2023/24:990 (V) yrkande 1, 2023/24:1046 (S), 2023/24:2050 (S) yrkande 1, 2023/24:2451 (MP) yrkande 6, 2023/24:2482 (C) yrkande 40 och 2023/24:2687 (S) yrkandena 1, 9, 11 och 50. Utskottet avstyrker även motionerna 2023/24:990 (V) yrkande 2 och 2023/24:2451 (MP) yrkandena 3 och 8 med hänvisning till utredningens uppdrag.

När det gäller yrkanden om vad skolpengen får användas till och s.k. skolpengsflykt kan utskottet konstatera att det inte finns några särskilda bestämmelser som reglerar hur de bidrag som en enskild huvudman får från elevernas hemkommuner får användas av en enskild huvudman. Det innebär att de erhållna bidragen även kan användas till annat än huvudmannens skolverksamhet. Utskottet vill därför framhålla att riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om att det finns skäl att utreda ett flertal aspekter av skolpengen. bl.a. inom vilka områden skolpengen används utöver skolverksamhet samt inom vilka områden och på vilket sätt skolpengen ska få användas av en skolhuvudman (bet. 2021/22:UbU32 punkt 9, rskr. 2021/22:362). Utskottet hänvisar även i detta sammanhang till Utredningen om vinst i skolan som, mot bakgrund av riksdagens tillkännagivande, har fått i uppdrag att utreda i vilka fall återkrav av s.k. skolpeng ska vara möjlig, exempelvis om bidragen används för verksamheter som saknar koppling till skolverksamheten. Utskottet anser att utredningens arbete inte bör föregripas och avstyrker motionerna 2023/24:990 (V) yrkande 8 och 2023/24:2687 (S) yrkande 8.

Skolor med konfessionell inriktning

När det gäller yrkanden om att fristående skolor med konfessionell inriktning ska förbjudas vill utskottet inledningsvis framhålla att undervisningen i alla skolor och förskolor ska vara icke-konfessionell, vilket innebär att det i undervisningen inte får förekomma inslag av utövande bekännelsekaraktär.

I januari 2023 trädde det i kraft lagändringar i skollagen som innebär bl.a. att enskilda som ska bedriva verksamhet med en konfessionell inriktning nu ska uppge detta till Skolinspektionen – dock inte vilken trosuppfattning inriktningen avser. Vidare har det införts en skyldighet för huvudmän att informera vårdnadshavare och elever om konfessionella inslag. Dessa inslag ska som huvudregel vara skilda från övriga aktiviteter inom utbildningen. Syftet är att eleverna ska kunna välja om de vill delta i sådana inslag eller inte.

Utskottet vill i sammanhanget även lyfta fram att Skolinspektionen sedan myndighetens regleringsbrev för 2023 har i uppdrag att förstärka sin tillsyn och annan granskning av skolor med konfessionell inriktning och andra skolor där Skolinspektionen bedömer att det finns en riskbild avseende extremism och islamism, eller avseende att elever annars utsätts för påverkan som syftar till att motarbeta grundläggande fri- och rättigheter eller det demokratiska styrelseskicket. Utskottet noterar i sammanhanget att Skolinspektionen i sin årsredovisning för 2023 redovisar att myndigheten i vissa fall har sett brister som rör otillåtna konfessionella inslag men att bristerna i flera fall avsett andra bristområden.

Utskottet finner mot denna bakgrund inte skäl för att föreslå någon förändring i den gällande regleringen och avstyrker med det anförda motionerna 2023/24:1073 (S), 2023/24:2050 (S) yrkande 2 och 2023/24:2687 (S) yrkande 7.

Offentlighetsprincipen i fristående skolor

När det sedan gäller yrkanden med förslag om att offentlighetsprincipen ska gälla fristående skolhuvudmän vill utskottet hänvisa till att Skolinformationsutredningen har i uppdrag att analysera för- och nackdelar med att införa offentlighetsprincipen i fristående skolor. Utskottet vill även framhålla att regeringen under mars 2023 i tilläggsdirektiv har gett utredningen i uppdrag att utreda och föreslå hur en insynsprincip kan utformas. Utskottet anser att utredningens arbete inte bör föregripas.

Ur avsnittet "Fristående skolor" i betänkandet, som även gäller punkterna 18 och 20. Läs betänkandet

Få saker är så viktiga för Sveriges framtid som skolan. Alla elever ska ges förutsättningar att nå målen i skolan. Mycket fungerar bra i svensk förskola och skola, men mycket kan enligt utskottet bli bättre. Enligt utskottets mening ska eleverna alltid möta en verksamhet som har deras kunskapsutveckling i fokus och där resurserna är fördelade efter förutsättningar och behov. Det här är en utbildningspolitisk inriktning som är bra för alla och framför allt bra för de barn och elever som har störst utmaningar i skolan.

Jämlik och likvärdig skola

När det gäller yrkanden om en jämlik och likvärdig skola vill utskottet inledningsvis hänvisa till skollagens bestämmelser om att barn och elever i samtliga skolformer ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och i sin utveckling för att utifrån sina egna förutsättningar kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Utskottet vill även lyfta fram de formuleringar som finns i läroplanerna om att en likvärdig utbildning inte innebär att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika. Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov, att det finns olika vägar att nå målet och att skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Utskottet hänvisar också till regeringens uppdrag om insatser för ökad kvalitet och likvärdighet till Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM). Myndigheterna ska enligt uppdraget gemensamt erbjuda och genomföra kvalitetsdialoger med huvudmännen inom skolväsendet och ska redovisa erfarenheterna av arbetet med kvalitetsdialogerna till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 1 oktober 2025 (U2023/01278). I frågan om att storleken på klasserna har betydelse för en likvärdig utbildning och att klasstorlekarna bör kartläggas kan utskottet konstatera att det inte finns någon reglering om detta. Utskottet ser inga skäl för att föreslå någon åtgärd i frågan.

När det gäller frågan om det som tidigare kallades likvärdighetsbidraget och att det fortfarande ska ha som syfte att öka skolans likvärdighet vill utskottet framhålla att regeringen har bytt namn på detta bidrag till kunskapsbidraget för att tydliggöra att skolans fokus ska vara på stärkt kunskapsutveckling. Statsbidraget har förstärkts med 850 miljoner kronor för 2024 för anslaget 1:15 Statligt stöd för stärkt kunskapsutveckling. Statsbidraget betalas ut till kommunala och enskilda huvudmän för förskoleklassen och grundskolan. Utskottet kan konstatera att statsbidragets förordning dock inte har ändrats utan att villkoren för anslaget 1:15 är att Skolverket enligt myndighetens regleringsbrev för 2024 ska använda anslagsposten för utgifter i enlighet med förordningen (2018:49) om statsbidrag för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling.

Utskottet avstyrker med det anförda motionerna 2023/24:990 (V) yrkande 17, 2023/24:2451 (MP) yrkandena 1 och 9, 2023/24:2482 (C) yrkandena 10 och 23, 2023/24:2489 (C) yrkande 1 och 2023/24:2687 (S) yrkandena 15, 16, 45 och 46.

Kunskapsutveckling och kunskapsmål

Utskottet kan konstatera att flertalet yrkanden har olika förslag på hur man kan höja kunskapsresultaten i skolan. Många elever lämnar i dag skolan utan tillräckliga kunskaper. Utskottet ser därför positivt på regeringens förstärkning av stödet till kunskapsutveckling. Utskottet vill lyfta fram att stödet kan vara särskilt positivt för gruppen pojkar som har lägre kunskapsresultat än gruppen flickor och att skolor med hjälp av stödet kan få bättre förutsättningar att sätta in tidiga stödinsatser och även bättre förutsättningar för att alla elever ska bli utmanade i sitt lärande.

Utskottet vill även framhålla lagändringen som träder i kraft den 1 juli 2024 om att ta bort elevens val för att frigöra undervisningstid till ämnen där det behövs mer tid, vilket kan förbättra förutsättningarna för elevers lärande, öka likvärdigheten i utbildningen och förbättra elevernas kunskapsresultat (prop. 2023/24:20, bet. 2023/24:UbU5, rskr. 2023/24:106). Vidare vill utskottet lyfta fram Läroplansutredningen som har ett uppdrag att föreslå ändringar i läroplanerna för de obligatoriska skolformerna och fritidshemmet i syfte att skapa bättre förutsättningar för elevers lärande och kunskapsutveckling (dir. 2023:173), att det sedan 2020 är mer fokus på kunskap i kurs- och ämnesplanerna samt uppdraget till Skolverket för att öka möjligheterna att följa elevers kunskapsutveckling (U2023/02553 m.fl.). Utskottet ser inte skäl att föregripa det arbete som pågår.

När det sedan gäller frågan om nationella kunskapsmätningar vill utskottet hänvisa till att frågan har utretts tidigare och varit föremål för överväganden, bl.a. av Utredningen om nationella prov (SOU 2016:25) och av Betygsutredningen (SOU 2020:43). När det gäller yrkanden med förslag om förändringar i regelverket om skolplikt och ämnena idrott och hälsa vill utskottet hänvisa till att det regelverk som gäller nu är väl avvägt.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2023/24:367 (SD) yrkande 7, 2023/24:370 (SD) yrkande 12, 2023/24:853 (M), 2023/24:2451 (MP) yrkande 37, 2023/24:2452 (MP) yrkande 21, 2023/24:2482 (C) yrkandena 15 och 17, 2023/24:2664 (MP) yrkande 37 och 2023/24:2687 (S) yrkandena 36 och 40.

Skolor med socioekonomiskt svåra förutsättningar

När det gäller yrkanden om att det behöver göras fler insatser i fråga om skolor med socioekonomiskt svåra förutsättningar vill utskottet lyfta fram vikten av insatser för att göra lärarrollen mer attraktiv på de mest krävande skolorna. Genom att möjliggöra mer attraktiva arbetsförhållanden för lärare på skolor med särskilt svåra förutsättningar ges eleverna bättre möjligheter att nå målen för utbildningen. Utskottet är därför positivt till att det har avsatts särskilda medel för ändamålet på anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet (prop. 2023/24:1 utg.omr. 16, bet. 2023/24:UbU1, rskr. 2023/24:103).

Ur avsnittet "Åtgärder för att höja kunskapsresultaten" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 9, 11, 12, 13, 14, 19, 21, 23 och 25. Läs betänkandet

Få saker är så viktiga för Sveriges framtid som skolan. Alla elever ska ges förutsättningar att nå målen i skolan. Mycket fungerar bra i svensk förskola och skola, men mycket kan enligt utskottet bli bättre. Enligt utskottets mening ska eleverna alltid möta en verksamhet som har deras kunskapsutveckling i fokus och där resurserna är fördelade efter förutsättningar och behov. Det här är en utbildningspolitisk inriktning som är bra för alla och framför allt bra för de barn och elever som har störst utmaningar i skolan.

Jämlik och likvärdig skola

När det gäller yrkanden om en jämlik och likvärdig skola vill utskottet inledningsvis hänvisa till skollagens bestämmelser om att barn och elever i samtliga skolformer ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och i sin utveckling för att utifrån sina egna förutsättningar kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Utskottet vill även lyfta fram de formuleringar som finns i läroplanerna om att en likvärdig utbildning inte innebär att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika. Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov, att det finns olika vägar att nå målet och att skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Utskottet hänvisar också till regeringens uppdrag om insatser för ökad kvalitet och likvärdighet till Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM). Myndigheterna ska enligt uppdraget gemensamt erbjuda och genomföra kvalitetsdialoger med huvudmännen inom skolväsendet och ska redovisa erfarenheterna av arbetet med kvalitetsdialogerna till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 1 oktober 2025 (U2023/01278). I frågan om att storleken på klasserna har betydelse för en likvärdig utbildning och att klasstorlekarna bör kartläggas kan utskottet konstatera att det inte finns någon reglering om detta. Utskottet ser inga skäl för att föreslå någon åtgärd i frågan.

När det gäller frågan om det som tidigare kallades likvärdighetsbidraget och att det fortfarande ska ha som syfte att öka skolans likvärdighet vill utskottet framhålla att regeringen har bytt namn på detta bidrag till kunskapsbidraget för att tydliggöra att skolans fokus ska vara på stärkt kunskapsutveckling. Statsbidraget har förstärkts med 850 miljoner kronor för 2024 för anslaget 1:15 Statligt stöd för stärkt kunskapsutveckling. Statsbidraget betalas ut till kommunala och enskilda huvudmän för förskoleklassen och grundskolan. Utskottet kan konstatera att statsbidragets förordning dock inte har ändrats utan att villkoren för anslaget 1:15 är att Skolverket enligt myndighetens regleringsbrev för 2024 ska använda anslagsposten för utgifter i enlighet med förordningen (2018:49) om statsbidrag för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling.

Utskottet avstyrker med det anförda motionerna 2023/24:990 (V) yrkande 17, 2023/24:2451 (MP) yrkandena 1 och 9, 2023/24:2482 (C) yrkandena 10 och 23, 2023/24:2489 (C) yrkande 1 och 2023/24:2687 (S) yrkandena 15, 16, 45 och 46.

Kunskapsutveckling och kunskapsmål

Utskottet kan konstatera att flertalet yrkanden har olika förslag på hur man kan höja kunskapsresultaten i skolan. Många elever lämnar i dag skolan utan tillräckliga kunskaper. Utskottet ser därför positivt på regeringens förstärkning av stödet till kunskapsutveckling. Utskottet vill lyfta fram att stödet kan vara särskilt positivt för gruppen pojkar som har lägre kunskapsresultat än gruppen flickor och att skolor med hjälp av stödet kan få bättre förutsättningar att sätta in tidiga stödinsatser och även bättre förutsättningar för att alla elever ska bli utmanade i sitt lärande.

Utskottet vill även framhålla lagändringen som träder i kraft den 1 juli 2024 om att ta bort elevens val för att frigöra undervisningstid till ämnen där det behövs mer tid, vilket kan förbättra förutsättningarna för elevers lärande, öka likvärdigheten i utbildningen och förbättra elevernas kunskapsresultat (prop. 2023/24:20, bet. 2023/24:UbU5, rskr. 2023/24:106). Vidare vill utskottet lyfta fram Läroplansutredningen som har ett uppdrag att föreslå ändringar i läroplanerna för de obligatoriska skolformerna och fritidshemmet i syfte att skapa bättre förutsättningar för elevers lärande och kunskapsutveckling (dir. 2023:173), att det sedan 2020 är mer fokus på kunskap i kurs- och ämnesplanerna samt uppdraget till Skolverket för att öka möjligheterna att följa elevers kunskapsutveckling (U2023/02553 m.fl.). Utskottet ser inte skäl att föregripa det arbete som pågår.

När det sedan gäller frågan om nationella kunskapsmätningar vill utskottet hänvisa till att frågan har utretts tidigare och varit föremål för överväganden, bl.a. av Utredningen om nationella prov (SOU 2016:25) och av Betygsutredningen (SOU 2020:43). När det gäller yrkanden med förslag om förändringar i regelverket om skolplikt och ämnena idrott och hälsa vill utskottet hänvisa till att det regelverk som gäller nu är väl avvägt.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2023/24:367 (SD) yrkande 7, 2023/24:370 (SD) yrkande 12, 2023/24:853 (M), 2023/24:2451 (MP) yrkande 37, 2023/24:2452 (MP) yrkande 21, 2023/24:2482 (C) yrkandena 15 och 17, 2023/24:2664 (MP) yrkande 37 och 2023/24:2687 (S) yrkandena 36 och 40.

Skolor med socioekonomiskt svåra förutsättningar

När det gäller yrkanden om att det behöver göras fler insatser i fråga om skolor med socioekonomiskt svåra förutsättningar vill utskottet lyfta fram vikten av insatser för att göra lärarrollen mer attraktiv på de mest krävande skolorna. Genom att möjliggöra mer attraktiva arbetsförhållanden för lärare på skolor med särskilt svåra förutsättningar ges eleverna bättre möjligheter att nå målen för utbildningen. Utskottet är därför positivt till att det har avsatts särskilda medel för ändamålet på anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet (prop. 2023/24:1 utg.omr. 16, bet. 2023/24:UbU1, rskr. 2023/24:103).

Ur avsnittet "Åtgärder för att höja kunskapsresultaten" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 9, 11, 12, 13, 14, 17, 21, 23 och 25. Läs betänkandet

Etablering av fristående förskolor och skolor m.m.

Utskottet vill när det gäller yrkanden om kommunalt veto vid etablering av fristående skolor inledningsvis framhålla det gällande regelverket om att det ska ske ett samråd mellan en enskild huvudman som avser att starta en utbildning och den kommun där utbildningen ska bedrivas. Vidare ska kommunen få tillfälle att yttra sig under Skolinspektionens handläggning av ärenden om godkännande som enskild huvudman. Utskottet vill i detta sammanhang uppmärksamma att regeringen i tilläggsdirektiv till Utredningen om vinst i skolan har gett utredningen i uppdrag att överväga och lämna förslag som innebär att kommuner obligatoriskt ska yttra sig över en ansökan om att få etablera en skola och vad ett sådant yttrande ska innehålla. Utredningen ska även analysera tillämpningen av regleringen om prövning av ansökningar från enskilda att godkännas som huvudman när det gäller den bedömning av negativa konsekvenser som ska göras inom ramen för prövningen (dir. 2023:109).

När det gäller yrkanden om ändringar i regleringen för enskilda som ansöker om att bli godkända som huvudmän, bl.a. i fråga om ägar- och ledningsprövningen, hänvisar utskottet till gällande rätt och avvaktar förslagen från Utredningen om vinst i skolan som har i uppdrag att föreslå skärpta krav på enskilda som ska få ett godkännande som huvudman (dir. 2023:109). Utskottet noterar även att utredningen ska överväga om det är möjligt och lämpligt att endast juridiska personer med säte i Sverige eller i ett annat EU-land eller i ett EES-land genom ett direkt eller indirekt ägande ska kunna ha ett väsentligt inflytande över verksamheten i en förskola eller skola.

Utskottet anser att utredningens arbete inte bör föregripas och avstyrker med det anförda motionerna 2023/24:815 (S), 2023/24:990 (V) yrkande 10, 2023/24:1027 (S), 2023/24:1066 (S) yrkande 1, 2023/24:2050 (S) yrkande 4, 2023/24:2482 (C) yrkandena 42 och 44 samt 2023/24:2687 (S) yrkande 5.

Ekonomiska förutsättningar för fristående skolor

Utskottet kan konstatera att det finns ett flertal yrkanden som handlar om vinstuttag, vinstförbud och vinstjakt. Även i detta sammanhang vill utskottet hänvisa till Utredningen om vinst i skolan som har i uppdrag att utreda och föreslå förbud mot vinstutdelning eller annan vinstutdelningsbegränsning under de första åren efter en nyetablering, vid ägarbyten och vid kvalitetsbrister (dir. 2023:109). I uppdraget ingår att överväga hur det kan säkerställas att ett vinstutdelningsförbud inte kringgås. Utskottet anser att utredningens arbete inte bör föregripas och avstyrker motionerna 2023/24:990 (V) yrkande 1, 2023/24:1046 (S), 2023/24:2050 (S) yrkande 1, 2023/24:2451 (MP) yrkande 6, 2023/24:2482 (C) yrkande 40 och 2023/24:2687 (S) yrkandena 1, 9, 11 och 50. Utskottet avstyrker även motionerna 2023/24:990 (V) yrkande 2 och 2023/24:2451 (MP) yrkandena 3 och 8 med hänvisning till utredningens uppdrag.

När det gäller yrkanden om vad skolpengen får användas till och s.k. skolpengsflykt kan utskottet konstatera att det inte finns några särskilda bestämmelser som reglerar hur de bidrag som en enskild huvudman får från elevernas hemkommuner får användas av en enskild huvudman. Det innebär att de erhållna bidragen även kan användas till annat än huvudmannens skolverksamhet. Utskottet vill därför framhålla att riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om att det finns skäl att utreda ett flertal aspekter av skolpengen. bl.a. inom vilka områden skolpengen används utöver skolverksamhet samt inom vilka områden och på vilket sätt skolpengen ska få användas av en skolhuvudman (bet. 2021/22:UbU32 punkt 9, rskr. 2021/22:362). Utskottet hänvisar även i detta sammanhang till Utredningen om vinst i skolan som, mot bakgrund av riksdagens tillkännagivande, har fått i uppdrag att utreda i vilka fall återkrav av s.k. skolpeng ska vara möjlig, exempelvis om bidragen används för verksamheter som saknar koppling till skolverksamheten. Utskottet anser att utredningens arbete inte bör föregripas och avstyrker motionerna 2023/24:990 (V) yrkande 8 och 2023/24:2687 (S) yrkande 8.

Skolor med konfessionell inriktning

När det gäller yrkanden om att fristående skolor med konfessionell inriktning ska förbjudas vill utskottet inledningsvis framhålla att undervisningen i alla skolor och förskolor ska vara icke-konfessionell, vilket innebär att det i undervisningen inte får förekomma inslag av utövande bekännelsekaraktär.

I januari 2023 trädde det i kraft lagändringar i skollagen som innebär bl.a. att enskilda som ska bedriva verksamhet med en konfessionell inriktning nu ska uppge detta till Skolinspektionen – dock inte vilken trosuppfattning inriktningen avser. Vidare har det införts en skyldighet för huvudmän att informera vårdnadshavare och elever om konfessionella inslag. Dessa inslag ska som huvudregel vara skilda från övriga aktiviteter inom utbildningen. Syftet är att eleverna ska kunna välja om de vill delta i sådana inslag eller inte.

Utskottet vill i sammanhanget även lyfta fram att Skolinspektionen sedan myndighetens regleringsbrev för 2023 har i uppdrag att förstärka sin tillsyn och annan granskning av skolor med konfessionell inriktning och andra skolor där Skolinspektionen bedömer att det finns en riskbild avseende extremism och islamism, eller avseende att elever annars utsätts för påverkan som syftar till att motarbeta grundläggande fri- och rättigheter eller det demokratiska styrelseskicket. Utskottet noterar i sammanhanget att Skolinspektionen i sin årsredovisning för 2023 redovisar att myndigheten i vissa fall har sett brister som rör otillåtna konfessionella inslag men att bristerna i flera fall avsett andra bristområden.

Utskottet finner mot denna bakgrund inte skäl för att föreslå någon förändring i den gällande regleringen och avstyrker med det anförda motionerna 2023/24:1073 (S), 2023/24:2050 (S) yrkande 2 och 2023/24:2687 (S) yrkande 7.

Offentlighetsprincipen i fristående skolor

När det sedan gäller yrkanden med förslag om att offentlighetsprincipen ska gälla fristående skolhuvudmän vill utskottet hänvisa till att Skolinformationsutredningen har i uppdrag att analysera för- och nackdelar med att införa offentlighetsprincipen i fristående skolor. Utskottet vill även framhålla att regeringen under mars 2023 i tilläggsdirektiv har gett utredningen i uppdrag att utreda och föreslå hur en insynsprincip kan utformas. Utskottet anser att utredningens arbete inte bör föregripas.

Ur avsnittet "Fristående skolor" i betänkandet, som även gäller punkterna 16 och 18. Läs betänkandet

Utskottet kan konstatera att flertalet yrkanden handlar om Skolinspektionens tillsyn och att myndigheten ska rikta sin tillsyn till vissa områden, få utökat tillsynsansvar eller få möjlighet att använda sanktioner eller göra ingripanden som inte är lagreglerade. Utskottet vill i detta sammanhang framhålla att Skolinspektionens uppdrag är att genom inspektion och tillståndsprövning se till att skolhuvudmän, dvs. kommunen eller den som driver en fristående skola, sköter sina verksamheter enligt gällande lagar och förordningar. Skolinspektionen ställer således krav på och bidrar till att skolhuvudmännen följer skollagens krav och att de utvecklar sina verksamheter och genomför förbättringar. I tillsynen ingår att fatta de beslut om åtgärder som kan behövas för att den huvudman som bedriver verksamheten ska rätta fel som upptäckts vid en granskning. Om det upptäcks brister i verksamheten ska huvudmannen rätta till dessa. Skolinspektionen ska då ta ställning till vilket av verktygen eller sanktionerna i 26 kap. skollagen som ska användas. Utskottet ser mot bakgrund av det anförda inga skäl att göra några ändringar i den gällande ordningen för Skolinspektionens uppdrag och avstyrker därmed motionerna 2023/24:990 (V) yrkande 12 och 2023/24:2482 (C) yrkandena 33, 39, 41 och 43.

När det gäller yrkandet om att Skolinspektionen även ska ansvara för tillsynsansvaret för det skollagsreglerade området i diskrimineringslagen avvaktar utskottet regeringens beredning av ärendet. Motion 2023/24:463 (V) yrkande 4 avstyrks därmed.

När det sedan gäller frågan om skolor som inte agerar tillräckligt vid brott mellan elever i skolmiljö hänvisar utskottet till regeringens beredning av betänkandet Skolor mot brott (SOU 2024:17). Även motion 2023/24:2489 (C) yrkande 5 avstyrks.

Ur avsnittet "Tillsyn" i betänkandet. Läs betänkandet

Få saker är så viktiga för Sveriges framtid som skolan. Alla elever ska ges förutsättningar att nå målen i skolan. Mycket fungerar bra i svensk förskola och skola, men mycket kan enligt utskottet bli bättre. Enligt utskottets mening ska eleverna alltid möta en verksamhet som har deras kunskapsutveckling i fokus och där resurserna är fördelade efter förutsättningar och behov. Det här är en utbildningspolitisk inriktning som är bra för alla och framför allt bra för de barn och elever som har störst utmaningar i skolan.

Jämlik och likvärdig skola

När det gäller yrkanden om en jämlik och likvärdig skola vill utskottet inledningsvis hänvisa till skollagens bestämmelser om att barn och elever i samtliga skolformer ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och i sin utveckling för att utifrån sina egna förutsättningar kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Utskottet vill även lyfta fram de formuleringar som finns i läroplanerna om att en likvärdig utbildning inte innebär att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika. Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov, att det finns olika vägar att nå målet och att skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Utskottet hänvisar också till regeringens uppdrag om insatser för ökad kvalitet och likvärdighet till Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM). Myndigheterna ska enligt uppdraget gemensamt erbjuda och genomföra kvalitetsdialoger med huvudmännen inom skolväsendet och ska redovisa erfarenheterna av arbetet med kvalitetsdialogerna till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 1 oktober 2025 (U2023/01278). I frågan om att storleken på klasserna har betydelse för en likvärdig utbildning och att klasstorlekarna bör kartläggas kan utskottet konstatera att det inte finns någon reglering om detta. Utskottet ser inga skäl för att föreslå någon åtgärd i frågan.

När det gäller frågan om det som tidigare kallades likvärdighetsbidraget och att det fortfarande ska ha som syfte att öka skolans likvärdighet vill utskottet framhålla att regeringen har bytt namn på detta bidrag till kunskapsbidraget för att tydliggöra att skolans fokus ska vara på stärkt kunskapsutveckling. Statsbidraget har förstärkts med 850 miljoner kronor för 2024 för anslaget 1:15 Statligt stöd för stärkt kunskapsutveckling. Statsbidraget betalas ut till kommunala och enskilda huvudmän för förskoleklassen och grundskolan. Utskottet kan konstatera att statsbidragets förordning dock inte har ändrats utan att villkoren för anslaget 1:15 är att Skolverket enligt myndighetens regleringsbrev för 2024 ska använda anslagsposten för utgifter i enlighet med förordningen (2018:49) om statsbidrag för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling.

Utskottet avstyrker med det anförda motionerna 2023/24:990 (V) yrkande 17, 2023/24:2451 (MP) yrkandena 1 och 9, 2023/24:2482 (C) yrkandena 10 och 23, 2023/24:2489 (C) yrkande 1 och 2023/24:2687 (S) yrkandena 15, 16, 45 och 46.

Kunskapsutveckling och kunskapsmål

Utskottet kan konstatera att flertalet yrkanden har olika förslag på hur man kan höja kunskapsresultaten i skolan. Många elever lämnar i dag skolan utan tillräckliga kunskaper. Utskottet ser därför positivt på regeringens förstärkning av stödet till kunskapsutveckling. Utskottet vill lyfta fram att stödet kan vara särskilt positivt för gruppen pojkar som har lägre kunskapsresultat än gruppen flickor och att skolor med hjälp av stödet kan få bättre förutsättningar att sätta in tidiga stödinsatser och även bättre förutsättningar för att alla elever ska bli utmanade i sitt lärande.

Utskottet vill även framhålla lagändringen som träder i kraft den 1 juli 2024 om att ta bort elevens val för att frigöra undervisningstid till ämnen där det behövs mer tid, vilket kan förbättra förutsättningarna för elevers lärande, öka likvärdigheten i utbildningen och förbättra elevernas kunskapsresultat (prop. 2023/24:20, bet. 2023/24:UbU5, rskr. 2023/24:106). Vidare vill utskottet lyfta fram Läroplansutredningen som har ett uppdrag att föreslå ändringar i läroplanerna för de obligatoriska skolformerna och fritidshemmet i syfte att skapa bättre förutsättningar för elevers lärande och kunskapsutveckling (dir. 2023:173), att det sedan 2020 är mer fokus på kunskap i kurs- och ämnesplanerna samt uppdraget till Skolverket för att öka möjligheterna att följa elevers kunskapsutveckling (U2023/02553 m.fl.). Utskottet ser inte skäl att föregripa det arbete som pågår.

När det sedan gäller frågan om nationella kunskapsmätningar vill utskottet hänvisa till att frågan har utretts tidigare och varit föremål för överväganden, bl.a. av Utredningen om nationella prov (SOU 2016:25) och av Betygsutredningen (SOU 2020:43). När det gäller yrkanden med förslag om förändringar i regelverket om skolplikt och ämnena idrott och hälsa vill utskottet hänvisa till att det regelverk som gäller nu är väl avvägt.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2023/24:367 (SD) yrkande 7, 2023/24:370 (SD) yrkande 12, 2023/24:853 (M), 2023/24:2451 (MP) yrkande 37, 2023/24:2452 (MP) yrkande 21, 2023/24:2482 (C) yrkandena 15 och 17, 2023/24:2664 (MP) yrkande 37 och 2023/24:2687 (S) yrkandena 36 och 40.

Skolor med socioekonomiskt svåra förutsättningar

När det gäller yrkanden om att det behöver göras fler insatser i fråga om skolor med socioekonomiskt svåra förutsättningar vill utskottet lyfta fram vikten av insatser för att göra lärarrollen mer attraktiv på de mest krävande skolorna. Genom att möjliggöra mer attraktiva arbetsförhållanden för lärare på skolor med särskilt svåra förutsättningar ges eleverna bättre möjligheter att nå målen för utbildningen. Utskottet är därför positivt till att det har avsatts särskilda medel för ändamålet på anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet (prop. 2023/24:1 utg.omr. 16, bet. 2023/24:UbU1, rskr. 2023/24:103).

Ur avsnittet "Åtgärder för att höja kunskapsresultaten" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 9, 11, 12, 13, 14, 17, 19, 21 och 25. Läs betänkandet

Få saker är så viktiga för Sveriges framtid som skolan. Alla elever ska ges förutsättningar att nå målen i skolan. Mycket fungerar bra i svensk förskola och skola, men mycket kan enligt utskottet bli bättre. Enligt utskottets mening ska eleverna alltid möta en verksamhet som har deras kunskapsutveckling i fokus och där resurserna är fördelade efter förutsättningar och behov. Det här är en utbildningspolitisk inriktning som är bra för alla och framför allt bra för de barn och elever som har störst utmaningar i skolan.

Jämlik och likvärdig skola

När det gäller yrkanden om en jämlik och likvärdig skola vill utskottet inledningsvis hänvisa till skollagens bestämmelser om att barn och elever i samtliga skolformer ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och i sin utveckling för att utifrån sina egna förutsättningar kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Utskottet vill även lyfta fram de formuleringar som finns i läroplanerna om att en likvärdig utbildning inte innebär att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika. Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov, att det finns olika vägar att nå målet och att skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Utskottet hänvisar också till regeringens uppdrag om insatser för ökad kvalitet och likvärdighet till Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM). Myndigheterna ska enligt uppdraget gemensamt erbjuda och genomföra kvalitetsdialoger med huvudmännen inom skolväsendet och ska redovisa erfarenheterna av arbetet med kvalitetsdialogerna till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 1 oktober 2025 (U2023/01278). I frågan om att storleken på klasserna har betydelse för en likvärdig utbildning och att klasstorlekarna bör kartläggas kan utskottet konstatera att det inte finns någon reglering om detta. Utskottet ser inga skäl för att föreslå någon åtgärd i frågan.

När det gäller frågan om det som tidigare kallades likvärdighetsbidraget och att det fortfarande ska ha som syfte att öka skolans likvärdighet vill utskottet framhålla att regeringen har bytt namn på detta bidrag till kunskapsbidraget för att tydliggöra att skolans fokus ska vara på stärkt kunskapsutveckling. Statsbidraget har förstärkts med 850 miljoner kronor för 2024 för anslaget 1:15 Statligt stöd för stärkt kunskapsutveckling. Statsbidraget betalas ut till kommunala och enskilda huvudmän för förskoleklassen och grundskolan. Utskottet kan konstatera att statsbidragets förordning dock inte har ändrats utan att villkoren för anslaget 1:15 är att Skolverket enligt myndighetens regleringsbrev för 2024 ska använda anslagsposten för utgifter i enlighet med förordningen (2018:49) om statsbidrag för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling.

Utskottet avstyrker med det anförda motionerna 2023/24:990 (V) yrkande 17, 2023/24:2451 (MP) yrkandena 1 och 9, 2023/24:2482 (C) yrkandena 10 och 23, 2023/24:2489 (C) yrkande 1 och 2023/24:2687 (S) yrkandena 15, 16, 45 och 46.

Kunskapsutveckling och kunskapsmål

Utskottet kan konstatera att flertalet yrkanden har olika förslag på hur man kan höja kunskapsresultaten i skolan. Många elever lämnar i dag skolan utan tillräckliga kunskaper. Utskottet ser därför positivt på regeringens förstärkning av stödet till kunskapsutveckling. Utskottet vill lyfta fram att stödet kan vara särskilt positivt för gruppen pojkar som har lägre kunskapsresultat än gruppen flickor och att skolor med hjälp av stödet kan få bättre förutsättningar att sätta in tidiga stödinsatser och även bättre förutsättningar för att alla elever ska bli utmanade i sitt lärande.

Utskottet vill även framhålla lagändringen som träder i kraft den 1 juli 2024 om att ta bort elevens val för att frigöra undervisningstid till ämnen där det behövs mer tid, vilket kan förbättra förutsättningarna för elevers lärande, öka likvärdigheten i utbildningen och förbättra elevernas kunskapsresultat (prop. 2023/24:20, bet. 2023/24:UbU5, rskr. 2023/24:106). Vidare vill utskottet lyfta fram Läroplansutredningen som har ett uppdrag att föreslå ändringar i läroplanerna för de obligatoriska skolformerna och fritidshemmet i syfte att skapa bättre förutsättningar för elevers lärande och kunskapsutveckling (dir. 2023:173), att det sedan 2020 är mer fokus på kunskap i kurs- och ämnesplanerna samt uppdraget till Skolverket för att öka möjligheterna att följa elevers kunskapsutveckling (U2023/02553 m.fl.). Utskottet ser inte skäl att föregripa det arbete som pågår.

När det sedan gäller frågan om nationella kunskapsmätningar vill utskottet hänvisa till att frågan har utretts tidigare och varit föremål för överväganden, bl.a. av Utredningen om nationella prov (SOU 2016:25) och av Betygsutredningen (SOU 2020:43). När det gäller yrkanden med förslag om förändringar i regelverket om skolplikt och ämnena idrott och hälsa vill utskottet hänvisa till att det regelverk som gäller nu är väl avvägt.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2023/24:367 (SD) yrkande 7, 2023/24:370 (SD) yrkande 12, 2023/24:853 (M), 2023/24:2451 (MP) yrkande 37, 2023/24:2452 (MP) yrkande 21, 2023/24:2482 (C) yrkandena 15 och 17, 2023/24:2664 (MP) yrkande 37 och 2023/24:2687 (S) yrkandena 36 och 40.

Skolor med socioekonomiskt svåra förutsättningar

När det gäller yrkanden om att det behöver göras fler insatser i fråga om skolor med socioekonomiskt svåra förutsättningar vill utskottet lyfta fram vikten av insatser för att göra lärarrollen mer attraktiv på de mest krävande skolorna. Genom att möjliggöra mer attraktiva arbetsförhållanden för lärare på skolor med särskilt svåra förutsättningar ges eleverna bättre möjligheter att nå målen för utbildningen. Utskottet är därför positivt till att det har avsatts särskilda medel för ändamålet på anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet (prop. 2023/24:1 utg.omr. 16, bet. 2023/24:UbU1, rskr. 2023/24:103).

Ur avsnittet "Åtgärder för att höja kunskapsresultaten" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 9, 11, 12, 13, 14, 17, 19, 21 och 23. Läs betänkandet

I betänkandet behandlas motionsyrkanden som rör samma eller i huvudsak samma frågor som utskottet har behandlat tidigare under valperioden. Under riksmötet 2022/23 gjordes detta i betänkande 2022/23:UbU5. Riksdagen har avslagit motionsyrkandena i enlighet med utskottets förslag. Utskottet ser ingen anledning att nu göra någon annan bedömning och avstyrker därför de motionsyrkanden som finns upptagna i bilaga 2.

Reservationer

1.

Jämlik och likvärdig skola, punkt 1 (S, MP)

av Åsa Westlund (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Camilla Hansén (MP), Niklas Sigvardsson (S) och Paula Örn (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2687 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkandena 16, 45 och 46 samt

avslår motionerna

2023/24:990 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 17,

2023/24:2482 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkandena 10 och 23 samt

2023/24:2489 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 1.

Ställningstagande

Utöver att likvärdighetsbidraget byggs ut behöver den statliga närvaron öka regionalt för att bättre lokalt kunna stödja skolor och huvudmän och för att mer systematiskt sprida goda arbetsmetoder. Det var därför som de s.k. kvalitetsdialogerna påbörjades under den socialdemokratiska regeringen. I dessa samverkar samtliga skolmyndigheter, och regionala kontor har öppnats för att kunna genomföra arbetet. Kvalitetsdialogerna var en viktig satsning för att öka samverkan och stödet för att utveckla skolan. Därför föreslår vi att Skolverket får ett tydligt uppdrag att fortsätta att utveckla kvalitetsdialogerna med fler regionala kontor runtom i landet.

År 2018 infördes likvärdighetsbidraget, ett statsbidrag för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling i skolan. Och det gör skillnad. Enligt Statskontorets utvärdering av likvärdighetsbidraget har det haft avsedd effekt. Det har i stor utsträckning lett till mer resurser där behoven är som störst och satsningar på mer och bättre utbildad personal i skolorna (Olika vägar till likvärdig skola – Utvärdering av likvärdighetsbidraget till skolan. Slutrapport 2021:2). Den socialdemokratiskt ledda regeringen ökade successivt statsbidraget från 1 miljard kronor till över 6,5 miljarder kronor 2022. Att högerregeringen stoppade den planerade utbyggnaden av likvärdighetsbidraget i budgeten för 2023 innebar i praktiken att man lät kostnadsökningarna sänka skolans resurser. Uppräkningen av statsbidraget i budgetpropositionen för 2024 är bra men i reella termer har statsbidraget ändå inte ökat sedan 2022. Samtidigt har regeringen meddelat att statsbidraget byter namn till kunskapsbidraget och fördelningen ska ses över så att ”medlen används på ett så effektivt sätt som möjligt”. Vi anser mot bakgrund av detta att regeringen ska säkerställa att kunskapsbidraget, tidigare kallat likvärdighetsbidraget, ska fortsätta att ha en fördelningsprofil som syftar till att öka skolans likvärdighet.

Det behöver säkerställas att alla elever får rätt stöd i rätt tid genom mer resurser riktas mot tidiga insatser. Vi vill därför fortsätta att stärka arbetet för att varje elev ska få rätt stöd i skolan innan problemen hunnit växa sig för stora. Fler speciallärare och specialpedagoger behöver utbildas och anställas. Alla skolor ska kunna erbjuda det stöd som behövs, exempelvis i mindre undervisningsgrupper. Fler kommunala resursskolor ska finnas för de elever som har ett särskilt stort behov av stöd, och ingen elev ska lämnas utan möjlighet att komma vidare till gymnasiet. För att ytterligare stärka arbetet med tidiga insatser, så att de som behöver extra stöd verkligen får det, vill vi att mer resurser inom likvärdighetsbidraget riktas mot lägre årskurser.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

2.

Jämlik och likvärdig skola, punkt 1 (V)

av Daniel Riazat (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:990 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 17 och

avslår motionerna

2023/24:2482 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkandena 10 och 23,

2023/24:2489 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 1 och

2023/24:2687 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkandena 16, 45 och 46.

Ställningstagande

För att en lärare ska ha en rimlig chans att kunna hjälpa och stödja varje elev utifrån elevens egna förutsättningar måste klasstorleken minskas radikalt Klassernas storlek är också en fråga om en likvärdig utbildning i hela landet. Det säger sig självt att undervisningen inte kan bli likvärdig om undervisningsgruppernas och klassernas storlek skiljer sig åt alltför mycket mellan olika kommuner. Det bör därför utredas om det är möjligt att införa ett tak för klassernas storlek där undantag medges endast det finns synnerliga skäl såsom långt avstånd till en alternativ skola.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

3.

Jämlik och likvärdig skola, punkt 1 (C)

av Anders Ådahl (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2023/24:2482 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkandena 10 och 23 samt

2023/24:2489 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 1 och

avslår motionerna

2023/24:990 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 17 och

2023/24:2687 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkandena 16, 45 och 46.

Ställningstagande

En jämlik skola ger alla barn och elever bättre förutsättningar att lyckas och är en stark skyddsfaktor mot utanförskap och brottslighet. Många elever och lärare upplever brister i trygghet och studiero. Var sjunde elev klarar inte grundskolan och var fjärde elev lämnar gymnasiet utan fullständiga betyg samtidigt som antalet elever som gör fel val till gymnasiet är stort.

Ur avsnittet "Motioner som bereds förenklat" i betänkandet. Läs betänkandet