Verksamheten i Europeiska unionen under 2023

Utskottet konstaterar att EU är Sveriges viktigaste utrikespolitiska plattform och att ett starkt och enat EU kan ge svenska ståndpunkter i globala frågor genomslag på ett sätt som annars inte skulle vara möjligt. Utskottet påminner om att målen för EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik omfattar att främja demokrati, rättsstaten och de mänskliga rättigheterna. I målen ingår också att verka konfliktförebyggande och för internationell säkerhet, bl.a. i enlighet med principen om alla staters suveränitet och territoriella integritet som kommer till uttryck i FN-stadgan, Helsingforsslutakten och Parisstadgan.

Utskottet påminner också om den breda uppsättning instrument som EU förfogar över i genomförandet av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. I anslutning till detta noterar utskottet att regeringen gett uttryck för att den är pådrivande för att EU ska stärka sin roll som utrikes-, säkerhets- och försvarspolitisk aktör och för att vidareutveckla EU:s olika utrikespolitiska instrument. Utskottet noterar också den utveckling av EU:s olika säkerhets- och försvarspolitiska instrument som pågår inom ramen för genomförandet av den strategiska kompassen, som uppmärksammas i EU-nämndens yttrande, och den militära förmågeutveckling som drivs genom olika Pescoprojekt, som försvarsutskottet tar upp i sitt yttrande. Utskottet kan instämma i vad försvarsutskottet framför i sitt yttrande om samarbetet inom EU på försvarsområdet och om behovet av att främja den europeiska försvarsindustriella och försvarstekniska basen.

Vidare uppmärksammar utskottet att ett av målen för EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik är att främja ett fördjupat multilateralt samarbete, och att detta utgör grunden för unionens strategi för att motverka spridning av massförstörelsevapen. I en motion föreslås det att Sverige ska verka för att EU ska bli en kärnvapenfri zon. Utskottet har vid en tidigare behandling av ett sådant förslag ställt sig tveksamt till att ge prioritet åt ett arbete för att upprätta zoner fria från kärnvapen och andra massförstörelsevapen på olika håll i världen, eftersom det endast erbjuder regionala lösningar på ett problem som är globalt till sin natur. Utskottet vidhåller denna uppfattning och bekräftar att målsättningen även fortsättningsvis är en värld utan alla former av massförstörelsevapen. Vid behandlingen i juni 2022 av motionsyrkanden om Nato och arbetet mot kärnvapen uttalade utskottet att Sveriges engagemang för frågor om nedrustning, icke-spridning och rustningskontroll inte påverkas av Natomedlemskapet (mot. 2021/22:4740, bet. 2021/22:UU20). Utskottet noterar att regeringen har bekräftat detta i den kompletterande utrikesdeklaration som utrikesministern presenterade i kammaren i mars 2024 med anledning av Sveriges medlemskap i Nato.

Sammanfattningsvis anser utskottet, med hänvisning till grunderna för den gemensamma utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiken och de prioriteringar för politiken som regeringen gett uttryck för i olika sammanhang, att riksdagen inte bör göra något tillkännagivande enligt vad som föreslagits i dessa frågor. Utskottet avstyrker därför motionerna 2023/24:964 (MP) yrkande 24, 2023/24:2466 (C) yrkande 13, 2023/24:2562 (S) yrkande 11 och 2023/24:2836 (V) yrkande 15.

Ur avsnittet "EU:s utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 5, 6 och 8. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att EU är Sveriges viktigaste utrikespolitiska plattform och att ett starkt och enat EU kan ge svenska ståndpunkter i globala frågor genomslag på ett sätt som annars inte skulle vara möjligt. Utskottet påminner om att målen för EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik omfattar att främja demokrati, rättsstaten och de mänskliga rättigheterna. I målen ingår också att verka konfliktförebyggande och för internationell säkerhet, bl.a. i enlighet med principen om alla staters suveränitet och territoriella integritet som kommer till uttryck i FN-stadgan, Helsingforsslutakten och Parisstadgan.

Utskottet påminner också om den breda uppsättning instrument som EU förfogar över i genomförandet av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. I anslutning till detta noterar utskottet att regeringen gett uttryck för att den är pådrivande för att EU ska stärka sin roll som utrikes-, säkerhets- och försvarspolitisk aktör och för att vidareutveckla EU:s olika utrikespolitiska instrument. Utskottet noterar också den utveckling av EU:s olika säkerhets- och försvarspolitiska instrument som pågår inom ramen för genomförandet av den strategiska kompassen, som uppmärksammas i EU-nämndens yttrande, och den militära förmågeutveckling som drivs genom olika Pescoprojekt, som försvarsutskottet tar upp i sitt yttrande. Utskottet kan instämma i vad försvarsutskottet framför i sitt yttrande om samarbetet inom EU på försvarsområdet och om behovet av att främja den europeiska försvarsindustriella och försvarstekniska basen.

Vidare uppmärksammar utskottet att ett av målen för EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik är att främja ett fördjupat multilateralt samarbete, och att detta utgör grunden för unionens strategi för att motverka spridning av massförstörelsevapen. I en motion föreslås det att Sverige ska verka för att EU ska bli en kärnvapenfri zon. Utskottet har vid en tidigare behandling av ett sådant förslag ställt sig tveksamt till att ge prioritet åt ett arbete för att upprätta zoner fria från kärnvapen och andra massförstörelsevapen på olika håll i världen, eftersom det endast erbjuder regionala lösningar på ett problem som är globalt till sin natur. Utskottet vidhåller denna uppfattning och bekräftar att målsättningen även fortsättningsvis är en värld utan alla former av massförstörelsevapen. Vid behandlingen i juni 2022 av motionsyrkanden om Nato och arbetet mot kärnvapen uttalade utskottet att Sveriges engagemang för frågor om nedrustning, icke-spridning och rustningskontroll inte påverkas av Natomedlemskapet (mot. 2021/22:4740, bet. 2021/22:UU20). Utskottet noterar att regeringen har bekräftat detta i den kompletterande utrikesdeklaration som utrikesministern presenterade i kammaren i mars 2024 med anledning av Sveriges medlemskap i Nato.

Sammanfattningsvis anser utskottet, med hänvisning till grunderna för den gemensamma utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiken och de prioriteringar för politiken som regeringen gett uttryck för i olika sammanhang, att riksdagen inte bör göra något tillkännagivande enligt vad som föreslagits i dessa frågor. Utskottet avstyrker därför motionerna 2023/24:964 (MP) yrkande 24, 2023/24:2466 (C) yrkande 13, 2023/24:2562 (S) yrkande 11 och 2023/24:2836 (V) yrkande 15.

Ur avsnittet "EU:s utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 4, 6 och 8. Läs betänkandet

Utskottet noterar att EU och medlemsstaterna är världens största givare av bistånd och att de bekräftat sina kollektiva och individuella åtaganden för finansiering av hållbar utveckling i rådets senaste rapport om EU:s mål för utvecklingsbiståndet. Utskottet utgår alltjämt från att regeringen med kraft verkar för att övriga OECD-länder, däribland EU:s medlemsstater, ska öka sitt bistånd och infria sina internationella åtaganden om utvecklingsfinansiering, i likhet med vad utskottet tidigare uttalat i behandlingen av motionsyrkanden om internationellt utvecklingsbistånd (bet. 2022/23:UU6, prot. 2022/23:87).

Vidare uppmärksammar utskottet att regeringen i sin reformagenda för biståndet framhåller EU:s betydelse som kanal för svenskt bistånd och vikten av utvecklingseffektivitet. Av reformagendan framgår det också att regeringen avser att bidra till att EU:s roll som global aktör stärks och att EU:s utvecklingssamarbete ska vara transparent och präglas av de internationellt överenskomna principerna för effektivt utvecklingssamarbete.

Utskottet har vid upprepade tillfällen understrukit vikten av att EU:s utvecklingspolitik, liksom Sveriges, respekterar de kriterier för offentlig utvecklingsfinansiering som OECD:s biståndskommitté har enats om och principerna om biståndseffektivitet. Utskottet noterar att biståndskommitténs kriterier för freds- och säkerhetsrelaterad verksamhet utesluter att stöd till militära aktörer räknas som utvecklingsbistånd, med vissa specifika undantag för t.ex. utbildning av militärer i bl.a. mänskliga rättigheter och för merkostnader när militären bidrar till leverans av katastrofhjälp eller utvecklingstjänster, förutsatt att det råder exceptionella omständigheter och att det inte finns civila alternativ. Utskottet konstaterar att EU:s regler medger bistånd till militär förmågeuppbyggnad i enlighet med detta. Samtidigt understryker utskottet vikten av att regeringen fortsätter att verka för att de kriterier om utvecklingssamarbete som OECD:s biståndskommitté har enats om ska respekteras fullt ut.

När det gäller motionsyrkandet om en säker vattentillgång längs hela Nilen noterar utskottet att Europeiska rådet vid sitt möte den 23 mars 2023 välkomnade FN:s agenda för vattenåtgärder och erkände behovet av förstärkta EU-åtgärder och globala åtgärder på vattenområdet. Bland de 33 åtaganden som EU anmält till agendan för vattenåtgärder ingår bl.a. att verka för ett förbättrat gränsöverskridande och regionalt samarbete i flodområden. Detta omfattar bl.a. ett Team Europainitiativ för gränsöverskridande vattenförvaltning i Afrika, som bl.a. avser Nilen. Utskottet uppmärksammar också att den specifika frågan om den etiopiska renässansdammen berörs i rådets slutsatser om diplomati i vattenfrågor och om Afrikas horn, samt att EU senast i januari 2024 förklarat sin beredskap för att bistå och inta en aktiv roll i den process som Afrikanska unionen leder för att ena parterna i en överenskommelse om dammens uppfyllnad och drift.

Med hänvisning till detta ser inte utskottet anledning för riksdagen att göra något tillkännagivande enligt vad som har föreslagits i motionerna 2023/24:462 (V) yrkande 10, 2023/24:2343 (V) yrkandena 33, 34 och 43 samt 2023/24:2836 (V) yrkandena 19–21, vilka utskottet därför avstyrker.

Ur avsnittet "EU:s utvecklingspolitik" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att EU är Sveriges viktigaste utrikespolitiska plattform och att ett starkt och enat EU kan ge svenska ståndpunkter i globala frågor genomslag på ett sätt som annars inte skulle vara möjligt. Utskottet påminner om att målen för EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik omfattar att främja demokrati, rättsstaten och de mänskliga rättigheterna. I målen ingår också att verka konfliktförebyggande och för internationell säkerhet, bl.a. i enlighet med principen om alla staters suveränitet och territoriella integritet som kommer till uttryck i FN-stadgan, Helsingforsslutakten och Parisstadgan.

Utskottet påminner också om den breda uppsättning instrument som EU förfogar över i genomförandet av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. I anslutning till detta noterar utskottet att regeringen gett uttryck för att den är pådrivande för att EU ska stärka sin roll som utrikes-, säkerhets- och försvarspolitisk aktör och för att vidareutveckla EU:s olika utrikespolitiska instrument. Utskottet noterar också den utveckling av EU:s olika säkerhets- och försvarspolitiska instrument som pågår inom ramen för genomförandet av den strategiska kompassen, som uppmärksammas i EU-nämndens yttrande, och den militära förmågeutveckling som drivs genom olika Pescoprojekt, som försvarsutskottet tar upp i sitt yttrande. Utskottet kan instämma i vad försvarsutskottet framför i sitt yttrande om samarbetet inom EU på försvarsområdet och om behovet av att främja den europeiska försvarsindustriella och försvarstekniska basen.

Vidare uppmärksammar utskottet att ett av målen för EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik är att främja ett fördjupat multilateralt samarbete, och att detta utgör grunden för unionens strategi för att motverka spridning av massförstörelsevapen. I en motion föreslås det att Sverige ska verka för att EU ska bli en kärnvapenfri zon. Utskottet har vid en tidigare behandling av ett sådant förslag ställt sig tveksamt till att ge prioritet åt ett arbete för att upprätta zoner fria från kärnvapen och andra massförstörelsevapen på olika håll i världen, eftersom det endast erbjuder regionala lösningar på ett problem som är globalt till sin natur. Utskottet vidhåller denna uppfattning och bekräftar att målsättningen även fortsättningsvis är en värld utan alla former av massförstörelsevapen. Vid behandlingen i juni 2022 av motionsyrkanden om Nato och arbetet mot kärnvapen uttalade utskottet att Sveriges engagemang för frågor om nedrustning, icke-spridning och rustningskontroll inte påverkas av Natomedlemskapet (mot. 2021/22:4740, bet. 2021/22:UU20). Utskottet noterar att regeringen har bekräftat detta i den kompletterande utrikesdeklaration som utrikesministern presenterade i kammaren i mars 2024 med anledning av Sveriges medlemskap i Nato.

Sammanfattningsvis anser utskottet, med hänvisning till grunderna för den gemensamma utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiken och de prioriteringar för politiken som regeringen gett uttryck för i olika sammanhang, att riksdagen inte bör göra något tillkännagivande enligt vad som föreslagits i dessa frågor. Utskottet avstyrker därför motionerna 2023/24:964 (MP) yrkande 24, 2023/24:2466 (C) yrkande 13, 2023/24:2562 (S) yrkande 11 och 2023/24:2836 (V) yrkande 15.

Ur avsnittet "EU:s utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 4, 5 och 6. Läs betänkandet

Utskottet vill instämma i finansutskottets och EU-nämndens välkomnande av regeringens skrivelse om verksamheten i EU det gångna året och delar de framförda uppfattningarna att skrivelsen ger en god översikt och att den är viktig för möjligheten att följa utvecklingen inom EU och hur regeringen har agerat.

Med anledning av de yttranden som utskottet mottagit i beredningen av regeringens skrivelse framhåller utskottet den allmänna giltigheten av vad skatteutskottet har framfört om vikten av att regeringen fortsätter att regelbundet informera utskotten om behandlingen inom EU av deras respektive frågor och att regeringen överlägger med utskotten i god tid inför förhandlingar inom EU när utskotten begär det. Utskottet konstaterar att de många hänvisningarna i skrivelsen till regeringens faktapromemorior och tillfällen då regeringen har informerat utskotten, överlagt med utskotten och samrått med EU-nämnden ger en bild av de omfattande kontakterna mellan riksdagen och regeringen i hanteringen av EU-frågorna, även om bilden av dessa kontakter omöjligen kan göras fullständig inom skrivelsens ram.

Med anledning av yttrandena anser utskottet att det även finns anledning att särskilt uppmärksamma vad finansutskottet har framfört om det breda stödet för den svenska budgetrestriktiva hållningen och om vikten av att säkerställa delaktighet för och likabehandling av medlemsstater som inte deltar i valutaunionen. Utskottet värdesätter också den överblick som framträder i EU-nämndens yttrande av spännvidden i EU-samarbetet och inte minst i unionens åtgärder till stöd för Ukraina och för att motverka Rysslands krig och hantera de genomgripande konsekvenserna av kriget. Ett kompletterande perspektiv på vad kriget och det kraftigt försämrade säkerhetsläget innebär för arbetet med att stärka den europeiska försvarsförmågan tillhandahålls av försvarsutskottet. Även i övrigt kan utskottet ansluta sig till vad som framförts i yttrandena, som återfinns i bilagor till betänkandet.

Det ovan uppmärksammade bidraget som skrivelsen ger till möjligheten att följa utvecklingen inom EU och hur regeringen har agerat, har av utskottet upprepade gånger beskrivits som att skrivelsen fyller en viktig funktion i riksdagens kontrollmakt. Den blir ett komplement till den löpande informationen till riksdagen genom bl.a. regeringens skriftliga återrapporter från rådsmöten och informella ministermöten liksom statsministerns information i riksdagens kammare efter EU-toppmöten. Utskottet har även flera gånger tidigare framfört att skrivelsen även har ett stort värde för möjligheten att i efterhand följa hur olika frågor har behandlats inom EU och, kanske främst med tanke på anslutande motionsyrkanden, också som ett bidrag till en offentlig debatt. Dessa olika ändamål kan ställa delvis motstridiga krav på fullödighet och tillgänglighet. Utskottet uppskattar regeringens strävan efter att balansera detta i utformningen av skrivelsen.

Utskottet har vid behandlingen av skrivelsen de senaste åren uppmärksammat det stora mervärde som skrivelsens bilagor ger, inte minst eftersom det kan vara förknippat med betydande svårigheter att få del av den information som redovisas i bilagorna på annat sätt. Detta år har utskottet särskilt fördjupat sig i skrivelsens bilaga 2 om avslutade och pågående överträdelseärenden och den andra information som ges om dessa ärenden i skrivelsen.

Fördjupningen har gjorts inom ramen för utskottets uppgift att, i enlighet med 4 kap. 8 § regeringsformen, följa upp och utvärdera riksdagsbeslut inom utskottets ämnesområde. Uppföljningen avser två tillkännagivanden från riksdagen. Det första är från 1999 och handlar om att det bör göras en mer utförlig redovisning av överträdelseärenden och mål i EU-domstolen i skrivelsen. Det andra tillkännagivandet är från 2001 och handlar om att skrivelsen bör innehålla en särskild sammanställning av direktiv som Sverige inte har genomfört i tid i den nationella lagstiftningen och en redovisning av vad regeringen avser att göra för att genomföra direktiven. En närmare beskrivning av tillkännagivandena och underlag för utskottets uppföljning finns i betänkandets bilaga 3.

Med anledning av den genomgång som har gjorts av redovisningen av överträdelseärenden kan utskottet på ett övergripande plan konstatera att regeringen har varit lyhörd för de informationsbehov som riksdagen har framfört i tillkännagivandena. Med utgångspunkt i detta har de frågor som utskottet främst uppehållit sig vid i sin uppföljning gällt om riksdagen fortfarande har samma informationsbehov som när tillkännagivandena gjordes och om det i så fall tillgodoses på ett ändamålsenligt sätt av de redovisningar som görs i skrivelsen.

När det gäller den första frågan är utskottet av uppfattningen att det kvarstår ett behov av information om överträdelseärenden. Utskottet anser också att det finns ett särskilt behov av information om de överträdelseärenden som gäller sent genomförande av direktiv. Utskottets underlag tyder visserligen på en något minskad användning av direktiv som regleringsform. Det är dock inte fråga om någon betydande skillnad från situationen när riksdagen gjorde sina tillkännagivanden. Skälet som då angavs, dvs. att riksdagens ansvar som lagstiftare för att direktiv genomförs korrekt motiverar en återkommande samlad information om de fall där Sverige inte lyckas med detta, kan därför fortfarande anses vara giltigt.

Genom Lissabonfördraget, dvs. efter riksdagens tillkännagivanden, har också förfarandet för överträdelseärenden effektiviserats genom att kommissionen kan yrka på ett standardbelopp och vite redan när den tar ett överträdelseärende om sent genomförande av direktiv vidare till EU-domstolen för att få överträdelsen fastställd. Detta kan enligt utskottet tala för att relevansen av informationen till riksdagen om överträdelseärenden, och särskilt de som gäller sent genomförande av direktiv, snarare har ökat.

Samtidigt konstaterar utskottet att riksdagen, till skillnad från när tillkännagivandena gjordes, numera får information från kommissionen om överträdelseärenden genom årsrapporten om unionsrättens tillämpning. Riksdagen får också sedan tio år tillbaka löpande information från regeringen om Sveriges svar på kommissionens motiverade yttranden i överträdelseärenden och svaromål i ärenden som förts vidare till domstolen. Denna informationsgivning från regeringen förefaller enligt utskottets genomgång vara väl etablerad och fungerande. Den omfattar emellertid inte överträdelseärendenas första steg, dvs. kommissionens formella underrättelser och Sveriges svar på dessa. Eftersom det bara är svaren som omfattas, och inte kommissionens motiverade yttranden, finns det också en viss eftersläpning på normalt upp till två månader från det att kommissionen trappar upp ett överträdelseärende genom ett motiverat yttrande till dess att riksdagen får information om det. Denna eftersläpning torde dock sakna betydelse, även om det i utskottets genomgång finns ett exempel på ett ärende där ett motiverat yttrande har lämnats som kanske ännu inte har besvarats, och som riksdagen således fått information om först genom skrivelsen (ärende 2021/0541).

Ur avsnittet "Skrivelsen" i betänkandet. Läs betänkandet

Utöver de yrkanden som behandlas tidigare i detta betänkande finns förslag i ett antal motioner som är föremål för förenklad motionsberedning enligt de riktlinjer som riksdagen har fastslagit med anledning av Riksdagskommitténs betänkande Riksdagen i en ny tid (framst. 2005/06:RS3, bet. 2005/06:KU21, rskr. 2005/06:333–335) och i enlighet med promemorian Förenklad motionsberedning under valperioden 2022–2026 som utrikesutskottet fastställde den 5 oktober 2023 (prot. 2023/24:3).

Utskottet har under beredningen kommit fram till att de yrkanden som redovisas i bilaga 2 inte kan vara aktuella för något tillkännagivande från riksdagen, och ett enigt utskott avstyrker dessa motioner. Detta kan innebära att partier vidhåller de synpunkter som framförs i motionsyrkandena men att de avstår från att ge uttryck för dem i detta betänkande.

Reservationer

1.

EU:s utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik, punkt 1 (S)

av Morgan Johansson (S), Alexandra Völker (S), Olle Thorell (S), Linnéa Wickman (S) och Johan Büser (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2562 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 11 och

avslår motionerna

2023/24:964 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 24,

2023/24:2466 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 13 och

2023/24:2836 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 15.

Ställningstagande

EU är Sveriges viktigaste utrikes- och säkerhetspolitiska arena och Sverige bör fortsätta att bygga ett allt närmare samarbete inom EU. Den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken bör stärkas för att EU ska kunna försvara sina intressen och värden globalt och för att EU ska kunna ta långsiktigt ansvar för sin egen säkerhet.

För att åstadkomma detta bör Sverige värna EU:s solidaritetsklausul och det ömsesidiga säkerhetspolitiska ansvaret mellan medlemsstaterna, samtidigt som Nato utgör grunden för det kollektiva försvaret för de Natoallierade medlemsstaterna. Sverige bör också bidra till att EU fortsätter att vara en trovärdig säkerhetspolitisk aktör som i samarbete med globala partner kan utnyttja en bred uppsättning civila och militära verktyg för krishantering.

Med hänvisning till detta anser vi att regeringen bör agera för att stärka den samlade europeiska försvarsförmågan och EU:s säkerhetspolitiska handlingsförmåga och förmåga att ta ansvar för unionens egen och dess närområdes säkerhet.

2.

EU:s utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik, punkt 1 (V)

av Håkan Svenneling (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2836 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 15 och

avslår motionerna

2023/24:964 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 24,

2023/24:2466 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 13 och

2023/24:2562 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 11.

Ställningstagande

Kärnvapen är en viktig del i många länders försvarsdoktrin. Som Natomedlem omfattas även Sverige av den yttersta garanti för alliansens säkerhet som utgörs av de kärnvapen som tre allierade länder förfogar över.

Att framhålla den avskräckande effekten av kärnvapen är ett mycket kortsiktigt perspektiv. Tvärtom leder förekomsten av kärnvapen till en kapprustning som innebär ökad osäkerhet och hinder mot freds- och trygghetsbyggande.

Om ett land däremot kan vara förvissat om att andra länder inte håller kärnvapen dämpar det incitamenten till att skaffa egna. Överenskommelser om kärnvapenfria zoner är därför ett av de mest effektiva verktygen för att motverka kärnvapenupprustning och kärnvapenspridning. Sådana kärnvapenfria zoner eller zoner fria från massförstörelsevapen finns i bl.a. Latinamerika, Afrika, Centralasien och Antarktis.

En kärnvapenfri zon i EU skulle inte bara vara ett säkerhetspolitiskt riktigt beslut utan också en viktig markering för fred och kärnvapennedrustning gentemot världssamfundet. Regeringen bör därför arbeta för att EU ska bli en kärnvapenfri zon.

3.

EU:s utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik, punkt 1 (C)

av Kerstin Lundgren (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2466 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 13 och

avslår motionerna

2023/24:964 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 24,

2023/24:2562 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 11 och

2023/24:2836 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 15.

Ställningstagande

EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik bör försvara och främja demokrati och mänskliga rättigheter, stötta rättsstatsuppbyggnad, motverka korruption, stärka kvinnors rättigheter och möjligheter samt stärka samarbetet med andra demokratier. För att EU ska vara en trovärdig aktör i närområdet bör regeringen verka för att unionen ska utveckla flera olika säkerhetspolitiska verktyg och också utveckla sin förmåga att uthålligt kunna hantera en bred palett av hot för att på så sätt bättre kunna bidra till fred, säkerhet och demokratisk utveckling.

4.

EU:s utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik, punkt 1 (MP)

av Jacob Risberg (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:964 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 24 och

avslår motionerna

2023/24:2466 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 13,

2023/24:2562 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 11 och

2023/24:2836 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 15.

Ställningstagande

Rysslands invasion av Ukraina utmanar den europeiska säkerhetsordningen och innebär ett dramatiskt försämrat säkerhetsläge i Sveriges närområde. Inför denna utmaning måste omvärlden kraftsamla. Internationellt samarbete och alliansbyggande till försvar för den regelbaserade världsordningen, demokrati och mänskliga rättigheter behövs för att möta en alltmer polariserad värld.

Ur avsnittet "Motioner som bereds förenklat" i betänkandet. Läs betänkandet