Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE)

Utskottet konstaterar inledningsvis att OSSE är världens största regionala säkerhetsorganisation med 57 deltagande stater i Europa, Kaukasus, Centralasien och Nordamerika. OSSE som struktur byggdes på den grund som lades i Helsingforsslutakten 1975. OSSE verkar för att främja säkerhet och stabilitet i regionen utifrån en brett definierad syn på säkerhet som omfattar tre dimensioner: en säkerhetspolitisk, en ekonomisk och miljömässig samt en som rör demokrati och mänskliga rättigheter. Organisationens särskilda styrka ligger bl.a. i dess breda krets av deltagande stater, den konfliktförebyggande verksamheten, det breda spektrumet av institutioner och instrument som medger snabb och flexibel konflikthantering samt den utbredda fältnärvaron. Den europeiska säkerhetsordningen är till stor del kodifierad i OSSE:s grunddokument som slår fast OSSE:s principer och de deltagande staternas politiska åtaganden.

Utskottet uppmärksammar att regeringen i den extra utrikesdeklarationen med anledning av Sveriges medlemskap i Nato lyfte fram att Sverige inom bl.a. OSSE ska värna den regelbaserade världsordningen, den europeiska säkerhetsordningen, demokrati, frihet, mänskliga rättigheter och jämställdhet.

Sverige har spelat en viktig roll – inte minst som EU-ordförande våren 2023 – för att bibehålla EU:s enighet och stärka EU:s inflytande i organisationen under perioden, vilket välkomnas av utskottet. Dessutom har Sverige aktivt stöttat OSSE-ordförandeskapen i fråga om att sätta det ryska anfallskriget mot Ukraina högt upp på OSSE:s dagordning. Vidare välkomnar utskottet att Sverige har verkat för att OSSE ska utgöra ett instrument och en plattform för EU:s samlade politik i syfte att säkerställa ansvarsutkrävande för Rysslands överträdelser av folkrätten, inklusive FN-stadgan, den internationella humanitära rätten och OSSE-åtaganden. Utskottet anser att Sverige även i fortsättningen ska vara en stark röst för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer, särskilt i ett läge där dessa utmanas i flera av deltagarstaterna.

Utskottet noterar att den parlamentariska församlingen under 2023 observerade fyra val och att den svenska delegationen deltog i samtliga observationer. Valobservationer är en viktig del av OSSE:s verksamhet, och utskottet ser positivt på att svenska ledamöter fortsätter att delta aktivt i dessa. Utskottet anser alltjämt att riksdagsledamöters deltagande i internationellt parlamentariskt delegationsarbete dels ger ledamöterna möjlighet att skapa opinion för svenska synsätt i internationella sammanhang, dels ger berörda ledamöter möjlighet att i direktkontakt med sina väljare spegla opinioner i omvärlden och skapa ökad internationell förståelse.

Utskottet framhåller vidare att Sverige, tillsammans med ett antal likasinnade stater, omedelbart efter Rysslands olagliga och fullskaliga invasion av Ukraina tog initiativ till att aktivera Moskvamekanismen för att undersöka kränkningar och övergrepp i fråga om de mänskliga rättigheterna, överträdelser av internationell humanitär rätt samt misstänkta krigsförbrytelser och andra allvarliga internationella brott som begåtts. Det resulterade i den första oberoende internationella rapporten som visade Rysslands kränkningar av mänskliga rättigheter och överträdelser av internationell humanitär rätt.

Moskvamekanismen aktiverades återigen i juni 2022 för att följa upp den första rapporten. En månad senare ställde sig Sverige bakom en ytterligare aktivering för att specifikt undersöka den interna situationen i fråga om mänskliga rättigheter i Ryssland. De tre rapporterna bidrog till OSSE:s fortsatta ansvarsutkrävande och användes även i andra internationella forum för ansvarsutkrävande, däribland inom FN.

Under våren 2023 arbetade Sverige med likasinnade OSSE-stater för en aktivering av Moskvamekanismen i syfte att undersöka det försämrade läget för mänskliga rättigheter i Belarus, inklusive det växande antalet politiska fångar. Sverige ställde sig också bakom Ukrainas aktivering av Moskvamekanismen samma år, där rapporten redovisade hur ett stort antal ukrainska barn hade förts bort till ockuperade områden i Ukraina samt till Ryssland.

Utskottet konstaterade i sitt betänkande 2019/20:UU15 att sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) omfattar varje människas lika möjligheter, rättigheter och förutsättningar att utan tvång, våld eller diskriminering kunna bestämma över sin egen kropp, sexualitet och reproduktion. Därmed har SRHR också direkt bäring på allt från utbildningsnivåer till samhällsekonomi. Trots det förhindras fortfarande hbtqi-personer att få dessa rättigheter, och frågor som rör sex- och samlevnadsundervisning samt sexuell läggning och könsidentitet är fortfarande kontroversiella i många sammanhang.

De senaste åren har motsättningarna inom området vuxit i takt med att reaktionära krafter försöker inskränka allas rätt till SRHR. En ökad polarisering i frågorna är tydlig, såväl inom FN som i EU, där redan gjorda överenskommelser ifrågasätts. I arbetet för att värna mänskliga rättigheter är det centralt att värna individen som rättighetsbärare och de mänskliga rättigheternas universalitet. Därför motverkar Sverige försök från vissa aktörer att, genom ett snävt fokus på familjefrågor, söka inskränka hbtqi-personers mänskliga rättigheter eller befästa stereotypa könsroller.

Sverige har i FN:s råd för mänskliga rättigheter bl.a. aktivt stöttat etablerandet av en oberoende expert mot diskriminering och våld mot personer till följd av sexuell läggning eller könsidentitet. Sverige är sedan september 2019 också medlem i samarbetsplattformen LGBTI Core Group, där både stater, FN, EU och civilsamhället deltar. Det ger Sverige möjlighet att tillsammans med likasinnade trycka på för förändring och en förbättrad situation för hbtqi-personer världen över. I sammanhanget påminner även utskottet om att Sverige var ett av de 16 länder som 2018 tog initiativ till att inom OSSE aktivera Moskvamekanismen med anledning av anklagelserna om förföljelse av hbtqi-personer i Tjetjenien.

Ur avsnittet "Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE)" i betänkandet, som även gäller punkt 3. Läs betänkandet