Mänskliga rättigheter

Utskottet vill inledningsvis (likt i bet. 2022/23:UU15), framhålla att yttrande- och åsiktsfrihet är en förutsättning för ett demokratiskt samhälle. Att yttrandefriheten respekteras är en förutsättning för individers möjligheter att delta aktivt i politiska processer och att engagera sig i samhällsfrågor. Respekten för yttrande- och åsiktsfriheten är också en grundförutsättning för att en rad andra fri- och rättigheter ska kunna åtnjutas såsom församlings- och föreningsfriheten, religionsfriheten och rätten till utbildning. I likhet med i det tidigare betänkandet vill utskottet också understryka att människorättsförsvarare är centrala för att upprätthålla av ett livskraftigt civilsamhälle och därmed ett demokratiskt politiskt system. Utskottet ser med oro på att många stater försvårar människorättsförsvarares arbete. Som anförts ovan anser utskottet att det är av största vikt att uppmärksamma och fortsätta att stödja enskilda människorättsförsvarare.

Vidare noterar utskottet att Sverige anslöt sig till den globala mediefrihetskoalitionen Media Freedom Coalition (MFC) i februari 2022. Dessutom framhålls i budgetpropositionen för 2023/24:1 utgiftsområde 7 att svenskt ekonomiskt stöd har bistått fria, oberoende medier och journalister och bidragit till ett fritt, öppet och säkert internet. Det svenska stödet till journalister och medieaktörer har bidragit till att säkerställa tillgång till opartisk information, särskilt i konfliktområden och i repressiva stater. Inom ramen för utgiftsområde 7 har även Sidas stöd till Unescos arbete bidragit till resultat inom lagstiftning om yttrandefrihet, säkerhet för journalister och kulturlivets aktörer samt tillgång till information i ett antal länder. För att främja ett fritt, öppet och säkert internet har Sverige stöttat ett flertal organisationer som arbetar med utbildning och påverkansarbete. Detta har bidragit till en ökad medvetenhet om säkerhet och rättigheter på internet, i synnerhet för kvinnliga journalister. Utskottet noterar även att regeringen nyligen antog en ny strategi för Sveriges globala utvecklingssamarbete för arbetet med de mänskliga fri- och rättigheterna, demokrati och rättsstatens principer 2024–2028. Strategin syftar bl.a. till att bidra till fria och inkluderande demokratiska samhällen som bygger på respekt för de mänskliga fri- och rättigheterna.

I kommittémotion 2023/24:2466 lyfter motionärerna upp att dr Gubad Ibadoghlu, som tillfångatagits som politisk aktivist i Azerbajdzjan, bör släppas fri. Utskottet har fått information om att regeringen har lyft upp fallet med företrädare för Azerbajdzjan, inte minst via ambassaden i Baku. Utskottet välkomnar att regeringen fortsätter att lyfta upp fallet, både i bilaterala kontakter och i ett samordnat agerande med parter inom EU, inte minst när det gäller Gubad Ibadoghlus möjlighet att få tillgång till adekvat medicinsk vård. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2023/24:694, 2023/24:2450 och 2023/24:2466.

När det gäller motionsyrkandena om Selahattin Demirtaş noterar utskottet att ett förslag liknande det som nu framställs i motionen avstyrktes av utskottet i betänkande 2022/23:UU15. I svaret på en skriftlig fråga (fr. 2020/21:3223) framhöll den dåvarande utrikesministern att regeringen vid upprepade tillfällen krävt Selahattin Demirtas frigivning. Utskottet vidhåller uppfattningen om att utskottet ser allvarligt på att oppositionspolitiker i flera länder frihetsberövas på godtyckliga grunder. Fri opposition är en förutsättning för ett demokratiskt och pluralistiskt samhälle. Det är av stor vikt att regeringen i multilaterala sammanhang och vid bilaterala kontakter tar upp den utsatta situationen för oppositionspolitiker och människorättsförsvarare. Utskottet noterar att Europaparlamentet i Rapport för 2021 om Turkiet (P9_TA[2022]0222) uttalar att parlamentet fortsätter att kraftfullt fördöma det fortsatta frihetsberövandet sedan november 2016 av Selahattin Demirtaş m.fl. och kräver att de omedelbart friges. Vidare anförs att parlamentet är bestört över de turkiska myndigheternas fortsatta åsidosättande av och underlåtenhet att tillämpa domar från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna som ålägger Turkiet att omedelbart frige Selahattin Demirtaş.

När det gäller motionsyrkandet om Osman Kavala anger regeringen i skrivelse 2023/24:94 att Europadomstolen i december 2019 fastslog att Osman Kavala frihetsberövats utan laglig grund och uppmanade Turkiet att omedelbart försätta Osman Kavala på fri fot. Trots upprepade uppmaningar till Turkiet från ministerkommittén att verkställa domen har Osman Kavala fortsatt att vara frihetsberövad under perioden. I februari 2022 beslutade ministerkommittén att inleda ett överträdelseärende i enlighet med artikel 46.4 i Europakonventionen och den 11 juli 2022 fann Europadomstolen att Turkiet inte hade levt upp till sin förpliktelse att följa Europadomstolens dom i målet. Fallet har därefter debatterats vid samtliga möten om verkställighet av domar i ministerkommittén och under hösten 2023 också vid ett flertal av ministerkommitténs ordinarie veckovisa möten.

Utskottet förutsätter att regeringen fortsätter att arbeta aktivt med dessa frågor i olika multilaterala sammanhang och att regeringen vid bilaterala kontakter tar upp frågan om att Selahattin Demirtaş och Osman Kavala omedelbart bör friges.

Utskottet avstyrker därmed motionerna 2023/24:462, 2023/24:1057 och 2023/24:247.

Ur avsnittet "Yttrandefrihet" i betänkandet, som även gäller punkt 2. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis (likt i bet. 2022/23:UU15), framhålla att yttrande- och åsiktsfrihet är en förutsättning för ett demokratiskt samhälle. Att yttrandefriheten respekteras är en förutsättning för individers möjligheter att delta aktivt i politiska processer och att engagera sig i samhällsfrågor. Respekten för yttrande- och åsiktsfriheten är också en grundförutsättning för att en rad andra fri- och rättigheter ska kunna åtnjutas såsom församlings- och föreningsfriheten, religionsfriheten och rätten till utbildning. I likhet med i det tidigare betänkandet vill utskottet också understryka att människorättsförsvarare är centrala för att upprätthålla av ett livskraftigt civilsamhälle och därmed ett demokratiskt politiskt system. Utskottet ser med oro på att många stater försvårar människorättsförsvarares arbete. Som anförts ovan anser utskottet att det är av största vikt att uppmärksamma och fortsätta att stödja enskilda människorättsförsvarare.

Vidare noterar utskottet att Sverige anslöt sig till den globala mediefrihetskoalitionen Media Freedom Coalition (MFC) i februari 2022. Dessutom framhålls i budgetpropositionen för 2023/24:1 utgiftsområde 7 att svenskt ekonomiskt stöd har bistått fria, oberoende medier och journalister och bidragit till ett fritt, öppet och säkert internet. Det svenska stödet till journalister och medieaktörer har bidragit till att säkerställa tillgång till opartisk information, särskilt i konfliktområden och i repressiva stater. Inom ramen för utgiftsområde 7 har även Sidas stöd till Unescos arbete bidragit till resultat inom lagstiftning om yttrandefrihet, säkerhet för journalister och kulturlivets aktörer samt tillgång till information i ett antal länder. För att främja ett fritt, öppet och säkert internet har Sverige stöttat ett flertal organisationer som arbetar med utbildning och påverkansarbete. Detta har bidragit till en ökad medvetenhet om säkerhet och rättigheter på internet, i synnerhet för kvinnliga journalister. Utskottet noterar även att regeringen nyligen antog en ny strategi för Sveriges globala utvecklingssamarbete för arbetet med de mänskliga fri- och rättigheterna, demokrati och rättsstatens principer 2024–2028. Strategin syftar bl.a. till att bidra till fria och inkluderande demokratiska samhällen som bygger på respekt för de mänskliga fri- och rättigheterna.

I kommittémotion 2023/24:2466 lyfter motionärerna upp att dr Gubad Ibadoghlu, som tillfångatagits som politisk aktivist i Azerbajdzjan, bör släppas fri. Utskottet har fått information om att regeringen har lyft upp fallet med företrädare för Azerbajdzjan, inte minst via ambassaden i Baku. Utskottet välkomnar att regeringen fortsätter att lyfta upp fallet, både i bilaterala kontakter och i ett samordnat agerande med parter inom EU, inte minst när det gäller Gubad Ibadoghlus möjlighet att få tillgång till adekvat medicinsk vård. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2023/24:694, 2023/24:2450 och 2023/24:2466.

När det gäller motionsyrkandena om Selahattin Demirtaş noterar utskottet att ett förslag liknande det som nu framställs i motionen avstyrktes av utskottet i betänkande 2022/23:UU15. I svaret på en skriftlig fråga (fr. 2020/21:3223) framhöll den dåvarande utrikesministern att regeringen vid upprepade tillfällen krävt Selahattin Demirtas frigivning. Utskottet vidhåller uppfattningen om att utskottet ser allvarligt på att oppositionspolitiker i flera länder frihetsberövas på godtyckliga grunder. Fri opposition är en förutsättning för ett demokratiskt och pluralistiskt samhälle. Det är av stor vikt att regeringen i multilaterala sammanhang och vid bilaterala kontakter tar upp den utsatta situationen för oppositionspolitiker och människorättsförsvarare. Utskottet noterar att Europaparlamentet i Rapport för 2021 om Turkiet (P9_TA[2022]0222) uttalar att parlamentet fortsätter att kraftfullt fördöma det fortsatta frihetsberövandet sedan november 2016 av Selahattin Demirtaş m.fl. och kräver att de omedelbart friges. Vidare anförs att parlamentet är bestört över de turkiska myndigheternas fortsatta åsidosättande av och underlåtenhet att tillämpa domar från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna som ålägger Turkiet att omedelbart frige Selahattin Demirtaş.

När det gäller motionsyrkandet om Osman Kavala anger regeringen i skrivelse 2023/24:94 att Europadomstolen i december 2019 fastslog att Osman Kavala frihetsberövats utan laglig grund och uppmanade Turkiet att omedelbart försätta Osman Kavala på fri fot. Trots upprepade uppmaningar till Turkiet från ministerkommittén att verkställa domen har Osman Kavala fortsatt att vara frihetsberövad under perioden. I februari 2022 beslutade ministerkommittén att inleda ett överträdelseärende i enlighet med artikel 46.4 i Europakonventionen och den 11 juli 2022 fann Europadomstolen att Turkiet inte hade levt upp till sin förpliktelse att följa Europadomstolens dom i målet. Fallet har därefter debatterats vid samtliga möten om verkställighet av domar i ministerkommittén och under hösten 2023 också vid ett flertal av ministerkommitténs ordinarie veckovisa möten.

Utskottet förutsätter att regeringen fortsätter att arbeta aktivt med dessa frågor i olika multilaterala sammanhang och att regeringen vid bilaterala kontakter tar upp frågan om att Selahattin Demirtaş och Osman Kavala omedelbart bör friges.

Utskottet avstyrker därmed motionerna 2023/24:462, 2023/24:1057 och 2023/24:247.

Ur avsnittet "Yttrandefrihet" i betänkandet, som även gäller punkt 1. Läs betänkandet

Utskottet kan inledningsvis konstatera, likt i betänkande 2022/23:UU15, att trots att den internationella konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering har varit i kraft sedan 1969, kvarstår etnisk diskriminering som ett vittomfattande problem i många länder världen över. Inget land kan göra anspråk på att vara befriat från rasism och etnisk diskriminering. Utskottet vill fortsätta att betona sin uppfattning att Sverige bör vara en global röst mot antidiskriminering.

När det gäller motionsyrkandet om folkmord underströk utrikesminister Tobias Billström i svaret på en skriftlig fråga (fr. 2022/23:913) att det inte råder någon tvekan om att det begicks allvarliga massövergrepp mot människor i Somaliland i norra Somalia i slutet av 1980-talet. Utskottet konstaterar att begreppet folkmord beskrivs som en juridisk term vars innehåll definieras i bl.a. FN:s folkmordskonvention från 1948 och Romstadgan för den Internationella brottmålsdomstolen. Utskottet påminner om sitt tidigare ställningstagande i fråga om erkännande av folkmord (bet. 2022/23: UU14 och 2021/22:UU7) att det i princip inte ankommer på riksdagen som ett representativt organ att göra folkrättsliga ställningstaganden. Utskottets principiella uppfattning är alltjämt att det är genom forskning, fri debatt och rättsliga prövningar som det avgörs hur historiska händelser och förlopp ska definieras.

I likhet med i tidigare betänkanden (senast i bet. 2022/23:UU15) betonar utskottet vikten av att stödja civilsamhällets organisationer och aktörer för att stärka demokratin och människors deltagande. Civilsamhällets utrymme ska fortsätta att vara ett viktigt ämne för Sveriges relationer inom multilaterala organisationer och med andra länder. I regeringens budgetproposition för 2023/24:1 utgiftsområde 7 framhöll regeringen att Sverige genom den globala partnern International Center Not-for-Profit Law (ICNL) har bidragit till ökat skydd för förenings-, församlings- och yttrandefriheterna, exempelvis genom att förstärka civilsamhällesorganisationers roll i processer där mänskliga rättigheter bevakas samt genom utbildning för journalister, advokater och medie- och civilsamhällesrepresentanter.

Utskottet kan konstatera, likt i betänkande 2022/23:UU15, att hbtqi-personer i många länder förhindras från att åtnjuta rättigheter som omfattar bl.a. varje människas lika möjligheter, rättigheter och förutsättningar att utan tvång, våld eller diskriminering kunna bestämma över sin egen kropp, sexualitet, identitet och reproduktion. En ökad polarisering i frågorna är tydlig, såväl inom som utom EU och Europa. I arbetet för allas fulla åtnjutande av de mänskliga rättigheterna är det centralt att värna individen som rättighetsbärare och de mänskliga rättigheternas universalitet. Därför motverkar Sverige försök från vissa aktörer att, genom ett snävt fokus på familjefrågor, söka inskränka hbtqi-personers åtnjutande av de mänskliga rättigheterna eller befästa stereotypa könsroller. I regeringens utrikesdeklaration för 2024 konstateras att varje individs lika värde oavsett kön, ålder, sexuell läggning eller religion är en frihetsfråga.

Utskottet delar regeringens uppfattning och vill understryka att det är en självklarhet att diskriminering av människor på grund av sexuell läggning och könsidentitet står i strid med den grundläggande och universella principen om alla människors lika värde och rättigheter. Utskottet betonar betydelsen av att Sverige fortsätter att vara en kraftfull röst för hbtqi-personers lika värde och rättigheter inom utrikespolitiken, biståndspolitiken och i alla andra relevanta sammanhang. Vidare vill utskottet, som man tidigare konstaterat i betänkande 2022/23:UU15, framhålla vikten av att Sverige tillsammans med likasinnade länder arbetar för förändring och för en förbättrad situation för hbtqi-personer världen över.

Regeringen framhåller i budgetpropositionen för 2023/24:1 utgiftsområde 7 att Sverige ska vara en tydlig röst och kraft för jämställdhet och kvinnors och flickors rättigheter och möjligheter. Sverige ska därför arbeta för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR), samt mot alla former av sexuellt och könsrelaterat våld. Flickors utbildning, speciellt i kris och konflikt, och kvinnors deltagande i fredsprocesser ska främjas för att kunna nå varaktig fred.

När det gäller yrkandet om utlandsmyndigheternas uppdrag har utskottet tidigare yttrat sig (yttr. 2022/23:UU2y) till KU om ett liknande yrkande. Utskottet konstaterade då att utlandsmyndigheternas verksamhet på ett övergripande plan styrs av den gemensamma strategin för utrikesförvaltningen, att jämställdhetsfrågor är grundläggande svenska värderingar och bör prägla svensk utrikespolitik samt hur man arbetar med dessa frågor styrs av den gemensamma strategin.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2023/24:476, 2023/24:964 och 2023/24:2466.

Ur avsnittet "Minoriteter" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet noterar att det finns många exempel på historiska förekomster av storskalig miljöförstöring. Utskottet konstaterar att Ukraina till följd av Rysslands olagliga, oprovocerade och oförsvarliga invasion av landet och i sin återuppbyggnad står inför stora utmaningar inför att miljön ska återställas efter den massiva förstörelse som kriget orsakat.

Ryssland fördömdes kraftfullt av omvärlden efter sprängningen av Kachovkadammen i Cherson-regionen. Enligt internationella samfundet visade det ryska agerandet på en ny nivå av förstörelse av ukrainsk kritisk civil infrastruktur. Det är utskottets uppfattning att den sprängda Kachovkadammen orsakar stor fara för civila och att orsaken till sprängningen måste utredas och ansvariga ställas till svars.

Det kan i sammanhanget nämnas att utskottet den 29 februari fick en föredragning av före detta utrikesminister Margot Wallström om en rapport där en internationell högnivå-arbetsgrupp kartlagt miljökonsekvenserna av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Arbetsgruppen presenterade ett femtiotal rekommendationer, varav hälften riktades till den ukrainska regeringen och de övriga rekommendationerna till det internationella samfundet och civilsamhället. Rekommendationerna handlar bl.a. om att Ukraina behöver skapa ett system för att ta itu med de miljöskador som kriget har fört med sig, men också för att hantera skador som kan uppstå framöver. Den stora mängden minor och icke-detonerade bomber som har spritts ut över Ukraina är enligt rapporten det mest akuta problemet att ta itu med, och det kan ta årtionden att åtgärda.

Utskottet konstaterar att rapporten uppmanar åklagare i Internationella brottmålsdomstolen (ICC) att överväga åtal för kollapsen av Kachovkadammen inom ramen för artikel 8 i Romstadgan. Rapporten delger även en rekommendation till ICC att inkorporera ekocid som ett internationellt brott i Romstadgan. Vidare noterar utskottet att parlament i flera EU-länder, exempelvis Nederländerna, Kroatien och Italien, behandlar förslag från parlamentariker om att inkludera ekocid som ett brott inom ramen för Romstadgan. I nuläget är Belgien det enda EU-land som har erkänt ekocid som ett brott på både nationell och internationell nivå.

Utskottet noterar att utrikesminister Tobias Billström framhöll, i samråd med EU-nämnden inför utrikesrådets möte den 16 februari 2024, att Sverige välkomnar att olika processer pågår på området vad gäller ansvarsutkrävande för storskalig miljöförstöring. Inom EU har rådet och parlamentet nyligen kommit överens om att stärka EU:s miljöbrottsdirektiv med bestämmelser för den allvarligaste miljöförstöringen. Utskottet noterar att utrikesminister Tobias Billström i EU-nämnden beskrev inrättande av brottet ekocid genom ett tillägg i Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen som ett innovativt förslag. Utrikesministern konstaterade att det är en del i en viktig debatt om hur vi ska komma till rätta med storskalig förstörelse av jordens ekosystem. Utrikesministern underströk även att arbetet med att utveckla det folkrättsliga ramverket och regelverket på det här området är ett arbete som samtidigt förutsätter att det finns en bred samsyn för att det ska kunna nå framgång. Utrikesministern framhöll samtidigt att ansvarsutkrävande när det gäller Rysslands aggression mot Ukraina är högprioriterat för regeringen. Utskottet noterar även att utrikesministern i tidigare samråd med EU-nämnden den 17 mars 2023 bekräftade att frågan om ekocid finns med som ett inslag i rådets diskussioner om Rysslands aggression mot Ukraina.

Utskottet står fast vid, likt i betänkande 2022/23:UU10, att det finns ett behov av att stärka det internationella juridiska ramverket till skydd för miljön. Att göra detta genom ett tillägg om ekocid till Romstadgan är ett innovativt förslag som skulle kunna utgöra en möjlig väg framåt. Förslaget kräver en omfattande såväl juridisk analys som konsekvensanalys. Romstadgan bygger dessutom på en svårförhandlad kompromiss och det går inte helt att avfärda riskerna med att öppna upp förhandlingar inom stadgan. Utskottet anser dock att det finns ett stort behov av ett internationellt regelverk för vidsträckta, långvariga och allvarliga skador på miljön, s.k. ekocid, som gäller i både freds- och krigstid. Utskottet delar därmed intentionen i motionerna. Utskottet konstaterar också att regeringen uttalat en positiv hållning i frågan om att göra ett tillägg i form av ekocid i Romstadgan och därför ställer sig inte utskottet bakom motionärernas krav om ett tillkännagivande till regeringen utan kommer noga följa regeringens analys och arbete på området.

Med hänvisning till det som utskottet anför samt pågående diskussioner och förhandlingar avstyrker utskottet därmed motionerna 2023/24:2458, 2023/24:964, 2023/24:996, 2023/24:2669 och 2023/24:105.

Ur avsnittet "Storskalig miljöförstöring s.k. ekocid" i betänkandet. Läs betänkandet