Mellanöstern och Nordafrika

Utskottet konstaterar inledningsvis att Mellanöstern och Nordafrika står inför många och långsiktiga politiska, ekonomiska och sociala utmaningar samt växande klimat- och miljöproblem. Regionen kämpar dessutom med instabilitet, spänningar och konflikter. Det krävs ett brett engagemang för att hitta lösningar för dessa komplexa och delvis gränsöverskridande utmaningar på ett hållbart sätt.

Utskottet ser i likhet med i betänkande 2021/22:UU7 positivt på att Sverige genom åren har bidragit till att stärka förutsättningarna för civilsamhällesorganisationer att verka för kvinnors och flickors fulla åtnjutande av mänskliga rättigheter runt om i världen genom bl.a. kunskapsutbyten, synliggörande, nätverk, finansiering och dialog. Utskottet konstaterar att ett av temana i regeringens reformagenda för utvecklingssamarbetet är att stärka kvinnors fri- och rättigheter, egenmakt och möjligheter. Mot bakgrund av att motståndet mot flickors och kvinnors rättigheter har ökat i många länder avser regeringen att prioritera jämställdhet, särskilt kvinnors och flickors rättigheter och möjligheter i utvecklingssamarbetet. I budgetpropositionen (prop. 2023/24:1 utg.omr. 7) anges att regeringen ska vara en tydlig röst och kraft för jämställdhet och kvinnors och flickors rättigheter och möjligheter. Kvinnors deltagande i fredsprocesser ska främjas för att kunna nå varaktig fred. Sverige ska arbeta för kvinnors möjligheter till politiskt deltagande. Därför anser utskottet inte att det finns grund för ett tillkännagivande om att Sverige bilateralt eller som medlemsstat i EU och FN behöver öka sitt stöd till kvinnorörelsen i Mellanöstern och Nordafrika.

Utskottet konstaterar i likhet med i betänkande 2021/22:UU7 att respekt för fackliga rättigheter är centralt för ett demokratiskt samhälle och för minskad fattigdom och ojämlikhet. Rättsstatens principer, yttrandefrihet, pressfrihet och demokratiska offentliga institutioner är väsentliga förutsättningar för att kunna hävda föreningsfrihet och rätten till kollektiva förhandlingar för arbetsmarknadens parter. Utskottet vill understryka vikten av att regeringen verkar för att stater ratificerar Internationella arbetsorganisationens (International Labour Organization, ILO) kärnkonventioner. Utskottet konstaterar att Sverige stöder ILO med biståndsmedel och att övervakningen när det gäller tillämpningen av ratificerade konventioner sker genom regelbunden rapportering från de konventionsanslutna ländernas regeringar. Regeringen tar även upp mänskliga rättigheter i arbetslivet i sina bilaterala kontakter med länder i Mellanöstern.

Utskottet har flera gånger framhållit att en av EU:s viktigaste utrikespolitiska uppgifter är att främja en demokratisk utveckling i sitt närområde och att grannskapspolitiken är det centrala instrumentet för detta. Det gemensamma meddelandet Förnyat partnerskap med det södra grannskapet – En ny agenda för Medelhavsområdet, som antogs av Europeiska rådet den 19 april 2021, förespråkar en bred, djup och ambitiös ansats för att hantera gemensamma utmaningar för EU och det södra grannskapet. Det fördjupade samarbetet ska bl.a. bygga på respekt för mänskliga rättigheter, demokrati, jämställdhet, rättsstatens principer och god samhällsstyrning och syftar till att betydligt stärka dialogen med det södra grannskapet. I juni 2021 antog Europaparlamentet förordning (EU) 2021/947 som inrättar instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen – för perioden 2021–2027. Enligt förordningen ska instrumentet bl.a. slå vakt om och främja unionens värden, principer och grundläggande intressen i hela världen.

Utskottet noterar att EU:s dialog och samarbete med länderna i det södra grannskapet har fortsatt att utvecklas, baserat på Europeiska unionens rådsslutsatser om en ny agenda för Medelhavsområdet från den 19 april 2021. EU har inom kommittén för grannskap, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete beslutat om stöd för olika regionala biståndsinsatser inom ramen för det södra grannskapet. Mot bakgrund av ovanstående finner utskottet ingen anledning att rikta ett tillkännagivande till regeringen om reformering av EU:s grannskapspolitik när det gäller det södra grannskapet för att öka fokus på folkrätt, demokrati och mänskliga rättigheter.

När det gäller läget för mänskliga rättigheter i Egypten noterar utskottet att regeringen genom bl.a. den svenska ambassaden i Kairo följer utvecklingen för mänskliga rättigheter i Egypten. Regeringen tar löpande upp frågor om mänskliga rättigheter i Egypten såväl i bilaterala kontakter som i multilaterala organisationer. Sveriges ambassad i Kairo har regelbunden kontakt med företrädare för civilsamhället i Egypten och arbetar lokalt med frågor som rör mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Dessa frågor tas också upp i Utrikesdepartementets rapport om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Egypten som senast publicerades 2020. Inom ramen för Sveriges utvecklingssamarbete med regionen ger Sverige stöd till insatser för att stärka rättsstatens principer. EU bedriver en omfattande verksamhet av relevans för demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer. Situationen för de mänskliga rättigheterna i Egypten diskuteras också i FN:s råd för mänskliga rättigheter. Utskottet stöder att regeringen fortsätter att lyfta fram vikten av respekten för mänskliga rättigheter i Egypten i sina bilaterala kontakter med företrädare för Egypten och som medlem i EU och FN.

När det gäller motionsyrkandet om en samlad strategi för Mellanöstern noterar utskottet att det finns en strategi för utvecklingssamarbete i regionen, som även inbegriper Nordafrika, och som gäller t.o.m. 2025. Den omfattar sammanlagt 2,425 miljarder kronor (dnr UD2020/14979). Strategin har som mål att bl.a. bidra till demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer samt jämställdhet och fredliga och inkluderande samhällen. I strategin framhålls att regionala spänningar och geopolitiska intressen påverkar konflikterna i regionen och förutsättningarna för hållbar utveckling samt att grundorsakerna till såväl konflikter som fattigdom i regionen är flera och inbördes sammanlänkade. Vikten av en helhetssyn framhålls liksom behovet av att tillvarata kopplingar mellan långsiktigt utvecklingssamarbete, humanitärt bistånd och fredsbyggande insatser.

Ur avsnittet "Generellt om Mellanöstern och Nordafrika" i betänkandet, som även gäller punkterna 2 och 3. Läs betänkandet

Utskottet vill med hänvisning till den snabba händelseutvecklingen påminna om att dess bedömningar och ställningstaganden i betänkandet baseras på den situation som är aktuell och den information som är tillgänglig vid tiden för justering av betänkandet.

Kriget i Gaza

Utskottet fördömer i likhet med regeringen reservationslöst terroristgruppen Hamas och dess attack på Israel som inledde kriget mellan Israel och Hamas. Utskottet välkomnar, utöver antagandet av sanktionerna mot Hamas i januari 2024, förslag om ytterligare sanktioner mot Hamas. Utskottet stödjer regeringens krav på att alla kvarvarande personer i gisslan omedelbart och förbehållslöst släpps.

Utskottet vill betona att det ser med mycket stort allvar på situationen i Gaza. I utrikesministerns interpellationssvar den 23 januari 2024 beskriver han den nuvarande situationen som ett enormt mänskligt lidande i både Gaza och Israel och att oron växer över de stora förlusterna av människoliv i Gaza, varav många är barn, och de omfattande skadorna på civil egendom. Utskottet anser att de internationella förhandlingarna behöver uppnå en omedelbar humanitär vapenvila och vill understryka behovet av ett omedelbart, säkert, fullt och obehindrat humanitärt tillträde till Gaza. Det är av yttersta vikt att vatten, mediciner och andra livsnödvändiga varor skyndsamt och säkert når de civila behövande. En omedelbar humanitär vapenvila räddar liv och bidrar såväl till regional deskalering som till fortsatta förhandlingar mellan parterna.

Sverige röstade tillsammans med övriga nordiska länder och en övervägande majoritet av EU:s medlemsländer för en resolution om ett eldupphör av humanitära skäl i FN:s generalförsamling den 12 december 2023. Resolutionen kräver ett omedelbart eldupphör av humanitära skäl och understryker alla parters ansvar för att skydda civila och möjliggöra att humanitär hjälp når civilbefolkningen i Gaza. En förutsättning för att Sverige röstade för resolutionen var resolutionens krav på omedelbar och villkorslös frigivning av samtliga i den gisslan som Hamas och andra grupper håller i Gaza.

Sverige och EU står bakom Israels rätt att försvara sig mot Hamas, men denna rätt måste utövas i enlighet med folkrätten och den internationella humanitära rätten (rådsslutsatser från Europeiska rådet den 27 oktober 2023). Civila ska alltid skyddas i enlighet med den humanitära rätten. Sverige fördömer Hamas användning av sjukhus för militära operationer och användandet av civila som mänskliga sköldar. Israel bör ta hänsyn till den internationella humanitära rättens krav på skydd av sjukhus, medicinska förnödenheter och patienter. Regeringen har enligt utrikesministern i interpellationssvar den 23 januari 2024 enträget uppmanat Israel att visa största möjliga återhållsamhet för att säkerställa skyddet av civila och humanitär personal. Regeringen har vidare i internationella sammanhang understrukit att alla parter måste tillämpa den humanitära rättens principer om åtskillnad mellan militära mål och civila objekt, proportionalitet och försiktighet. Det kan tilläggas att även deportation av palestinier från Gaza skulle strida mot folkrätten. Utskottet konstaterar att de stora förlusterna av människoliv i Gaza och de omfattande skadorna på civil egendom väcker allvarliga frågor om Israels efterlevnad av den internationella humanitära rätten, men anser i likhet med regeringen att det behöver bedömas av relevanta internationella rättsliga instanser från fall till fall om folkrätten och den internationella humanitära rätten har följts. I anslutning till att rådet för utrikes frågor möttes den 19 februari 2024, betonade 26 av EU:s medlemsländer i ett uttalande vikten av att civila alltid skyddas i enlighet med internationell humanitär rätt och av att respektera Internationella domstolens rättsligt bindande utslag den 26 januari 2024.

Utskottet instämmer i detta uttalande där medlemsstaterna uttrycker oro över den humanitära situationen, den israeliska gisslans situation och de israeliska regeringsplanerna att inleda en eventuell markoperation mot Rafah där över en miljon palestinier nu befinner sig på flykt undan striderna. Medlemsstaterna ber den israeliska regeringen att inte agera militärt i Rafah eftersom det skulle förvärra en redan katastrofal humanitär situation och förhindra det akut nödvändiga tillhandahållandet av grundläggande samhällstjänster och humanitärt bistånd. Medlemsstaterna begär även ett omedelbart humanitärt uppehåll i stridigheterna vilket kan leda vidare till ett hållbart eldupphör, det omedelbara och ovillkorliga frisläppandet av gisslan samt utdelning av humanitärt bistånd.

Ytterligare steg på vägen till en tvåstatslösning

Utskottet beklagar i likhet med i betänkande 2020/21:UU15 expansionen av israeliska bosättningar och framhåller att denna expansion är ett hot mot tvåstatslösningen. Bosättningsexpansionen och konstruktionen av separationsbarriär på ockuperat område är folkrättsvidriga och måste upphöra. Bosättningarna strider mot FN:s säkerhetsrådsresolutioner, bl.a. resolution 2334 (2016) där Israel uppmanas att omedelbart upphöra med alla bosättningsaktiviteter och förstörandet av palestiniers hem m.m. Utskottet vidhåller sin uppfattning att Israels rätt till säkerhet måste tryggas, men att detta inte får ske i strid med folkrätten.

Utskottet ser i likhet med regeringen och EU med stor oro på de på senare tid intensifierade sammandrabbningarna mellan israeliska säkerhetsstyrkor och palestinier på Västbanken. Israel måste leva upp till de krav som folkrätten ställer på landet och ta itu med det oacceptabla bosättarvåldet och upphöra med expansionen av bosättningar. Dödsfall behöver utredas och ansvarsutkrävande säkerställas. Utskottet stöder förslaget om att anta EU-sanktioner riktade mot extremistiska bosättare och anser att sådana bör beslutas skyndsamt. Förslag på restriktiva åtgärder gentemot våldsamma bosättare såsom inreseförbud till Schengenområdet och frysning av tillgångar behandlas för närvarande på arbetsgruppsnivå inom Europeiska unionen.

Ur avsnittet "Den israelisk-palestinska konflikten" i betänkandet. Läs betänkandet

När det gäller frågan om att flytta Sveriges ambassad från Tel Aviv till Jerusalem har utskottet vid flera tillfällen yttrat sig till konstitutionsutskottet (senast i yttr. 2022/23:UU2y), under den tid som detta utskott behandlat frågan. Utrikesutskottet har, med hänvisning till att regeringsformen föreskriver att regeringen styr riket, i sina yttranden till konstitutionsutskottet anfört att det är en lämplig ordning att regeringen beslutar om Regeringskansliets, inklusive utrikesförvaltningen, organisation och fördelning av resurser inom utrikesförvaltningen. Samtidigt förväntas regeringen löpande samråda med riksdagen om den strategiska utvecklingen av Sveriges utrikesrepresentation med hänsyn till att det påverkar Sveriges internationella relationer om utlandsmyndigheter öppnas eller stängs. Utrikesutskottet utgår därför från att regeringen samråder med riksdagen, genom bl.a. utrikesutskottet, inför beslut om strategiska förändringar i utrikesrepresentationen. Utskottet konstaterar att det kan få konsekvenser för svenska beskickningars närvaro i Tel Aviv och Jerusalem om Israel och Palestina uppnår ett slutligt fredsavtal om en tvåstatslösning.

Mot bakgrund av vad som anförs ovan avstyrks motion 2023/24:477 yrkande 7.

Ur avsnittet "Ambassad i Israel" i betänkandet, som även gäller punkt 5. Läs betänkandet

Utskottet vill med hänvisning till den snabba händelseutvecklingen påminna om att utskottets bedömningar och ställningstaganden i betänkandet baseras på den situation som är aktuell och den information som är tillgänglig vid tiden för justering av betänkandet.

Utskottet vill inledningsvis understryka att allt utvecklingsbistånd till Palestina ska bidra till att främja förutsättningarna för en förhandlad tvåstatslösning där Israel och Palestina kan leva sida vid sida i fred och säkerhet.

Utskottet konstaterar att den humanitära situationen för befolkningen i Gaza är katastrofal. Utskottet vill liksom tidigare i detta betänkande understryka att alla parter i konflikten enligt den humanitära rätten har ett ansvar att se till att civilbefolkningens humanitära behov tillgodoses. Det är av yttersta vikt att säkerställa skyndsamt, säkert, fullt och obehindrat humanitärt tillträde och att humanitärt stöd når människor i behov av det. Utskottet noterar att såväl Sverige som EU understryker vikten av att humanitärt bistånd kan komma in i Gaza, inklusive genom humanitära korridorer. I dagsläget når endast en begränsad del av det humanitära biståndet befolkningen i Gaza på grund av bristande humanitärt tillträde. Enligt uppgift från FN:s kontor för humanitärt stöd (OCHA) fick under januari endast 16 procent av de planerade humanitära hjälpsändningarna tillträde till norra Gaza. Motsvarande siffra för södra Gaza var 57 procent. Utskottet vill dock påminna om att detta är en ögonblicksbild. Den humanitära situationen i Gaza har kraftigt försämrats sedan januari. Det stora antalet dödade och skadade i samband med en humanitär konvoj den 29 februari 2024 understryker det akuta behovet av att humanitära organisationer på ett säkrare och mer omfattande sätt måste kunna nå hjälpbehövande i hela Gaza.

Utskottet välkomnar att Sverige den 12 december 2023 röstade ja till en resolution i FN:s generalförsamling om eldupphör av humanitära skäl. Resolutionen kräver omedelbart humanitärt eldupphör och understryker alla parters ansvar att skydda civila och möjliggöra att humanitär hjälp når civilbefolkningen. Resolutionen uppmanar även till omedelbar och villkorslös frigivning av alla de personer som hålls som gisslan av Hamas och andra grupper i Gaza.

Utskottet välkomnar att bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell inför EU:s informella biståndsministermöte den 11–12 februari 2024 i ett brev till EU:s utrikesrepresentant Josep Borrell lyfte fram vikten av att EU:s medlemsländer gemensamt driver på, framför allt Israel, för att se till att den humanitära hjälpen kommer in i Gaza. Förslaget togs också upp under EU:s informella biståndsministermöte den 12 februari av statssekreterare Diana Janse (UD) som representerade Sverige vid mötet. Josep Borrell och ett flertal medlemsstater välkomnade initiativet och processen tas nu vidare i EU-kretsen i Tel Aviv. På svenskt initiativ har ett stort antal EU-länder och likasinnade länder gemensamt verkat för att Israel möjliggör snabbare, säkrare och mer omfattande humanitära leveranser.

Utskottet instämmer med regeringens bedömning att det, efter Hamas attacker mot Israel den 7 oktober 2023, var nödvändigt att tills vidare pausa biståndet till Palestina för att säkerställa att inga svenska medel går till aktörer som inte förbehållslöst fördömer Hamas och som utför våld, hotar eller uppmuntrar till våld mot staten Israel eller dess befolkning eller som driver en antisemitisk agenda. Bistånd från Sverige ska inte heller gå till personer som har samröre med sådana aktörer. Utskottet vill samtidigt understryka vikten av att Sverige fortsätter att bidra med humanitärt bistånd till befolkningen i Gaza och noterar att Sverige är en stor kärnstödsgivare till flera av de humanitära aktörerna på plats i Gaza. Därtill har Sverige sedan den 7 oktober bidragit med ytterligare knappt 290 miljoner kronor i humanitärt stöd till Gaza[1]. Stödet går till de mest utsatta grupperna, med kvinnors och barns behov i fokus, och bidrar bl.a. till akut sjukvård, socialt skydd, tillgång till mat, hälsa, psykosocialt stöd, mödravård, vatten och sanitet. Ytterligare humanitärt stöd till Gaza bereds för närvarande på Sida.

Utskottet konstaterar att det är en omfattande kompletterande rapport om biståndet till Palestina som lämnades av Sida den 15 februari 2024. Sida har konstaterat brister i rutinerna hos flera organisationer, främst genom screening mot EU:s sanktionslista. Utskottet vill understryka vikten av att dessa brister har identifierats och att åtgärder vidtas.

Det är angeläget att regeringen skyndsamt och noggrant analyserar rapporten och återkommer med besked om utbetalningarna ska återupptas respektive om delar av verksamheten avslutas. Utskottet vill återigen understryka att svenska biståndsmedel ska användas effektivt, bidra till att främja förutsättningarna för en tvåstatslösning och aldrig komma i närheten av terrorism. En ny inriktning behövs på det långsiktiga utvecklingsbiståndet till Palestina.

Utskottet vill avslutningsvis återigen understryka att det bistånd till Palestina som pausats är utvecklingsbiståndet, inte det humanitära biståndet, vilket tvärtom har ökat till området för att lindra nöd och förhindra död.

Med hänvisning till vad som här anförts avstyrker utskottet motionerna 2023/24:477 yrkande 4 och 2023/24:495 yrkande 18.

Ur avsnittet "Bistånd till Palestina" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill med hänvisning till den snabba händelseutvecklingen påminna om att utskottets bedömningar och ställningstaganden i betänkandet baseras på den situation som är aktuell och den information som är tillgänglig vid tiden för justering av betänkandet.

Utskottet vill inledningsvis understryka att allt utvecklingsbistånd till Palestina ska bidra till att främja förutsättningarna för en förhandlad tvåstatslösning där Israel och Palestina kan leva sida vid sida i fred och säkerhet.

Utskottet konstaterar att den humanitära situationen för befolkningen i Gaza är katastrofal. Utskottet vill liksom tidigare i detta betänkande understryka att alla parter i konflikten enligt den humanitära rätten har ett ansvar att se till att civilbefolkningens humanitära behov tillgodoses. Det är av yttersta vikt att säkerställa skyndsamt, säkert, fullt och obehindrat humanitärt tillträde och att humanitärt stöd når människor i behov av det. Utskottet noterar att såväl Sverige som EU understryker vikten av att humanitärt bistånd kan komma in i Gaza, inklusive genom humanitära korridorer. I dagsläget når endast en begränsad del av det humanitära biståndet befolkningen i Gaza på grund av bristande humanitärt tillträde. Enligt uppgift från FN:s kontor för humanitärt stöd (OCHA) fick under januari endast 16 procent av de planerade humanitära hjälpsändningarna tillträde till norra Gaza. Motsvarande siffra för södra Gaza var 57 procent. Utskottet vill dock påminna om att detta är en ögonblicksbild. Den humanitära situationen i Gaza har kraftigt försämrats sedan januari. Det stora antalet dödade och skadade i samband med en humanitär konvoj den 29 februari 2024 understryker det akuta behovet av att humanitära organisationer på ett säkrare och mer omfattande sätt måste kunna nå hjälpbehövande i hela Gaza.

Utskottet välkomnar att Sverige den 12 december 2023 röstade ja till en resolution i FN:s generalförsamling om eldupphör av humanitära skäl. Resolutionen kräver omedelbart humanitärt eldupphör och understryker alla parters ansvar att skydda civila och möjliggöra att humanitär hjälp når civilbefolkningen. Resolutionen uppmanar även till omedelbar och villkorslös frigivning av alla de personer som hålls som gisslan av Hamas och andra grupper i Gaza.

Utskottet välkomnar att bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell inför EU:s informella biståndsministermöte den 11–12 februari 2024 i ett brev till EU:s utrikesrepresentant Josep Borrell lyfte fram vikten av att EU:s medlemsländer gemensamt driver på, framför allt Israel, för att se till att den humanitära hjälpen kommer in i Gaza. Förslaget togs också upp under EU:s informella biståndsministermöte den 12 februari av statssekreterare Diana Janse (UD) som representerade Sverige vid mötet. Josep Borrell och ett flertal medlemsstater välkomnade initiativet och processen tas nu vidare i EU-kretsen i Tel Aviv. På svenskt initiativ har ett stort antal EU-länder och likasinnade länder gemensamt verkat för att Israel möjliggör snabbare, säkrare och mer omfattande humanitära leveranser.

Utskottet instämmer med regeringens bedömning att det, efter Hamas attacker mot Israel den 7 oktober 2023, var nödvändigt att tills vidare pausa biståndet till Palestina för att säkerställa att inga svenska medel går till aktörer som inte förbehållslöst fördömer Hamas och som utför våld, hotar eller uppmuntrar till våld mot staten Israel eller dess befolkning eller som driver en antisemitisk agenda. Bistånd från Sverige ska inte heller gå till personer som har samröre med sådana aktörer. Utskottet vill samtidigt understryka vikten av att Sverige fortsätter att bidra med humanitärt bistånd till befolkningen i Gaza och noterar att Sverige är en stor kärnstödsgivare till flera av de humanitära aktörerna på plats i Gaza. Därtill har Sverige sedan den 7 oktober bidragit med ytterligare knappt 290 miljoner kronor i humanitärt stöd till Gaza[1]. Stödet går till de mest utsatta grupperna, med kvinnors och barns behov i fokus, och bidrar bl.a. till akut sjukvård, socialt skydd, tillgång till mat, hälsa, psykosocialt stöd, mödravård, vatten och sanitet. Ytterligare humanitärt stöd till Gaza bereds för närvarande på Sida.

Utskottet konstaterar att det är en omfattande kompletterande rapport om biståndet till Palestina som lämnades av Sida den 15 februari 2024. Sida har konstaterat brister i rutinerna hos flera organisationer, främst genom screening mot EU:s sanktionslista. Utskottet vill understryka vikten av att dessa brister har identifierats och att åtgärder vidtas.

Det är angeläget att regeringen skyndsamt och noggrant analyserar rapporten och återkommer med besked om utbetalningarna ska återupptas respektive om delar av verksamheten avslutas. Utskottet vill återigen understryka att svenska biståndsmedel ska användas effektivt, bidra till att främja förutsättningarna för en tvåstatslösning och aldrig komma i närheten av terrorism. En ny inriktning behövs på det långsiktiga utvecklingsbiståndet till Palestina.

Utskottet vill avslutningsvis återigen understryka att det bistånd till Palestina som pausats är utvecklingsbiståndet, inte det humanitära biståndet, vilket tvärtom har ökat till området för att lindra nöd och förhindra död.

Med hänvisning till vad som här anförts avstyrker utskottet motionerna 2023/24:477 yrkande 4 och 2023/24:495 yrkande 18.

Ur avsnittet "Bistånd till Palestina" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill med hänvisning till den snabba händelseutvecklingen påminna om att utskottets bedömningar och ställningstaganden i betänkandet baseras på den situation som är aktuell och den information som är tillgänglig vid tiden för justering av betänkandet.

Utskottet konstaterar att Sverige i flera år har varit en stor givare till UNRWA och anser att organisationen behöver diversifiera sin finansiering. Utskottet välkomnar därför att regeringen överväger att ytterligare se över nivåerna på stöd framöver och samtidigt verka för en reformering av UNRWA. Långsiktigt bör Sveriges linje vara att UNRWA:s uppdrag ska införlivas i UNHCR eller annat lämpligt FN-organ.

Utskottet vill också understryka vikten av att UNRWA fortsätter granskas för att säkerställa att organisationen använder svenska medel på ett korrekt sätt och har en nolltolerans mot uttryck till stöd för terrorism eller antisemitism. Utskottet välkomnar att regeringen har uttalat att Sverige, i givardialog med UNRWA, kommer att ställa krav på att UNRWA oreserverat fördömer Hamas och att personer som uttrycker stöd till Hamas, terrorism eller antisemitism inte kan arbeta för UNRWA om organisationen ska få svenska skattemedel.

Utskottet ser allvarligt på uppgifterna att anställda hos UNRWA har deltagit i Hamas terrorattack mot Israel den 7 oktober 2023. Utskottet konstaterar att ett antal granskningar pågår inom FN-systemet för att utreda händelserna och bidra till att lagföra anställda som deltagit i terrorattacken. Utskottet vill understryka vikten av att utredningarna genomförs skyndsamt.

Utskottet välkomnar att Sida, i enlighet med myndighetens rutiner, har beslutat att inte betala ut ytterligare medel till UNRWA i avvaktan på att händelserna utreds. Utskottet konstaterar att den humanitära situationen i Gaza är akut och att UNRWA står för en stor del av de humanitära insatserna i området. Utskottet välkomnar att UNRWA efter dialog med Sverige har accepterat åtaganden om utökad transparens och skärpta rutiner. Skriftliga försäkringar till Sverige har gjort det möjligt att återuppta utbetalningar till FN-organet under dessa svåra omständigheter. Utskottet noterar att regeringen sagt att man noggrant kommer följa upp att UNRWA genomför vad som utlovats. För att undvika att den humanitära situationen i Gaza försämras ytterligare fortsätter det vara angeläget att FN och givarsamfundet arbetar för att säkerställa att även andra etablerade humanitära organisationer har förmåga att utöka sina insatser.

För att en effektiv humanitär respons ska vara möjlig måste också det humanitära tillträdet förbättras. Utskottet konstaterar att det i dagsläget är svårt för humanitära organisationer att nå stora delar av Gaza och välkomnar, som framgår av tidigare avsnitt i detta betänkande, att bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell inför EU:s informella biståndsministermöte den 11–12 februari 2024 påtalade vikten av att EU:s medlemsländer gemensamt driver på, framför allt Israel, för att se till att den humanitära hjälpen kommer in i Gaza.

Med hänvisning till vad som anförs ovan avstyrker utskottet motion 2023/24:481 yrkande 5.

Ur avsnittet "Bistånd till UNRWA" i betänkandet. Läs betänkandet

Sanktioner mot Iran

Utskottet konstaterar att det i betänkande 2022/23:UU15 var enigt i sitt tillkännagivande om att Sverige ska verka för att skapa enighet inom EU för att lista Islamska revolutionsgardet (IRGC) som terroristorganisation under sanktionsregimen för terrorism. Utskottet noterar att regeringens besked om vilka åtgärder regeringen har vidtagit med anledning av riksdagens tillkännagivande kommer att komma i regeringens skrivelse om riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2023. Denna skrivelse förväntas inkomma efter justeringen av detta betänkande. Utskottet anser att de aktuella motionsyrkandena bör avslås i avvaktan på regeringens besked i frågan. Utskottet kommer att återkomma till frågan när motionsyrkanden om EU:s sanktioner behandlas under våren i utskottets EU-betänkande 2023/24:UU10.

Läget för mänskliga rättigheter i Iran

Utrikesminister Tobias Billström har i sitt svar på den skriftliga frågan 2023/24:213 angett att regeringen konsekvent har uttryckt sitt starka stöd för de iranier som under det senaste året fredligt demonstrerat för sina mänskliga rättigheter. Regeringen har i uttalanden och i direkta samtal med iranska företrädare, inklusive på ministernivå, kraftfullt fördömt de iranska myndigheternas våld mot fredliga demonstranter och andra kränkningar av mänskliga rättigheter i Iran. Sverige fortsätter att verka inom EU för en kraftfull och enad Iranpolitik, och även inom FN för att ge internationellt stöd till den iranska befolkningens rättmätiga krav på respekt för mänskliga rättigheter. Sverige lyfter konsekvent fram övergrepp och allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter i ett flertal olika forum. Utrikesministern anförde i den skriftliga frågan 2023/24:213 att Sveriges syn på situationen i Iran ligger fast och att regeringen kommer fortsätta framföra sin ståndpunkt, inklusive i FN:s råd för mänskliga rättigheter.

Även i svar på fråga 2022/23:8 har utrikesministern uttalat att Sverige och övriga EU har uttryckt ett tydligt stöd för de iranier, inte minst kvinnor och flickor som fredligt har demonstrerat för sina mänskliga rättigheter. Inom EU ses kontinuerligt över vilka verktyg som finns för att bemöta eventuellt fortsatt övervåld från iranska myndigheters sida.

Mot bakgrund av vad som anförs ovan avstyrker utskottet motion 2023/24:462 yrkandena 14 och 15 och motion 2023/24:2562 yrkande 6.

Ur avsnittet "Iran" i betänkandet. Läs betänkandet