Betänkande · 2023/24

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

Sammanfattning Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2024 ska fördelas inom utgiftsområdet Internationellt bistånd. Den största delen av pengarna, cirka 46 miljarder kronor, går till biståndsverksamhet. Övriga anslag inom utgiftsområdet är Sidas förvaltningsanslag, utvärdering av internationellt bistånd, Nordiska Afrikainstitutet, Folke Bernadotteakademin samt Riksrevisionen (Internationellt utvecklingssamarbete). Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. (Riksdagens beslutsnotis för hela betänkandet.)

Utrikesutskottet · 1 votering 19 december 2023

· Se debatten i webb-tv

Ämne: EU och utrikes (grov koppling via utskott)

Betänkandets beslutspunkter

#1 Statens budget inom utgiftsområde 7 Acklamation

Utskottets förslag till beslut

a) Anslagen för 2024 Riksdagen anvisar anslagen för 2024 inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd enligt regeringens och Riksrevisionens förslag. Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:1 utgiftsområde 7 punkterna 4 och 6 samt avslår motionerna 2023/24:2343 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 1, 17, 47 och 48, 2023/24:2348 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V), 2023/24:2563 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkandena 1, 6 och 16, 2023/24:2666 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP), 2023/24:2699 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) yrkandena 1 och 5 samt 2023/24:2719 av Anna Lasses m.fl. (C). b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden Riksdagen bemyndigar regeringen att 1. under 2024 ställa ut statliga garantier för biståndsverksamhet som inklusive tidigare utfärdade garantier uppgår till högst 26 000 000 000 kronor, 2. under 2024 för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet besluta om kapitaltillskott till Swedfund International AB på högst 1 000 000 000 kronor, 3. under 2024 för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet besluta om kapitaltillskott till Swedfund International AB på högst 460 000 000 kronor för ökade klimatinvesteringar, 4. under 2024 besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som regeringen föreslår. Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:1 utgiftsområde 7 punkterna 1-3 och 5.

Riksdagen avslår den motion som har beretts i förenklad ordning.

Utskottets motivering

Utöver de yrkanden som behandlas tidigare i detta betänkande finns förslag i en motion som är föremål för förenklad motionsberedning enligt de riktlinjer som riksdagen har fastslagit med anledning av Riksdagskommitténs betänkande 2005/06:RS3 (bet. 2005/06:KU21, rskr. 2005/06:333–335). Utskottet har vid en genomgång och beredning noterat att den motion som finns i bilaga 4 inte kan vara aktuell för något tillkännagivande från riksdagen. Efter denna behandling avstyrker ett enigt utskott denna motion.

Reservation

Reform av svenskt bistånd, punkt 2 (S, V, MP)

av Morgan Johansson (S), Olle Thorell (S), Linnéa Wickman (S), Tomas Eneroth (S), Jacob Risberg (MP), Johan Büser (S) och Lotta Johnsson Fornarve (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2563 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 4.

Ställningstagande

Svensk bistånds- och utvecklingspolitik ska ha som syfte att ge människor förutsättningarna att lyfta sig ur fattigdom, minska klyftorna i världen, främja demokrati och mänskliga rättigheter, stärka rättsstaten, motverka korruption, främja jämställdhet, ha ett starkt barnrättsperspektiv samt främja ekonomisk, social och miljömässig hållbar utveckling. Det är därför som vi med oro konstaterar bristen på transparens och förankring hos riksdagen och relevanta aktörer såsom civilsamhället, fackföreningar, företag och experter när regeringen valt att lägga om inriktningen för biståndspolitiken genom den så kallade reformagendan. Denna hastiga omläggning av politiken innebär att det finns en överhängande risk att det inte görs en ordentlig konsekvensanalys. Det kan leda till felaktiga beslut och drabba målen med biståndet.

Särskilda yttranden

1.

Statens budget inom utgiftsområde 7, punkt 1 (S)

Morgan Johansson (S), Olle Thorell (S), Linnéa Wickman (S), Tomas Eneroth (S) och Johan Büser (S) anför:

Riksdagen har genom sitt beslut den 29 november 2023 fastställt att de samlade utgifterna för utgiftsområde 7 inte får överstiga 48 630 129 000 kronor 2024 (bet. 2023/24:FiU1). Eftersom Socialdemokraternas förslag till anslag inom utgiftsområdet ligger över den nivån kan vi inte reservera oss till förmån för detta förslag. Socialdemokraternas budgetalternativ bör ses som en helhet. Därför väljer vi att avstå från ställningstagande och lägger i stället fram ett särskilt yttrande om socialdemokraternas politik inom utgiftsområde 7.

Socialdemokraternas förslag när det gäller statens budget finns i partimotion 2023/24:2654. Motionen behandlas i betänkande 2023/24:FiU1, och vårt samlade förslag framgår av reservationerna 1 och 5 i det betänkandet.

Socialdemokraternas budgetalternativ när det gäller utgiftsområde 7 innebär att Socialdemokraterna står fast vid enprocentsmålet och avvisar regeringens förslag om att frångå detta mål för biståndsramen. En socialdemokratisk regering kommer stegvis att återställa enprocentsmålet.

Vi lever i en dramatisk tid. Demokratin backar, motsättningarna växer och auktoritära regimer får mer makt. Människor i behov av humanitära insatser ökar och miljontals människor är på flykt. Priserna stiger och fattigdomen ökar. Sverige kan inte, som regeringen gör, dra sig undan i detta omvärldsläge. Att skära ned biståndet ger inte en tryggare värld eller ett tryggare Sverige - tvärtom.

Sverige ska vara en stark global röst och stå upp för folkrätten, de mänskliga rättigheterna, demokratin och dess principer. Sveriges goda anseende som en pålitlig, ambitiös och resultatinriktad samarbetspartner i utvecklingsarbetet med fattigdomsbekämpning i fokus måste bibehållas.

Med tanke på det säkerhetspolitiska läget är det rimligt att växla upp biståndet till Ukraina och vårt närområde. Men det är knappast klokt, och bidrar inte till en tryggare värld eller ett tryggare Sverige, att göra det på bekostnad av stödet till andra länder. Vi står till fullo bakom stödet som går till Ukraina. Dock har behoven i vår omvärld inte försvunnit i och med kriget i Ukraina. Solidariteten måste räcka till för både Ukraina och de fattigaste människorna i de fattigaste länderna. För Socialdemokraterna är det självklart att Sverige ska fortsätta att uthålligt stödja Ukraina, men vi ska också fortsätta att bekämpa fattigdom och hungersnöd i andra delar av världen.

Vår politik för bistånd och utveckling fokuserar på att människor ska ges förutsättningar att själva kunna ta sig ur fattigdom, förbättra sina levnadsvillkor och leva i trygghet, samt ha makt och inflytande över sina liv. Utvecklingssamarbetet ska vara flexibelt, ändamålsenligt, hålla hög kvalitet, klimatsäkras och ge resultat med fokus på att bekämpa fattigdom. Vi står upp för att svenskt bistånd ska uppgå till en procent av BNI och användas till både långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Därför vill vi, i motsats till regeringen öka biståndet stegvis de kommande åren, till dess att enprocentsmålet uppnås.

Sverige ska ställa tydliga krav på att biståndet används till vad det är avsett för, och aktörer ska ställas till svars när oegentligheter upptäcks. Korruption är ett allvarligt hinder för utveckling och måste högre upp på den internationella dagordningen för att få till en kraftsamling mot det. Biståndsmedel ska skyddas och användas för avsedda ändamål. För oss socialdemokrater är det självklart att kontroll och riskanalys av svenskfinansierade biståndsinsatser alltid görs. Det samma gäller revision och resultatredovisning.

Sverige, och EU, behöver en förnyad Afrikapolitik. Det måste vara en aktiv politik, som inte bara handlar om migration, utan också om bistånd, handel, politiska relationer, kulturellt utbyte, klimat- och miljösamarbete och mycket mer. Utvecklingsnivån i länderna på kontinenten skiljer sig åt, liksom mellan stad och landsbygd. Det kräver en politik som inte missar dessa aspekter. Och det krävs fortsatt uthållighet. Afrika är en enorm kontinent med stor potential och stora möjligheter. Att ta fram en förnyad politik handlar förstås om att bygga mänskliga värden, men det handlar också om att inte låta Kina och Ryssland få fältet fritt på en kontinent av så stor betydelse.

Ur avsnittet "Motion som bereds förenklat" i betänkandet, som även gäller punkt 3. Läs betänkandet

Avgjord med acklamation - kammaren antog utskottets förslag utan omröstning.

#2 Reform av svenskt bistånd Bifall

Utskottets förslag till beslut

Riksdagen avslår motion 2023/24:2563 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 4.

Riksdagen anvisar anslagen för 2024 inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd enligt regeringens förslag och lämnar de bemyndiganden regeringen har begärt. Motionärernas alternativa förslag till statens budget för 2024 inom utgiftsområde 7 avslås.

Utskottets motivering

Biståndsbudgeten och avräkningar

Utskottet noterar att regeringen anger att biståndsbudgeten, liksom för 2023, ska uppgå till högst 56 miljarder kronor för 2024 och att samma nivå ska gälla för 2025 och 2026.

Utskottet konstaterar att regeringen i propositionen skriver att det är kostnader som klassificeras som bistånd i enlighet med den definition som används av biståndskommittén (DAC) vid OECD som ingår i biståndsbudgeten och detta välkomnas av utskottet. Bistånd är flöden från den offentliga sektorn med det huvudsakliga syftet att främja ekonomisk utveckling och välstånd i fattiga länder och med ett gåvoelement om minst 25 procent. Svenskt bistånd ska gå till de länder som klassas som mottagare enligt OECD-Dacs kriterier.

I biståndsbudgeten ingår kostnader som klassificeras som bistånd (Official Development Assistance, ODA) i enlighet med den definition som används av OECD-Dac, men som utgör kostnader andra delar av statens budget, s.k. avräkningar. Avräkningarna omfattar framför allt kostnader för mottagande av asylsökande från låg- och medelinkomstländer, det svenska bidraget till den del av EU:s gemensamma bistånd som finansieras genom EU:s reguljära budget och de delar av utrikesförvaltningens förvaltningskostnader som avser utvecklingssamarbete. Utskottet konstaterar att avräkningar från biståndsbudgeten (tidigare biståndsramen) har gjorts sedan början av 1980-talet. Andelen avräkningar från biståndsbudgeten varierar mellan åren och uppgick 2003 till 14 procent, 2006 till 9 procent, 2012 till 16 procent, 2017 till 20 procent och 2023 till knappt 15 procent.

Regeringen anger i budgetpropositionen att avräkningarna för 2024 beräknas uppgå till ca 7,4 miljarder kronor. Detta innebär att utgiftsramen för utgiftsområde 7 uppgår till 48,6 miljarder kronor. Som andel av biståndsbudgeten uppgår de totala avräkningarna till ca 14 procent 2024, varav 3 procent avser asylkostnader. Utskottet noterar att regeringen i budgetpropositionen ger en utförlig beskrivning av hur avräkningarna för asylkostnader beräknas. Utskottet välkomnar att regeringen, liksom under innevarande år avser att begränsa avräkningarna för asylkostnader till högst 8 procent av biståndsbudgeten. Detta bekräftades av bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell vid hans föredragning för utskottet. Utskottet har tidigare understrukit vikten av transparens och långsiktighet i avräkningar från biståndsramen (yttr. 2018/19:UU4y).

Utskottet instämmer med regeringen att den nuvarande modellen, med en flerårig budgetram frånkopplad från BNI och ett tak för asylrelaterade avräkningar, ger mer transparens och långsiktighet i biståndet.

Anslagen

I budgetpropositionen redogör regeringen för sina förslag om tilldelning av medel till respektive anslag, ändamål och motiv till förslagen.

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag i fråga om anslaget 1:1 Biståndsverksamhet. Utskottet noterar att regeringen har påbörjat ett arbete för att reformera biståndet som kommer att påverka hur anslaget används. När det gäller motionsförslagen om att åter införa medel för civilsamhällets informations- och kommunikationsverksamhet respektive forsknings-samarbete om utvecklingsfrågor via Forskningsrådet, instämmer utskottet i regeringens bedömning att biståndet i högre utsträckning bör användas för insatser utanför Sveriges gränser (svar på Interpellation 2022/23:169, protokoll 2022/23:78).

Utskottet tillstyrker även förslaget i budgetpropositionen om storleken på anslaget 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete. Utskottet noterar att regeringen har fortsatt att utveckla styrningen av Sida i enlighet med vad som framgått i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 7) samt i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 7). Utskottet noterar också att regeringen avser att förenkla, förtydliga och effektivisera styrningen och uppföljningen av biståndet inom ramen för regeringens kommande reformagenda för internationellt bistånd. Sidas generaldirektör Jakob Granit beskrev vid sin föredragning för utskottet det förändringsarbete som pågår inom Sida.

Utskottet tillstyrker även regeringens förslag vad gäller anslaget 1:3 Nordiska Afrikainstitutet.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till tilldelning av medel till anslaget 1:4 Folke Bernadotteakademin (FBA). När det gäller motionsförslaget om att myndigheten ska återuppta verksamheten med det kvinnliga medlarnätverket, vill utskottet inledningsvis påminna om att det enligt regeringsformen är regeringen som styr myndigheterna och beslutar vilka uppgifter de ska ha. Vad gäller sakfrågan noterar utskottet att regeringen i regleringsbrevet till FBA för 2023 beslutade att verksamheten i det svenska medlingsnätverket skulle vila i avvaktan på den utvärdering vars slutrapport presenterades den 30 juni 2023. Det övergripande syftet med utvärderingen var att granska om det arbete som nätverket har bedrivit har varit ett effektivt sätt för Sverige att bidra till de uppställda målen så som de formulerats i regeringens uppdrag till Folke Bernadotteakademin. Ärendet bereds för närvarande i regeringskansliet. Utskottet konstaterar att kvinnor fortfarande är underrepresenterade i medlingsinsatser och fredsprocesser och vill, liksom regeringen, understryka att arbetet med kvinnor, fred och säkerhet bör fortsätta vara en viktig del i Sveriges utrikespolitik (svar på skriftlig fråga 2022/23:530). Utskottet noterar att regeringen den 9 november 2023 antog en handlingsplan för genomförandet av FN:s säkerhetsrådsresolutioner om kvinnor, fred och säkerhet för perioden 2024–2028.

Utskottet tillstyrker vidare regeringens förslag till medelstilldelning till anslaget 1:6 Utvärdering av internationellt bistånd, som innebär att stödet till Expertgruppen for biståndsanalys (EBA) ökas med 900 000 kronor för att stärka utvärderingsverksamheten.

Anslaget 1:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete får användas för utgifter för Riksrevisionens internationella utvecklingssamarbete. Medlen används inom ramen för målen för svenskt internationellt utvecklingssamarbete och OECD-Dacs definition av bistånd. Riksrevisionens internationella utvecklingssamarbete bidrar till att stärka de nationella revisionsorganens kapacitet och förmåga att bedriva revision enligt internationella standarder. Huvudinriktningen bör vara långsiktigt institutionellt samarbete. Riksrevisionens multilaterala utvecklingssamarbete bidrar till stärkt revision, transparens och ansvarsutkrävande inom multilaterala organisationer. Utvecklingssamarbetet sker framför allt i globala, regionala och bilaterala program i Afrika, Asien, västra Balkan och Östeuropa samt genom multilateralt samarbete. Riksrevisionen använder framför allt sin egen personal och kompetens i genomförandet av kapacitetsutvecklingsprojekt. Riksrevisionen har sammanställt en resultatrapport om det internationella utvecklingssamarbetet 2019–2022 (dnr 1.2.2-2022-0916). Rapporten bygger på externa utvärderingar och Riksrevisionens egna bedömningar. Utskottet konstaterar att rapporten visar att Riksrevisionens verksamhet i allt väsentligt bidrar till syftet. Utskottet tillstyrker förslaget till tilldelning av medel för anslaget 1:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete.

Ur avsnittet "Statens budget inom utgiftsområde 7" i betänkandet. Läs betänkandet

150 ja · 129 nej · 20 avstår · 50 frånvarande Mot förslaget: reservation 1 (S, V, MP)
PartiFördelningJaNejAvstårFrånv.
Socialdemokraterna 0 93 0 14
Sverigedemokraterna 61 0 0 11
Moderaterna 59 0 0 9
Centerpartiet 0 0 20 4
Vänsterpartiet 0 20 0 4
Kristdemokraterna 16 0 0 3
Miljöpartiet 0 16 0 2
Liberalerna 14 0 0 2
Partilösa 0 0 0 1

#3 Motion som bereds förenklat Acklamation

Utskottets förslag till beslut

Riksdagen avslår det motionsyrkande som finns upptaget under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

Riksdagen avslår den motion som har beretts i förenklad ordning.

Utskottets motivering

Utöver de yrkanden som behandlas tidigare i detta betänkande finns förslag i en motion som är föremål för förenklad motionsberedning enligt de riktlinjer som riksdagen har fastslagit med anledning av Riksdagskommitténs betänkande 2005/06:RS3 (bet. 2005/06:KU21, rskr. 2005/06:333–335). Utskottet har vid en genomgång och beredning noterat att den motion som finns i bilaga 4 inte kan vara aktuell för något tillkännagivande från riksdagen. Efter denna behandling avstyrker ett enigt utskott denna motion.

Reservation

Reform av svenskt bistånd, punkt 2 (S, V, MP)

av Morgan Johansson (S), Olle Thorell (S), Linnéa Wickman (S), Tomas Eneroth (S), Jacob Risberg (MP), Johan Büser (S) och Lotta Johnsson Fornarve (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2563 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 4.

Ställningstagande

Svensk bistånds- och utvecklingspolitik ska ha som syfte att ge människor förutsättningarna att lyfta sig ur fattigdom, minska klyftorna i världen, främja demokrati och mänskliga rättigheter, stärka rättsstaten, motverka korruption, främja jämställdhet, ha ett starkt barnrättsperspektiv samt främja ekonomisk, social och miljömässig hållbar utveckling. Det är därför som vi med oro konstaterar bristen på transparens och förankring hos riksdagen och relevanta aktörer såsom civilsamhället, fackföreningar, företag och experter när regeringen valt att lägga om inriktningen för biståndspolitiken genom den så kallade reformagendan. Denna hastiga omläggning av politiken innebär att det finns en överhängande risk att det inte görs en ordentlig konsekvensanalys. Det kan leda till felaktiga beslut och drabba målen med biståndet.

Särskilda yttranden

1.

Statens budget inom utgiftsområde 7, punkt 1 (S)

Morgan Johansson (S), Olle Thorell (S), Linnéa Wickman (S), Tomas Eneroth (S) och Johan Büser (S) anför:

Riksdagen har genom sitt beslut den 29 november 2023 fastställt att de samlade utgifterna för utgiftsområde 7 inte får överstiga 48 630 129 000 kronor 2024 (bet. 2023/24:FiU1). Eftersom Socialdemokraternas förslag till anslag inom utgiftsområdet ligger över den nivån kan vi inte reservera oss till förmån för detta förslag. Socialdemokraternas budgetalternativ bör ses som en helhet. Därför väljer vi att avstå från ställningstagande och lägger i stället fram ett särskilt yttrande om socialdemokraternas politik inom utgiftsområde 7.

Socialdemokraternas förslag när det gäller statens budget finns i partimotion 2023/24:2654. Motionen behandlas i betänkande 2023/24:FiU1, och vårt samlade förslag framgår av reservationerna 1 och 5 i det betänkandet.

Socialdemokraternas budgetalternativ när det gäller utgiftsområde 7 innebär att Socialdemokraterna står fast vid enprocentsmålet och avvisar regeringens förslag om att frångå detta mål för biståndsramen. En socialdemokratisk regering kommer stegvis att återställa enprocentsmålet.

Vi lever i en dramatisk tid. Demokratin backar, motsättningarna växer och auktoritära regimer får mer makt. Människor i behov av humanitära insatser ökar och miljontals människor är på flykt. Priserna stiger och fattigdomen ökar. Sverige kan inte, som regeringen gör, dra sig undan i detta omvärldsläge. Att skära ned biståndet ger inte en tryggare värld eller ett tryggare Sverige - tvärtom.

Sverige ska vara en stark global röst och stå upp för folkrätten, de mänskliga rättigheterna, demokratin och dess principer. Sveriges goda anseende som en pålitlig, ambitiös och resultatinriktad samarbetspartner i utvecklingsarbetet med fattigdomsbekämpning i fokus måste bibehållas.

Med tanke på det säkerhetspolitiska läget är det rimligt att växla upp biståndet till Ukraina och vårt närområde. Men det är knappast klokt, och bidrar inte till en tryggare värld eller ett tryggare Sverige, att göra det på bekostnad av stödet till andra länder. Vi står till fullo bakom stödet som går till Ukraina. Dock har behoven i vår omvärld inte försvunnit i och med kriget i Ukraina. Solidariteten måste räcka till för både Ukraina och de fattigaste människorna i de fattigaste länderna. För Socialdemokraterna är det självklart att Sverige ska fortsätta att uthålligt stödja Ukraina, men vi ska också fortsätta att bekämpa fattigdom och hungersnöd i andra delar av världen.

Vår politik för bistånd och utveckling fokuserar på att människor ska ges förutsättningar att själva kunna ta sig ur fattigdom, förbättra sina levnadsvillkor och leva i trygghet, samt ha makt och inflytande över sina liv. Utvecklingssamarbetet ska vara flexibelt, ändamålsenligt, hålla hög kvalitet, klimatsäkras och ge resultat med fokus på att bekämpa fattigdom. Vi står upp för att svenskt bistånd ska uppgå till en procent av BNI och användas till både långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Därför vill vi, i motsats till regeringen öka biståndet stegvis de kommande åren, till dess att enprocentsmålet uppnås.

Sverige ska ställa tydliga krav på att biståndet används till vad det är avsett för, och aktörer ska ställas till svars när oegentligheter upptäcks. Korruption är ett allvarligt hinder för utveckling och måste högre upp på den internationella dagordningen för att få till en kraftsamling mot det. Biståndsmedel ska skyddas och användas för avsedda ändamål. För oss socialdemokrater är det självklart att kontroll och riskanalys av svenskfinansierade biståndsinsatser alltid görs. Det samma gäller revision och resultatredovisning.

Sverige, och EU, behöver en förnyad Afrikapolitik. Det måste vara en aktiv politik, som inte bara handlar om migration, utan också om bistånd, handel, politiska relationer, kulturellt utbyte, klimat- och miljösamarbete och mycket mer. Utvecklingsnivån i länderna på kontinenten skiljer sig åt, liksom mellan stad och landsbygd. Det kräver en politik som inte missar dessa aspekter. Och det krävs fortsatt uthållighet. Afrika är en enorm kontinent med stor potential och stora möjligheter. Att ta fram en förnyad politik handlar förstås om att bygga mänskliga värden, men det handlar också om att inte låta Kina och Ryssland få fältet fritt på en kontinent av så stor betydelse.

Ur avsnittet "Motion som bereds förenklat" i betänkandet, som även gäller punkt 1. Läs betänkandet

Avgjord med acklamation - kammaren antog utskottets förslag utan omröstning.

Stapelns bredd visar andel inom partiets riksdagsgrupp. Hur enskilda ledamöter röstade finns i betänkandet hos riksdagen.