Nordiskt samarbete inklusive Arktis

Utskottet tar fäste vid att regeringen i utrikesdeklarationen uttrycker att våra närmaste grannar finns i Norden, i Baltikum och längs Östersjöns södra stränder. Att vi hör till varandras närmaste samarbetspartners och att vi tillsammans utgör en betydande politisk och ekonomisk kraft samt att dessa relationer är prioriterade. Sverige är i år ordförande för Nordiska ministerrådet, institutionen för det bredare samarbetet mellan de nordiska regeringarna. Visionen om Norden som världens mest integrerade och hållbara region 2030 är här vägledande. Regeringen leder arbetet i N5 och NB8, som samlar de nordiska och nordisk-baltiska länderna i ett informellt samarbete som fokuserar på utrikes- och säkerhetspolitik. Utskottet noterar att regeringens främsta prioritering kommer att vara stödet till Ukraina, där samtliga nordiska och baltiska länder är djupt engagerade. När samtliga länder kring Östersjön utom Ryssland är medlemmar i Nato, finns förutsättningar för än djupare dialog och samverkan. Utskottet noterar vidare att regeringen, i sin utrikesdeklaration 2024 med anledning av Sveriges medlemskap i Nato, uttrycker att Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik bygger på sammanhållningen i EU och Nato liksom på samarbetet i Norden och Östersjöområdet, och inom FN och organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE). Regeringen anför vidare att när det säkerhetspolitiska mönstret i vår del av världen förändras uppstår nya möjligheter till ett fördjupat samarbete mellan likasinnade grannar i Norden och i Östersjöregionen samt att Sverige ska vara med och utveckla detta under det kommande året.

Utrikesutskottet uppmärksammar vidare att Gränshinderrådet är ett politiskt tillsatt men oberoende organ som har i uppdrag att främja mobilitet mellan de nordiska länderna. Rådet identifierar, prioriterar och föreslår lösningar på gränshinder. Under 2023 bidrog Gränshinderrådet till att sex gränshinder kunde undanröjas. Fem av dessa gränshinder blev lösta och ett hinder avskrevs som icke lösbart. Gränshinderrådet prioriterade 34 individuella gränshinder och arbetade i allt högre utsträckning med bredare temaområden. Gränshinderrådets arbete bedrevs också tillsammans med sektorerna i Nordiska ministerrådet, både när det gäller enskilda gränshinder och inom ramen för arbetet med temaområden. Under året deltog företrädare för Gränshinderrådet i ett möte med samarbetsministrarna för en diskussion om arbetsformer och fördjupad dialog. Utskottet noterar att hinder för handel och näringslivet är särskilt prioriterade inom Gränshinderrådet. Utskottet ser inte ytterligare behov av samverkan kring implementering av EU-regler. Utskottet konstaterar vidare, liksom i bet. 2022/23:UU5, att Gränshinderrådet kan spela en viktig roll i att trygga mobiliteten mellan de nordiska länderna vid kriser. Detta avspeglar sig i det nya mandat som började gälla under 2022 och sträcker sig fram t.o.m. 2024. Utskottet noterar att det i mandatet tydliggörs att Gränshinderrådet i kristider ska bidra till ett bättre kunskapsunderlag för en mer effektiv nordisk samordning i fråga om mobilitetsproblem genom att uppmärksamma regeringar, relevanta ministerråd och sektorer på problem som uppstår samt stå till förfogande för att finna lösningar.

I riksdagsskrivelse 2020/21:338 har riksdagen tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen om behovet av ett ministerråd för trafik-, transport- och infrastrukturfrågor. Av tillkännagivandet följer att regeringen bör verka för ett ministerråd för trafik-, transport- och infrastrukturfrågor (bet. 2020/21:UU4). I en gemensam deklaration enades ministrarna om att värna och utveckla det nordiska transportsamarbetet inom ramen för befintliga samarbetsformer. Regeringen ansåg därmed att tillkännagivandet är slutbehandlat, vilket också framgår av skrivelse 2023/24:75.

Utskottet noterar att Europarådet, i vilket alla nordiska länder ingår, antog 2010 en rekommendation med riktlinjer för hur medlemsstaternas lagar och regler ska förbättras när det gäller hbtqi-personer. Utskottet understryker, liksom det gör i betänkande 2020/21:UU4 samt 2016/17:UU3, vikten av att Sverige fortsätter att uppmana regeringar att förhindra diskriminering och att arbeta för en attitydförändring gentemot hbtqi-personer i såväl nordisk-baltiska samarbeten som bilateralt med nordiska och baltiska länder. Utskottet uppmärksammar vidare att de nordiska regeringarnas samarbete inom jämställdhet och hbtqi leds av de nordiska jämställdhetsministrarna som utgör Nordiska ministerrådet för jämställdhet och LGBTI (MR-JÄM), samt att samarbetet 2020 utökades till att omfatta hbtqi-personers rättigheter.

Utskottet noterar att arbetet fortsatt inom ministerrådet för forskning och utbildning, ministerrådet för kultur samt ministerrådet för miljö och klimat. Ett stort fokus lades inom flera av ministerråden på att arbeta med framtagandet av ett nytt samarbetsprogram för perioden 2025–30. Vidare fortsatte det nordiska elmarknadssamarbetet under året med inriktning på att uppfylla den vision som har fastställts för den nordiska elmarknaden: År 2030 ska Norden ha världens mest konkurrenskraftiga, innovativa och konsumentorienterade elmarknad, som bidrar till att nå de ambitiösa nordiska klimatmålen.

När det gäller motionsyrkandet om Helsingforsavtalet noterar utskottet, liksom i 2022/23:UU5, att regeringen genom det svar som avgavs i kammarens frågestund den 9 mars 2023, anser att avtalet tjänat oss väl och att fokus snarare bör läggas på utmaningarna inom det nordiska samarbetet. Samtidigt noterar utskottet att Nordiska rådets presidium vid sitt möte den 27 juni 2023 beslutade att tillsätta en arbetsgrupp för att behandla en uppdatering av Helsingforsavtalet. Arbetsgruppen, som framförde sina förslag vid Nordiska rådets temasession i Tórshavn i Färöarna den 9 april 2024, föreslog bl.a. att säkerhets- och försvarspolitik och civil beredskap ska skrivas in i Helsingforsavtalet. Arbetsgruppens förslag kommer att behandlas av Nordiska rådets presidium i juni 2024, som tar ställning till om man skall gå vidare med en rekommendation till de nordiska regeringarna om en uppdatering av Helsingforsavtalet. Utskottet avser att med intresse följa utvecklingen av denna fråga.

Ur avsnittet "Nordiskt samarbete" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet uppmärksammar att Sverige, såsom nämns i Sveriges strategi för den arktiska regionen, är ett arktiskt land och därför har ett särskilt intresse och ansvar för att främja en fredlig, stabil och hållbar utveckling och bidra till ett konstruktivt internationellt samarbete i den arktiska regionen. Som ett av de åtta arktiska länderna ingår Sverige i Arktiska rådet. Utskottet noterar att med Finland och Sverige i Nato är samtliga länder runt Östersjön, förutom Ryssland, medlemmar i alliansen. Nato får därmed en avsevärt längre landgräns mot Ryssland och det skapas ett mer sammanhängande operationsområde i norra Europa som ger samverkansfördelar. Nato får en sammanhängande östlig flank som sträcker sig från den europeiska delen av Arktis i norr till Medelhavet i söder. Natos strategiska och operativa djup ökar och knyter Arktis, Nordatlanten och Östersjön tätare samman, ur ett strategiskt och operativt perspektiv.

Utskottet välkomnar, såsom i 2020/21:UU6, i likhet med försvarsutskottet att regeringen har lämnat förslag på ändringar i Försvarsmaktens krigs- och grundorganisation som syftar till att stärka den militära närvaron och förmågan i Sveriges norra delar och möjligheterna att verka på Nordkalotten. Utskottet stöder alltjämt regeringens ambition att bl.a. vidareutveckla och fördjupa det euroatlantiska säkerhets- och försvarspolitiska samarbetet med fokus på den europeiska delen av Arktis, Nordkalotten och den nordatlantiska regionen samt att stärka den transatlantiska länken.

Utskottet uppmärksammar regeringens prioriteringar för klimat och miljö i Sveriges strategi för den arktiska regionen, nämligen att Sverige vill verka för en begränsad uppvärmning av Arktis i enlighet med Parisavtalets mål om att minska den globala uppvärmningen samt att Sverige också vill verka för att den biologiska mångfalden bevaras i enlighet med målen i konventionen för biologisk mångfald. Vidare uppmärksammar utskottet att regeringen kommer att verka för att förebygga och begränsa negativa konsekvenser som kan uppstå vid radiologiska och nukleära nödsituationer med transporter av radioaktivt material och kärnämnen, reaktordrivna sjötransporter och flytande kärnkraftverk i Arktis.

Utskottet betonar, liksom i 2020/21:UU4, att urfolk och andra grupper i den arktiska regionen som har en traditionell livsstil eller livnär sig på rennäring, jakt, fiske och hantverk är särskilt beroende av en hög biologisk mångfald och intakta ekosystem. Utskottet lägger stor vikt vid att urfolk kan delta aktivt i beslut som berör dem t.ex. i Arktiska rådet. Utskottet noterar att regeringen ska verka för att mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer främjas i samtliga internationella samarbeten om Arktisrelaterade frågor. Detta ska enligt utskottet också inkludera att urfolken deltar.

Utskottet noterar att det inom Arktiska rådet, där en paus infördes för samarbetet under det ryska ordförandeskapet efter Rysslands illegala fullskaliga invasion av Ukraina, ägnades mycket arbete åt att säkerställa en ordnad transition från det ryska till det norska ordförandeskapet i maj 2023. Under det norska ordförandeskapet har frågan om Arktiska rådets fortsatta verksamhet under rådande omständigheter stått i centrum.

Utskottet understryker återigen det växande antalet icke-arktiska stater som visar intresse för Arktis. Sedan 2013 deltar Folkrepubliken Kina i Arktiska rådets verksamhet som observatör och landet har redan visat ökat intresse för Arktis. I likhet med betänkande 2019/20:UU4 anser utskottet att regeringen behöver beakta Kinas geopolitiska målsättningar, inte minst i Arktis, och att det fördjupade militära samarbetet mellan Kina och Ryssland är mycket oroande. Utskottet instämmer ånyo i regeringens ambition att Sverige tillsammans med likasinnade länder, i och utanför EU, ska samarbeta och agera gemensamt vad gäller kinesiskt inflytande.

Utskottet noterar att regeringen i Sveriges strategi för den arktiska regionen stärker sitt engagemang för området genom att bl.a. verka för att Arktiska rådet stärks i sin roll som det centrala multilaterala forumet för frågor som rör Arktis. Vidare verkar regeringen för att stärka det nordiska samarbetet om frågor som rör Arktis, där de nordiska ländernas intressen sammanfaller samt för att EU fortsätter att stärka sitt engagemang och stöd för den hållbara utvecklingen i Arktis, i nära samarbete med de lokala aktörerna i regionen.

Utskottet stöder att regeringen avser att verka för att EU fortsätter att stärka sitt engagemang och stöd för den hållbara utvecklingen i Arktis, i nära samarbete med de lokala aktörerna i regionen samt stöder vidare EU:s ansökan om permanent observatörskap i Arktiska rådet.

När det gäller motionsyrkande om svensk isbrytarkapacitet tar utskottet fasta på att regeringen den 4 januari 2024 beslutade att en utredare ska biträda Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) med att ta fram ett underlag inför en möjlig nyanskaffning av ett polarforskningsfartyg med isbrytarkapacitet, och att uppdraget ska slutredovisas senast den 1 december 2024 till Regeringskansliet.

Med vad utskottet ovan anfört står det klart att utskottet kan instämma i motionsledes framförda övergripande resonemang om Sveriges engagemang för Arktis. Sveriges arbete vägleds av ett fokus på människorna, varav en stor del hör till ursprungsfolken, fred och säkerhet samt miljö och klimat med beaktande av att Arktis fått en ökad säkerhets- och försvarspolitisk betydelse. Något tillkännagivande till regeringen om sådana övergripande resonemang anser utskottet däremot inte vara behövligt. Motion 2023/24:2562 (S) yrkande 14 kan därför avstyrkas.

Mot bakgrund av ovanstående avstyrker utskottet motionerna 2022/23:247 yrkande 10, 2022/23:849 yrkande 9, 2022/23:1755 yrkandena 1–7, 2023/24:496 yrkandena 1–7, 2023/24:964 yrkande 17 samt 2023/24:2466 yrkande 27.

Ur avsnittet "Arktis och Barentsregionen" i betänkandet, som även gäller punkterna 3, 4, 5 och 6. Läs betänkandet

Utskottet uppmärksammar att Sverige, såsom nämns i Sveriges strategi för den arktiska regionen, är ett arktiskt land och därför har ett särskilt intresse och ansvar för att främja en fredlig, stabil och hållbar utveckling och bidra till ett konstruktivt internationellt samarbete i den arktiska regionen. Som ett av de åtta arktiska länderna ingår Sverige i Arktiska rådet. Utskottet noterar att med Finland och Sverige i Nato är samtliga länder runt Östersjön, förutom Ryssland, medlemmar i alliansen. Nato får därmed en avsevärt längre landgräns mot Ryssland och det skapas ett mer sammanhängande operationsområde i norra Europa som ger samverkansfördelar. Nato får en sammanhängande östlig flank som sträcker sig från den europeiska delen av Arktis i norr till Medelhavet i söder. Natos strategiska och operativa djup ökar och knyter Arktis, Nordatlanten och Östersjön tätare samman, ur ett strategiskt och operativt perspektiv.

Utskottet välkomnar, såsom i 2020/21:UU6, i likhet med försvarsutskottet att regeringen har lämnat förslag på ändringar i Försvarsmaktens krigs- och grundorganisation som syftar till att stärka den militära närvaron och förmågan i Sveriges norra delar och möjligheterna att verka på Nordkalotten. Utskottet stöder alltjämt regeringens ambition att bl.a. vidareutveckla och fördjupa det euroatlantiska säkerhets- och försvarspolitiska samarbetet med fokus på den europeiska delen av Arktis, Nordkalotten och den nordatlantiska regionen samt att stärka den transatlantiska länken.

Utskottet uppmärksammar regeringens prioriteringar för klimat och miljö i Sveriges strategi för den arktiska regionen, nämligen att Sverige vill verka för en begränsad uppvärmning av Arktis i enlighet med Parisavtalets mål om att minska den globala uppvärmningen samt att Sverige också vill verka för att den biologiska mångfalden bevaras i enlighet med målen i konventionen för biologisk mångfald. Vidare uppmärksammar utskottet att regeringen kommer att verka för att förebygga och begränsa negativa konsekvenser som kan uppstå vid radiologiska och nukleära nödsituationer med transporter av radioaktivt material och kärnämnen, reaktordrivna sjötransporter och flytande kärnkraftverk i Arktis.

Utskottet betonar, liksom i 2020/21:UU4, att urfolk och andra grupper i den arktiska regionen som har en traditionell livsstil eller livnär sig på rennäring, jakt, fiske och hantverk är särskilt beroende av en hög biologisk mångfald och intakta ekosystem. Utskottet lägger stor vikt vid att urfolk kan delta aktivt i beslut som berör dem t.ex. i Arktiska rådet. Utskottet noterar att regeringen ska verka för att mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer främjas i samtliga internationella samarbeten om Arktisrelaterade frågor. Detta ska enligt utskottet också inkludera att urfolken deltar.

Utskottet noterar att det inom Arktiska rådet, där en paus infördes för samarbetet under det ryska ordförandeskapet efter Rysslands illegala fullskaliga invasion av Ukraina, ägnades mycket arbete åt att säkerställa en ordnad transition från det ryska till det norska ordförandeskapet i maj 2023. Under det norska ordförandeskapet har frågan om Arktiska rådets fortsatta verksamhet under rådande omständigheter stått i centrum.

Utskottet understryker återigen det växande antalet icke-arktiska stater som visar intresse för Arktis. Sedan 2013 deltar Folkrepubliken Kina i Arktiska rådets verksamhet som observatör och landet har redan visat ökat intresse för Arktis. I likhet med betänkande 2019/20:UU4 anser utskottet att regeringen behöver beakta Kinas geopolitiska målsättningar, inte minst i Arktis, och att det fördjupade militära samarbetet mellan Kina och Ryssland är mycket oroande. Utskottet instämmer ånyo i regeringens ambition att Sverige tillsammans med likasinnade länder, i och utanför EU, ska samarbeta och agera gemensamt vad gäller kinesiskt inflytande.

Utskottet noterar att regeringen i Sveriges strategi för den arktiska regionen stärker sitt engagemang för området genom att bl.a. verka för att Arktiska rådet stärks i sin roll som det centrala multilaterala forumet för frågor som rör Arktis. Vidare verkar regeringen för att stärka det nordiska samarbetet om frågor som rör Arktis, där de nordiska ländernas intressen sammanfaller samt för att EU fortsätter att stärka sitt engagemang och stöd för den hållbara utvecklingen i Arktis, i nära samarbete med de lokala aktörerna i regionen.

Utskottet stöder att regeringen avser att verka för att EU fortsätter att stärka sitt engagemang och stöd för den hållbara utvecklingen i Arktis, i nära samarbete med de lokala aktörerna i regionen samt stöder vidare EU:s ansökan om permanent observatörskap i Arktiska rådet.

När det gäller motionsyrkande om svensk isbrytarkapacitet tar utskottet fasta på att regeringen den 4 januari 2024 beslutade att en utredare ska biträda Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) med att ta fram ett underlag inför en möjlig nyanskaffning av ett polarforskningsfartyg med isbrytarkapacitet, och att uppdraget ska slutredovisas senast den 1 december 2024 till Regeringskansliet.

Med vad utskottet ovan anfört står det klart att utskottet kan instämma i motionsledes framförda övergripande resonemang om Sveriges engagemang för Arktis. Sveriges arbete vägleds av ett fokus på människorna, varav en stor del hör till ursprungsfolken, fred och säkerhet samt miljö och klimat med beaktande av att Arktis fått en ökad säkerhets- och försvarspolitisk betydelse. Något tillkännagivande till regeringen om sådana övergripande resonemang anser utskottet däremot inte vara behövligt. Motion 2023/24:2562 (S) yrkande 14 kan därför avstyrkas.

Mot bakgrund av ovanstående avstyrker utskottet motionerna 2022/23:247 yrkande 10, 2022/23:849 yrkande 9, 2022/23:1755 yrkandena 1–7, 2023/24:496 yrkandena 1–7, 2023/24:964 yrkande 17 samt 2023/24:2466 yrkande 27.

Ur avsnittet "Arktis och Barentsregionen" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4 och 6. Läs betänkandet

Utskottet uppmärksammar att Sverige, såsom nämns i Sveriges strategi för den arktiska regionen, är ett arktiskt land och därför har ett särskilt intresse och ansvar för att främja en fredlig, stabil och hållbar utveckling och bidra till ett konstruktivt internationellt samarbete i den arktiska regionen. Som ett av de åtta arktiska länderna ingår Sverige i Arktiska rådet. Utskottet noterar att med Finland och Sverige i Nato är samtliga länder runt Östersjön, förutom Ryssland, medlemmar i alliansen. Nato får därmed en avsevärt längre landgräns mot Ryssland och det skapas ett mer sammanhängande operationsområde i norra Europa som ger samverkansfördelar. Nato får en sammanhängande östlig flank som sträcker sig från den europeiska delen av Arktis i norr till Medelhavet i söder. Natos strategiska och operativa djup ökar och knyter Arktis, Nordatlanten och Östersjön tätare samman, ur ett strategiskt och operativt perspektiv.

Utskottet välkomnar, såsom i 2020/21:UU6, i likhet med försvarsutskottet att regeringen har lämnat förslag på ändringar i Försvarsmaktens krigs- och grundorganisation som syftar till att stärka den militära närvaron och förmågan i Sveriges norra delar och möjligheterna att verka på Nordkalotten. Utskottet stöder alltjämt regeringens ambition att bl.a. vidareutveckla och fördjupa det euroatlantiska säkerhets- och försvarspolitiska samarbetet med fokus på den europeiska delen av Arktis, Nordkalotten och den nordatlantiska regionen samt att stärka den transatlantiska länken.

Utskottet uppmärksammar regeringens prioriteringar för klimat och miljö i Sveriges strategi för den arktiska regionen, nämligen att Sverige vill verka för en begränsad uppvärmning av Arktis i enlighet med Parisavtalets mål om att minska den globala uppvärmningen samt att Sverige också vill verka för att den biologiska mångfalden bevaras i enlighet med målen i konventionen för biologisk mångfald. Vidare uppmärksammar utskottet att regeringen kommer att verka för att förebygga och begränsa negativa konsekvenser som kan uppstå vid radiologiska och nukleära nödsituationer med transporter av radioaktivt material och kärnämnen, reaktordrivna sjötransporter och flytande kärnkraftverk i Arktis.

Utskottet betonar, liksom i 2020/21:UU4, att urfolk och andra grupper i den arktiska regionen som har en traditionell livsstil eller livnär sig på rennäring, jakt, fiske och hantverk är särskilt beroende av en hög biologisk mångfald och intakta ekosystem. Utskottet lägger stor vikt vid att urfolk kan delta aktivt i beslut som berör dem t.ex. i Arktiska rådet. Utskottet noterar att regeringen ska verka för att mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer främjas i samtliga internationella samarbeten om Arktisrelaterade frågor. Detta ska enligt utskottet också inkludera att urfolken deltar.

Utskottet noterar att det inom Arktiska rådet, där en paus infördes för samarbetet under det ryska ordförandeskapet efter Rysslands illegala fullskaliga invasion av Ukraina, ägnades mycket arbete åt att säkerställa en ordnad transition från det ryska till det norska ordförandeskapet i maj 2023. Under det norska ordförandeskapet har frågan om Arktiska rådets fortsatta verksamhet under rådande omständigheter stått i centrum.

Utskottet understryker återigen det växande antalet icke-arktiska stater som visar intresse för Arktis. Sedan 2013 deltar Folkrepubliken Kina i Arktiska rådets verksamhet som observatör och landet har redan visat ökat intresse för Arktis. I likhet med betänkande 2019/20:UU4 anser utskottet att regeringen behöver beakta Kinas geopolitiska målsättningar, inte minst i Arktis, och att det fördjupade militära samarbetet mellan Kina och Ryssland är mycket oroande. Utskottet instämmer ånyo i regeringens ambition att Sverige tillsammans med likasinnade länder, i och utanför EU, ska samarbeta och agera gemensamt vad gäller kinesiskt inflytande.

Utskottet noterar att regeringen i Sveriges strategi för den arktiska regionen stärker sitt engagemang för området genom att bl.a. verka för att Arktiska rådet stärks i sin roll som det centrala multilaterala forumet för frågor som rör Arktis. Vidare verkar regeringen för att stärka det nordiska samarbetet om frågor som rör Arktis, där de nordiska ländernas intressen sammanfaller samt för att EU fortsätter att stärka sitt engagemang och stöd för den hållbara utvecklingen i Arktis, i nära samarbete med de lokala aktörerna i regionen.

Utskottet stöder att regeringen avser att verka för att EU fortsätter att stärka sitt engagemang och stöd för den hållbara utvecklingen i Arktis, i nära samarbete med de lokala aktörerna i regionen samt stöder vidare EU:s ansökan om permanent observatörskap i Arktiska rådet.

När det gäller motionsyrkande om svensk isbrytarkapacitet tar utskottet fasta på att regeringen den 4 januari 2024 beslutade att en utredare ska biträda Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) med att ta fram ett underlag inför en möjlig nyanskaffning av ett polarforskningsfartyg med isbrytarkapacitet, och att uppdraget ska slutredovisas senast den 1 december 2024 till Regeringskansliet.

Med vad utskottet ovan anfört står det klart att utskottet kan instämma i motionsledes framförda övergripande resonemang om Sveriges engagemang för Arktis. Sveriges arbete vägleds av ett fokus på människorna, varav en stor del hör till ursprungsfolken, fred och säkerhet samt miljö och klimat med beaktande av att Arktis fått en ökad säkerhets- och försvarspolitisk betydelse. Något tillkännagivande till regeringen om sådana övergripande resonemang anser utskottet däremot inte vara behövligt. Motion 2023/24:2562 (S) yrkande 14 kan därför avstyrkas.

Mot bakgrund av ovanstående avstyrker utskottet motionerna 2022/23:247 yrkande 10, 2022/23:849 yrkande 9, 2022/23:1755 yrkandena 1–7, 2023/24:496 yrkandena 1–7, 2023/24:964 yrkande 17 samt 2023/24:2466 yrkande 27.

Ur avsnittet "Arktis och Barentsregionen" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4 och 5. Läs betänkandet

Utskottet välkomnar att Sverige och Finland nu har inträtt som fullvärdiga medlemmar i Nato. Utskottet noterar att regeringens skrivelse behandlar det nordiska försvarssamarbetet, Nordic Defence Cooperation (Nordefco), som fortsatte att utvecklas under 2023, under svenskt ordförandeskap. Fokus låg under våren på att utforma en ny långsiktig vision för ett väsentligt fördjupat samarbete som utgår från och bidrar till Natos verksamhet. Visionen fastslår att de nordiska länderna ytterst ska ha förmåga och vara redo att genomföra militära operationer i fred, kris och krig. Den omfattar en rad områden där man avser att fördjupa samarbetet, t.ex. strategisk dialog för att bidra till lägesuppfattning och eskalationshantering, förmågan att genomföra och leda gemensamma operationer, värdlandsstöd och militär rörlighet. Det omfattar också förmåge- och materielsamarbete i linje med Natos och EU:s processer, samt militär försörjningssäkerhet och totalförsvarssamarbete för förbättrad motståndskraft och ändamålsenligt stöd från samhällets sektorer till det militära försvaret.

Under försvarsministermötet i Reykjavik i juni 2023 kom de nordiska försvarsministrarna överens om den nya Vision 2030, som bl.a. ska behandla hur nordiskt försvarssamarbete påverkas av och behöver anpassas till den säkerhets- och försvarspolitiska utvecklingen. De avsåg att underteckna den när Sverige blivit antaget som medlem i Nato. Samarbetet fortsatte i intensiv takt under hösten. Mekanismen för kriskonsultationer och informationsutbyte mellan försvarsdepartementen användes löpande för såväl spontant uppkomna som planerade dialoger. Bland annat för att utbyta information om ländernas stöd till Ukraina, den säkerhets- och försvarspolitiska utvecklingen i närområdet och aktuella frågor, såsom kritisk undervattensinfrastruktur samt utvecklingen av respektive lands bilaterala försvarsavtal med USA. Samarbetet när det gäller gemensam förmågeutveckling fördjupades, bl.a. i fråga om militär mobilitet och flygområdet. Inom materielsamarbetet påbörjades ett arbete för gemensam upphandling av ammunition och förbättrad försörjningstrygghet. Det fördes också löpande dialog och koordinering inför försvarsministermöten i Nato och EU.

Utskottet menar, såsom utrycks i Försvarsberedningens säkerhetspolitiska rapport 2023 (Ds 2023:19), att det nordiska försvarssamarbetet i och med finskt och svenskt Natomedlemskap, blir ett samarbete mellan allierade. Ett fördjupat nordiskt försvarssamarbete stärker säkerheten och bidrar till stabilitet i Norden. På så sätt stärks också alliansens kollektiva försvar och säkerheten i det euroatlantiska området som helhet. Det nordiska försvarssamarbetet utgör ett signifikant bidrag till alliansens försvarsförmåga i norra Europa. I händelse av kris eller krig kan Norden komma att utgöra ett sammanhållet operationsområde. Det nordiska försvarssamarbetet ska innefatta gemensam operationsplanering och förberedelser för ett gemensamt eller koordinerat operativt agerande i fred, kris och krig. Ett nära nordiskt försvarssamarbete underlättar samordning av Natos styrkestruktur, ledningsstruktur, operationer och övningar.

Som framgått tidigare i betänkandet noterar utskottet att ett utredningsarbete genomförts om hur det nordiska samarbetet skulle kunna omfatta utrikes- och säkerhetspolitik. Utskottet avser med intresse följa utvecklingen av denna fråga.

Utskottet anser, med anledning av motionsförslaget om gemensamma nordiska insatser för att stödja studenter i instabila länder, att det norska Students at Risk-programmet är ett uttryck för hur viktig utbildning är, även för att främja och stärka demokratin och mänskliga rättigheter. Utskottet noterar vidare att flera svenska lärosäten har visat stort engagemang i frågor om demokrati och mänskliga rättigheter och att några svenska lärosäten har engagerat sig i programmet Scholars at Risk, vilket är ett liknande program. Utskottet noterar vidare att Sverige, enligt regeringens svar på skriftlig fråga (E17/2018) från Nordiska rådet, inom ramen för biståndet också stödjer initiativ och organisationer som ger direkt stöd åt utsatta MR-försvarare och civilsamhällesaktiva världen över. Utskottet bedömer det därmed tillräckligt att frågan alltjämt fortsätter att hanteras på nationell nivå.

Mot bakgrund av ovanstående avstyrker utskottet motionerna, 2022/23:1465 yrkande 7, 2023/24:1879 yrkande 7, 2023/24:2466 yrkande 35, 2023/24:2562 yrkande 13 samt 2023/24:2564 yrkande 37.

Ur avsnittet "Utrikespolitik, säkerhetspolitik och krisberedskap" i betänkandet. Läs betänkandet