Kommissionens arbetsprogram 2024

Utskottet justerar detta utlåtande på den 645:e dagen av Rysslands fullskaliga invasionskrig mot Ukraina, tio år efter Euromajdanprotesterna i Kiev och inledningen av den ryska aggressionen kort därpå genom den olagliga annekteringen av Krim. Det ryska kriget är oprovocerat, olagligt och oförsvarligt. Krigföringen orsakar det ukrainska folket stort lidande, och kränkningen av Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende utmanar grunderna för multilateralismen och den regelbaserade världsordningen. Rysslands agerande måste fördömas i de allra starkaste ordalag och besvaras med resoluta motåtgärder.

För utskottet är det av största vikt att EU fortsätter att ge Ukraina ett starkt, förutsägbart och långsiktigt stöd, såväl militärt som politiskt, ekonomiskt, humanitärt och rättsligt. EU bör som ett led i detta tillhandahålla långsiktiga och trovärdiga säkerhetsåtaganden i syfte att stärka Ukrainas försvarsförmåga och förmåga att avskräcka från aggression och destabiliserande verksamhet. Utskottet noterar att rådet godkände en ram för EU:s säkerhetsåtaganden gentemot Ukraina den 27 november 2023, i enlighet med Europeiska rådets uttalanden vid mötena den 29–30 juni och den 26–27 oktober 2023 (rådets dokument 15712/23). Utskottet välkomnar att kommissionen i sitt arbetsprogram för 2024 är tydlig med att unionen inte vacklar i sin solidaritet med Ukraina. Utskottet vill även framhålla värdet av att kommissionen i arbetsprogrammet och i andra sammanhang utförligt redogör för omfattningen av EU:s mångfasetterade stöd till Ukraina.

Stödet till Ukraina måste kombineras med ett lika uthålligt arbete för att sätta ytterligare press på Ryssland och andra länder, som Belarus och Iran, som på olika sätt understöder Rysslands anfallskrig. Att utveckla sanktionerna och säkerställa att de genomförs effektivt är en central del i detta, vilket även omfattar ytterligare ansträngningar för att motverka försök att kringgå sanktionerna. Utskottet välkomnar att den höga representanten och kommissionen nu har lagt fram förslag till ett tolfte sanktionspaket och att det bl.a. innehåller åtgärder för att motverka kringgående av sanktionerna och för att allmänt stärka sanktionsramverket. En annan viktig del i trycket på Ryssland är att säkerställa rättsligt ansvarsutkrävande för ryska krigsbrott i Ukraina, inklusive för aggressionsbrottet. Det är också centralt att komma framåt i frågan om att använda frysta och immobiliserade ryska tillgångar för att finansiera Ukrainas återhämtning och uppbyggnad. Utskottet uppskattar att även dessa frågor ges utrymme i arbetsprogrammet men skulle välkomna större tydlighet i frågan om de ryska tillgångarna. Utskottet konstaterar att kommissionen och den höga representanten efter antagandet av arbetsprogrammet fått i uppdrag av Europeiska rådet att skynda på arbetet med frågan i syfte att lägga fram ett förslag. Utskottet ser fram emot detta men skulle önska att ett förslag begränsat till avkastningen från tillgångarna enbart ses som ett första steg. Arbetet bör enligt utskottet fortsätta med ambitionen att kanalisera de faktiska tillgångarna, såväl statliga som privata, till Ukrainas återhämtnings- och uppbyggnadsarbete.

När det gäller stödet till Ukraina vill utskottet uppehålla sig vid den förnyade aktualitet som Rysslands aggressionskrig har gett till frågan om att välkomna nya medlemsstater i unionen. Utskottet delar uppfattningen att unionens utvidgning är en geostrategisk investering för fred, säkerhet, stabilitet och välstånd i Europa. Utsikten till ett medlemskap ger drivkrafter för genomgripande samhällsreformer i kandidatländerna. Utvidgningspolitiken är därmed ett av EU:s viktigaste instrument för att främja demokrati, rättsstatens principer och mänskliga fri- och rättigheter i de blivande medlemsstaterna, till gagn för säkerhet och välstånd för Europa som helhet. Utskottet välkomnar att medlemsstaterna nu tycks förenade i insikten att frågan inte gäller om EU ska ta in nya medlemsstater, utan hur och när.

Utskottet konstaterar att geostrategiska och säkerhetspolitiska skäl talar för en skyndsam utvidgning. Samtidigt är utvidgningen enbart möjlig om anslutningsprocessen uppfattas som legitim och åtnjuter brett stöd i medlemsstaterna. För att säkerställa detta är det avgörande att anslutningsprocessen är och fortsätter att vara meritbaserad med EU:s grundläggande värden som hörnstenar för ett framtida EU-medlemskap. Anslutningen ska ha sin utgångspunkt i påtagliga och oåterkalleliga framsteg på rättsstatsområdet, i respekten för mänskliga fri- och rättigheter samt etableringen av stabila demokratiska institutioner och processer. Korruptionsbekämpning och garantier för domstolsväsendets oberoende är viktiga inslag i arbetet med rättsstatsfrågorna. Att medlemsstaterna själva lever upp till de högt ställda kraven är en trovärdighetsfråga gentemot kandidatländerna och även resten av världen. Utskottet välkomnar därför att kommissionen i arbetsprogrammet betonar vikten av rättsstatens principer och att kommissionen anger att den kommer att fortsätta att agera beslutsamt vid överträdelser av EU-rätten som undergräver EU:s värden och grundläggande fri- och rättigheter.

Bland kraven på kandidatländerna ingår även att de anpassar sig till EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik, inklusive beslut om sanktioner. Utskottet noterar att denna förväntan togs upp vid utrikesministermötet med länderna på västra Balkan den 13 november 2023 och av Europaparlamentet i dess resolution om effektiviteten av EU:s sanktioner (P9_TA(2023)0397). Utskottet förutsätter att frågan fortsätter att vara ett inslag i dialogen med kandidatländerna.

EU ska bistå kandidatländerna i reformarbetet, konkret bekräfta deras framsteg och agera tydligt om ett kandidatland backar från reformåtaganden. För trovärdigheten i utvidgningspolitiken är det avgörande att EU för anslutningsprocessen framåt i takt med att respektive land fördjupar sitt engagemang, i enlighet med principerna om villkorlighet och framsteg på egna meriter på grundval av tydliga förväntningar med utgångspunkt i EU:s grundläggande värden. Det är också av största vikt att EU inte flyttar horisontlinjen för kandidatländerna genom att successivt höja reformkraven på dem.

Ur avsnittet "Kommissionens arbetsprogram 2024" i betänkandet. Läs betänkandet