Internationella relationer m.m.

Värden och prioriteringar i utrikespolitiken

Utskottet konstaterar att regeringen bedriver en utrikespolitik som syftar till att värna svenska intressen på grundval av den regelbaserade internationella ordningen, försvaret av demokrati och mänskliga rättigheter och respekten för FN-stadgan. Sverige ska enligt regeringen vara ett globalt engagerat land som står upp för mänskliga fri- och rättigheter, demokrati och rättsstatens principer samt vara en stark röst för jämställdhet.

I behandlingen av säkerhetspolitiska motioner i betänkande 2023/24:UU11 har utskottet nyligen betonat att Sverige, i likhet med vad regeringen framfört i den kompletterande utrikesdeklarationen med anledning av Sveriges medlemskap i Nato, ska fortsätta att främja grundvärden i utrikes- och säkerhetspolitiken. Detta innebär bl.a. att Sverige inom olika internationella organisationer ska värna den regelbaserade världsordningen, den europeiska säkerhetsordningen, demokrati, frihet, mänskliga rättigheter och jämställdhet. Utskottet framhöll att Sverige också ska verka för att folkrätten och principerna i Helsingforsslutakten och Parisstadgan upprätthålls. Detta uttalande är relevant även för utskottets ställningstagande till de utrikespolitiska motioner som behandlas i detta betänkande.

Vidare uppmärksammar utskottet att regeringen i skrivelse 2023/24:114, som utskottet behandlar i betänkande 2023/24:UU9, har framfört att mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer är prioriterade områden i svensk utrikespolitik och viktiga delar för att nå målen i Agenda 2030, som Sverige genomför genom en samstämmig nationell och internationell politik. Detta åtagande att föra en samstämmig politik för genomförandet av Agenda 2030 ställde sig utskottet bakom i ett yttrande till finansutskottet i beredningen av det riksdagsbundna målet för Sveriges genomförande av Agenda 2030. Utskottet noterade i yttrandet att samstämmighetsåtagandet i det nya målet innebar en breddning i förhållande till den samstämmighetspolitik som fördes inom ramen för politiken för global utveckling, eftersom åtagandet inte bara omfattade samstämmighet mellan olika utgifts- och beslutsområden utan även mellan olika beslutsnivåer (2020/21:UU2y).

Utskottet konstaterar att det förefaller finnas en bred samsyn om de grundläggande värden som ska genomsyra svensk utrikespolitik och om att politiken ska vara samstämmig. Det finns därmed enligt utskottet inte anledning för riksdagen att ta något initiativ genom ett tillkännagivande. Utskottet avstyrker därför motionerna 2023/24:964 (MP) yrkandena 2 och 3, 2023/24:2466 (C) yrkandena 1 och 2 samt 2023/24:2562 (S) yrkande 1.

Feministisk utrikespolitik

Utskottet noterar att regeringen har betonat att jämställdhet är ett kärnvärde i svensk utrikespolitik och att den framhållit vikten av att Sverige är en tydlig röst för jämställdhet och kvinnors rättigheter och deltagande.

Vidare noterar utskottet att regeringen har angett att Sverige särskilt ska arbeta för allas åtnjutande av rättigheter, inklusive sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, samt att regeringen verkar för att stärka kvinnors och flickors frihet, rättigheter och egenmakt och för att motverka begränsande sedvänjor och normer.

Riksdagen avslog våren 2023 på utskottets förslag likalydande och snarlika motionsyrkanden om en feministisk utrikespolitik som de som nu på nytt förts fram för behandling. Utskottet ser inte anledning till någon annan bedömning detta år och avstyrker därför motionerna 2023/24:964 (MP) yrkande 1, 2023/24:2343 (V) yrkande 9, 2023/24:2562 (S) yrkande 5, 2023/24:2664 (MP) yrkande 2 och 2023/24:2699 (MP) yrkande 6.

FN och internationellt samarbete

Utskottet noterar att regeringen har framhållit att Sverige ska vara en drivande, konstruktiv och engagerad medlem av internationella organisationer, eftersom det möjliggör genomslag för Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik och utgör en effektiv plattform för sakpolitiska prioriteringar.

Bland de internationella organisationer som Sverige är medlem i har regeringen bekräftat FN:s centrala roll i arbetet med globala frågor. Utskottet har för sin del i årets behandling av utvecklingspolitiska motioner framhållit FN-systemets centrala roll för att bidra till fred, säkerhet och stabilisering i konfliktländer och ett effektivt genomförande av Agenda 2030 och Parisavtalet. Utskottet framhöll i behandlingen även FN:s centrala roll när det gäller att främja och försvara normer och värderingar som demokrati, mänskliga fri- och rättigheter och jämställdhet (bet. 2023/24:UU8, prot. 2023/24:109). Dessa uttalanden om FN:s centrala roll är alltjämt giltiga.

När det gäller motionsyrkandet om ungdomsdelegater i FN-arbetet vidhåller utskottet uppfattningen att det är positivt att svenska ungdomar ges möjlighet att delta i FN-arbetet men att det inte är riksdagens eller utskottets uppgift att i detalj ange hur denna representation ska utformas.

Med hänvisning till detta ser inte utskottet skäl för riksdagen att ta något initiativ enligt vad som föreslagits i motionerna 2023/24:964 (MP) yrkande 6, 2023/24:1589 (S) yrkande 2, 2023/24:2466 (C) yrkande 3 och 2023/24:2562 (S) yrkandena 7 och 10. Dessa avstyrks därmed.

Kvinnor, fred och säkerhet

I tillägg till vad som framförts i ett föregående avsnitt om jämställdhet som kärnvärde i utrikespolitiken noterar utskottet att regeringen har antagit en ny nationell handlingsplan för genomförandet av FN:s agenda för kvinnor, fred och säkerhet, och att det i handlingsplanen anges att Sverige ska vara drivande i arbetet med att genomföra agendan.

Utskottet uppmärksammar även att regeringen i skrivelse 2023/24:114 framför att den lägger stor vikt vid jämställdhetsarbete såväl i utvecklingspolitiken som i utrikes- och säkerhetspolitiken samt att det i detta arbete är prioriterat att förebygga och motverka alla former av könsrelaterat och sexuellt våld liksom att synliggöra och stärka kvinnors inflytande och meningsfulla deltagande i politiska processer och i freds- och statsbyggande på alla samhällsnivåer. Utskottet behandlar regeringens skrivelse i betänkande 2023/24:UU9.

Ur avsnittet "Utrikespolitikens inriktning" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 3 och 4. Läs betänkandet

Värden och prioriteringar i utrikespolitiken

Utskottet konstaterar att regeringen bedriver en utrikespolitik som syftar till att värna svenska intressen på grundval av den regelbaserade internationella ordningen, försvaret av demokrati och mänskliga rättigheter och respekten för FN-stadgan. Sverige ska enligt regeringen vara ett globalt engagerat land som står upp för mänskliga fri- och rättigheter, demokrati och rättsstatens principer samt vara en stark röst för jämställdhet.

I behandlingen av säkerhetspolitiska motioner i betänkande 2023/24:UU11 har utskottet nyligen betonat att Sverige, i likhet med vad regeringen framfört i den kompletterande utrikesdeklarationen med anledning av Sveriges medlemskap i Nato, ska fortsätta att främja grundvärden i utrikes- och säkerhetspolitiken. Detta innebär bl.a. att Sverige inom olika internationella organisationer ska värna den regelbaserade världsordningen, den europeiska säkerhetsordningen, demokrati, frihet, mänskliga rättigheter och jämställdhet. Utskottet framhöll att Sverige också ska verka för att folkrätten och principerna i Helsingforsslutakten och Parisstadgan upprätthålls. Detta uttalande är relevant även för utskottets ställningstagande till de utrikespolitiska motioner som behandlas i detta betänkande.

Vidare uppmärksammar utskottet att regeringen i skrivelse 2023/24:114, som utskottet behandlar i betänkande 2023/24:UU9, har framfört att mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer är prioriterade områden i svensk utrikespolitik och viktiga delar för att nå målen i Agenda 2030, som Sverige genomför genom en samstämmig nationell och internationell politik. Detta åtagande att föra en samstämmig politik för genomförandet av Agenda 2030 ställde sig utskottet bakom i ett yttrande till finansutskottet i beredningen av det riksdagsbundna målet för Sveriges genomförande av Agenda 2030. Utskottet noterade i yttrandet att samstämmighetsåtagandet i det nya målet innebar en breddning i förhållande till den samstämmighetspolitik som fördes inom ramen för politiken för global utveckling, eftersom åtagandet inte bara omfattade samstämmighet mellan olika utgifts- och beslutsområden utan även mellan olika beslutsnivåer (2020/21:UU2y).

Utskottet konstaterar att det förefaller finnas en bred samsyn om de grundläggande värden som ska genomsyra svensk utrikespolitik och om att politiken ska vara samstämmig. Det finns därmed enligt utskottet inte anledning för riksdagen att ta något initiativ genom ett tillkännagivande. Utskottet avstyrker därför motionerna 2023/24:964 (MP) yrkandena 2 och 3, 2023/24:2466 (C) yrkandena 1 och 2 samt 2023/24:2562 (S) yrkande 1.

Feministisk utrikespolitik

Utskottet noterar att regeringen har betonat att jämställdhet är ett kärnvärde i svensk utrikespolitik och att den framhållit vikten av att Sverige är en tydlig röst för jämställdhet och kvinnors rättigheter och deltagande.

Vidare noterar utskottet att regeringen har angett att Sverige särskilt ska arbeta för allas åtnjutande av rättigheter, inklusive sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, samt att regeringen verkar för att stärka kvinnors och flickors frihet, rättigheter och egenmakt och för att motverka begränsande sedvänjor och normer.

Riksdagen avslog våren 2023 på utskottets förslag likalydande och snarlika motionsyrkanden om en feministisk utrikespolitik som de som nu på nytt förts fram för behandling. Utskottet ser inte anledning till någon annan bedömning detta år och avstyrker därför motionerna 2023/24:964 (MP) yrkande 1, 2023/24:2343 (V) yrkande 9, 2023/24:2562 (S) yrkande 5, 2023/24:2664 (MP) yrkande 2 och 2023/24:2699 (MP) yrkande 6.

FN och internationellt samarbete

Utskottet noterar att regeringen har framhållit att Sverige ska vara en drivande, konstruktiv och engagerad medlem av internationella organisationer, eftersom det möjliggör genomslag för Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik och utgör en effektiv plattform för sakpolitiska prioriteringar.

Bland de internationella organisationer som Sverige är medlem i har regeringen bekräftat FN:s centrala roll i arbetet med globala frågor. Utskottet har för sin del i årets behandling av utvecklingspolitiska motioner framhållit FN-systemets centrala roll för att bidra till fred, säkerhet och stabilisering i konfliktländer och ett effektivt genomförande av Agenda 2030 och Parisavtalet. Utskottet framhöll i behandlingen även FN:s centrala roll när det gäller att främja och försvara normer och värderingar som demokrati, mänskliga fri- och rättigheter och jämställdhet (bet. 2023/24:UU8, prot. 2023/24:109). Dessa uttalanden om FN:s centrala roll är alltjämt giltiga.

När det gäller motionsyrkandet om ungdomsdelegater i FN-arbetet vidhåller utskottet uppfattningen att det är positivt att svenska ungdomar ges möjlighet att delta i FN-arbetet men att det inte är riksdagens eller utskottets uppgift att i detalj ange hur denna representation ska utformas.

Med hänvisning till detta ser inte utskottet skäl för riksdagen att ta något initiativ enligt vad som föreslagits i motionerna 2023/24:964 (MP) yrkande 6, 2023/24:1589 (S) yrkande 2, 2023/24:2466 (C) yrkande 3 och 2023/24:2562 (S) yrkandena 7 och 10. Dessa avstyrks därmed.

Kvinnor, fred och säkerhet

I tillägg till vad som framförts i ett föregående avsnitt om jämställdhet som kärnvärde i utrikespolitiken noterar utskottet att regeringen har antagit en ny nationell handlingsplan för genomförandet av FN:s agenda för kvinnor, fred och säkerhet, och att det i handlingsplanen anges att Sverige ska vara drivande i arbetet med att genomföra agendan.

Utskottet uppmärksammar även att regeringen i skrivelse 2023/24:114 framför att den lägger stor vikt vid jämställdhetsarbete såväl i utvecklingspolitiken som i utrikes- och säkerhetspolitiken samt att det i detta arbete är prioriterat att förebygga och motverka alla former av könsrelaterat och sexuellt våld liksom att synliggöra och stärka kvinnors inflytande och meningsfulla deltagande i politiska processer och i freds- och statsbyggande på alla samhällsnivåer. Utskottet behandlar regeringens skrivelse i betänkande 2023/24:UU9.

Ur avsnittet "Utrikespolitikens inriktning" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2 och 4. Läs betänkandet

Värden och prioriteringar i utrikespolitiken

Utskottet konstaterar att regeringen bedriver en utrikespolitik som syftar till att värna svenska intressen på grundval av den regelbaserade internationella ordningen, försvaret av demokrati och mänskliga rättigheter och respekten för FN-stadgan. Sverige ska enligt regeringen vara ett globalt engagerat land som står upp för mänskliga fri- och rättigheter, demokrati och rättsstatens principer samt vara en stark röst för jämställdhet.

I behandlingen av säkerhetspolitiska motioner i betänkande 2023/24:UU11 har utskottet nyligen betonat att Sverige, i likhet med vad regeringen framfört i den kompletterande utrikesdeklarationen med anledning av Sveriges medlemskap i Nato, ska fortsätta att främja grundvärden i utrikes- och säkerhetspolitiken. Detta innebär bl.a. att Sverige inom olika internationella organisationer ska värna den regelbaserade världsordningen, den europeiska säkerhetsordningen, demokrati, frihet, mänskliga rättigheter och jämställdhet. Utskottet framhöll att Sverige också ska verka för att folkrätten och principerna i Helsingforsslutakten och Parisstadgan upprätthålls. Detta uttalande är relevant även för utskottets ställningstagande till de utrikespolitiska motioner som behandlas i detta betänkande.

Vidare uppmärksammar utskottet att regeringen i skrivelse 2023/24:114, som utskottet behandlar i betänkande 2023/24:UU9, har framfört att mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer är prioriterade områden i svensk utrikespolitik och viktiga delar för att nå målen i Agenda 2030, som Sverige genomför genom en samstämmig nationell och internationell politik. Detta åtagande att föra en samstämmig politik för genomförandet av Agenda 2030 ställde sig utskottet bakom i ett yttrande till finansutskottet i beredningen av det riksdagsbundna målet för Sveriges genomförande av Agenda 2030. Utskottet noterade i yttrandet att samstämmighetsåtagandet i det nya målet innebar en breddning i förhållande till den samstämmighetspolitik som fördes inom ramen för politiken för global utveckling, eftersom åtagandet inte bara omfattade samstämmighet mellan olika utgifts- och beslutsområden utan även mellan olika beslutsnivåer (2020/21:UU2y).

Utskottet konstaterar att det förefaller finnas en bred samsyn om de grundläggande värden som ska genomsyra svensk utrikespolitik och om att politiken ska vara samstämmig. Det finns därmed enligt utskottet inte anledning för riksdagen att ta något initiativ genom ett tillkännagivande. Utskottet avstyrker därför motionerna 2023/24:964 (MP) yrkandena 2 och 3, 2023/24:2466 (C) yrkandena 1 och 2 samt 2023/24:2562 (S) yrkande 1.

Feministisk utrikespolitik

Utskottet noterar att regeringen har betonat att jämställdhet är ett kärnvärde i svensk utrikespolitik och att den framhållit vikten av att Sverige är en tydlig röst för jämställdhet och kvinnors rättigheter och deltagande.

Vidare noterar utskottet att regeringen har angett att Sverige särskilt ska arbeta för allas åtnjutande av rättigheter, inklusive sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, samt att regeringen verkar för att stärka kvinnors och flickors frihet, rättigheter och egenmakt och för att motverka begränsande sedvänjor och normer.

Riksdagen avslog våren 2023 på utskottets förslag likalydande och snarlika motionsyrkanden om en feministisk utrikespolitik som de som nu på nytt förts fram för behandling. Utskottet ser inte anledning till någon annan bedömning detta år och avstyrker därför motionerna 2023/24:964 (MP) yrkande 1, 2023/24:2343 (V) yrkande 9, 2023/24:2562 (S) yrkande 5, 2023/24:2664 (MP) yrkande 2 och 2023/24:2699 (MP) yrkande 6.

FN och internationellt samarbete

Utskottet noterar att regeringen har framhållit att Sverige ska vara en drivande, konstruktiv och engagerad medlem av internationella organisationer, eftersom det möjliggör genomslag för Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik och utgör en effektiv plattform för sakpolitiska prioriteringar.

Bland de internationella organisationer som Sverige är medlem i har regeringen bekräftat FN:s centrala roll i arbetet med globala frågor. Utskottet har för sin del i årets behandling av utvecklingspolitiska motioner framhållit FN-systemets centrala roll för att bidra till fred, säkerhet och stabilisering i konfliktländer och ett effektivt genomförande av Agenda 2030 och Parisavtalet. Utskottet framhöll i behandlingen även FN:s centrala roll när det gäller att främja och försvara normer och värderingar som demokrati, mänskliga fri- och rättigheter och jämställdhet (bet. 2023/24:UU8, prot. 2023/24:109). Dessa uttalanden om FN:s centrala roll är alltjämt giltiga.

När det gäller motionsyrkandet om ungdomsdelegater i FN-arbetet vidhåller utskottet uppfattningen att det är positivt att svenska ungdomar ges möjlighet att delta i FN-arbetet men att det inte är riksdagens eller utskottets uppgift att i detalj ange hur denna representation ska utformas.

Med hänvisning till detta ser inte utskottet skäl för riksdagen att ta något initiativ enligt vad som föreslagits i motionerna 2023/24:964 (MP) yrkande 6, 2023/24:1589 (S) yrkande 2, 2023/24:2466 (C) yrkande 3 och 2023/24:2562 (S) yrkandena 7 och 10. Dessa avstyrks därmed.

Kvinnor, fred och säkerhet

I tillägg till vad som framförts i ett föregående avsnitt om jämställdhet som kärnvärde i utrikespolitiken noterar utskottet att regeringen har antagit en ny nationell handlingsplan för genomförandet av FN:s agenda för kvinnor, fred och säkerhet, och att det i handlingsplanen anges att Sverige ska vara drivande i arbetet med att genomföra agendan.

Utskottet uppmärksammar även att regeringen i skrivelse 2023/24:114 framför att den lägger stor vikt vid jämställdhetsarbete såväl i utvecklingspolitiken som i utrikes- och säkerhetspolitiken samt att det i detta arbete är prioriterat att förebygga och motverka alla former av könsrelaterat och sexuellt våld liksom att synliggöra och stärka kvinnors inflytande och meningsfulla deltagande i politiska processer och i freds- och statsbyggande på alla samhällsnivåer. Utskottet behandlar regeringens skrivelse i betänkande 2023/24:UU9.

Ur avsnittet "Utrikespolitikens inriktning" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2 och 3. Läs betänkandet

Sveriges diplomatiska förbindelser

Sverige behöver en effektiv och välrustad utrikesförvaltning både i Stockholm och på plats ute i världen. Det är viktigt för att upprätthålla relationer som ligger till grund för samarbete inom utrikespolitik, utvecklingssamarbete och andra viktiga områden med andra länder, regioner och internationella organisationer.

Sveriges internationella relationer påverkas av om en utlandsmyndighet öppnas eller stängs och sådana beslut bör därför vara långsiktiga och bygga på väl förankrade strategier. Samma sak kan anses gälla för betydande resursförstärkningar eller försvagningar av en utlandsmyndighet. Det är regeringen som beslutar om utrikesförvaltningens organisation och resursfördelning inom ramen för det anslag till Regeringskansliet m.m. som riksdagen beslutat om (prop. 2023/24:1 utg.omr. 1, bet. 2023/24:KU1, rskr. 2023/24:66–73). Detta är enligt utskottet en lämplig ordning. Regeringen kan dock förväntas informera och rådgöra med riksdagen, bl.a. genom utrikesutskottet, inför beslut om strategiska förändringar i utrikesrepresentationen.

Utskottet anser att öppnandet av en utlandsmyndighet i Taiwan, på det sätt som föreslås i en motion, skulle vara ett exempel på en sådan strategisk förändring som bör föregås av information och samråd och som utskottet inte anser att riksdagen bör ta initiativ till genom ett tillkännagivande. Utskottet konstaterar att ett-Kina-politiken ligger fast, vilket innebär att Sverige har diplomatiska förbindelser endast med Folkrepubliken Kina. Däremot anser utskottet att samarbetet och utbytet med Taiwan bör fortsätta att utvecklas inom ramen för ett-Kina-politiken, på det sätt som regeringen vid flera tillfällen gett uttryck för. Riksdagen har på utskottets förslag gjort ett tillkännagivande om att den svenska närvaron i Taiwan bör förstärkas genom etableringen av ett House of Sweden i Taipei, vilket är något annat än en utlandsmyndighet. Utskottet konstaterar att regeringen i skrivelse 2023/24:75 har informerat riksdagen om att denna fråga är under beredning i Regeringskansliet.

Vidare konstaterar utskottet att regeringen verkar för närmare relationer mellan Sverige och Indien, såväl bilateralt som genom EU, och att detta avser frågor om handel, investeringar, företagsutbyte, utbildning och forskning, hållbarhet och miljö samt säkerhetspolitik.

Med anledning av förslagen om klimatdiplomati och den diplomatiska kårens representativitet konstaterar utskottet att regeringen fäster vikt vid det internationella klimatarbetet och att klimatdiplomati framhålls som ett verktyg i detta, inte minst i arbetet på EU-nivå. Det visar sig bl.a. i Sveriges deltagande i den vängrupp av EU-medlemsstater som agerar för att stärka klimatdiplomatin genom EU. Vidare påminner utskottet om sin genomgång föregående höst av hur utrikesförvaltningens resurser utvecklats de senaste tjugo åren (yttr. 2023/24:UU1y). I genomgången kunde utskottet konstatera att könsfördelningen i såväl Utrikesdepartementets samlade personalstyrka som den utstationerade personalen vid utlandsmyndigheterna varit stabil över tid med en viss överrepresentation av kvinnor.

Utskottet har upprepade gånger i yttranden till konstitutionsutskottet avstyrkt motionsyrkanden om utrikesförvaltningens organisation, personal och resursfördelning, bl.a. när det gäller jämställdhets- och mångfaldsfrågor, med hänvisning till att sådana beslut fattas av regeringen. Samtidigt har utskottet understrukit vikten av att frågor om jämställdhet och mångfald genomsyrar Regeringskansliets hela verksamhet, och därmed även utrikesförvaltningen (yttr. 2014/15:UU1y). I övrigt påminner utskottet om att Regeringskansliet i rekryteringen till utrikesförvaltningen tillämpar lagen (1994:260) om offentlig anställning, som föreskriver att det vid anställning ska fästas avseende enbart vid sakliga grunder men att det t.ex. av säkerhetsskyddsskäl kan ställas krav på svenskt medborgarskap.

Med hänvisning till vad som anförts ovan anser utskottet att det saknas skäl för riksdagen att göra något tillkännagivande till regeringen enligt de förslag som framställs i motionerna 2023/24:484 (SD) yrkandena 3 och 12, 2023/24:964 (MP) yrkandena 15 och 25 samt 2023/24:2466 (C) yrkande 31. Utskottet avstyrker därmed dessa.

Konsulära ärenden

Utskottet, som fördömer olagliga bortföranden, rättegångar som inte lever upp till rättsstatens principer och åtal som är politiskt motiverade, ser med största allvar på att vissa svenska medborgare sitter godtyckligt frihetsberövade i länder som Eritrea, Kina och Iran.

Utskottet har vid en tidigare behandling av förslag till tillkännagivanden om hanteringen av konsulära fall understrukit vikten av att dessa svenskar omedelbart släpps fria, kan återförenas med sina familjer och ges möjlighet att träffa svensk diplomatisk och medicinsk personal när så efterfrågas. Vidare har utskottet framhållit vikten av att regeringen fortsätter att arbeta med oförminskad styrka för en frigivning av dessa svenskar och andra personer i en liknande situation samt att regeringen verkar för att EU även i fortsättningen ska fästa uppmärksamheten på dessa personer (bet. 2020/21:UU7).

Utskottet står bakom dessa uttalanden även framgent och noterar att regeringen betonat arbetet med konsulära fall i såväl regeringsförklaringen som utrikesdeklarationen samt att EU visar engagemang för de svenska medborgarnas frigivning. Vidare förutsätter utskottet alltjämt att regeringen i utvecklingen av det konsulära arbetet beaktar rekommendationerna från Granskningskommissionen avseende två konsulära ärenden.

Med hänvisning till detta ser utskottet inte något behov av ett tillkännagivande från riksdagen enligt vad som föreslagits i motionerna 2023/24:340 (KD), 2023/24:1009 (S), 2023/24:1056 (S), 2023/24:1967 (S) och 2023/24:2466 (C) yrkande 44, vilka utskottet därmed avstyrker.

Relationer till Kina

Utskottet påminner om att utskottet vid behandlingen av den Kinastrategi som nämns i en motion framhöll att Kinas snabba utveckling och stärkta roll får allt större betydelse för svensk utrikes- och säkerhetspolitik. Utskottet ansåg att en enad och långsiktig strategisk EU-politik gentemot Kina är avgörande för att säkerställa svenska intressen, och utskottet gav stöd för regeringens avsikt att aktivt verka för en stark och gemensam EU-hållning. Vidare delade utskottet regeringens uppfattning att de nationella svenska säkerhetsintressena ska vara vägledande i alla aspekter av förbindelserna med Kina som har betydelse för Sveriges säkerhet. Utskottet framhöll också vikten av att EU och likasinnade länder samarbetar och agerar gemensamt när det gäller de säkerhets- och försvarsmässiga utmaningar som det ökade kinesiska globala inflytandet innebär (skr. 2019/20:18, bet. 2019/20:UU4, rskr. 2019/20:118).

Ur avsnittet "Sveriges internationella relationer" i betänkandet, som även gäller punkterna 6, 7, 8 och 9. Läs betänkandet

Sveriges diplomatiska förbindelser

Sverige behöver en effektiv och välrustad utrikesförvaltning både i Stockholm och på plats ute i världen. Det är viktigt för att upprätthålla relationer som ligger till grund för samarbete inom utrikespolitik, utvecklingssamarbete och andra viktiga områden med andra länder, regioner och internationella organisationer.

Sveriges internationella relationer påverkas av om en utlandsmyndighet öppnas eller stängs och sådana beslut bör därför vara långsiktiga och bygga på väl förankrade strategier. Samma sak kan anses gälla för betydande resursförstärkningar eller försvagningar av en utlandsmyndighet. Det är regeringen som beslutar om utrikesförvaltningens organisation och resursfördelning inom ramen för det anslag till Regeringskansliet m.m. som riksdagen beslutat om (prop. 2023/24:1 utg.omr. 1, bet. 2023/24:KU1, rskr. 2023/24:66–73). Detta är enligt utskottet en lämplig ordning. Regeringen kan dock förväntas informera och rådgöra med riksdagen, bl.a. genom utrikesutskottet, inför beslut om strategiska förändringar i utrikesrepresentationen.

Utskottet anser att öppnandet av en utlandsmyndighet i Taiwan, på det sätt som föreslås i en motion, skulle vara ett exempel på en sådan strategisk förändring som bör föregås av information och samråd och som utskottet inte anser att riksdagen bör ta initiativ till genom ett tillkännagivande. Utskottet konstaterar att ett-Kina-politiken ligger fast, vilket innebär att Sverige har diplomatiska förbindelser endast med Folkrepubliken Kina. Däremot anser utskottet att samarbetet och utbytet med Taiwan bör fortsätta att utvecklas inom ramen för ett-Kina-politiken, på det sätt som regeringen vid flera tillfällen gett uttryck för. Riksdagen har på utskottets förslag gjort ett tillkännagivande om att den svenska närvaron i Taiwan bör förstärkas genom etableringen av ett House of Sweden i Taipei, vilket är något annat än en utlandsmyndighet. Utskottet konstaterar att regeringen i skrivelse 2023/24:75 har informerat riksdagen om att denna fråga är under beredning i Regeringskansliet.

Vidare konstaterar utskottet att regeringen verkar för närmare relationer mellan Sverige och Indien, såväl bilateralt som genom EU, och att detta avser frågor om handel, investeringar, företagsutbyte, utbildning och forskning, hållbarhet och miljö samt säkerhetspolitik.

Med anledning av förslagen om klimatdiplomati och den diplomatiska kårens representativitet konstaterar utskottet att regeringen fäster vikt vid det internationella klimatarbetet och att klimatdiplomati framhålls som ett verktyg i detta, inte minst i arbetet på EU-nivå. Det visar sig bl.a. i Sveriges deltagande i den vängrupp av EU-medlemsstater som agerar för att stärka klimatdiplomatin genom EU. Vidare påminner utskottet om sin genomgång föregående höst av hur utrikesförvaltningens resurser utvecklats de senaste tjugo åren (yttr. 2023/24:UU1y). I genomgången kunde utskottet konstatera att könsfördelningen i såväl Utrikesdepartementets samlade personalstyrka som den utstationerade personalen vid utlandsmyndigheterna varit stabil över tid med en viss överrepresentation av kvinnor.

Utskottet har upprepade gånger i yttranden till konstitutionsutskottet avstyrkt motionsyrkanden om utrikesförvaltningens organisation, personal och resursfördelning, bl.a. när det gäller jämställdhets- och mångfaldsfrågor, med hänvisning till att sådana beslut fattas av regeringen. Samtidigt har utskottet understrukit vikten av att frågor om jämställdhet och mångfald genomsyrar Regeringskansliets hela verksamhet, och därmed även utrikesförvaltningen (yttr. 2014/15:UU1y). I övrigt påminner utskottet om att Regeringskansliet i rekryteringen till utrikesförvaltningen tillämpar lagen (1994:260) om offentlig anställning, som föreskriver att det vid anställning ska fästas avseende enbart vid sakliga grunder men att det t.ex. av säkerhetsskyddsskäl kan ställas krav på svenskt medborgarskap.

Med hänvisning till vad som anförts ovan anser utskottet att det saknas skäl för riksdagen att göra något tillkännagivande till regeringen enligt de förslag som framställs i motionerna 2023/24:484 (SD) yrkandena 3 och 12, 2023/24:964 (MP) yrkandena 15 och 25 samt 2023/24:2466 (C) yrkande 31. Utskottet avstyrker därmed dessa.

Konsulära ärenden

Utskottet, som fördömer olagliga bortföranden, rättegångar som inte lever upp till rättsstatens principer och åtal som är politiskt motiverade, ser med största allvar på att vissa svenska medborgare sitter godtyckligt frihetsberövade i länder som Eritrea, Kina och Iran.

Utskottet har vid en tidigare behandling av förslag till tillkännagivanden om hanteringen av konsulära fall understrukit vikten av att dessa svenskar omedelbart släpps fria, kan återförenas med sina familjer och ges möjlighet att träffa svensk diplomatisk och medicinsk personal när så efterfrågas. Vidare har utskottet framhållit vikten av att regeringen fortsätter att arbeta med oförminskad styrka för en frigivning av dessa svenskar och andra personer i en liknande situation samt att regeringen verkar för att EU även i fortsättningen ska fästa uppmärksamheten på dessa personer (bet. 2020/21:UU7).

Utskottet står bakom dessa uttalanden även framgent och noterar att regeringen betonat arbetet med konsulära fall i såväl regeringsförklaringen som utrikesdeklarationen samt att EU visar engagemang för de svenska medborgarnas frigivning. Vidare förutsätter utskottet alltjämt att regeringen i utvecklingen av det konsulära arbetet beaktar rekommendationerna från Granskningskommissionen avseende två konsulära ärenden.

Med hänvisning till detta ser utskottet inte något behov av ett tillkännagivande från riksdagen enligt vad som föreslagits i motionerna 2023/24:340 (KD), 2023/24:1009 (S), 2023/24:1056 (S), 2023/24:1967 (S) och 2023/24:2466 (C) yrkande 44, vilka utskottet därmed avstyrker.

Relationer till Kina

Utskottet påminner om att utskottet vid behandlingen av den Kinastrategi som nämns i en motion framhöll att Kinas snabba utveckling och stärkta roll får allt större betydelse för svensk utrikes- och säkerhetspolitik. Utskottet ansåg att en enad och långsiktig strategisk EU-politik gentemot Kina är avgörande för att säkerställa svenska intressen, och utskottet gav stöd för regeringens avsikt att aktivt verka för en stark och gemensam EU-hållning. Vidare delade utskottet regeringens uppfattning att de nationella svenska säkerhetsintressena ska vara vägledande i alla aspekter av förbindelserna med Kina som har betydelse för Sveriges säkerhet. Utskottet framhöll också vikten av att EU och likasinnade länder samarbetar och agerar gemensamt när det gäller de säkerhets- och försvarsmässiga utmaningar som det ökade kinesiska globala inflytandet innebär (skr. 2019/20:18, bet. 2019/20:UU4, rskr. 2019/20:118).

Ur avsnittet "Sveriges internationella relationer" i betänkandet, som även gäller punkterna 5, 7, 8 och 9. Läs betänkandet

Sveriges diplomatiska förbindelser

Sverige behöver en effektiv och välrustad utrikesförvaltning både i Stockholm och på plats ute i världen. Det är viktigt för att upprätthålla relationer som ligger till grund för samarbete inom utrikespolitik, utvecklingssamarbete och andra viktiga områden med andra länder, regioner och internationella organisationer.

Sveriges internationella relationer påverkas av om en utlandsmyndighet öppnas eller stängs och sådana beslut bör därför vara långsiktiga och bygga på väl förankrade strategier. Samma sak kan anses gälla för betydande resursförstärkningar eller försvagningar av en utlandsmyndighet. Det är regeringen som beslutar om utrikesförvaltningens organisation och resursfördelning inom ramen för det anslag till Regeringskansliet m.m. som riksdagen beslutat om (prop. 2023/24:1 utg.omr. 1, bet. 2023/24:KU1, rskr. 2023/24:66–73). Detta är enligt utskottet en lämplig ordning. Regeringen kan dock förväntas informera och rådgöra med riksdagen, bl.a. genom utrikesutskottet, inför beslut om strategiska förändringar i utrikesrepresentationen.

Utskottet anser att öppnandet av en utlandsmyndighet i Taiwan, på det sätt som föreslås i en motion, skulle vara ett exempel på en sådan strategisk förändring som bör föregås av information och samråd och som utskottet inte anser att riksdagen bör ta initiativ till genom ett tillkännagivande. Utskottet konstaterar att ett-Kina-politiken ligger fast, vilket innebär att Sverige har diplomatiska förbindelser endast med Folkrepubliken Kina. Däremot anser utskottet att samarbetet och utbytet med Taiwan bör fortsätta att utvecklas inom ramen för ett-Kina-politiken, på det sätt som regeringen vid flera tillfällen gett uttryck för. Riksdagen har på utskottets förslag gjort ett tillkännagivande om att den svenska närvaron i Taiwan bör förstärkas genom etableringen av ett House of Sweden i Taipei, vilket är något annat än en utlandsmyndighet. Utskottet konstaterar att regeringen i skrivelse 2023/24:75 har informerat riksdagen om att denna fråga är under beredning i Regeringskansliet.

Vidare konstaterar utskottet att regeringen verkar för närmare relationer mellan Sverige och Indien, såväl bilateralt som genom EU, och att detta avser frågor om handel, investeringar, företagsutbyte, utbildning och forskning, hållbarhet och miljö samt säkerhetspolitik.

Med anledning av förslagen om klimatdiplomati och den diplomatiska kårens representativitet konstaterar utskottet att regeringen fäster vikt vid det internationella klimatarbetet och att klimatdiplomati framhålls som ett verktyg i detta, inte minst i arbetet på EU-nivå. Det visar sig bl.a. i Sveriges deltagande i den vängrupp av EU-medlemsstater som agerar för att stärka klimatdiplomatin genom EU. Vidare påminner utskottet om sin genomgång föregående höst av hur utrikesförvaltningens resurser utvecklats de senaste tjugo åren (yttr. 2023/24:UU1y). I genomgången kunde utskottet konstatera att könsfördelningen i såväl Utrikesdepartementets samlade personalstyrka som den utstationerade personalen vid utlandsmyndigheterna varit stabil över tid med en viss överrepresentation av kvinnor.

Utskottet har upprepade gånger i yttranden till konstitutionsutskottet avstyrkt motionsyrkanden om utrikesförvaltningens organisation, personal och resursfördelning, bl.a. när det gäller jämställdhets- och mångfaldsfrågor, med hänvisning till att sådana beslut fattas av regeringen. Samtidigt har utskottet understrukit vikten av att frågor om jämställdhet och mångfald genomsyrar Regeringskansliets hela verksamhet, och därmed även utrikesförvaltningen (yttr. 2014/15:UU1y). I övrigt påminner utskottet om att Regeringskansliet i rekryteringen till utrikesförvaltningen tillämpar lagen (1994:260) om offentlig anställning, som föreskriver att det vid anställning ska fästas avseende enbart vid sakliga grunder men att det t.ex. av säkerhetsskyddsskäl kan ställas krav på svenskt medborgarskap.

Med hänvisning till vad som anförts ovan anser utskottet att det saknas skäl för riksdagen att göra något tillkännagivande till regeringen enligt de förslag som framställs i motionerna 2023/24:484 (SD) yrkandena 3 och 12, 2023/24:964 (MP) yrkandena 15 och 25 samt 2023/24:2466 (C) yrkande 31. Utskottet avstyrker därmed dessa.

Konsulära ärenden

Utskottet, som fördömer olagliga bortföranden, rättegångar som inte lever upp till rättsstatens principer och åtal som är politiskt motiverade, ser med största allvar på att vissa svenska medborgare sitter godtyckligt frihetsberövade i länder som Eritrea, Kina och Iran.

Utskottet har vid en tidigare behandling av förslag till tillkännagivanden om hanteringen av konsulära fall understrukit vikten av att dessa svenskar omedelbart släpps fria, kan återförenas med sina familjer och ges möjlighet att träffa svensk diplomatisk och medicinsk personal när så efterfrågas. Vidare har utskottet framhållit vikten av att regeringen fortsätter att arbeta med oförminskad styrka för en frigivning av dessa svenskar och andra personer i en liknande situation samt att regeringen verkar för att EU även i fortsättningen ska fästa uppmärksamheten på dessa personer (bet. 2020/21:UU7).

Utskottet står bakom dessa uttalanden även framgent och noterar att regeringen betonat arbetet med konsulära fall i såväl regeringsförklaringen som utrikesdeklarationen samt att EU visar engagemang för de svenska medborgarnas frigivning. Vidare förutsätter utskottet alltjämt att regeringen i utvecklingen av det konsulära arbetet beaktar rekommendationerna från Granskningskommissionen avseende två konsulära ärenden.

Med hänvisning till detta ser utskottet inte något behov av ett tillkännagivande från riksdagen enligt vad som föreslagits i motionerna 2023/24:340 (KD), 2023/24:1009 (S), 2023/24:1056 (S), 2023/24:1967 (S) och 2023/24:2466 (C) yrkande 44, vilka utskottet därmed avstyrker.

Relationer till Kina

Utskottet påminner om att utskottet vid behandlingen av den Kinastrategi som nämns i en motion framhöll att Kinas snabba utveckling och stärkta roll får allt större betydelse för svensk utrikes- och säkerhetspolitik. Utskottet ansåg att en enad och långsiktig strategisk EU-politik gentemot Kina är avgörande för att säkerställa svenska intressen, och utskottet gav stöd för regeringens avsikt att aktivt verka för en stark och gemensam EU-hållning. Vidare delade utskottet regeringens uppfattning att de nationella svenska säkerhetsintressena ska vara vägledande i alla aspekter av förbindelserna med Kina som har betydelse för Sveriges säkerhet. Utskottet framhöll också vikten av att EU och likasinnade länder samarbetar och agerar gemensamt när det gäller de säkerhets- och försvarsmässiga utmaningar som det ökade kinesiska globala inflytandet innebär (skr. 2019/20:18, bet. 2019/20:UU4, rskr. 2019/20:118).

Ur avsnittet "Sveriges internationella relationer" i betänkandet, som även gäller punkterna 5, 6, 7 och 9. Läs betänkandet

Sveriges diplomatiska förbindelser

Sverige behöver en effektiv och välrustad utrikesförvaltning både i Stockholm och på plats ute i världen. Det är viktigt för att upprätthålla relationer som ligger till grund för samarbete inom utrikespolitik, utvecklingssamarbete och andra viktiga områden med andra länder, regioner och internationella organisationer.

Sveriges internationella relationer påverkas av om en utlandsmyndighet öppnas eller stängs och sådana beslut bör därför vara långsiktiga och bygga på väl förankrade strategier. Samma sak kan anses gälla för betydande resursförstärkningar eller försvagningar av en utlandsmyndighet. Det är regeringen som beslutar om utrikesförvaltningens organisation och resursfördelning inom ramen för det anslag till Regeringskansliet m.m. som riksdagen beslutat om (prop. 2023/24:1 utg.omr. 1, bet. 2023/24:KU1, rskr. 2023/24:66–73). Detta är enligt utskottet en lämplig ordning. Regeringen kan dock förväntas informera och rådgöra med riksdagen, bl.a. genom utrikesutskottet, inför beslut om strategiska förändringar i utrikesrepresentationen.

Utskottet anser att öppnandet av en utlandsmyndighet i Taiwan, på det sätt som föreslås i en motion, skulle vara ett exempel på en sådan strategisk förändring som bör föregås av information och samråd och som utskottet inte anser att riksdagen bör ta initiativ till genom ett tillkännagivande. Utskottet konstaterar att ett-Kina-politiken ligger fast, vilket innebär att Sverige har diplomatiska förbindelser endast med Folkrepubliken Kina. Däremot anser utskottet att samarbetet och utbytet med Taiwan bör fortsätta att utvecklas inom ramen för ett-Kina-politiken, på det sätt som regeringen vid flera tillfällen gett uttryck för. Riksdagen har på utskottets förslag gjort ett tillkännagivande om att den svenska närvaron i Taiwan bör förstärkas genom etableringen av ett House of Sweden i Taipei, vilket är något annat än en utlandsmyndighet. Utskottet konstaterar att regeringen i skrivelse 2023/24:75 har informerat riksdagen om att denna fråga är under beredning i Regeringskansliet.

Vidare konstaterar utskottet att regeringen verkar för närmare relationer mellan Sverige och Indien, såväl bilateralt som genom EU, och att detta avser frågor om handel, investeringar, företagsutbyte, utbildning och forskning, hållbarhet och miljö samt säkerhetspolitik.

Med anledning av förslagen om klimatdiplomati och den diplomatiska kårens representativitet konstaterar utskottet att regeringen fäster vikt vid det internationella klimatarbetet och att klimatdiplomati framhålls som ett verktyg i detta, inte minst i arbetet på EU-nivå. Det visar sig bl.a. i Sveriges deltagande i den vängrupp av EU-medlemsstater som agerar för att stärka klimatdiplomatin genom EU. Vidare påminner utskottet om sin genomgång föregående höst av hur utrikesförvaltningens resurser utvecklats de senaste tjugo åren (yttr. 2023/24:UU1y). I genomgången kunde utskottet konstatera att könsfördelningen i såväl Utrikesdepartementets samlade personalstyrka som den utstationerade personalen vid utlandsmyndigheterna varit stabil över tid med en viss överrepresentation av kvinnor.

Utskottet har upprepade gånger i yttranden till konstitutionsutskottet avstyrkt motionsyrkanden om utrikesförvaltningens organisation, personal och resursfördelning, bl.a. när det gäller jämställdhets- och mångfaldsfrågor, med hänvisning till att sådana beslut fattas av regeringen. Samtidigt har utskottet understrukit vikten av att frågor om jämställdhet och mångfald genomsyrar Regeringskansliets hela verksamhet, och därmed även utrikesförvaltningen (yttr. 2014/15:UU1y). I övrigt påminner utskottet om att Regeringskansliet i rekryteringen till utrikesförvaltningen tillämpar lagen (1994:260) om offentlig anställning, som föreskriver att det vid anställning ska fästas avseende enbart vid sakliga grunder men att det t.ex. av säkerhetsskyddsskäl kan ställas krav på svenskt medborgarskap.

Med hänvisning till vad som anförts ovan anser utskottet att det saknas skäl för riksdagen att göra något tillkännagivande till regeringen enligt de förslag som framställs i motionerna 2023/24:484 (SD) yrkandena 3 och 12, 2023/24:964 (MP) yrkandena 15 och 25 samt 2023/24:2466 (C) yrkande 31. Utskottet avstyrker därmed dessa.

Konsulära ärenden

Utskottet, som fördömer olagliga bortföranden, rättegångar som inte lever upp till rättsstatens principer och åtal som är politiskt motiverade, ser med största allvar på att vissa svenska medborgare sitter godtyckligt frihetsberövade i länder som Eritrea, Kina och Iran.

Utskottet har vid en tidigare behandling av förslag till tillkännagivanden om hanteringen av konsulära fall understrukit vikten av att dessa svenskar omedelbart släpps fria, kan återförenas med sina familjer och ges möjlighet att träffa svensk diplomatisk och medicinsk personal när så efterfrågas. Vidare har utskottet framhållit vikten av att regeringen fortsätter att arbeta med oförminskad styrka för en frigivning av dessa svenskar och andra personer i en liknande situation samt att regeringen verkar för att EU även i fortsättningen ska fästa uppmärksamheten på dessa personer (bet. 2020/21:UU7).

Utskottet står bakom dessa uttalanden även framgent och noterar att regeringen betonat arbetet med konsulära fall i såväl regeringsförklaringen som utrikesdeklarationen samt att EU visar engagemang för de svenska medborgarnas frigivning. Vidare förutsätter utskottet alltjämt att regeringen i utvecklingen av det konsulära arbetet beaktar rekommendationerna från Granskningskommissionen avseende två konsulära ärenden.

Med hänvisning till detta ser utskottet inte något behov av ett tillkännagivande från riksdagen enligt vad som föreslagits i motionerna 2023/24:340 (KD), 2023/24:1009 (S), 2023/24:1056 (S), 2023/24:1967 (S) och 2023/24:2466 (C) yrkande 44, vilka utskottet därmed avstyrker.

Relationer till Kina

Utskottet påminner om att utskottet vid behandlingen av den Kinastrategi som nämns i en motion framhöll att Kinas snabba utveckling och stärkta roll får allt större betydelse för svensk utrikes- och säkerhetspolitik. Utskottet ansåg att en enad och långsiktig strategisk EU-politik gentemot Kina är avgörande för att säkerställa svenska intressen, och utskottet gav stöd för regeringens avsikt att aktivt verka för en stark och gemensam EU-hållning. Vidare delade utskottet regeringens uppfattning att de nationella svenska säkerhetsintressena ska vara vägledande i alla aspekter av förbindelserna med Kina som har betydelse för Sveriges säkerhet. Utskottet framhöll också vikten av att EU och likasinnade länder samarbetar och agerar gemensamt när det gäller de säkerhets- och försvarsmässiga utmaningar som det ökade kinesiska globala inflytandet innebär (skr. 2019/20:18, bet. 2019/20:UU4, rskr. 2019/20:118).

Ur avsnittet "Sveriges internationella relationer" i betänkandet, som även gäller punkterna 5, 6, 7 och 8. Läs betänkandet

Utöver de yrkanden som behandlas tidigare i detta betänkande finns förslag i ett antal motioner som är föremål för förenklad motionsberedning enligt de riktlinjer som riksdagen har fastslagit med anledning av Riksdagskommitténs betänkande Riksdagen i en ny tid (framst. 2005/06:RS3, bet. 2005/06:KU21, rskr. 2005/06:333–335) och i enlighet med promemorian Förenklad motionsberedning under valperioden 2022–2026 som utrikesutskottet fastställde den 5 oktober 2023 (prot. 2023/24:3).

Utskottet har under beredningen kommit fram till att de yrkanden som redovisas i bilaga 2 inte kan vara aktuella för något tillkännagivande från riksdagen, och ett enigt utskott avstyrker dessa motioner. Detta kan innebära att partier vidhåller de synpunkter som framförs i motionsyrkandena men att de avstår från att ge uttryck för dem i detta betänkande.

Reservationer

1.

Värden och prioriteringar i utrikespolitiken, punkt 1 (S)

av Morgan Johansson (S), Alexandra Völker (S), Olle Thorell (S), Linnéa Wickman (S) och Tomas Eneroth (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2562 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 1 och

avslår motionerna

2023/24:964 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkandena 2 och 3 samt

2023/24:2466 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Att regeringen har dragit sig undan från den globala scenen för att ensidigt fokusera på närområdet och Europa är oroväckande. Det är ett tydligt tecken på att svensk utrikespolitik har blivit mer passiv och provinsiell när den borde vara aktiv och internationell.

Sverige har under decennier byggt upp ett mycket gott anseende när det gäller fredsarbete, demokrati, mänskliga rättigheter, nedrustning, fattigdomsbekämpning, klimatomställning och jämställdhet. Detta anseende skadas nu med regeringens inåtvända utrikespolitik.

Sverige ska ha en aktiv Europapolitik och EU är Sveriges viktigaste utrikes- och säkerhetspolitiska arena. Men världen är större än Europa. Det som händer i Latinamerika, Mellanöstern, Afrika och Asien påverkar också Sverige. Krig, fattigdom, droghandel, människohandel, illegal vapenhandel, miljöförstöring och utsläpp som driver på den globala uppvärmningen påverkar oss alla var vi än bor. Detta gör den snäva utrikespolitik som regeringen lagt om till djupt bekymmersam. Vi anser därför att riksdagen ska tillkännage för regeringen att Sverige ska vara en stark röst globalt och en aktiv internationell kraft.

2.

Värden och prioriteringar i utrikespolitiken, punkt 1 (C)

av Kerstin Lundgren (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2466 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkandena 1 och 2 samt

avslår motionerna

2023/24:964 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkandena 2 och 3 samt

2023/24:2562 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 1.

Ställningstagande

Svensk utrikespolitik ska försvara och främja den liberala demokratin och mänskliga rättigheter, stötta rättsstatsuppbyggnad och korruptionsbekämpning, stärka kvinnors rättigheter och möjligheter samt fördjupa samarbetet med andra demokratier. Detta går hand i hand med en politik för utvecklingssamarbete som står upp för det s.k. enprocentsmålet och fokuserar på mänskliga rättigheter, med en handelspolitik som främjar frihandel och med en säkerhets- och försvarspolitik som innebär att Sverige tar ett större ansvar för sin egen och sina samarbetspartners gemensamma säkerhet. Den sammantagna effekten av detta blir en svensk utrikespolitik som i alla sina delar förmedlar ett samstämmigt och sammanhållet budskap.

Med hänvisning till detta anser jag att riksdagen bör tillkännage för regeringen att Sveriges utrikespolitik ska försvara och främja den liberala demokratin och att utrikespolitiken ska hänga samman och baseras på ett konsekvent agerande i säkerhets-, handels- och utvecklingspolitiken.

3.

Värden och prioriteringar i utrikespolitiken, punkt 1 (MP)

av Jacob Risberg (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:964 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkandena 2 och 3 samt

avslår motionerna

2023/24:2466 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkandena 1 och 2 samt

2023/24:2562 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 1.

Ställningstagande

Världen präglas i dag av mångfasetterade kriser som leder till att regioner och länder nedprioriterar internationellt samarbete för att vända sig inåt och fokusera på att värna inhemska kortsiktiga intressen. På många håll är också demokratin satt under stark press. Sammantaget innebär denna utveckling försämrade förutsättningar för samförstånd och förståelse globalt och ökade risker för spänningar och konflikter.

I denna alltmer protektionistiska värld behövs globala krafter som med ett långsiktigt perspektiv skyddar och stärker mänskliga rättigheter, demokrati, rättsstatens principer, fria medier och mänsklig utveckling. I detta har Sverige en viktig roll att spela. Riksdagen bör därför tillkännage för regeringen att Sverige, genom en utrikespolitik grundad på respekten för mänskliga rättigheter och folkrätten, ska vara en global röst för demokrati, mänskliga rättigheter och en regelbaserad världsordning.

4.

Feministisk utrikespolitik, punkt 2 (S, V, MP)

av Morgan Johansson (S), Alexandra Völker (S), Olle Thorell (S), Linnéa Wickman (S), Tomas Eneroth (S), Jacob Risberg (MP) och Lotta Johnsson Fornarve (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Ur avsnittet "Motioner som bereds förenklat" i betänkandet. Läs betänkandet