Internationellt bistånd

Övergripande frågor

Utskottet konstaterar liksom i betänkande 2023/24:UU2 att det svenska biståndet kan användas effektivare och välkomnar därför att regeringen den 14 december 2023 beslutade om en reformagenda för biståndet kallad Bistånd för en ny era – Frihet, egenmakt och hållbar tillväxt, härefter kallad reformagendan.

Utskottet står fast vid sitt ställningstagande när det gäller biståndsnivåer för åren 2024–2026, som innebär att biståndsbudgeten frikopplas från BNI (prop. 2023/24:1, utg. omr. 7, bet. 2023/24:UU2). Utskottet noterar att regeringen anger att utgångspunkten är att svenskt bistånd ska klassificeras ODA enligt OECD-Dac. Bistånd är enligt OECD-Dacs definition flöden från den offentliga sektorn med det huvudsakliga syftet att främja ekonomisk utveckling och välstånd i de länder som klassificeras som fattiga enligt OECD-Dacs kriterier, och med ett gåvoelement om minst 25 procent.

Utskottet instämmer med regeringen att utvecklingssamarbetet är ett av de viktigaste utrikespolitiska verktygen för att driva och värna svenska intressen samt möta de utmaningar som vi och världen står inför. I enlighet med det mål som beslutats av riksdagen ska svenskt bistånd skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck (prop. 2013/14:1 utg.omr. 7, bet. 2013/14:UU2, rskr. 2013/14:75).

Utskottet konstaterar liksom regeringen att levnadsstandarden i världen genom marknadsekonomi och handel har höjts långt utöver vad biståndsinsatser hade kunnat åstadkomma. Samtidigt får inte befolkningen i alla länder ta del av den höjda levnadsstandarden. Svenskt bistånd ska därför fokusera på att åstadkomma förändring och verka för fria, välfungerande demokratiska samhällen som genom ekonomisk utveckling och handel själva höjer sin levnadsstandard och därigenom skapar bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck.

Utskottet välkomnar att regeringen betonar vikten av samordning och samstämmighet mellan olika politikområden, så som utvecklingspolitiken, utrikespolitiken, säkerhetspolitiken, handelspolitiken, klimatpolitiken och migrationspolitiken. Utskottet konstaterar att detta även är en av grundbultarna i riksdagens beslut om politiken för global utveckling (prop. 2002/03:122, bet. 2003/04:UU3, rskr. 2003/04:112).

Utskottet anser liksom regeringen att det finns potential i att hitta synergier mellan bistånd och handel liksom i att bättre ta tillvara svenska företag och deras kunnande för att möta de växande globala utmaningarna. Utskottet noterar att Sida i regleringsbrevet för 2024 fått i uppdrag att verka för ökade synergier mellan utvecklingssamarbete, främjande och handelspolitik för att bidra till att stärka den ekonomiska tillväxten och därigenom förbättra levnadsvillkoren för människor som lever i fattigdom och förtryck samt bygga motståndskraftiga samhällen. Utskottet välkomnar att privata investeringar, handel och näringslivets roll i genomförandet av Agenda 2030 ska stärkas. Biståndsverksamheten ska i större utsträckning fungera som hävstång för att öka den inhemska resursmobiliseringen i samarbetsländer och för att mobilisera privata kapitalflöden för hållbar utveckling. Utskottet noterar att regeringen avser att utöka Business Swedens uppdrag i syfte att förbättra förutsättningarna för företag att bidra till biståndets mål och till grön och digital omställning i låg- och medelinkomstländer.

Utskottet konstaterar liksom regeringen att svenskt bistånd är generöst men inte oändligt. I en värld med omfattande behov där finansieringsgapet växer är det nödvändigt att prioritera. Utskottet välkomnar därför att regeringen enligt reformagendan kommer att göra tematiska prioriteringar med fokus på fattigdomsbekämpning och hälsoinsatser för de mest utsatta, insatser som främjar demokrati och frihet och bekämpar förtryck, ett utökat och effektiviserat klimatbistånd, insatser som stärker kvinnors och flickors frihet och egenmakt, insatser som stärker synergin mellan bistånds- och migrationspolitiken samt humanitärt stöd för att rädda liv och lindra nöd.

Utskottet instämmer i regeringens bedömning att utvecklingssamarbetet i högre grad behöver inriktas mot områden där Sverige kan bidra med tydliga mervärden. Det ökar Sveriges möjligheter till specialisering, effektivisering och påverkan. En sådan utveckling är också viktig för att säkerställa att de omfattande medel som Sverige investerar i internationellt utvecklingssamarbete får ett så stort genomslag som möjligt. Utskottet noterar att regeringen påbörjat fokuseringen genom att avsluta landstrategierna för Burkina Faso, Mali, Kambodja och Sydsudan.

Utskottet instämmer med regeringen att FN-systemet har en central roll i genomförande av stöd på landnivå för att bidra till fred, säkerhet och stabilisering i konfliktländer samt ett effektivt genomförande av Agenda 2030 och Parisavtalet. FN har även en central roll i att främja och försvara normer och värderingar såsom demokrati, mänskliga fri- och rättigheter och jämställdhet. Genom ett strategiskt agerande i FN-systemet och gentemot FN-organisationerna ska Sverige – i och genom FN – primärt på landnivå, säkerställa genomslag för regeringens prioriteringar. Utskottet noterar att Sverige är en av de fem största bilaterala givarna till flera av de multilaterala biståndsorganisationerna.

Utskottet välkomnar mot bakgrund av vad som här anförts att andelen bistånd som kanaliseras via kärnstöd till multilaterala organisationer i fortsättningen kommer att begränsas, och att andelen bistånd som kanaliseras via civilsamhället ska öka. Det multilaterala samarbetet ska enligt reformagendan fokuseras till de organisationer som arbetar med de tematiska prioriteringarna, samt med humanitär flyktinghjälp och barns rättigheter. En särskild satsning görs på insatser för att skapa förutsättningar för fria val.

Utskottet noterar att omfördelningen påbörjats genom att kärnstödet till ett antal FN-organ ändras enligt indikativa belopp i Sidas regleringsbrev för 2024[1]. Det svenska kärnstödet omfördelas därmed till flertalet humanitära organisationer vilket är en av regeringens viktigaste tematiska prioriteringar.

Ur avsnittet "Reform av biståndet" i betänkandet, som även gäller punkt 2. Läs betänkandet