Strategisk exportkontroll 2023 – krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Utskottet konstaterar inledningsvis, liksom vid tidigare beredningar av skrivelsen om strategisk exportkontroll (bl.a. bet. 2022/23:UU9), att försvarsindustrin sedan lång tid tillbaka är en central del av den svenska säkerhets- och försvarspolitiken. Krigsmaterielexporten stärker den svenska försvarsindustrins möjligheter att bibehålla en hög konkurrenskraftig teknologinivå och därigenom den kompetens som krävs för att underhålla och vidmakthålla Försvarsmaktens materielsystem. En internationellt konkurrenskraftig tekniknivå bidrar till att Sverige förblir ett intressant land för det internationella samarbetet och medför bättre möjligheter för Sverige att påverka det internationella exportkontrollsamarbetet. Det ligger i Sveriges säkerhetspolitiska intresse att värna ett långsiktigt och kontinuerligt samarbete i materielfrågor med ett antal traditionella samarbetsländer, vilket således bygger på både export och import av krigsmateriel.

Försvarsberedningen konstaterade i sin säkerhetspolitiska rapport Allvarstid (Ds 2023:19) redan före Sveriges Natomedlemskap att Sveriges medlemskap förändrar förutsättningarna för svensk krigsmaterielexport och förbättrar möjligheterna för svensk försvarsindustri. Försvarsberedningen konstaterade vidare att fortsatt utveckling av svensk försvarsteknologi ger ett tillskott till alliansens kollektiva försvar.

Utskottet anser i likhet med regeringens utrikespolitiska deklaration den 20 mars 2024 att Sveriges säkerhetspolitik förutsätter ett aktivt, brett och ansvarsfullt internationellt agerande. Utmaningar och hot mot vår säkerhet ska så långt som möjligt mötas i samverkan med andra länder och organisationer. Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik bygger på sammanhållningen i EU och Nato liksom på samarbetet i Norden och Östersjöområdet, och inom FN och Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE).

Utskottet konstaterar att regeringens årliga skrivelse till riksdagen fyller en viktig roll för insynen i frågor som rör exportkontrollen och export av krigsmateriel och PDA. Regeringen har som ett led i arbetet för ökad öppenhet och transparens i årets skrivelse redovisat bl.a. detaljerad information om svenska företags tillhandahållande av krigsmateriel i utlandet.

Utskottet konstaterar att det nuvarande svenska exportkontrollregelverket består av krigsmateriellagen, krigsmaterielförordningen samt de principer och riktlinjer för krigsmaterielexport som har beslutats av regeringen och godkänts av riksdagen. Lagen anger tillståndsprövningens övergripande villkor, medan de generella principer och kriterier som ska beaktas i prövningen återges i riktlinjerna.

Utskottet konstaterar att krigsmateriellagen gäller dels materiel som är utformad för militärt bruk och som enligt regeringens föreskrifter utgör krigsmateriel, dels sådant tekniskt stöd till krigsmateriel som enligt regeringens föreskrifter utgör tekniskt bistånd. Den svenska krigsmaterielförteckningen överensstämmer med EU:s gemensamma militära förteckning, med tre nationella tillägg (kärnladdningar och speciella delar till sådana, befästningsanläggningar m.m. samt vissa kemiska stridsmedel).

Utskottet anser i enlighet med sin ståndpunkt i utlåtande 2023/24:UU3 att det finns en existerande ändamålsenlig och effektiv ordning i den s.k. PDA-förordningen, och därmed finns det inte skäl att initiera en utredning för att skärpa exportkontrollen av PDA.

När det gäller frågan om reglering av import av krigsmateriel har utskottet senast behandlat denna fråga i betänkande 2022/23:UU9. Utskottet anser fortfarande att det kan finnas skäl att överväga behovet av och möjligheten att införa regler för import av krigsmateriel. Utskottet utgår från att regeringen överväger frågan och vid behov återkommer till riksdagen med förslag.

Utskottet konstaterar att riksdagen den 28 februari 2018 biföll utskottets förslag till riksdagsbeslut i betänkande 2017/18:UU9, vilket innebar att regeringens förslag om skärpt exportkontroll av krigsmateriel antogs (rskr. 2017/18:163). Det nya regelverket, som trädde i kraft i april 2018, har nu varit i kraft i sex år. Regelverket följs upp och utvärderas löpande, bl.a. genom riksdagens behandling av regeringens årliga skrivelse och genom samråden med Exportkontrollrådet. Med hänsyn till att regeringen i höstas tillsatte en utredning som ska se över det svenska regelverket i ljuset av ett svenskt Natomedlemskap och det förändrade säkerhetspolitiska läget ser utskottet i nuläget inget behov av ytterligare utvärdering av regelverket och inget behov av förändringar av regelverket innan utredningen redovisas den 30 november 2024.

Mot bakgrund av vad som anförts ovan avstyrker utskottet motionerna 2023/24:425 (SD) yrkande 9 och 2023/24:2873 (V) yrkandena 9, 14 och 16.

Ur avsnittet "Regelverket för krigsmaterielexport" i betänkandet. Läs betänkandet

Yrkanden om vapenembargon mot enskilda länder har behandlats av utskottet i flera betänkanden (bl.a. bet. 2022/23:UU9 och bet. 2021/22:UU9). Liksom i dessa betänkanden hänvisar utskottet i denna fråga till det gällande exportkontrollregelverket. Utskottet konstaterar att EU inom ramen för Gusp genomför embargon mot bl.a. handel med vapen och PDA som har beslutats av FN. EU kan med enhällighet också besluta om vissa embargon som går utöver vad FN:s säkerhetsråd har beslutat. Även OSSE kan besluta om vapenembargon. Utskottet vill framhålla att dessa beslut av EU:s råd är ett utslag av medlemsstaternas vilja att agera gemensamt i olika säkerhetspolitiska frågor.

Utskottet konstaterar att den svenska tillståndsprövningen bygger på en helhetsbedömning med utgångspunkt i regeringens riktlinjer och etablerad praxis. Dessa riktlinjer utgör de principer som regeringen har lagt fast i praxis och som ska vara vägledande vid tillståndsprövningen. Vidare beaktas i tillståndsprövningen kriterierna i EU:s gemensamma ståndpunkt (2008/944/Gusp) och FN:s vapenhandelsfördrag. ISP har som fristående myndighet till uppgift att självständigt pröva ansökningar om tillstånd i enlighet med regelverket i dess helhet.

Den svenska tillståndsprövningen av utförsel av krigsmateriel och annan utlandssamverkan bygger även på en uppdelning av de utrikespolitiska hindren i ovillkorliga hinder och villkorliga hinder. Ett ovillkorligt hinder innebär att en utförsel eller annan utlandssamverkan är utesluten. De ovillkorliga hindren är således hinder som förbjuder export trots att det kan vara påkallat utifrån säkerhets- eller försvarspolitiska skäl.

Utskottet konstaterar att ett beslut av FN:s säkerhetsråd, av EU eller av OSSE om ett vapenembargo utgör ett sådant ovillkorligt hinder. Utskottet konstaterar vidare att det i ärenden där det inte finns några ovillkorliga hinder ska göras en helhetsbedömning där hänsyn tas till alla omständigheter som är betydelsefulla för ärendet. Förekomsten av ett ovillkorligt hinder innebär att det finns en presumtion för att tillstånd inte ska ges, men det ska också ställas mot de breda säkerhets- och försvarspolitiska intressen som kan finnas i det enskilda fallet. I riktlinjerna anges att respekt för mänskliga rättigheter och den mottagande statens demokratiska status utgör centrala villkor vid tillståndsprövningen.

Utskottet noterar vidare att regeringen i budgetpropositionen för 2024 anfört att Sverige inom EU kommer att verka för att nå ökad samstämmighet mellan medlemsstaterna i tillämpningen av EU:s gemensamma ståndpunkt om vapenexport (prop. 2023/24:1 utg.omr. 5).

Sammantaget finner utskottet att motionerna 2023/24:462 (V) yrkandena 12, 22 och 23, 2023/24:2343 (V) yrkande 30, 2023/24:2873 (V) yrkande 8 och 2023/24:2880 (SD) yrkande 1 ska avstyrkas med hänvisning till vad som anförts ovan.

Ur avsnittet "Tillämpning av regelverket" i betänkandet. Läs betänkandet