Jämställdhet och åtgärder mot diskriminering

Utskottet vill inleda med att lyfta fram det övergripande målet för svensk jämställdhetspolitik, nämligen att kvinnor och män ska ha samma makt och möjlighet att forma samhället och sina egna liv. Jämställdhet är en viktig aspekt i arbetet med mänskliga rättigheter och demokrati. Jämställdhet bidrar till att både kvinnors och mäns potential tillvaratas och främjas.

När det gäller det som motionärerna betonar i kommittémotion 2024/25:3069 (S) yrkande 4 om vikten av en gedigen jämställdhetsanalys i samband med allt budget- och lagstiftningsarbete är utskottet givetvis av samma åsikt som motionärerna. Jämställdhetsperspektivet måste finnas med i politikens utformning på bred front, så att politiken på alla områden bidrar till att alla oavsett kön kan leva jämställda liv. Såväl budget- som lagstiftningsprocessen är centrala i arbetet med jämställdhetsintegrering. Det är därför med gillande som utskottet kan konstatera att regeringen fortsätter arbetet med jämställdhetsintegrering som verktyg och huvudsaklig strategi för att nå de jämställdhetspolitiska målen. Utskottet vill i sammanhanget särskilt uppmärksamma det nya beslut om jämställdhetsintegrering i Regeringskansliet som regeringen fattat och som gäller för perioden 2025–2029. Till skillnad från motionärerna kan utskottet inte se att det finns anledning till något uttalande från riksdagens sida för att slå vakt om arbetet framåt.

I kommittémotion 2024/25:1412 (SD) yrkandena 1, 2, 4, 5, 19 och 27 förespråkar motionärerna en rad initiativ kopplade till de jämställdhetspolitiska delmålen. Utskottet konstaterar att motionärernas olika förslag spänner från att vilja omformulera delmålen och ändra den rådande definitionen av jämställdhet till att avveckla alla former av positiv särbehandling på basis av kön och se över språkbruk och ordval i bl.a. politiska dokument. Utskottet noterar att motionärernas förslag som genomgående tema har att jämställdhetspolitiken bör styras om och fokusera på lika förutsättningar framför, så som det uttrycks, lika utfall.

Utskottet håller visserligen med motionärerna om vikten av att arbeta för att alla människor ska ha samma makt att forma sina egna liv och inte begränsas i sina livsval på grund av könsstereotypa normer eller värderingar. När det gäller motionärernas förslag på åtgärder gör utskottet emellertid en annan bedömning. När det gäller de jämställdhetspolitiska delmålen kan det först konstateras att delmålet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra är föremål för en översyn och att regeringen har meddelat att den avser att införa ett sjunde jämställdhetspolitiskt delmål för att bekämpa hedersvåldet. När det sedan gäller de övriga fem delmålen noterar utskottet att en pågående utredning har i uppdrag att följa upp och sammanfatta resultaten av dessa delmål med syftet att åstadkomma en ökad effektivitet och långsiktighet liksom att få en ökad strategisk styrning av jämställdhetspolitiken. Utskottet ser ingen anledning att föregripa det pågående utredningsarbetet. Inte heller när det gäller frågan om s.k. positiv särbehandling delar utskottet motionärernas bedömning utan anser att diskrimineringslagen är väl avvägd i dess nuvarande utformning.

När det gäller det som efterfrågas i kommittémotion 2024/25:1395 (SD) yrkande 42 om mer underlag om orsaken till att jordbrukssektorn är mansdominerad konstaterar utskottet att regeringen bedriver ett aktivt arbete för att uppnå de olika delmålen i det jämställdhetspolitiska ramverket, där jämställd utbildning är ett av delmålen. Utskottet utgår från att regeringen i detta arbete bl.a. följer frågan om skillnader i utbildnings- och karriärval, och ser därmed inte att det finns anledning att överväga någon åtgärd med anledning av det aktuella motionsyrkandet.

Slutligen när det gäller förslaget i motion 2024/25:204 (SD) delar utskottet inte motionärens uppfattning att jämställdhetsarbetet bör ha en annan inriktning och att Jämställdhetsmyndigheten till följd av detta bör läggas ned.

Därmed bör samtliga yrkanden i avsnittet avslås.

Ur avsnittet "Jämställdhetspolitikens mål och metoder" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet kan konstatera att motionärerna i avsnittet intar motsatta ståndpunkter genom sina förslag. I kommittémotion 2024/25:1412 (SD) yrkande 30 har motionärerna en avvisande inställning till att samla in jämlikhetsdata som metod i arbetet mot diskriminering. Motionärerna bakom kommittémotionerna 2024/25:2618 (MP) yrkande 39 och 2024/25:2643 (MP) yrkande 11 har i stället en positiv inställning och förespråkar att åtgärder vidtas för att börja använda jämlikhetsdata som metod i Sverige.

När det gäller frågan om att samla in jämlikhetsdata kan utskottet konstatera att metoden är omstridd. Utskottet menar att det finns anledning att ha en försiktig hållning till den form av datainsamling som jämlikhetsdata innebär. Att skaffa sig bättre kunskap om rasism och diskriminering av olika slag är givetvis viktigt i arbetet med att undanröja strukturella problem och ta itu med den diskriminering som finns i samhället. Utskottet kan med gillande konstatera att en rad olika kunskapshöjande insatser bedrivs när det gäller förekomst av diskriminering i Sverige. Bland annat uppmärksammar utskottet den statistik och de fördjupade analyser som Brå tar fram om förekomsten av hatbrott i Sverige. Utskottet vill vidare särskilt framhålla den årliga rapportering av förekomsten av diskriminering i Sverige som DO har tagit initiativ till och där myndigheten publicerade den andra rapporten i slutet av 2024. Den kunskap som presenteras i rapporten är enligt myndigheten en typ av jämlikhetsdata.

Därmed anser utskottet att det inte bör tas något initiativ med anledning av de aktuella motionsförslagen. Samtliga yrkanden i avsnittet bör därmed avslås.

Ur avsnittet "Jämlikhetsdata" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inleda med att framhålla det jämställdhetspolitiska delmålet om ekonomisk jämställdhet som anger att kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Det är centralt att alla människor ska ha möjlighet och förutsättningar att bygga upp sin ekonomi för att känna både trygghet i vardagen och en tro på framtiden.

När det gäller det som anförs i kommittémotion 2024/25:3069 (S) yrkande 1 om att stärka kvinnors egenmakt, och kvinnors möjligheter i arbetslivet har utskottet givetvis ingen annan grunduppfattning än motionärerna i denna fråga. Att lika rättigheter och möjligheter ska gälla för alla på arbetsmarknaden är en grundläggande demokratisk fråga, och behovet av en aktiv politik för att främja detta kan inte nog understrykas. Även i fråga om det som framförs i kommittémotionerna 2024/25:1412 (SD) yrkande 15 och 2024/25:3157 (C) yrkande 46 om löneskillnader mellan kvinnor och män och behovet av åtgärder för att minska lönegapet delar utskottet motionärernas intentioner. Att främja ekonomisk jämställdhet mellan kvinnor och män måste vara en högt prioriterad fråga, och en del i detta arbete är givetvis att på olika sätt försöka förstå vad som ligger bakom det s.k. oförklarade lönegapet.

Ett centralt och viktigt element i arbetet för lika rättigheter och möjligheter på arbetsmarknaden är att synliggöra osakliga löneskillnader, bl.a. genom det arbete med lönekartläggning som alla arbetsgivare är skyldiga att bedriva inom ramen för arbetet med aktiva åtgärder enligt diskrimineringslagen. I sammanhanget noterar utskottet vidare att beredning pågår inom Regeringskansliet när det gäller genomförandet av lönetransparensdirektivet i svensk rätt, och utskottet ser inte skäl att föregripa detta arbete.

Utskottet vill även framhålla Medlingsinstitutets arbete med att hämta in, sammanställa och tolka statistik som är av betydelse för lönebildningen och lönefrågor ur ett jämställdhetsperspektiv. Vidare noterar utskottet de olika regeringsuppdragen till Medlingsinstitutet som har bäring på frågan om ekonomisk jämställdhet och minskade löneskillnader mellan kvinnor och män.

Därmed anser utskottet att det inte bör tas något initiativ med anledning av de aktuella motionsförslagen. Samtliga yrkanden i avsnittet bör därmed avslås.

Ur avsnittet "Jämställd ekonomi" i betänkandet. Läs betänkandet

Som motionärerna i avsnittet framhåller är ledar- och assistanshundar ett viktigt hjälpmedel som bidrar till ökad tillgänglighet i samhället för personer med funktionsnedsättning. Den som har en ledar- eller assistanshund har rätt att vara delaktig i samhället på likvärdiga villkor som alla andra, och en viktig del i arbetet för att säkerställa detta är enligt utskottet att identifiera och åtgärda eventuella brister i tillgängligheten.

Utskottet kan konstatera att ledar- och assistanshundförare omfattas av diskrimineringslagens förbud mot diskriminering som har samband med funktionsnedsättning. Till skillnad från motionärerna i kommittémotionerna 2024/25:1922 (V) yrkande 4 och 2024/25:2951 (C) yrkande 56 och i motion 2024/25:1602 (C) yrkande 1 ser utskottet inte att det finns anledning att se över lagstiftningen för att förbättra situationen för personer som är i behov av ledar- och assistanshund.

Det som utskottet i stället vill framhålla är vikten av att vidta främjande åtgärder för att nå ut med information om skyddet mot diskriminering för personer med funktionsnedsättning och att bedriva en aktiv tillsyn för att se till att diskrimineringslagen följs. Utskottet välkomnar därför det regeringsuppdrag som DO haft att göra särskilda informationsinsatser om skyddet mot diskriminering för personer med funktionsnedsättning som använder ledar- eller assistanshund som hjälpmedel. DO har inom ramen för uppdraget tagit fram och spridit olika former av informationsmaterial. Vidare kan noteras att Livsmedelsverket har vidtagit åtgärder och förtydligat sin vägledning om ledar- och assistanshundar i livsmedelslokaler. Utskottet förutsätter att såväl DO som Livsmedelsverket bedriver ett aktivt arbete för att nå ut brett i samhället med information om skyddet mot diskriminering för personer med funktionsnedsättning. Utskottet ser därmed inte att det finns anledning till något initiativ om ett nytt och utvidgat informationsuppdrag såsom förespråkas i motion 2024/25:1602 (C) yrkande 2.

Slutligen när det gäller förslaget i kommittémotion 2024/25:1922 (V) yrkande 5 om att det bör utvärderas hur diskrimineringslagen följs när det gäller funktionsnedsättning som diskrimineringsgrund instämmer utskottet med motionärerna om vikten av att följa upp tillämpningen och säkerställa att lagstiftningen får väntat genomslag. Utskottet anser dock inte att det finns skäl för något uttalande till regeringen i frågan utan litar till att regeringen noga följer utvecklingen och vid behov tar initiativ till en utvärdering. Utskottet finner i sammanhanget även skäl att uppmärksamma det uppdrag som DO har att följa och analysera utvecklingen när det gäller diskrimineringen i samhället och de olika rapporter om förekomsten av diskriminering myndigheten återkommande tar fram.

Därmed anser utskottet att samtliga yrkanden i avsnittet bör avslås.

Ur avsnittet "Diskriminering på grund av funktionsnedsättning" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inleda med att framhålla att Sverige ska vara ett land där alla behandlas jämlikt och har tillgång till samma livschanser. En effektiv diskrimineringslag med tydliga sanktioner för dem som inte följer lagstiftningen och en reell möjlighet till upprättelse för den som blivit diskriminerad är enligt utskottet grundläggande i ett samhälle som värnar allas lika rättigheter och möjligheter.

Utskottet konstaterar att flera av motionsförslagen i avsnittet handlar om vilka diskrimineringsgrunder som bör finnas i diskrimineringslagen. När det gäller dessa förslag kan det konstateras att de går i olika riktningar. I kommittémotion 2024/25:1412 (SD) yrkande 28 vill motionärerna att systemet med en katalog över diskrimineringsgrunder helt ska avskaffas. Motionärerna bakom partimotion 2024/25:1935 (V) yrkande 2 och kommittémotionerna 2024/25:1745 (MP) yrkande 10, 2024/25:1747 (MP) yrkande 4 och 2024/25:2643 (MP) yrkande 3 förenas i stället av att de vill att de gällande diskrimineringsgrunderna ska kompletteras genom att språk införs som en explicit diskrimineringsgrund.

Vilka diskrimineringsgrunder diskrimineringslagen ska omfatta är förvisso en fråga som utskottet menar att det kan finnas skäl att undersöka närmare. Som regeringen anförde när lagen infördes är det inte givet att diskrimineringsgrunderna på sikt måste vara just de sju som då fastställdes. Utskottet är dock i nuläget inte berett att förespråka något initiativ i denna fråga. Inte heller är utskottet berett att överväga något initiativ med anledning av vad motionärerna i kommittémotionerna 2024/25:1754 (MP) yrkande 12 och 2024/25:2643 (MP) yrkande 2 anför om att förtydliga diskrimineringslagens förbud mot diskriminering på grund av etnisk tillhörighet för att det i större utsträckning ska kunna tillämpas på grund av hudfärg, språk eller religion.

När det gäller det som tas upp i kommittémotion 2024/25:2643 (MP) yrkande 4 om att diskrimineringsgrunder kan samvariera och att det är angeläget med ett intersektionellt perspektiv i tillämpningen är utskottet i grunden inte av någon annan uppfattning än motionärerna. Utskottet noterar att DO relativt nyligen haft ett regeringsuppdrag inriktat just på att fördjupa kunskapen om diskriminering som har samband med flera diskrimineringsgrunder och att belysa frågor som har att göra med intersektionalitet. Utskottet ser därmed inte anledning att föreslå någon åtgärd med anledning av det aktuella motionsyrkandet.

När det gäller frågan om att utvidga diskrimineringslagens skydd mot diskriminering till att även omfatta bl.a. polisens verksamhet, vilket tas upp i de båda kommittémotionerna 2024/25:1929 (V) yrkande 5 och 2024/25:2643 (MP) yrkande 5, noterar utskottet med gillande att regeringen avser att bereda ett lagförslag om utökat skydd mot diskriminering när det gäller offentliga verksamheter, vilket bl.a. handlar om att stärka skyddet mot diskriminering inom rättsvårdande myndigheter. De förändringar av lagstiftningen som motionärerna menar behövs får anses ligga i linje med det lagförslag om att förstärka diskrimineringslagens tillämpningsområde som regeringen aviserat. Det finns enligt utskottet inte någon anledning att föregripa regeringens beredningsarbete genom något uttalande från riksdagens sida.

I kommittémotion 2024/25:1310 (MP) yrkandena 1 och 2 anser motionärerna att en översyn bör göras av möjligheten för den som utsatts för diskriminering att få sin sak prövad i domstol. Enligt motionärerna bör det tillsättas en utredning med uppdrag att lägga fram förslag på ändringar i en rad lagar, bl.a. diskrimineringslagen, för att undanröja de väsentliga hinder för rättslig prövning som motionärerna menar finns i dag. Det är enligt utskottet givetvis angeläget att den som utsatts för diskriminering har möjlighet att få upprättelse och få sin sak prövad. Till skillnad från motionärerna ser utskottet emellertid inte skäl att rikta något uttalande till regeringen med anledning av de aktuella motionsyrkandena. Utskottet sätter sin tillit till att regeringen är lyhörd för behovet av eventuella lagändringar på området. Utskottet vill inte heller föregripa eventuella åtgärder med anledning av genomförandet i svensk rätt av EU:s två direktiv om standarder för likabehandlingsorgan.

I motion 2024/25:1260 (S) menar motionären att det behövs en översyn av strukturell diskriminering på arbetsmarknaden med fokus på om lagstiftningen behöver förstärkas för att säkerställa att alla har lika möjligheter på arbetsmarknaden. Utskottet instämmer givetvis fullt ut med motionären om vikten av att bekämpa diskriminering och det angelägna i att främja en inkluderande arbetsmarknad. Som utskottet framhållit ovan i avsnittet om diskriminering på grund av etnisk tillhörighet m.m. har regeringen nyligen presenterat en handlingsplan mot rasism och hatbrott. Utskottet noterar att området arbetsliv är ett av handlingsplanens fyra fokusområden. Vidare vill utskottet i sammanhanget bl.a. uppmärksamma det pågående uppdraget till DO att göra insatser för att stärka arbetsgivares arbete mot diskriminering i arbetslivet. Utskottet bedömer inte att det finns skäl att rikta något uttalande till regeringen med anledning av den aktuella motionen.

När det slutligen gäller det som tas upp i motion 2024/25:46 (C) yrkande 4 om att kraven på arbetet med aktiva åtgärder bör differentieras utifrån storleken på företaget anser utskottet att regelverket är väl avvägt i sin nuvarande utformning, och utskottet ser därmed inte anledning till något uttalande från riksdagens sida i frågan.

Med beaktande av det som anförts ovan bör samtliga yrkanden i avsnittet avslås.

Ur avsnittet "Ändringar i diskrimineringslagen" i betänkandet. Läs betänkandet

Ett samhälle fritt från diskriminering förutsätter ett målmedvetet arbete för allas lika rättigheter och möjligheter. I detta ligger att ha en effektiv diskrimineringslagstiftning och att den som har utsatts för diskriminering har möjlighet att få upprättelse. Utskottet vill framhålla den centrala funktion som DO har i detta arbete genom sin roll att bedriva tillsyn över att diskrimineringslagen följs och att ta emot och utreda anmälningar från enskilda som upplever sig ha blivit diskriminerade.

Utskottet konstaterar att flera av motionsförslagen handlar om vikten av att den som upplevt diskriminering erbjuds stöd och hjälp och får möjlighet till upprättelse. Detta gäller kommittémotion 2024/25:3072 (S) yrkande 11 där motionärerna vill se en ambitionshöjning i antidiskrimineringsarbetet, i vilket bl.a. ligger att den som har upplevt diskriminering får sin sak prövad. Även motionärerna bakom kommittémotion 2024/25:3159 (C) yrkande 2 menar att DO bör arbeta mer aktivt mot diskriminering, bl.a. genom att driva långt fler fall. Liknande resonemang förs fram i kommittémotion 2024/25:2643 (MP) yrkandena 8 och 9, där motionärerna anser att fler bör få möjlighet att söka upprättelse när de har utsatts för diskriminering, vilket motionärerna menar bl.a. bör ske genom att man förenklar processen för att driva diskrimineringsmål och gör systemet för rättshjälp generösare. Även motionerna 2024/25:1650 (S) och 2024/25:1775 (MP) yrkandena 1 och 2 handlar på olika sätt om DO:s prövning av diskrimineringsärenden.

I likhet med motionärerna anser utskottet givetvis att det är angeläget att den som är utsatt för diskriminering har möjlighet att få sin sak prövad. Utskottet välkomnar därför den tydliga inriktning som DO har slagit fast för sin verksamhet. Den verksamhetsinriktning som DO arbetar efter innebär ett ökat fokus på individärenden, och detta får anses ligga i linje med den inriktning som motionärerna efterfrågar. I sammanhanget bör vidare EU:s direktiv om standarder för likabehandlingsorgan uppmärksammas, och de anpassningar och ändringar som kan behöva göras av DO:s befogenheter och verksamhet till följd av direktiven. Det finns enligt utskottet ingen anledning att föregripa det pågående beredningsarbetet när det gäller genomförandet av de aktuella direktiven. Utskottet anser därmed att det, i varje fall i nuläget, inte finns skäl för riksdagen att ta något initiativ när det gäller hur DO utreder och driver individfall.

När det gäller den kritik som motionärerna för fram i kommittémotion 2024/25:1412 (SD) yrkande 29 mot nivåerna på DO:s krav på diskrimineringsersättning i ärenden som rör vårdsektorn bedömer utskottet till skillnad från motionärerna inte att det bör initieras någon översyn av DO:s mandat. Utskottet vill i sammanhanget framhålla den dubbla funktion som diskrimineringsersättningen har i att den dels ska vara ägnad att ge den som är kränkt upprättelse, dels ska verka avskräckande från diskriminering. Ersättningen ska i varje enskilt fall bestämmas så att den utgör en rimlig kompensation till den drabbade – utifrån allvaret i överträdelsen – och dessutom bidra till att på ett effektivt sätt motverka förekomsten av diskriminering i samhället.

När det gäller det förebyggande arbetet med aktiva åtgärder som tas upp i kommittémotion 2024/25:2643 (MP) yrkande 6 och behovet av en effektivare tillsyn och uppföljning av diskrimineringslagen är utskottet i grunden av samma uppfattning som motionärerna. Utskottet välkomnar därmed det delbetänkande om effektivare tillsyn över diskrimineringslagen som Utredningen om vissa frågor i diskrimineringslagen överlämnat till regeringen. I betänkandet finns en rad förslag på åtgärder för att säkerställa att bestämmelserna om aktiva åtgärder följs. Betänkandet är föremål för beredning inom Regeringskansliet, och utskottet ser inte skäl att föregripa beredningen.

I samma motion yrkande 10 anser motionärerna att DO bör få ett uppdrag att sammanställa en guide för hur enskilda och offentliga verksamheter kan ställa enkätfrågor om alla diskrimineringsgrunder på ett sakligt och respektfullt sätt. Som hjälp i det förebyggande arbetet anser utskottet givetvis att det är angeläget att det finns olika slags stödmaterial att tillgå. Utskottet uppmärksammar därmed med gillande det omfattande material som DO tagit fram i form av t.ex. checklistor, guider och olika handledningar. Utskottet utgår från att myndigheten kontinuerligt ser över och utvecklar sitt stödmaterial till hjälp för olika verksamhetsutövare i det förebyggande arbetet mot diskriminering, och ser därmed inte att det finns anledning för riksdagen att ta något sådant initiativ som motionärerna förespråkar.

När det gäller det som anförs i motion 2024/25:1775 (MP) yrkande 3 om att DO bör vara representerad med kontor i alla större städer i Sverige hyser utskottet förståelse för motionärernas inställning såtillvida att DO självfallet bör vara en synlig och aktiv aktör i hela landet. Utskottet vill i sammanhanget framhålla det angelägna i att myndigheten får brett genomslag för sin verksamhet och når ut med kunskap om vad diskriminering är och att den som upplever sig utsatt för diskriminering kan anmäla det till DO. Att myndigheten bör vara fysiskt representerad i fler städer är emellertid inte något som utskottet håller med motionärerna om.

I samma motion yrkande 7 anser motionärerna att DO bör ges i uppdrag att göra en grundlig granskning av diskriminering inom rättsväsendet. Som utskottet uppmärksammat i föregående avsnitt avser regeringen att bereda ett lagförslag om utökat skydd mot diskriminering i offentliga verksamheter, vilket bl.a. handlar om att stärka skyddet mot diskriminering inom rättsvårdande myndigheter. Utskottet välkomnar detta och kommer med stort intresse att följa beredningsarbetet när det gäller denna viktiga förstärkning av diskrimineringslagens tillämpningsområde. Utskottet vill vidare uppmärksamma den handlingsplan mot rasism och hatbrott som regeringen nyligen presenterat, där området rättsväsende är ett av handlingsplanens fyra fokusområden. Utskottet bedömer därmed att det inte är aktuellt för riksdagen att ta något initiativ på området.

Ur avsnittet "Diskrimineringsombudsmannen m.m." i betänkandet. Läs betänkandet