Riksrevisionens rapport om kortutbildade arbetssökandes övergång till reguljär utbildning

Utskottet vill inledningsvis välkomna Riksrevisionens granskning, inte minst med tanke på att det är mindre sannolikt att arbetslösa utan utbildning kommer i arbete och att de i för låg utsträckning utbildar sig till yrken inom branscher där det finns lediga jobb. Utskottet konstaterar att den globala inflationskrisen och pandemin har medfört en lågkonjunktur i svensk ekonomi och en tydlig försvagning på den svenska arbetsmarknaden, samtidigt som det råder stor brist på arbetskraft inom vissa sektorer. Det finns alltså tydliga obalanser på arbetsmarknaden.

Vidare konstaterar utskottet att regeringen sedan 2017 har intensifierat insatserna för att arbetssökande med kort utbildning ska övergå till reguljär utbildning. Utskottet ställer sig bakom en sådan prioritering; betydelsen av utbildning kan inte överskattas, och politiken kan här spela en betydelsefull roll genom att både säkerställa tillgången på utbildning som möter arbetsmarknadens efterfrågan och skärpa kraven på att arbetslösa utan utbildning utbildar sig till arbete. Att på detta sätt förbättra tillgången till arbetskraft med rätt utbildning bidrar enligt utskottet också till att återupprätta arbetslinjen.

Utskottet välkomnar att den nuvarande regeringen har vidtagit ett antal åtgärder för att förstärka denna inriktning, bl.a. genom att förtydliga styrningen av Arbetsförmedlingen. Utskottet noterar att den nya instruktionen för Arbetsförmedlingen, som trädde i kraft i december 2022, anger att myndigheten ska verka för att arbetssökande som har behov av det tar del av utbildning som är relevant för arbetsmarknadens kompetensförsörjning. Liksom regeringen vill utskottet också lyfta fram betydelsen av samverkan mellan Arbetsförmedlingen och kommuner för att få fler arbetssökande att delta i komvuxutbildning, något som också förtydligats i myndighetens instruktion.

När det gäller krav på bättre träffsäkerhet i samband med anvisning till reguljär utbildning, som framförs i kommittémotion 2024/25:552 (S) yrkande 1, framgår det av Riksrevisionens granskning att det finns betydande utmaningar i Arbetsförmedlingens uppföljning och kontroll av arbetssökande som anvisas att söka utbildning, inte minst eftersom uppföljningen baseras på de uppgifter som den arbetssökande själv lämnar. För att kunna kontrollera att arbetssökande har sökt en anvisad utbildning skulle det bl.a. behövas ett mer ändamålsenligt informationsutbyte mellan Arbetsförmedlingen och kommunerna när det gäller den kommunala vuxenutbildningen. Utskottet noterar att regeringen i budgetpropositionen för 2025 anger att den avser att återkomma till riksdagen med ett lagförslag med detta syfte. Utskottet förlitar sig på att regeringen vid behov vidtar ytterligare åtgärder för att förbättra Arbetsförmedlingens förutsättningar att arbeta med uppföljning och kontroll av arbetssökande som har behov av att ta del av utbildning. Utskottet vill också framhålla betydelsen av att Arbetsförmedlingen tillämpar det gällande regelverket för när en arbetssökande ska få en sanktion.

När det gäller behovet av bättre information om försörjningsalternativ för den som anvisas till studier, som uppmärksammas i den aktuella motionen yrkande 2, instämmer utskottet med denna ambition. Det är därför välkommet att regeringen tagit flera initiativ med detta syfte, t.ex. genom den pågående utredningen om drivkrafter och möjligheter i försörjningsstödet, som bl.a. har i uppdrag att klargöra rollfördelningen mellan staten och kommunerna för att säkerställa att biståndsmottagare får vägledning och stöd i samband med sina studier. Utskottet kommer att följa utredningens arbete.

Därmed anser utskottet att regeringen bedriver ett brett arbete i linje med vad motionärerna efterfrågar. Utskottet anser att effekten av de regel-förändringar som aviserats samt resultatet av regeringens arbete i övrigt bör avvaktas innan det kan bli fråga om något initiativ på området. De aktuella yrkandena bör därför avslås.

När det gäller frågan om studiestartsstödet, som tas upp i kommittémotion 2024/25:552 (S) yrkande 3, instämmer utskottet med regeringen om att det finns tydliga indikationer på att stödet inte går till den avsedda målgruppen och att det därmed finns en överhängande risk för felaktiga utbetalningar. Denna slutsats får stöd även i den aktuella granskningsrapporten. Utskottet kan därför inte hålla med motionärerna om att stödet bör göras tillgängligt för fler arbetslösa, utan anser i stället att stödet bör fasas ut. Utskottet noterar att regeringen i budgetpropositionen för 2025 aviserar en proposition om en avveckling av studiestartsstödet. Yrkandet bör därmed avslås.

Slutligen föreslår utskottet att riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna.

Reservationer

1.

Träffsäkerhet vid anvisning och information till den som anvisas till reguljära studier, punkt 2 (S, V, C, MP)

av Ardalan Shekarabi (S), Patrik Lundqvist (S), Sofia Amloh (S), Ciczie Weidby (V), Jonny Cato (C), Leila Ali Elmi (MP), Adrian Magnusson (S) och Jonathan Svensson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:552 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Vi konstaterar att för få kortutbildade som anvisas till reguljär utbildning faktiskt påbörjar sina studier. Av granskningsrapporten framgår bl.a. att endast 30 procent av de anvisade också övergår till reguljär utbildning, vilket naturligtvis inte är en tillfredsställande ordning. Den som bedöms behöva utbildning för att bli anställningsbar ska genomgå utbildning.

Vad som också framgår av granskningen är att regelverken när det gäller individens försörjning vid studier är komplicerade. Likt Riksrevisionen vill vi betona vikten av att de som anvisas till utbildning också får bättre information om de möjligheter som finns när det gäller försörjning och tillgång till relevanta utbildningar.

Ur avsnittet "Riksrevisionens rapport om kortutbildade arbetssökandes övergång till reguljär utbildning" i betänkandet, som även gäller punkterna 1 och 3. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis välkomna Riksrevisionens granskning, inte minst med tanke på att det är mindre sannolikt att arbetslösa utan utbildning kommer i arbete och att de i för låg utsträckning utbildar sig till yrken inom branscher där det finns lediga jobb. Utskottet konstaterar att den globala inflationskrisen och pandemin har medfört en lågkonjunktur i svensk ekonomi och en tydlig försvagning på den svenska arbetsmarknaden, samtidigt som det råder stor brist på arbetskraft inom vissa sektorer. Det finns alltså tydliga obalanser på arbetsmarknaden.

Vidare konstaterar utskottet att regeringen sedan 2017 har intensifierat insatserna för att arbetssökande med kort utbildning ska övergå till reguljär utbildning. Utskottet ställer sig bakom en sådan prioritering; betydelsen av utbildning kan inte överskattas, och politiken kan här spela en betydelsefull roll genom att både säkerställa tillgången på utbildning som möter arbetsmarknadens efterfrågan och skärpa kraven på att arbetslösa utan utbildning utbildar sig till arbete. Att på detta sätt förbättra tillgången till arbetskraft med rätt utbildning bidrar enligt utskottet också till att återupprätta arbetslinjen.

Utskottet välkomnar att den nuvarande regeringen har vidtagit ett antal åtgärder för att förstärka denna inriktning, bl.a. genom att förtydliga styrningen av Arbetsförmedlingen. Utskottet noterar att den nya instruktionen för Arbetsförmedlingen, som trädde i kraft i december 2022, anger att myndigheten ska verka för att arbetssökande som har behov av det tar del av utbildning som är relevant för arbetsmarknadens kompetensförsörjning. Liksom regeringen vill utskottet också lyfta fram betydelsen av samverkan mellan Arbetsförmedlingen och kommuner för att få fler arbetssökande att delta i komvuxutbildning, något som också förtydligats i myndighetens instruktion.

När det gäller krav på bättre träffsäkerhet i samband med anvisning till reguljär utbildning, som framförs i kommittémotion 2024/25:552 (S) yrkande 1, framgår det av Riksrevisionens granskning att det finns betydande utmaningar i Arbetsförmedlingens uppföljning och kontroll av arbetssökande som anvisas att söka utbildning, inte minst eftersom uppföljningen baseras på de uppgifter som den arbetssökande själv lämnar. För att kunna kontrollera att arbetssökande har sökt en anvisad utbildning skulle det bl.a. behövas ett mer ändamålsenligt informationsutbyte mellan Arbetsförmedlingen och kommunerna när det gäller den kommunala vuxenutbildningen. Utskottet noterar att regeringen i budgetpropositionen för 2025 anger att den avser att återkomma till riksdagen med ett lagförslag med detta syfte. Utskottet förlitar sig på att regeringen vid behov vidtar ytterligare åtgärder för att förbättra Arbetsförmedlingens förutsättningar att arbeta med uppföljning och kontroll av arbetssökande som har behov av att ta del av utbildning. Utskottet vill också framhålla betydelsen av att Arbetsförmedlingen tillämpar det gällande regelverket för när en arbetssökande ska få en sanktion.

När det gäller behovet av bättre information om försörjningsalternativ för den som anvisas till studier, som uppmärksammas i den aktuella motionen yrkande 2, instämmer utskottet med denna ambition. Det är därför välkommet att regeringen tagit flera initiativ med detta syfte, t.ex. genom den pågående utredningen om drivkrafter och möjligheter i försörjningsstödet, som bl.a. har i uppdrag att klargöra rollfördelningen mellan staten och kommunerna för att säkerställa att biståndsmottagare får vägledning och stöd i samband med sina studier. Utskottet kommer att följa utredningens arbete.

Därmed anser utskottet att regeringen bedriver ett brett arbete i linje med vad motionärerna efterfrågar. Utskottet anser att effekten av de regel-förändringar som aviserats samt resultatet av regeringens arbete i övrigt bör avvaktas innan det kan bli fråga om något initiativ på området. De aktuella yrkandena bör därför avslås.

När det gäller frågan om studiestartsstödet, som tas upp i kommittémotion 2024/25:552 (S) yrkande 3, instämmer utskottet med regeringen om att det finns tydliga indikationer på att stödet inte går till den avsedda målgruppen och att det därmed finns en överhängande risk för felaktiga utbetalningar. Denna slutsats får stöd även i den aktuella granskningsrapporten. Utskottet kan därför inte hålla med motionärerna om att stödet bör göras tillgängligt för fler arbetslösa, utan anser i stället att stödet bör fasas ut. Utskottet noterar att regeringen i budgetpropositionen för 2025 aviserar en proposition om en avveckling av studiestartsstödet. Yrkandet bör därmed avslås.

Slutligen föreslår utskottet att riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna.

Reservationer

1.

Träffsäkerhet vid anvisning och information till den som anvisas till reguljära studier, punkt 2 (S, V, C, MP)

av Ardalan Shekarabi (S), Patrik Lundqvist (S), Sofia Amloh (S), Ciczie Weidby (V), Jonny Cato (C), Leila Ali Elmi (MP), Adrian Magnusson (S) och Jonathan Svensson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:552 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Vi konstaterar att för få kortutbildade som anvisas till reguljär utbildning faktiskt påbörjar sina studier. Av granskningsrapporten framgår bl.a. att endast 30 procent av de anvisade också övergår till reguljär utbildning, vilket naturligtvis inte är en tillfredsställande ordning. Den som bedöms behöva utbildning för att bli anställningsbar ska genomgå utbildning.

Vad som också framgår av granskningen är att regelverken när det gäller individens försörjning vid studier är komplicerade. Likt Riksrevisionen vill vi betona vikten av att de som anvisas till utbildning också får bättre information om de möjligheter som finns när det gäller försörjning och tillgång till relevanta utbildningar.

Ur avsnittet "Riksrevisionens rapport om kortutbildade arbetssökandes övergång till reguljär utbildning" i betänkandet, som även gäller punkterna 1 och 2. Läs betänkandet