Integration

Utskottet noterar att i motion 2024/25:140 (SD) yrkandena 1 och 2 vill motionären lagstadga kommunernas ansvar för etableringen av nyanlända samt att en myndighet får tillsynsansvar för denna integrationsverksamhet. Till att börja med kan utskottet konstatera att 2010 års etableringsreform innebar att staten tog över det samordnande ansvaret från kommunerna för introduktionen av flyktingar och andra skyddsbehövande samt deras anhöriga. Genom att sätta arbete i centrum för insatserna och genom att ge Arbetsförmedlingen ansvaret för samordningen av insatserna för målgruppen ville regeringen och riksdagen åstadkomma en snabbare etablering på arbetsmarknaden.

Utskottet har ingen annan uppfattning än att det är en lämplig ordning att staten genom Arbetsförmedlingen ansvarar för etableringsinsatserna. Utskottet noterar samtidigt att regeringen i förarbetena till 2010 års reform betonade kommunernas centrala roll i fråga om nyanländas etablering. Utskottet utgår från att samverkan mellan Arbetsförmedlingen och kommunerna även fortsättningsvis kommer att ha stor betydelse, inte minst när det gäller etableringsinsatserna.

När det gäller frågan om tillsynsansvar noterar utskottet ett utredningsförslag om ett samlat sektorsansvar inom integrationspolitikens huvudområden för ett antal myndigheter, däribland Arbetsförmedlingen. Utskottet kommer att följa den fortsatta beredningen av utredningens förslag med intresse.

Mot bakgrund av det anförda och det pågående beredningsarbetet bör de aktuella motionsyrkandena avslås.

Ur avsnittet "Ansvaret för integrationen av nyanlända" i betänkandet. Läs betänkandet

Syftet med etableringsprogrammet är att underlätta nyanländas etablering på arbetsmarknaden. Utskottet konstaterar att programmet i dag omfattar framför allt nyanlända som beviljats uppehållstillstånd som skyddsbehövande eller som anhöriga till skyddsbehövande. Den stora gruppen övriga anhöriginvandrare, bland vilka kvinnor är överrepresenterade, ingår inte i målgruppen. Förslag om att förändra etableringsprogrammet med syfte att utvidga målgruppen för att få fler utrikes födda kvinnor att komma i arbete finns i kommittémotion 2024/25:3072 (S) yrkande 5 och motion 2024/25:1653 (S). Utskottet konstaterar att Utredningen om en målstyrd integrationspolitik har lämnat förslag i linje med vad som efterfrågas av motionärerna. Utskottet, som också ser behov av förändringar av bl.a. målgruppens sammansättning, anser att det pågående beredningsarbetet bör avvaktas innan det kan bli aktuellt att ta något initiativ i frågan. Motionsyrkandena bör därför avslås.

Ur avsnittet "Målgruppen för etableringsprogrammet" i betänkandet. Läs betänkandet

Utgångspunkten för den nuvarande regleringen av nyanländas bosättning är att alla kommuner ska vara med och ta ansvar för mottagandet av nyanlända och för att förbättra de nyanländas etablering på arbetsmarknaden och i samhällslivet. I kommittémotion 2024/25:2949 (C) yrkandena 28 och 29 och motion 2024/25:3150 (M) finns förslag om en översyn av bosättningslagen, om än i olika riktning. I kommittémotion 2024/25:3025 (S) yrkande 7 värnar motionärerna om den nuvarande utformningen av bosättningslagen som de menar bidrar till att mottagandet fördelas jämnt mellan kommunerna.

Utskottet konstaterar att bosättningslagen infördes under en tid då mottagandet var högt och det fanns problem med långa kötider i anläggnings-boenden som försenade etableringen av nyanlända. Riksrevisionen har i en tidigare granskning gjort den övergripande bedömningen att intentionerna med lagen har uppnåtts, dvs. att alla kommuner ska ta ansvar för mottagandet av nyanlända. Utskottet anser dock att det finns utmaningar med det nuvarande systemet; bl.a. gör kommunerna olika tolkningar av regelverket, vilket bidrar till att mottagandet inte är likvärdigt i hela landet. Dessutom är det så att trots ett minskat mottagande tilldelas vissa kommuner förhållandevis många nyanlända, och för de kommuner som har bostadsbrist kan det vara svårt att hitta fungerande boendelösningar. Det är rimligt, anser utskottet, att söka förhindra att utanförskapet breder ut sig i fler kommuner. Därför måste det också skapas bättre förutsättningar för att nyanlända snabbt och ordnat ska kunna tas emot och påbörja sin etablering i arbets- och samhällslivet.

Utskottet noterar att en särskild utredare har fått i uppdrag att föreslå ett nytt system för bosättning för vissa nyanlända som ska ersätta det nuvarande systemet. Inriktningen är att öka kommunernas inflytande över mottagandet av nyanlända och skapa goda förutsättningar för ett likvärdigt, enhetligt och flexibelt mottagande i kommunerna. Utskottet noterar vidare att enligt uppdraget ska en nationell modell med etableringsboende införas, vilket bl.a. innebär en tidsbegränsad boendelösning i max tre år och att kommunerna villkorar etableringsboendet med att den nyanlände aktivt bidrar till sin etablering i arbets- och samhällslivet.

Utskottet ser fram emot att ta del av utredningens resultat och den fortsatta beredningen av ärendet som inte bör föregripas. Utskottet finner därmed inte skäl att ta något initiativ på området, varför de aktuella motionsyrkandena bör avslås.

Ur avsnittet "Bosättningslagen" i betänkandet, som även gäller punkterna 1 och 8. Läs betänkandet

Människor som är nya i Sverige måste få tydlig information om lagar och regler samt de grundläggande normer och värderingar som gäller i det svenska samhället. Utskottet anser att samhällsorienteringen här spelar en viktig roll under tiden som nyanländ. Utskottet konstaterar att förslagen i motion 2024/25:3140 (M) bl.a. rör målgruppen för samhällsorienteringen, att samhällsorienteringen bör bli obligatorisk för fler och frågan om en nationell kursplan.

Utskottet noterar att regeringen har tillsatt en utredning med uppdrag att föreslå hur fler i målgruppen ska ta del av samhällsorienteringen, bl.a. genom att göra samhällsorienteringen obligatorisk och att vissa offentliga ersättningar villkoras med deltagande. I uppdraget ligger även att säkerställa att insatsen har ett ändamålsenligt och enhetligt innehåll och håller hög och likvärdig kvalitet över hela landet.

Utskottet noterar också utredningsförslaget om kommunernas ansvar för att nå nyanlända och erbjuda och motivera dem till deltagande i sfi och samhällsorientering.

Sammanfattningsvis kan utskottet konstatera att när det gäller samhällsorienteringen pågår det ett beredningsarbete som inte bör föregripas. Utskottet finner därmed inte skäl att tillmötesgå den aktuella motionen, som därför bör avslås.

Ur avsnittet "Samhällsorientering" i betänkandet. Läs betänkandet

Utgångspunkten för den nuvarande regleringen av nyanländas bosättning är att alla kommuner ska vara med och ta ansvar för mottagandet av nyanlända och för att förbättra de nyanländas etablering på arbetsmarknaden och i samhällslivet. I kommittémotion 2024/25:2949 (C) yrkandena 28 och 29 och motion 2024/25:3150 (M) finns förslag om en översyn av bosättningslagen, om än i olika riktning. I kommittémotion 2024/25:3025 (S) yrkande 7 värnar motionärerna om den nuvarande utformningen av bosättningslagen som de menar bidrar till att mottagandet fördelas jämnt mellan kommunerna.

Utskottet konstaterar att bosättningslagen infördes under en tid då mottagandet var högt och det fanns problem med långa kötider i anläggnings-boenden som försenade etableringen av nyanlända. Riksrevisionen har i en tidigare granskning gjort den övergripande bedömningen att intentionerna med lagen har uppnåtts, dvs. att alla kommuner ska ta ansvar för mottagandet av nyanlända. Utskottet anser dock att det finns utmaningar med det nuvarande systemet; bl.a. gör kommunerna olika tolkningar av regelverket, vilket bidrar till att mottagandet inte är likvärdigt i hela landet. Dessutom är det så att trots ett minskat mottagande tilldelas vissa kommuner förhållandevis många nyanlända, och för de kommuner som har bostadsbrist kan det vara svårt att hitta fungerande boendelösningar. Det är rimligt, anser utskottet, att söka förhindra att utanförskapet breder ut sig i fler kommuner. Därför måste det också skapas bättre förutsättningar för att nyanlända snabbt och ordnat ska kunna tas emot och påbörja sin etablering i arbets- och samhällslivet.

Utskottet noterar att en särskild utredare har fått i uppdrag att föreslå ett nytt system för bosättning för vissa nyanlända som ska ersätta det nuvarande systemet. Inriktningen är att öka kommunernas inflytande över mottagandet av nyanlända och skapa goda förutsättningar för ett likvärdigt, enhetligt och flexibelt mottagande i kommunerna. Utskottet noterar vidare att enligt uppdraget ska en nationell modell med etableringsboende införas, vilket bl.a. innebär en tidsbegränsad boendelösning i max tre år och att kommunerna villkorar etableringsboendet med att den nyanlände aktivt bidrar till sin etablering i arbets- och samhällslivet.

Utskottet ser fram emot att ta del av utredningens resultat och den fortsatta beredningen av ärendet som inte bör föregripas. Utskottet finner därmed inte skäl att ta något initiativ på området, varför de aktuella motionsyrkandena bör avslås.

Ur avsnittet "Bosättningslagen" i betänkandet, som även gäller punkterna 1 och 5. Läs betänkandet

Utifrån resultatredovisningen i budgetpropositionen måste utskottet konstatera att utanförskapet har vuxit under lång tid och att det svenska samhället har glidit isär. Alldeles för många barn och unga växer upp i områden där utanförskap och otrygghet påverkar deras möjligheter i livet negativt, bl.a. genom ökad risk för skolmisslyckanden och svag arbetsmarknadsetablering. Den fördjupade analys som regeringen har presenterat visar att situationen är särskilt bekymmersam i områden där utanförskapet är stort; i 20 kommuner finns det 40 områden med sammanvägt särskilt stora utmaningar.

För att vända utvecklingen krävs det politiskt reformarbete på olika nivåer. Men i likhet med regeringen vill utskottet framhålla att det också krävs en större tydlighet från det offentliga om de krav som ställs och de förväntningar som finns på den enskilde. Den som kommer till Sverige måste anstränga sig för att bli en del av det svenska samhället och ta ett stort eget ansvar för att göra sig anställningsbar och bli självförsörjande, t.ex. genom att lära sig svenska och utbilda sig. Utskottet välkomnar att regeringen fortsätter arbetet med att återupprätta arbetslinjen.

I kommittémotion 2024/25:3072 (S) yrkande 10 föreslås en s.k. generalplan för att långsiktigt bekämpa segregationen. Den bakomliggande ambitionen har utskottet inga invändningar emot, men när det gäller formerna ställer sig utskottet frågande till om det som avses på ett avgörande sätt skiljer sig från sedvanligt politiskt reformarbete. I alla händelser vill utskottet påminna om att riksdagen har beslutat om ett nytt mål för området, ett mål som rimligen kan beskrivas som ett slags generalplan för att bekämpa utanförskapet: ”att antalet människor som lever i utanförskap ska minska, att parallella samhällsstrukturer ska bekämpas, att det egna ansvaret för att bli en del av samhället ska uppmuntras samt att människors trygghet och livschanser ska öka”.

I sammanhanget vill utskottet också framhålla betydelsen av uppdraget till den nationella samordnaren för arbetet mot utanförskap. Även Arbetsförmedlingens uppdrag att förbättra arbetsmarknadsutfallet i dessa utanförskapsområden kommer utskottet att följa med intresse.

Det aktuella yrkandet får därmed anses vara åtminstone delvis tillgodosett och bör därför avslås.

Mot bakgrund av det anförda och regeringens samlade politik på området bör riksdagen även avslå motion 2024/25:508 (SD) om arbetet mot parallella samhällen.

Ur avsnittet "Utanförskap" i betänkandet. Läs betänkandet

Sverige framställs ofta som ett land där människor med olika bakgrund kan leva sida vid sida. Men för att det ska fortsätta att vara så krävs det ett kitt, en gemenskap som håller oss samman, däribland det svenska språket, medborgarskapets rättigheter och skyldigheter och respekt för grundläggande svenska värderingar. Som utskottet redan varit inne på präglas delar av samhället av ett utanförskap och bristande integration som får negativa konsekvenser för denna samhällsgemenskap.

Frågor om integrationskontrakt och integrationsplikt, i vissa avseenden även kopplat till sanktioner, tas upp i motionerna 2024/25:158 (SD) och 2024/25:1152 (M). När det gäller frågan om sanktioner mot invandraren som inte integrerar sig och blir en del av det svenska samhället noterar utskottet att en sittande utredning har i uppdrag att utreda skärpta krav på hederligt levnadssätt och ökade möjligheter till återkallelse av uppehållstillstånd.

När det gäller frågan om integrationskontrakt noterar utskottet att utredningen om skärpta krav för svenskt medborgarskap har haft i uppdrag att ta ställning till om ordningen för medborgarskapsceremonier bör inkludera krav på medborgarskapssamtal eller avläggande av lojalitetsförklaring eller ett liknande ceremoniellt inslag. Utredningen gör bedömningen att det inte bör krävas något obligatoriskt deltagande vid en sådan ceremoni.

Det pågående utrednings- och beredningsarbetet bör inte föregripas och de aktuella yrkandena bör därmed avslås.

I motionerna 2024/25:1713 (-) och 2024/25:1714 (-) yrkandena 1 och 2 uppmärksammas frågor som rör behovet av förståelse för medmänniskor, oavsett bakgrund, kultur eller tro samt betydelsen av att känna sig inkluderad i samhället. Detta är förvisso frågor av fundamental betydelse för vad det innebär att leva i ett samhälle, samtidigt som det inte är entydigt vilka reformer som motionären efterfrågar. Integration är inte en enskild företeelse utan omfattar komplexa processer i flera olika dimensioner. Något som utskottet ändå vill lyfta fram är att riksdagen nyligen beslutat om ett nytt mål för integrationspolitiken, enligt vilket utrikes födda kvinnor och män ska ha samma skyldigheter, rättigheter och möjligheter som den övriga befolkningen att leva ett fritt, värdigt och självständigt liv inom samhällsgemenskapen. Utskottet vill understryka att den som långvarigt befinner sig i Sverige ska ta ansvar för att bli en del av det svenska samhället. Om motionären har mångkulturalismen som ledstjärna är detta alltså inget som utskottet utan vidare kan ställa sig bakom. Men även med en mer kravbaserad integrationspolitik kvarstår målsättningen om jämlika livschanser, vilket enligt utskottet bidrar till ett inkluderande samhälle där alla har en chans men där alla också måste ta ett eget ansvar.

I sammanhanget välkomnar utskottet att regeringen nu har formulerat ett antal delmål för integrationspolitiken, bl.a. i fråga om social och kulturell integration där det anges att utrikes födda kvinnor och män samt flickor och pojkar med utländsk bakgrund som upplever tillhörighet och delaktighet i samhället ska öka. Med mätbara inriktningsmål och med förbättrade metoder för att följa upp integrationen blir det möjligt att identifiera skillnader i behov, värderingar och förutsättningar i den utrikes födda befolkningen jämfört med personer födda i Sverige. Sammantaget kommer detta enligt utskottet att öka styrkraften för en framgångsrik integrationspolitik.

Utskottet finner därmed inte skäl att ta något initiativ på området, varför de aktuella motionsyrkandena bör avslås.

Mot bakgrund av det anförda och regeringens samlade politik på området, där det nya integrationspolitiska målet bl.a. uttryckligen omfattar ett fritt, värdigt och självständigt liv för alla inom samhällsgemenskapen, bör riksdagen även avslå motion 2024/25:1720 (-) om att sluta peka ut vissa grupper av människor som de ”onda”.

Reservationer

1.

Bosättningslagen, punkt 1 (S)

av Ardalan Shekarabi (S), Patrik Lundqvist (S), Johanna Haraldsson (S), Serkan Köse (S) och Sofia Amloh (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3025 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 7 och

avslår motionerna

2024/25:2949 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkandena 28 och 29 samt

2024/25:3150 av Josefin Malmqvist (M).

Ställningstagande

Riksrevisionens granskning av bosättningslagen har som utskottet noterar visat att intentionerna med lagen om ett snabbare och jämnare fördelat mottagande mellan kommuner samt en bättre etablering av nyanlända på arbetsmarknaden har uppnåtts. Vi beklagar och oroas därför över utskottets och regeringens överväganden i riktning mot att kommunerna skulle få möjlighet att välja att inte ta emot några nyanlända för bosättning. Förutom en ojämn fördelning av mottagandet skulle detta riskera att leda till en återgång till en situation där nyanlända måste bosätta sig i kommuner som inte nödvändigtvis är de som har bäst förutsättningar för utbildning eller etablering på arbetsmarknaden. Vi anser att de kriterier för fördelning mellan kommunerna som anges i bosättningslagen, bl.a. kommunens arbetsmarknadsförutsättningar och det sammantagna mottagandet, ger de bästa förutsättningarna för att åstadkomma en framgångsrik etablering av nyanlända.

Vi anser därför att regeringen bör värna bosättningslagen, som innebär att mottagandet fördelas jämnt mellan kommunerna i landet.

2.

Bosättningslagen, punkt 1 (C)

av Helena Vilhelmsson (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:2949 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkandena 28 och 29 samt

avslår motionerna

2024/25:3025 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 7 och

2024/25:3150 av Josefin Malmqvist (M).

Ur avsnittet "Samhällsgemenskap" i betänkandet. Läs betänkandet