Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshetsförsäkringen

Utskottet kan konstatera att matchningsproblematiken är utbredd på den svenska arbetsmarknaden. Arbetsgivare har inom en rad yrken svårt att hitta lämpliga sökanden till de lediga jobben. En väl fungerande arbetsförmedling är enligt utskottet grundläggande för att minska matchningsproblematiken och i övrigt bidra till att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt.

Utskottet konstaterar att flera av motionerna i avsnittet handlar om användandet av fristående leverantörer inom arbetsmarknadspolitiken om än i olika riktning. I kommittémotion 2024/25:3070 (S) yrkandena 8 och 9 vill motionärerna dels se minskade anvisningsvolymer till privata matchningstjänster, dels utreda konsekvenserna av tillämpningen av valfrihetssystem inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Krav i motsatt riktning framförs i kommittémotion 2024/25:2948 (C) yrkande 1 där motionärerna anser att Arbetsförmedlingen ska stå för den övergripande myndighetsutövningen medan fristående företag ska ha hand om det praktiska matchningsarbetet.

Utskottet vill inledningsvis slå fast att förmedlingstjänster i fristående regi, rätt använda, har en viktig funktion inom arbetsmarknadspolitiken. Utskottet noterar att matchningstjänsten Rusta och matcha 2 är den senaste versionen av de olika valfrihetssystem som Arbetsförmedlingen har utvecklat under flera års tid. I likhet med regeringen anser utskottet att det är angeläget att anpassningar av denna tjänst görs för att kunna få ut bästa möjliga resultat. Insatsen bör bli bättre för de arbetssökande och samtidigt mer kostnadseffektiv genom tydligare incitament för leverantörerna av tjänsten att uppnå goda resultat. Utskottet välkomnar därmed det uppdrag som regeringen har gett till Arbetsförmedlingen i regleringsbrevet för 2025 om att förändra de anskaffade matchningstjänsterna. Utskottet välkomnar också regeringens satsningar för att Arbetsförmedlingen i högre utsträckning ska kunna tillhandahålla förstärkt stöd med egen personal till arbetssökande med stora stödbehov, som ett komplement till matchningstjänster.

Med det anförda ser utskottet inte anledning för riksdagen att ta något initiativ med anledning av något av de nämnda motionsförslagen. De aktuella motionsyrkandena bör därmed avslås. Avslutningsvis när det gäller upphandlade tjänster delar utskottet inte den bedömning som görs i motion 2024/25:2046 (M) om att en fristående instans bör ta över Arbetsförmedlingens roll när det gäller uppföljning och utvärdering av upphandlade tjänster, varför även detta yrkande bör avslås.

När det vidare gäller förslaget i motion 2024/25:364 (SD) som handlar om kommunerna som leverantörer åt Arbetsförmedlingen kan utskottet konstatera att de rättsliga förutsättningarna för kommuner som utförare av tjänster åt Arbetsförmedlingen har utretts grundligt i en statlig utredning. Utskottet noterar vidare det betänkande som alldeles nyligen överlämnats till regeringen när det gäller ekonomiska drivkrafter till arbete inom försörjningsstödet. Även här görs en analys av ansvarsfördelningen och rollfördelningen mellan staten och kommunerna för långtidsarbetslösa. Med hänvisning till pågående utrednings- och beredningsarbete finns det enligt utskottet inte skäl att rikta något tillkännagivande till regeringen med anledning av den aktuella motionen. Även denna motion bör därmed avslås.

Utskottet konstaterar slutligen att motionärerna i kommittémotionerna 2024/25:3070 (S) yrkande 5 och 2024/25:2948 (C) yrkande 2 och motion 2024/25:758 (S) alla lyfter fram betydelsen av att stärka Arbetsförmedlingens lokala närvaro i hela landet. Utskottet vill understryka att Arbetsförmedlingen sedan 2022 har ett tydligt uppdrag när det gäller tillgången till likvärdig service och likvärdigt stöd i hela landet. Att Arbetsförmedlingen kan ha en ändamålsenlig lokal närvaro i egen regi, genom servicekontor eller genom samverkan med kommunerna är enligt utskottet viktigt att värna. Även när det gäller förslaget i kommittémotion 2024/25:3070 (S) yrkande 7 om ökad närvaro i områden med socioekonomiska utmaningar kan utskottet konstatera att Arbetsförmedlingen har ett pågående uppdrag om att särskilt stärka stödet i dessa områden. Utskottet följer myndighetens arbete noga och utgår från att regeringen vid behov vidtar ytterligare åtgärder för att stärka myndighetens lokala närvaro. Utskottet ser därmed inte att det finns skäl för att ta något initiativ på området. De nämnda motionsyrkandena bör därmed avslås.

Ur avsnittet "Arbetsförmedlingen" i betänkandet. Läs betänkandet

Vikten av att effektivt hjälpa unga att komma i arbete kan inte nog betonas. Att ha en förankring på arbetsmarknaden är en förutsättning för att unga ska ha goda levnadsvillkor och makt att forma sina liv. Utbildning av hög kvalitet är enligt utskottet den enskilt viktigaste insatsen för att ungdomar långsiktigt ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Med det sagt om den centrala betydelsen av en välfungerande utbildningspolitik vill utskottet också understryka vikten av en arbetsmarknadspolitik som skapar goda förutsättningar och underlättar för unga att ta sig in på arbetsmarknaden.

Den ökade arbetslösheten är något som bedöms minska ungdomars möjligheter att få arbete, och i detta läge är det centralt med en effektiv arbetsmarknadspolitik som erbjuder olika typer av insatser och stöd anpassade efter den enskildes behov. Utskottet konstaterar att för unga i åldern 16–24 år finns programmet jobbgarantin för ungdomar, inom vilket erbjuds olika typer av insatser och stöd, t.ex. arbetspraktik, arbetsträning, studie- och yrkesvägledning och arbetsmarknadsutbildning. De förslag som finns i kommittémotion 2024/25:3070 (S) yrkandena 19 och 20 om att återinföra utbildningskontrakt för unga respektive 90-dagarsgarantin är åtgärder som utskottet inte ser anledning att återvända till. De aktuella yrkandena bör därmed avslås.

När det gäller förslaget i motionen 2024/25:2768 (M) yrkandena 1 och 2 om att utarbeta fler möjligheter för ungdomar som hamnar snett i samhället att pröva på arbetslivet vill utskottet börja med att betona vikten av att synliggöra denna grupp. I grund och botten håller utskottet med motionären om vikten av att undersöka olika alternativ för att stödja denna grupp. Utskottet noterar att utredningen Fler vägar till arbetslivet nyligen har lagt fram ett antal förslag med siktet inställt på konkreta insatser som kan bidra till en snabbare etablering för elever som haft svårt att nå utbildningsmålen i grundskolan. Betänkandet bereds inom Regeringskansliet och utskottet ser inte anledning att föregripa beredningen av utredningens förslag. De aktuella yrkandena bör därmed avslås.

När det gäller förslaget i motion 2024/25:2297 (S) om behovet av att stärka arbetsmarknaden för unga i Västsverige vill utskottet ännu en gång framhålla betydelsen av en effektiv arbetsmarknadspolitik som anpassas efter situationen på arbetsmarknaden. Det finns och har länge funnits regionala skillnader inom landet när det gäller ungdomsarbetslöshet. Med utgångspunkt från målen och inriktningen för arbetsmarknadspolitiken är det Arbetsförmedlingens ansvar att fördela resurserna regionalt och lokalt utifrån de arbetssökandes behov och situationen på arbetsmarknaden. Utskottet utgår från att regeringen noga följer utvecklingen av ungdomsarbetslösheten i landet och vid behov vidtar ytterligare åtgärder. I sammanhanget bör också frågan om rörlighet på arbetsmarknaden framhållas. Den som står utan arbete måste vara beredd att gå en utbildning, omskola sig eller söka jobb i en annan kommun. Utskottet ser med det anförda inte skäl för riksdagen att ta något initiativ med anledning av den aktuella motionen, som därför bör avslås.

Ur avsnittet "Insatser för unga" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet kan konstatera att Sveriges befolkning sammantaget lever allt länge och är allt friskare. Denna positiva utveckling innebär samtidigt att vi behöver ha ett längre och mer hållbart arbetsliv. Det är därför angeläget att åtgärder vidtas för att skapa bättre förutsättningar där fler vill och kan arbeta mer och högre upp i åldrarna. Inom gruppen äldre finns outnyttjad kompetens som samhället måste bli bättre på att ta till vara för att kunna fullgöra framtida välfärdsåtaganden.

Som tas upp i motionsförslagen i avsnittet är det angeläget att förbättra äldres villkor på arbetsmarknaden och på olika sätt underlätta för fler att stanna kvar längre i arbetslivet. I mångt och mycket handlar det enligt utskottet om att lyfta fram frågan om äldres kompetens och erfarenhet och åldersdiskriminering och få till stånd en attitydförändring. Utestängning av människor som kan och vill arbeta längre upp i åldrarna måste motarbetas på bred front.

Utskottet kan konstatera att övergripande insatser av det slag som efterfrågas i motionerna har präglat regeringens politik och prioriteringar under senare år. Vikten av att ta till vara äldres kompetens och erfarenhet samt motverka åldersdiskriminering lyfts fram på ett tydligt sätt i bl.a. regeringens arbetsmiljöstrategi. Utskottet noterar vidare att Kansliet för hållbart arbetsliv nu har slutfört sitt uppdrag och presenterat ett gediget underlag för vidareutveckling av politiken på området och bättre förutsättningar för fler att stanna kvar längre i arbetslivet. Därtill bör framhållas den möjlighet att pausa uttag av tjänstepension som nyligen införts och som gör det mer attraktivt att kombinera yrkesarbete med pension. Denna möjlighet är en viktig reform som stärker drivkrafterna att arbeta högre upp i åldrarna.

Frågan om äldre i arbetslivet rör Sveriges framtida välstånd. Utskottet kommer med stort intresse att följa det vidare arbetet på området, bl.a. arbetet med en ny arbetsmiljöstrategi, och ser för närvarande inte skäl att rikta något tillkännagivande till regeringen med anledning av något av förslagen i motionerna 2024/25:1953 (M), 2024/25:2570 (M) eller 2024/25:2825 (M). De aktuella motionerna bör därmed avslås.

Ur avsnittet "Insatser för äldre" i betänkandet. Läs betänkandet

Möjligheten till arbete är en grundläggande rättvisefråga och avgörande för att bryta utanförskap och stärka välfärden. Att ta till vara kompetens och arbetsförmåga hos alla människor är därför en fundamental princip för arbetsmarknadspolitiken. Hur och i vilken grad en funktionsnedsättning påverkar arbetslivet beror i hög grad på omständigheterna.

Utskottet välkomnar den ambition om att skapa ett arbetsliv med de bästa möjliga förutsättningarna för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga som genomsyrar samtliga motionsförslag i avsnittet. Det är fråga om en grupp som ofta är utsatt på arbetsmarknaden och det är ett område som behöver prioriteras.

Utskottet konstaterar att några av motionsförslagen är inriktade på hur Arbetsförmedlingens arbete för att stödja personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga bedrivs. I kommittémotion 2024/25:3070 (S) yrkande 14 betonas vikten av ett snabbt, effektivt och individanpassat stöd och i kommittémotion 2024/25:2386 (SD) yrkande 7 menar motionärerna att det måste säkerställas att Arbetsförmedlingen har tillräcklig specialistkompetens inom området.

När det gäller möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att få eller behålla ett arbete vill utskottet inleda med att betona Arbetsförmedlingens viktiga roll. Myndigheten är en nyckelaktör med sin breda verktygslåda av insatser för arbetssökande, däribland insatser som är specifikt riktade till personer med funktionsnedsättning. Utskottet vill i sammanhanget även peka på Arbetsförmedlingens instruktion av vilken det framgår att myndigheten ska upprätthålla egen kompetens och verksamhet för att stödja personer med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga att få eller behålla ett arbete. Utskottet vill vidare uppmärksamma de prioriteringar som regeringen gjort i budgeten för 2025 vilka bl.a. består av satsningar på att Arbetsförmedlingen i högre utsträckning ska tillhandahålla förstärkt stöd med egen personal till arbetssökande med stora stödbehov – en åtgärd som enligt utskottet får anses ligga väl i linje med det som efterfrågas i de aktuella motionsförslagen. Värt att betona är också vikten av att myndigheten fortsätter arbetet med att väsentligt korta ned den tid det i genomsnitt tar att identifiera och registrera funktionsnedsättningar som medför nedsatt arbetsförmåga.

Utskottet noterar även Riksrevisionens pågående granskning av arbetsmarknadspolitiken för personer med funktionsnedsättning. Granskningen omfattar såväl Arbetsförmedlingens arbete som regeringens styrning på området, och utskottet anser att resultatet av denna granskning bör inväntas innan det kan bli aktuellt att överväga något initiativ inriktat på Arbetsförmedlingens arbete med den aktuella målgruppen. De aktuella yrkandena bör därmed avslås.

Inte heller med anledning av övriga motionsförslag i detta avsnitt, som bl.a. handlar om rehabiliterande insatser, hjälpmedel och arbetsstöd samt de arbetsmarknadspolitiska insatserna för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, kan utskottet se att det finns behov av att ta något initiativ. Utskottet noterar i detta sammanhang bl.a. uppdraget till Arbetsförmedlingen om att genomföra särskilda informationsinsatser för att öka kännedomen och kunskapen hos arbetsgivare om de stöd till personer med funktionsnedsättning som finns tillgängliga i samband med och under en anställning. Utskottet förutsätter att regeringen noga följer utvecklingen på området och att regeringen är beredd att vid behov vidta ytterligare åtgärder för att förbättra förutsättningarna och underlätta för personer med funktionsnedsättning att vara delaktiga i arbetslivet. Utskottet anser därmed att även kommittémotion 2024/25:2386 (SD) yrkandena 10 och 14 och motionerna 2024/25:1688 (S), 2024/25:706 (SD), 2024/25:2120 (M) och 2024/25:273 (KD) bör avslås.

Ur avsnittet "Insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis framhålla att Samhall sedan starten har spelat en viktig roll för många människor med olika typer av funktionsnedsättning och för arbetsmarknadspolitiken i stort. Enligt sitt samhällsuppdrag ska bolaget skapa meningsfulla och utvecklande arbeten åt personer med funktionsnedsättning som medför en nedsatt arbetsförmåga där behoven finns. Samhall som verktyg för att fler ska komma i arbete efter sina förutsättningar bör värnas, och det är således angeläget att den kritik som framkommit och de brister som identifierats av bl.a. Riksrevisionen uppmärksammas och åtgärdas.

Flertalet av förslagen i motionerna i detta avsnitt rör frågeställningar som på olika sätt handlar om att Samhalls verksamhet behöver ses över. Utskottet konstaterar att den pågående utredningen om Samhall har ett brett uppdrag som omfattar att se över både uppdrag, verksamhet och förutsättningar, och att syftet med översynen är att säkerställa att verksamheten når rätt individer och utformas på ett sätt som ger dessa individer bästa möjliga stöd. Förslagen om en översyn av Samhalls verksamhet ligger enligt utskottet inom ramen för den pågående utredningen, vilken inom kort ska överlämna sitt betänkande till regeringen. Utskottet ser inte att det finns skäl att föregripa den pågående översynen och den kommande beredningen av utredningens överväganden och förslag. Kommittémotionerna 2024/25:3070 (S) yrkandena 15, 16 och 18, 2024/25:2386 (SD) yrkande 11 och 2024/25:2948 (C) yrkande 3 samt motion 2024/25:770 (S) bör därmed avslås.

När det gäller Samhalls organisationsform som tas upp i kommittémotion 2024/25:3070 (S) yrkande 17 anser utskottet liksom regeringen att Samhall även i fortsättningen ska vara ett statligt bolag vars uppdrag ska innefatta produktion av efterfrågade varor och tjänster. Till skillnad från motionärerna anser utskottet således inte att organisationsformen bör ses över. Det aktuella yrkandet bör därmed avslås.

I fråga om att säkerställa att Samhall har rutiner och verktyg för att anmäla arbetsplatsolyckor, vilket tas upp i kommittémotion 2024/25:2386 (SD) yrkande 12, har utskottet samma grundinställning som motionärerna om vikten av att säkerställa att sådana rutiner finns och att Samhall bedriver ett fullgott arbetsmiljöarbete. Det övergripande ansvaret för att i verksamheten följa de lagar och regler som gäller för arbetsmiljön och följa upp frågor inom det området ligger hos Samhalls styrelse och ledning. Utskottet förutsätter att regeringen regelbundet följer upp Samhalls arbete med arbetsmiljöfrågor, bl.a. vid s.k. ägardialoger med bolaget. Utskottet anser därmed att något tillkännagivande till regeringen i frågan inte är nödvändigt, varför yrkandet bör avslås.

Ur avsnittet "Samhall" i betänkandet. Läs betänkandet

Som framgått tydligt ovan anser utskottet att det är angeläget att skapa vägar till arbete för personer som av olika anledningar har svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden.

Liksom motionärerna i motionerna 2024/25:921 (S) och 2024/25:1760 (S) menar utskottet att arbetsintegrerande sociala företag är en väg till arbete som bör värnas. Enligt utskottet ska företagen givetvis ges goda förutsättningar att bedriva sin verksamhet. Utskottet anser dock inte att det bör riktas något tillkännagivande till regeringen med anledning av de aktuella motionerna. Utskottet litar till att regeringen tar till vara den potential som finns inom den sociala ekonomin, och verkar för goda villkor för denna sektor. Utskottet noterar även att EU:s medlemsstater i slutet av 2025 förväntas redovisa vilka åtgärder som har vidtagits eller planeras att vidtas för att stärka den sociala ekonomin. De aktuella yrkandena bör därmed avslås.

Ur avsnittet "Arbetsintegrerande sociala företag" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis betona den viktiga och centrala roll som arbetslöshetsförsäkringen har inom arbetsmarknadspolitiken för den som har förlorat sitt arbete och söker ett nytt. En fungerande arbetslöshetsförsäkring verkar också som en automatisk stabilisator som upprätthåller enskildas konsumtionsförmåga och den inhemska köpkraften vid konjunkturnedgångar. En bärande utgångspunkt i arbetslöshetsförsäkringen är dess funktion som omställningsförsäkring och en naturlig del är således att den bör vara utformad så att sökande ges tydliga incitament att korta ned tiden i arbetslöshet.

Utskottet konstaterar att majoriteten av motionsförslagen i avsnittet är inriktade på att på olika sätt förändra utformningen av arbetslöshetsförsäkringen. Det handlar bl.a. om nedtrappningsreglerna i det regelverk som träder i kraft till hösten, situationen för olika grupper och villkoren för att vara medlem i en arbetslöshetskassa.

Utskottet konstaterar att utformningen av arbetslöshetsförsäkringen under lång tid har stått högt på den politiska dagordningen. Ett omfattande utredningsarbete har genomförts, och med grund i detta arbete lade regeringen under förra året fram en proposition med förslag till ett nytt regelverk för arbetslöshetsförsäkringen baserad på inkomster. Riksdagen ställde sig bakom regeringens förslag, och det nya regelverket träder i kraft den 1 oktober 2025. Utskottet noterar vidare att en ny förordning om arbetslöshetsförsäkring och andra förordningsändringar som ska komplettera den nya lagen beslutades av regeringen i december 2024.

Enligt utskottet är det viktigt att låta det reformerade regelverket etableras och utskottet ser inte att det finns skäl för riksdagen att i nuläget ta några initiativ med anledning av något av de förslag som handlar om att förändra vissa utpekade bestämmelser i regelverket för arbetslöshetsförsäkringen eller de förslag som mer allmänt tar sikte på att se över villkoren för vissa grupper. Utskottet litar till att regeringen följer tillämpningen av regelverket för arbetslöshetsförsäkringen mycket noga och vid behov kommer att vidta åtgärder och återkomma till riksdagen med förslag.

Utskottet vill i sammanhanget också uppmärksamma den s.k. Förutsättningsutredningen som haft i uppdrag att utreda förutsättningarna för en kollektivavtalad arbetslöshetsförsäkring. Utredningen har nyligen avslutat sitt uppdrag och arbete med att bereda utredningens överväganden och förslag har nu tagit vid inom Regeringskansliet.

Med det anförda anser utskottet att kommittémotionerna 2024/25:3070 (S) yrkande 23, 2024/25:553 (V) yrkandena 1 och 8, 2024/25:2948 (C) yrkande 19 och motionerna 2024/25:347 (S) yrkande 1, 2024/25:849 (S) yrkande 3, 2024/25:2540 (M), 2024/25:494 (C), 2024/25:859 (-) och 2024/25:1711 (-) yrkandena 1 och 2 bör avslås.

När det gäller frågan om villkoren för gränspendlare i Öresundsregionen vilken tas upp i motion 2024/25:1200 (C) yrkandena 1 och 7 vill utskottet understryka vikten av att värna den gemensamma nordiska arbetsmarknaden. Det ska vara enkelt att leva, studera, arbeta och driva företag i hela Norden och över gränserna. Utskottet noterar med gillande att regeringen under 2024 under det svenska ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet riktade ljuset mot vad som behöver vidareutvecklas för ökad gränsöverskridande rörlighet hos arbetskraften. Utskottet hyser förtroende för att regeringen noga följer frågan om villkoren för gränspendlare och gör vad den kan för att olika gränshinder ska undanröjas. Utskottet anser därmed att även dessa yrkanden bör avslås.

Reservationer

1.

Fler vägar till jobb, punkt 1 (SD)

av Magnus Persson (SD), Ann-Christine Frohm (SD), Sara Gille (SD) och Ulf Lindholm (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:2386 av Magnus Persson m.fl. (SD) yrkande 2 och

avslår motionerna

2024/25:2088 av Lars Beckman (M),

2024/25:2210 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkandena 1 och 2,

2024/25:2619 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 1,

2024/25:2628 av Leila Ali Elmi m.fl. (MP) yrkandena 4, 7 och 9 samt

2024/25:2948 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkande 16.

Ställningstagande

I stället för subventionerade arbeten där individen får lämna arbetsplatsen samma dag som subventionen upphör vill vi se fler arbetsplatsnära utbildningsplatser som ger individen möjlighet att få användbar arbetslivserfarenhet i kombination med teoretiska studier. Vi menar att det måste skapas förutsättningar för parterna att ta fram en modell för ett svenskt lärlingssystem. Vid en internationell utblick finns flera olika framgångsrika varianter. En svensk modell för sådana anställningar behöver formas utifrån de förutsättningar som finns på den svenska arbetsmarknaden. Parterna ska finnas med i allt från utformningen av lärlingsplatserna till urvalet av kandidater. En lärlingsanställning ska inte begränsas till någon specifik kategori av arbetssökande utan ska styras av behov och möjlighet att tillgodogöra sig utbildningen. Vi noterar det utredningsförslag som regeringen nyligen tagit emot, men menar till skillnad från utskottet att detta inte bör hindra att även andra alternativ övervägs.

Vi anser därmed att regeringen bör utreda möjligheten att införa en ny form av lärlingsanställningar i enlighet med det vi anfört ovan.

2.

Fler vägar till jobb, punkt 1 (C)

av Helena Vilhelmsson (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:2948 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkande 16 och

avslår motionerna

2024/25:2088 av Lars Beckman (M),

2024/25:2210 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkandena 1 och 2,

2024/25:2386 av Magnus Persson m.fl. (SD) yrkande 2,

2024/25:2619 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 1 och

2024/25:2628 av Leila Ali Elmi m.fl. (MP) yrkandena 4, 7 och 9.

Ur avsnittet "Arbetslöshetsförsäkringen" i betänkandet. Läs betänkandet