Arbetsmiljö

Utskottet noterar att det i kommittémotion 2024/25:3070 (S) yrkande 28 föreslås en kriskommission för att motverka dödsolyckor inom byggbranschen och att det i kommittémotion 2024/25:952 (V) yrkande 11 föreslås en statlig kriskommission mot dödsolyckor i arbetslivet. Utskottet vill understryka att alla dödsolyckor förstås är lika tragiska, oavsett vilken näringsgren det drabbar. Men med tanke på att vissa branscher år efter år ligger i topp kan utskottet se ett behov av ett ökat fokus på att kartlägga de bakomliggande orsakerna till dödsolyckorna, särskilt i de mest utsatta branscherna.

Utskottet konstaterar att riksdagen under det förra riksmötet tillkännagav för regeringen att den bör vidta åtgärder för att belysa de bakomliggande orsakerna till det ökande antalet dödsolyckor i arbetslivet, med prioritet på byggbranschen och andra branscher som är särskilt utsatta. Utskottet noterar att tillkännagivandet omhändertas i direktiven till Utredningen om en god arbetsmiljö för ett förändrat arbetsliv. Utskottet ser fram emot att ta del av resultatet av detta arbete. Vidare noterar utskottet att Arbetsmiljöverket fått ökade medel för en skärpt och effektivare tillsyn för att motverka dödsolyckor och andra allvarliga arbetsmiljörisker. De aktuella yrkandena får därmed anses vara delvis tillgodosedda och bör därför avslås.

När det gäller verksamheten som bedrivs vid Statens haverikommission, som tas upp i nämnda kommittémotion 2024/25:3070 (S) yrkande 31, konstaterar utskottet att myndigheten har till uppgift att bl.a. undersöka olyckor och tillbud till olyckor i syfte att förbättra säkerheten och så långt som möjligt klarlägga händelseförlopp. Utskottet anser i likhet med motionärerna att myndigheten har ett viktigt uppdrag och kan konstatera att myndigheten också har tilldelats ökade medel för att även i fortsättningen kunna genomföra utredningar med hög kvalitet. Utskottet delar dock inte motionärernas uppfattning att det i dagsläget finns skäl att utvidga myndigheten uppdrag på det sätt som föreslås. Det aktuella yrkandet bör därmed avslås.

Ur avsnittet "Dödsolyckor i arbetslivet" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 14 och 15. Läs betänkandet

Ett välfungerande systematiskt arbetsmiljöarbete bygger på att arbetet med arbetsmiljön är en naturlig del i den dagliga verksamheten. Utskottet vill understryka att arbetsmiljöarbetet handlar om att både begränsa riskerna och utveckla de positiva faktorerna. Det är arbetsgivarna, arbetstagarna och deras representanter som tillsammans bedriver det dagliga arbetsmiljöarbetet på de enskilda arbetsplatserna. Inom ramen för samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare fyller skyddsombuden en viktig roll.

I kommittémotionerna 2024/25:3070 (S) yrkande 45 och 2024/25:952 (V) yrkande 6 samt motionerna 2024/25:342 (S) yrkande 1, 2024/25:723 (S) och 2024/25:1705 (S) yrkande 3 riktar motionärerna in sig på de regionala skyddsombuden med krav på att dessa ska få tillträdesrätt till alla arbetsställen där det finns kollektivavtal. Även i kommittémotion 2024/25:3065 (MP) yrkande 3 vill motionärerna se en utökad tillträdesrätt för regionala skyddsombud. I det senare fallet föreslås en tillträdesrätt till arbetsplatser där en arbetstagarorganisation har eller brukar ha medlemmar.

Utskottet konstaterar att Utredningen om de regionala skyddsombudens roll i arbetsmiljöarbetet har lämnat förslag om bl.a. en utökad tillträdesrätt i linje med det som efterfrågas av i flertalet av motionerna. Utskottet konstaterar också att samma ändring av regelverket föreslogs i en proposition från regeringen våren 2020. Förslaget avslogs då av en riksdagsmajoritet. Utskottet utgår från att regeringen kommer att återkomma till riksdagen om den gör bedömningen att utredningens förslag ger anledning till detta. I sammanhanget noterar utskottet de möjligheter som finns för parterna att träffa branschvisa kollektivtal om de regionala skyddsombudens tillträdesrätt, så som parterna i byggbranschen har gjort.

Frågan om tillträdesrätt för skyddsombud behandlas även i motion 2024/25:2512 (S) men då inte begränsat till regionala skyddsombud, utan motionärerna ser behov av att alla skyddsombud får tillträde till arbetsplatser som finns i hemmet. Utskottet delar motionärernas uppfattning att personal inom hemtjänst och personlig assistans ska få goda förutsättningar att genomföra sitt arbete och garanteras en god arbetsmiljö. Utskottet delar dock inte bilden att det behövs någon ändring av regelverket av det slag som motionärerna efterfrågar.

I nämnda kommittémotion 2024/25:3070 (S) yrkande 50 framförs även ett förslag om ett skyddsombudsregister hos Arbetsmiljöverket och en skyldighet för myndigheten att följa upp att ombuden utses i enlighet med arbetsmiljölagen. Utskottets uppfattning är att arbetsmiljölagen är tydlig i fråga om regleringen av och skyddet för skyddsombudens verksamhet. Regelverket tillsammans med det arbete som arbetsgivare, arbetstagare och deras lokala representanter bedriver i samverkan på arbetsplatsen skapar en bra grund för skyddsombuden att utföra sitt arbete. Men möjligen är det så att vad motionärerna egentligen far efter är att det skulle vara vanligt att skyddsombud utses på ett felaktigt sätt. På liknande sätt menar motionärerna i kommittémotion 2024/25:952 (V) yrkande 7 att skyddskommittéer i allt större utsträckning utses felaktigt och att problemet behöver utredas. Utskottet noterar att felaktigt utsedda skyddsombud och skyddskommittéer är en fråga som har undersökts och att resultaten inte bekräftar motionärernas farhågor. Det finns därför inte skäl att dra de slutsatser om behovet av åtgärder på området som motionärerna gör.

När det gäller kommittémotion 2024/25:2386 (SD) yrkande 19 och behovet av åtgärder för att öka antalet lokala skyddsombud vill utskottet på nytt poängtera att skyddsombuden fyller en viktig funktion på våra arbetsplatser. Utgångspunkten bör vara att regelverket ger skyddsombuden rimliga förutsättningar att utföra sitt arbete. Vidare instämmer utskottet med regeringen i att skyddsombuden har en viktig roll i att skapa säkra och trygga arbetsplatser och att företräda alla arbetstagare på arbetsplatsen, oavsett om skyddsombuden respektive arbetstagarna har en facklig tillhörighet eller inte.

Utskottet noterar att Arbetsmiljöverket haft i uppdrag att lämna förslag på åtgärder som kan leda till att fler arbetstagare vill engagera sig i rollen som skyddsombud. Utskottet noterar också att Arbetsmiljöverket anser att arbetsmarknadens parter själva har den kunskap och de forum som behövs för att ta fram förslag på och genomföra lämpliga åtgärder, tillvägagångssätt, initiativ eller liknande för att skapa goda förutsättningar för att arbetstagare ska vilja engagera sig i rollen som skyddsombud. Utskottet kan inte se att det finns skäl att förekomma regeringens beredning av Arbetsmiljöverkets rapport.

I kommittémotion 2024/25:952 (V) yrkandena 8 och 9 samt motion 2024/25:2352 (S) vill motionärerna se olika initiativ kopplade till utbildning av skyddsombud och arbetsmiljökunskap på våra arbetsplatser. Det är utskottets övertygelse att aktiva och välutbildade skyddsombud är en tillgång för våra arbetsplatser. På samma sätt är det av stor vikt att arbetsgivare har kunskap om arbetsmiljöarbetet. Som utskottet har anfört ovan bör skyddsombuden få rimliga förutsättningar att utföra sitt arbete, och utbildning är självklart en viktig del i detta. Utskottet vill betona att arbetsgivarna och arbetstagarorganisationerna har ett gemensamt ansvar för att se till att skyddsombuden faktiskt får den utbildning som behövs.

Kommittémotion 2024/25:952 (V) yrkande 19 innehåller ett förslag om ändrade sanktionsmöjligheter för Arbetsmiljöverket när arbetsgivare inte tillåter skyddsombud att vara med i riskbedömningen. Utskottet kan inte heller i denna del ställa sig bakom den förändring som motionärerna vill se. Utskottet anser i stället att det nuvarande regelverket är väl avvägt även i denna del.

Mot bakgrund av det som anförts ovan bör samtliga yrkanden avslås.

Ur avsnittet "Skyddsombud och skyddskommittéer" i betänkandet, som även gäller punkt 4. Läs betänkandet

För utskottet är det en självklarhet att alla har rätt till en trygg och säker arbetsmiljö. Det är en bild som också delas av de flesta arbetsgivare i Sverige. Samtidigt finns det dessvärre arbetsgivare som inte tar sitt arbetsmiljöansvar på allvar och som missköter sitt arbetsmiljöarbete. Kunskap och förebyggande åtgärder är centrala för att motverka överträdelser av arbetsmiljölagstiftningen. Men ytterst måste arbetsmiljöbrott mötas med straffrättsliga ingripanden.

I kommittémotionerna 2024/25:3070 (S) yrkandena 42 och 43 samt 2024/25:952 (V) yrkandena 13 och 17 vill motionärerna se förändringar av regelverket så att fler arbetsmiljöbrott kopplas till straffansvar och att det införs en arbetsmiljöbalk för att underlätta brottsutredningar på området. För att personer som begår brott inte ska gå ostraffade måste det brottsutredande arbetet underlättas. Här vill utskottet särskilt framhålla det myndighetsgemensamma arbetet mot arbetslivskriminalitet och välkomnar att detta uppdrag har förlängts. Ett gott samarbete mellan Arbetsmiljöverket, Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten är avgörande för att effektivt kunna utreda allvarliga arbetsmiljöbrott.

Vidare välkomnar utskottet att regeringen i budgetpropositionen för 2025 prioriterar arbetet med att bekämpa arbetslivskriminalitet inklusive arbetsmiljöbrott genom fortsatta kraftiga satsningar på rättsväsendet. Utskottet är övertygat om att regeringen kommer att följa utvecklingen och vid behov göra ytterligare satsningar eller vidta andra åtgärder på området. Utskottet noterar i sammanhanget att det pågår ett arbete med att se över straffskalorna, vilket inkluderar straffskalan för arbetsmiljöbrott. Utskottet instämmer i regeringens bedömning att straffskalorna på ett bättre sätt än i dag bör återspegla brottens allvar.

Därmed ser utskottet inte skäl att ta initiativ till åtgärder med anledning av de aktuella yrkandena, som därför bör avslås.

I kommittémotion 2024/25:2386 (SD) yrkande 16 ser motionärerna behov av att förlänga preskriptionstiden för arbetsmiljöbrott. Som motionärerna påpekar är utredningsläget när det gäller arbetsmiljöbrott ofta komplicerat, vilket medför att utredningarna inte alltid når i mål innan preskriptionstiden löper ut. Samtidigt verkar det som att myndigheternas löpande utvecklingsarbete ändå har lett till vissa förbättringar, bl.a. i fråga om genomströmningstiden för arbetsmiljöbrott som tydligt har kortats. När det gäller preskriptionstiden för arbetsmiljöbrott konstaterar utskottet att den följer de allmänna preskriptionstiderna i brottsbalken och beror på straffskalan för brottet – ju strängare straff, desto längre preskriptionstid. Det är värt att notera att riksdagen nyligen har bifallit regeringens förslag om ny straffrättslig preskriptionslagstiftning. Utskottet instämmer i regeringens bedömning att den strängare syn på allvarlig brottslighet som lagstiftaren gett uttryck för under senare tid bör avspeglas i lagstiftningen. Förslaget innebär bl.a. att preskriptionstiden för arbetsmiljöbrott genom grovt vållande till annans död förlängs i den riktning som motionärerna föreslår. Det aktuella yrkandet får därmed anses vara delvis tillgodosett och bör därför avslås.

När det gäller regelverket för företagsbot, som tas upp i kommittémotion 2024/25:952 (V) yrkande 14, konstaterar utskottet att även detta har varit föremål för reformarbete under de senaste åren. Ett av syftena med detta arbete var att säkerställa att det är möjligt att döma till böter som är kännbara även för företag med mycket god betalningsförmåga. Däremot syftade lagändringarna inte till att generellt bestraffa företag hårdare. Utskottet har inte någon annan uppfattning än motionärerna när det gäller vikten av att lagstiftningen ska tillämpas i linje med lagstiftarens intentioner och att allvarliga överträdelser ska mötas med kännbara sanktioner. Utskottet är övertygat om att regeringen kommer att fortsätta följa utvecklingen av hur lagstiftningen tillämpas. Det finns för närvarande därför inte skäl att på nytt se över lagstiftningen om företagsbot vid arbetsmiljöbrott. Det aktuella yrkandet bör därför avslås.

När det gäller vilka arbetsuppgifter som kan utföras av minderåriga, som tas upp i motion 2024/25:1624 (C) anser utskottet att det befintliga regelverket är väl avvägt. Yrkandet bör därför avslås.

Ur avsnittet "Arbetsmiljöbrott m.m." i betänkandet. Läs betänkandet

Den ökande arbetslivskriminaliten leder till allvarliga samhällsproblem och är en inkomstkälla för den organiserade brottsligheten. Den leder till att konkurrensen snedvrids och att seriösa företagare konkurreras ut av oseriösa företag. Arbetslivskriminaliteten påverkar hela branscher och får i förlängningen negativa konsekvenser för den svenska arbetsmarknadsmodellen som helhet eftersom den bl.a. bygger på förväntningar om respekt, hederlighet och en fungerande kontroll.

Utskottet noterar att motionärerna i detta avsnitt belyser flera av de problem som arbetslivskriminalitet för med sig på den svenska arbetsmarknaden. I kommittémotionerna 2024/25:3070 (S) yrkandena 62–65 och 2024/25:3075 (S) yrkande 44, partimotion 2024/25:62 (V) yrkandena 1, 3, 4 och 6, kommittémotion 2024/25:3065 (MP) yrkandena 2, 4 och 5 samt motion 2024/25:929 (S) framställer motionärerna krav på mer övergripande åtgärder för att motverka arbetslivskriminaliteten. Det handlar bl.a. om stärkt myndighetssamverkan, ett myndighetsgemensamt kansli, den nationella strategin mot arbetslivskriminalitet, användningen av AI och dataanalys, arbetet mot utnyttjande av migrantarbetare samt svartlistning av företag som bryter mot arbetsmiljöreglerna. Utskottet vill till att börja med inskärpa att den självklara utgångspunkten måste vara att inte någon som helst form av arbetslivskriminalitet bör förekomma på den svenska arbetsmarknaden.

Utskottet noterar därför med tillfredsställelse att regeringen i budgetpropositionen för 2025 uppmärksammar och på bred front prioriterar arbetet med att bekämpa arbetslivskriminalitet. Det gäller inte bara den fortsatta kraftiga satsning som görs på rättsväsendet för att kunna bekämpa arbetslivskriminaliteten från flera olika håll. Det handlar också om välmotiverade myndighetsuppdrag, bl.a. om ett flerårigt uppdrag till Arbetsmiljöverket om att ta fram åtgärdsplaner för genomförandet av arbetsmiljöstrategin. Vidare pågår det flera olika utredningar av betydelse, inte minst uppdraget att ta fram ett förslag till en arbetsmiljöstrategi för perioden 2026–2030. Utskottet utgår från att regeringen även i den nästkommande arbetsmiljöstrategin fortsätter att prioritera arbetet mot en arbetsmarknad utan fusk och brott. Det är centralt att regeringen för en kraftfull och aktiv politik för att mota bort varje förekomst av dessa oönskade företeelser i arbetslivet.

Vidare vill utskottet framhålla det omfattande arbete som genomförts av Delegationen mot arbetslivskriminalitet i fråga om att förstärka kunskapen om arbetslivskriminaliteten i Sverige och sprida kunskap om internationella erfarenheter. Delegationen har också lämnat ett antal förslag, bl.a. om en ny lag om lön och andra ersättningar för arbetstagare med arbetstillstånd och en sanktionsavgift kopplad till utlänningslagstiftningens krav på vissa anställningsvillkor. Utskottet förväntar sig att delegationens arbete kommer att ligga till grund för förslag som kan effektivisera arbetet mot arbetslivskriminalitet, bl.a. för att arbetet ska slå hårdare mot den kriminella ekonomin och organiserad brottslighet i företagsmiljö. Utskottet kan således konstatera att det pågår ett brett arbete i den riktning som efterfrågas av motionärerna i detta avsnitt.

När det gäller myndighetssamverkan konstaterar utskottet att det gemensamma arbetet har fortsatt att utvecklas på ett positivt sätt med bl.a. ett ökat antal myndighetsgemensamma kontroller, vilka resulterat i fler identifierade brott och betydande ekonomiska återkrav. Det är utskottets uppfattning att den ordning som finns för det myndighetsgemensamma arbetet är väl avvägd. Det är också välkommet att regeringen i budgetpropositionen föreslår en fortsatt förstärkning av det myndighetsgemensamma arbetet mot arbetslivskriminalitet. Utskottet delar regeringens bedömning att den utökade samverkan, ökningen av antalet myndighetsgemensamma kontroller och utvecklingen av samverkan med arbetsmarknadens parter bidrar till uppfyllelse av det övergripande målet för arbetslivspolitiken. Utskottet kan därmed inte se att det i nuläget finns skäl att föreslå ytterligare åtgärder för att stärka arbetet eller inrätta ett myndighetsgemensamt kansli. I sammanhanget kan noteras att Delegationen mot arbetslivskriminalitet föreslår att en särskild samordningsfunktion inrättas i Regeringskansliet för att förbättra styrningen av samverkan mot arbetslivskriminalitet. Utskottet ser fram emot att följa den fortsatta beredningen av delegationens slutsatser och förslag.

När det gäller den nationella strategin mot arbetslivskriminalitet noterar utskottet att det är fråga om en bred strategi som innehåller en samlad översikt på över 45 åtgärder spridda över ett flertal departement och politikområden. Utskottet anser att den nationella strategin visar att arbetslivskriminalitet inte är något som endast rör arbetsmiljöpolitiken, utan det rör många samhällsområden och består ofta av komplexa upplägg. Samhällets insatser mot arbetslivskriminalitet behöver därför riktas brett, och flera aktörer behöver delta i arbetet. Utskottet anser att regeringen tydligt för sin politik med denna insikt för ögonen. Detta tar sig uttryck också i den nationella strategin mot organiserad brottslighet som anger inriktningen för det fortsatta arbetet, bl.a. genom att reducera de sårbarheter som arbetslivskriminaliteten utnyttjar.

I partimotion 2024/25:62 (V) yrkande 2 riktar motionärerna in sig på att sekretesslagstiftningen behöver ändras för att stärka arbetet mot arbetslivs-kriminaliteten. Utskottet konstaterar att utmaningar med sekretess mellan myndigheter är ett problem som återkommande lyfts fram i olika sammanhang och av olika aktörer, inte minst av myndigheter själva. Frågan är utan tvekan angelägen och det är därför välkommet att regeringen bedriver ett aktivt arbete på området, bl.a. genom en ny lag om uppgiftsskyldighet, vilken enligt utskottet på ett avgörande sätt bidragit till förbättrade förutsättningar för myndighetssamverkan i arbetet mot arbetslivskriminalitet. Utskottet noterar också att det finns både avslutade och pågående utredningar om olika sekretessfrågor. Även när det gäller den här frågan finns det därför skäl att invänta vad regeringens arbete kommer att ge för resultat.

Ur avsnittet "Arbetslivskriminalitet" i betänkandet. Läs betänkandet

Genom sitt tillsynsvar har Arbetsmiljöverket en avgörande betydelse för arbetsmiljöarbetet på den svenska arbetsmarknaden. Uppdraget uppfylls huvudsakligen genom att myndigheten ser till att arbetsmiljölagen följs och att det ute på arbetsplatserna bedrivs ett systematiskt arbetsmiljöarbete i syfte att förebygga och därigenom minska riskerna för arbetsskador. Enligt gällande regelverk planeras tillsynen främst med utgångspunkt i analyser av arbetsmiljörisker och risk för att aktörer medvetet bryter mot regelverket.

I kommittémotion 2024/25:3070 (S) yrkandena 27 och 39 samt motionerna 2024/25:340 (S) yrkande 1 och 2, 2024/25:933 (S) yrkandena 1 och 2, 2024/25:1705 (S) yrkande 1 och 2024/25:2487 (S) ser motionärerna behov av att vidta åtgärder för att dels öka antalet arbetsplatsinspektioner, dels öka antalet arbetsmiljöinspektörer så att Sverige uppfyller ILO:s rekommendationer på området. Utskottet har ingen annan uppfattning än motionärerna i fråga om att Arbetsmiljöverkets inspektionsverksamhet utgör en central del av myndighetens arbete. Utskottet noterar att Arbetsmiljöverket har fått permanenta tillskott under flera års tid. Därtill har medel tillförts för en skärpt och effektivare tillsyn för att motverka dödsolyckor och andra allvarliga arbetsmiljörisker. Detta gör det möjligt för myndigheten att stärka sitt tillsynsarbete och genomföra fler arbetsmiljöinspektioner. Utskottet kan också konstatera att antalet förrättningar har ökat, liksom att antalet inspektioner på distans har minskat.

Vidare har myndigheten inom den planerade tillsynen ändrat arbetsrutinerna för att öka antalet oanmälda fysiska inspektioner. Utskottet noterar också att myndigheten för närvarande har i uppdrag att bedriva ett utvecklingsarbete för en mer träffsäker och riskbaserad tillsyn. På samma gång vill utskottet poängtera att inte ens en aldrig så god inspektionsverksamhet kan hindra alla arbetsolyckor och dödsolyckor på den svenska arbetsmarknaden. Grunden ligger i stället i det systematiska arbetsmiljöarbete som bedrivs ute på arbetsplatserna och de förebyggande åtgärder som vidtas där. Utskottet ser positivt på det arbete som regeringen gör för att stärka både inspektionsverksamheten och arbetsmiljöarbetet i stort. Utskottet är därmed inte berett att rikta något tillkännagivande till regeringen med anledning av det som anförs av motionärerna.

Utskottet noterar vidare att inspektionsverksamheten även är föremål för överväganden i kommittémotion 2024/25:3070 (S) yrkande 40 och motionerna 2024/25:342 yrkande 2 och 2024/25:1705 (S) yrkande 2 där motionärerna framhåller vikten av branschkunskap hos inspektörerna. Utskottet gör ingen annan bedömning än motionärerna i fråga om att det bör vara kvalificerade och kunniga personer som ansvarar för Arbetsmiljöverkets inspektioner. Det är också utskottets uppfattning att myndigheten har kompetenta inspektörer som ansvarar för tillsynsverksamheten. Utskottet noterar också att myndigheten själv i en återrapport har angett att inspektörernas behov av branschkunskap måste ses i ett helhetsperspektiv och att myndigheten bedömer att verksamheten kommer att vara effektiv på lång sikt. Utskottet delar Arbetsmiljöverkets bedömning i detta avseende.

När det gäller Arbetsmiljöverkets tipsfunktion som tas upp i kommittémotion 2024/25:3070 (S) yrkande 41 noterar utskottet att myndigheten genomfört en del förändringar och att funktionen har marknadsförts i olika kanaler. Utskottet kan inte uppfatta situationen på annat sätt än att myndigheten prioriterar tipsfunktionen på det sätt som efterfrågas av motionärerna.

Mot bakgrund av det som anförts ovan bör samtliga yrkanden avslås.

Ur avsnittet "Arbetsmiljöverket" i betänkandet. Läs betänkandet

Företagshälsovården är en aktör som genom sin roll som oberoende och sammanhållen expertresurs har en unik möjlighet att se sambanden mellan hälsa och arbetsmiljö på organisations-, grupp- och individnivå. Företagshälsovårdens arbete är viktigt inte minst i det förebyggande arbetsmiljöarbetet och för att underlätta återgång i arbete. Utskottet ser positivt på företagshälsovårdens bidrag i arbetet med att skapa friska arbetsplatser. För att det ska vara möjligt för företagshälsovården att bidra på ett bra sätt krävs det bl.a. en god kompetensförsörjning, hög kvalitet och ett ändamålsenligt regelverk.

Utskottet noterar att motionärerna i kommittémotionerna 2024/25:3070 (S) yrkande 55, 2024/25:1412 (SD) yrkandena 9 och 12 och 2024/25:952 (V) yrkandena 1 och 2 samt motionerna 2024/25:893 (S) och 2024/25:2501 (S) samtliga vill se åtgärder för att förbättra tillgången till företagshälsovård. Det tar sig olika uttryck hos motionärerna, bl.a. genom att särskilt rikta in sig på kvinnodominerade yrken eller att koppla företagshälsovården till det förebyggande arbetsmiljöarbetet. I alla händelser uppfattar utskottet det som att motionärernas utgångspunkt är densamma, nämligen att framhålla den viktiga roll som företagshälsovården har att fylla i arbetsmiljöarbetet. Utskottet delar motionärernas positiva inställning till företagshälsovårdens roll på den svenska arbetsmarknaden.

Utskottet noterar att företagshälsovården har en framträdande roll i regeringens arbetsmiljöstrategi, där det bl.a. slås fast att företagshälsovården behöver utvecklas och stärkas, inte minst i det förebyggande arbetet. Vidare har Arbetsmiljöverket och Myndigheten för arbetsmiljökunskap i uppdrag att följa och främja företagshälsovårdens utveckling. Utskottet noterar att Karolinska institutet från och med årsskiftet kommer att ta över uppgiften att följa och främja företagshälsovårdens utveckling i fråga om kompetensförsörjning. Utskottet noterar också att en statlig utredning har lämnat förslag om att arbetsmiljölagen ska förtydligas så att företagshälsovården ska användas i det förebyggande arbetet i högre utsträckning. Utskottet anser inte att det finns skäl att föregripa regeringens vidare hantering av förslaget. Det finns också skäl att invänta resultatet av utredningen om regeringens arbetsmiljöstrategi för perioden 2026–2030.

Avslutningsvis vill utskottet poängtera att det redan i dag finns tydliga lagstadgade krav på arbetsgivare att tillhandahålla företagshälsovård. Det är utskottets förhoppning att den övergripande inriktning som arbetsmiljöpolitiken har och det arbete som pågår för att stärka företagshälsovården kommer att leda till att tillgången till en kompetent företagshälsovård ökar.

Mot bakgrund av det som anförts ovan bör samtliga yrkanden avslås.

Ur avsnittet "Företagshälsovården" i betänkandet. Läs betänkandet

En förutsättning för ett framgångsrikt arbetsmiljöarbete är att det bygger på gedigen kunskap och att insatser följs upp och utvärderas. I kommittémotion 2024/25:1906 (V) yrkande 26 föreslår motionärerna att regeringen ska ge Myndigheten för arbetsmiljökunskap i uppdrag att samla in, sammanställa och sprida kunskap om arbetsplatsinriktat stöd för återgång i arbete.

Utskottet noterar regeringens arbete med att öka effektiviteten i statsförvaltningen genom en minskning av antalet myndigheter, bl.a. genom en inordning av Myndigheten för arbetsmiljökunskap i Arbetsmiljöverket. Utskottet utgår från att detta inte på något sätt innebär en förändring av befintliga uppgifter och att dessa uppgifter kommer att utföras med bibehållen effektivitet och kvalitet.

Utskottet vill understryka att behovet av fördjupad och forskningsbaserad kunskap inom arbetsmiljöområdet är lika stort som tidigare, och det gäller även kunskap om arbetsplatsinriktat stöd för återgång i arbete som är en viktig fråga för en fungerande arbetsmarknad. Utskottet noterar i sammanhanget uppdraget till Socialstyrelsen om hur myndigheten ytterligare kan främja kunskapsutvecklingen om sjukskrivning och rehabilitering. Utskottet sätter sin tillit till att regeringen noga följer utvecklingen och vid behov vidtar relevanta åtgärder på området.

Med det anförda bör det aktuella yrkandet avslås.

Ur avsnittet "Arbetsplatsinriktat stöd för återgång i arbete" i betänkandet. Läs betänkandet

Gemensamt för flertalet av motionärerna i detta avsnitt är att de lyfter fram frågan om tillgången till arbetskläder och arbetsskor inom kvinnodominerade yrkesgrupper. Det är en självklarhet att alla har rätt till en god och säker arbetsmiljö och kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i arbetslivet. Samtidigt kan utskottet konstatera att även om könssegregeringen på arbetsmarknaden i ett långt perspektiv tydligt har minskat är det fortfarande så att det finns könsskillnader som delvis beror på att kvinnor och män traditionellt sett väljer olika yrken.

När det gäller tillgången till arbetskläder och arbetsskor vill utskottet framhålla att arbetsmiljölagstiftningen inte ger utrymme för att ställa krav på att arbetsgivaren ska tillhandahålla arbetskläder och arbetsskor som inte relaterar till skyddsbehov hos arbetstagarna. Arbetsmarknadens parter har därför en central roll när det gäller arbetskläder och arbetsskor som inte anses utgöra personlig skyddsutrustning. I likhet med många andra arbetsmiljöfrågor har parterna möjlighet att genom förhandlingar nå fram till lösningar som är anpassade till olika yrkeskategorier.

När det gäller skötsel och tvätt av arbetskläder, som tas upp i motion 2024/25:551 (S) yrkandena 1 och 2, noterar utskottet att regelverket bl.a. föreskriver en viss tvättemperatur inom hälso- och sjukvården. Utskottet utgår från att Arbetsmiljöverket förhåller sig till relevant forskning på området och vid behov reviderar gränsvärdena.

Mot bakgrund av det som anförts ovan bör samtliga yrkanden avslås.

Ur avsnittet "Arbetskläder" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet noterar att det i kommittémotion 2024/25:3070 (S) yrkande 28 föreslås en kriskommission för att motverka dödsolyckor inom byggbranschen och att det i kommittémotion 2024/25:952 (V) yrkande 11 föreslås en statlig kriskommission mot dödsolyckor i arbetslivet. Utskottet vill understryka att alla dödsolyckor förstås är lika tragiska, oavsett vilken näringsgren det drabbar. Men med tanke på att vissa branscher år efter år ligger i topp kan utskottet se ett behov av ett ökat fokus på att kartlägga de bakomliggande orsakerna till dödsolyckorna, särskilt i de mest utsatta branscherna.

Utskottet konstaterar att riksdagen under det förra riksmötet tillkännagav för regeringen att den bör vidta åtgärder för att belysa de bakomliggande orsakerna till det ökande antalet dödsolyckor i arbetslivet, med prioritet på byggbranschen och andra branscher som är särskilt utsatta. Utskottet noterar att tillkännagivandet omhändertas i direktiven till Utredningen om en god arbetsmiljö för ett förändrat arbetsliv. Utskottet ser fram emot att ta del av resultatet av detta arbete. Vidare noterar utskottet att Arbetsmiljöverket fått ökade medel för en skärpt och effektivare tillsyn för att motverka dödsolyckor och andra allvarliga arbetsmiljörisker. De aktuella yrkandena får därmed anses vara delvis tillgodosedda och bör därför avslås.

När det gäller verksamheten som bedrivs vid Statens haverikommission, som tas upp i nämnda kommittémotion 2024/25:3070 (S) yrkande 31, konstaterar utskottet att myndigheten har till uppgift att bl.a. undersöka olyckor och tillbud till olyckor i syfte att förbättra säkerheten och så långt som möjligt klarlägga händelseförlopp. Utskottet anser i likhet med motionärerna att myndigheten har ett viktigt uppdrag och kan konstatera att myndigheten också har tilldelats ökade medel för att även i fortsättningen kunna genomföra utredningar med hög kvalitet. Utskottet delar dock inte motionärernas uppfattning att det i dagsläget finns skäl att utvidga myndigheten uppdrag på det sätt som föreslås. Det aktuella yrkandet bör därmed avslås.

Ur avsnittet "Dödsolyckor i arbetslivet" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2 och 15. Läs betänkandet

Utskottet noterar att det i kommittémotion 2024/25:3070 (S) yrkande 28 föreslås en kriskommission för att motverka dödsolyckor inom byggbranschen och att det i kommittémotion 2024/25:952 (V) yrkande 11 föreslås en statlig kriskommission mot dödsolyckor i arbetslivet. Utskottet vill understryka att alla dödsolyckor förstås är lika tragiska, oavsett vilken näringsgren det drabbar. Men med tanke på att vissa branscher år efter år ligger i topp kan utskottet se ett behov av ett ökat fokus på att kartlägga de bakomliggande orsakerna till dödsolyckorna, särskilt i de mest utsatta branscherna.

Utskottet konstaterar att riksdagen under det förra riksmötet tillkännagav för regeringen att den bör vidta åtgärder för att belysa de bakomliggande orsakerna till det ökande antalet dödsolyckor i arbetslivet, med prioritet på byggbranschen och andra branscher som är särskilt utsatta. Utskottet noterar att tillkännagivandet omhändertas i direktiven till Utredningen om en god arbetsmiljö för ett förändrat arbetsliv. Utskottet ser fram emot att ta del av resultatet av detta arbete. Vidare noterar utskottet att Arbetsmiljöverket fått ökade medel för en skärpt och effektivare tillsyn för att motverka dödsolyckor och andra allvarliga arbetsmiljörisker. De aktuella yrkandena får därmed anses vara delvis tillgodosedda och bör därför avslås.

När det gäller verksamheten som bedrivs vid Statens haverikommission, som tas upp i nämnda kommittémotion 2024/25:3070 (S) yrkande 31, konstaterar utskottet att myndigheten har till uppgift att bl.a. undersöka olyckor och tillbud till olyckor i syfte att förbättra säkerheten och så långt som möjligt klarlägga händelseförlopp. Utskottet anser i likhet med motionärerna att myndigheten har ett viktigt uppdrag och kan konstatera att myndigheten också har tilldelats ökade medel för att även i fortsättningen kunna genomföra utredningar med hög kvalitet. Utskottet delar dock inte motionärernas uppfattning att det i dagsläget finns skäl att utvidga myndigheten uppdrag på det sätt som föreslås. Det aktuella yrkandet bör därmed avslås.

Ur avsnittet "Dödsolyckor i arbetslivet" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2 och 14. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar inledningsvis att frågor om distansarbete i allt större utsträckning aktualiseras för vissa grupper av arbetstagare. Det är inte minst en följd av de ändrade arbetsrutiner som för många blev en följd av covid-19-pandemin. Utan tvekan är det så att arbete hemifrån och på distans skapar både möjligheter och utmaningar i arbetslivet. Utskottet vill dock vara tydlig med att förutsättningarna för en god arbetsmiljö måste prioriteras även på en arbetsmarknad med ett mer flexibelt arbetsliv.

Gemensamt för motionärerna i detta avsnitt är att de alla ser behov av att göra en översyn av arbetsmiljöregelverket i syfte att förbättra förutsättningarna för distansarbete. Utskottet delar motionärernas bild av att frågor om när och var vi arbetar med stor sannolikhet kommer att fortsätta att påverka arbetslivet framöver. Det är viktigt att arbetsmiljöregelverket kan svara upp mot både arbetsgivares och arbetstagares krav och förväntningar. Utskottet konstaterar att utgångspunkten enligt det rådande regelverket är att arbetsgivaren är ansvarig för arbetstagarnas arbetsmiljö och att detta gäller även när arbetstagare utför arbete hemifrån.

Utskottet noterar att frågan om distansarbete och utvecklingen mot ett mer flexibelt arbetsliv är något som har en framträdande roll i arbetsmiljöpolitiken i stort. Som exempel lyfts frågan i arbetsmiljöstrategin för 2021–2025 och distansarbete inom den statliga förvaltningen har granskats av Riksrevisionen. Därutöver pågår statligt finansierad forskning för att bredda kunskapsunderlaget. Utskottet utgår från att distansarbete även fortsättningsvis är en fråga som kommer att vara en del av regeringens arbetsmiljöarbete, inte minst vid framtagandet av den kommande arbetsmiljöstrategin för 2026–2030. Utskottet kan därför inte se att det finns skäl för något initiativ på området.

Avslutningsvis vill utskottet framhålla att arbetsmarknadens parter har en central roll även när det gäller arbetsmiljön kopplad till distansarbete. Den svenska arbetsmarknaden har genomgått stora förändringar när det gäller hur och var arbete utförs och rimligen kommer frågan om distansarbete att påverka utformningen av arbetslivet framöver. Utskottet menar att det är viktigt att parterna tar ett stort ansvar för att anpassa villkoren efter förutsättningarna i olika branscher. Det är en ordning som utskottet står bakom och som är en central del av den svenska arbetsmarknadsmodellen.

Mot bakgrund av det som anförts ovan bör riksdagen avslå partimotion 2024/25:2955 (C) yrkande 12, kommittémotionerna 2024/25:2948 (C) yrkande 14 och 2024/25:2613 (MP) yrkande 107 samt motion 2024/25:588 (C).

Reservationer

1.

En statlig kriskommission mot dödsolyckor i arbetslivet, punkt 1 (S, V)

av Ardalan Shekarabi (S), Patrik Lundqvist (S), Johanna Haraldsson (S), Ciczie Weidby (V), Adrian Magnusson (S) och Jonathan Svensson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:952 av Ciczie Weidby m.fl. (V) yrkande 11.

Ställningstagande

Det kan självfallet aldrig accepteras att människor dör på jobbet. Varje enskilt dödsfall är en tragedi, både för arbetsgivaren och för samhället. Det är företagens vinstjakt som ofta är grunden till arbetsplatsolyckor med dödlig utgång. För att komma till rätta med arbetsplatsolyckor behövs ett samhälle där människors bästa prioriteras framför företagens vinster.

Liksom utskottet noterar vi riksdagens tillkännagivande om åtgärder för att belysa de bakomliggande orsakerna till det ökande antalet dödsolyckor i arbetslivet, med prioritet på byggbranschen och andra branscher som är särskilt utsatta. Till skillnad utskottet anser vi dock att detta förslag är uddlöst och i praktiken inte kommer att göra någon skillnad. Vi anser att en så allvarlig fråga som att människor dör på jobbet kräver kraftfullare åtgärder med ett bredare anslag.

Vi anser därför att regeringen bör tillsätta en statlig kriskommission som tar ett helhetsgrepp om dödsolyckor i arbetslivet och föreslår konkreta åtgärder för att vända utvecklingen. I en sådan kommission bör företrädare för fack, arbetsgivare och berörda myndigheter ingå.

2.

Fler åtgärder mot dödsolyckor i arbetslivet, punkt 2 (S)

av Ardalan Shekarabi (S), Patrik Lundqvist (S), Johanna Haraldsson (S), Adrian Magnusson (S) och Jonathan Svensson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3070 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkandena 28 och 31.

Ställningstagande

Alla arbetsrelaterade dödsolyckor är förstås lika stora tragedier, oavsett vilken näringsgren det drabbar. Men givet det faktum att byggbranschen år efter år ligger i topp ser vi ett behov av särskilda insatser för att kartlägga de bakomliggande orsakerna till dödsolyckor inom denna bransch. Den utredning som utskottet hänvisar till anser vi dock inte tjänar sitt syfte och innebär i praktiken inte några nya åtgärder på området. Vårt förslag innebär i stället att det ska inrättas en specifik kommission för byggbranschen med uppdrag att granska hela den organisatoriska struktur som leder till dödsolyckor inom sektorn. Kommissionen bör ledas av Arbetsmiljöverket i samarbete polisen och representanter för arbetstagarorganisationerna och byggföretagen. Den bör också involvera representanter från andra relevanta myndigheter och forskare för att säkerställa en heltäckande och evidensbaserad analys.

Vi anser därför att regeringen bör tillsätta en kriskommission specifikt inom byggbranschen i syfte att minska antalet dödsolyckor i arbetet i enlighet med det som anförts ovan.

Vidare vill vi lyfta fram Statens haverikommission som har i uppdrag att utreda allvarliga civila och militära olyckor och tillbud, oavsett om de inträffar till sjöss, till lands eller i luften. Första gången Statens haverikommission utredde en arbetsplatsolycka var i samband med den tragiska hissolyckan i Sundbyberg den 11 december 2023, då fem personer miste livet. Vi menar att myndigheten bör utreda fler allvarliga arbetsplatsolyckor, dels för att gräva djupare i de bakomliggande orsakerna, dels för att uppvärdera ämnet som sådant.

Ur avsnittet "Distansarbete" i betänkandet. Läs betänkandet