Fördjupad uppföljning av arbetet med att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor

Våld och förtryck har ingen plats i vårt samhälle, och utskottet vill betona vikten av att det på bred front i samhället bedrivs ett målinriktat arbete för att förebygga, motverka och bekämpa mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Våldet kan ta sig många olika uttryck – fysiskt, psykiskt, ekonomiskt och sexuellt – och det måste stoppas. Alla ska ha samma rätt och möjlighet att bestämma över sitt liv och sin kropp. Alla ska ha samma rätt och möjlighet att själv välja partner.

Utskottet vill inledningsvis välkomna det breda engagemang som visas av samtliga motionärer i avsnittet. De väckta motionsförslagen illustrerar det mångskiftande behov som finns av åtgärder och insatser på olika nivåer och i olika delar av samhället när det gäller arbetet mot mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer.

I kommittémotionerna 2024/25:3073 (S) yrkande 18, 2024/25:3111 (S) yrkande 79 och 2024/25:1414 (SD) yrkande 1 och motionerna 2024/25:898 (S) och 2024/25:1574 (S) har motionärerna förslag av en övergripande karaktär, bl.a. om att ett nationellt våldsförebyggande program bör tas fram och att det behövs en kraftsamling mot mäns våld mot kvinnor. Utskottet instämmer naturligtvis med motionärerna när det gäller vikten av att med kraft verka mot allt våld i nära relationer, och välkomnar därför allt det omfattande arbete som pågår, på såväl nationell som regional och lokal nivå.

En grundförutsättning för arbetet på området är enligt utskottet att det präglas av långsiktighet och uthållighet. Den gällande tioåriga strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, med tillhörande åtgärdsprogram, har enligt utskottet lagt en god grund för en sådan inriktning för samhällets insatser och åtgärder mot mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Utskottet vill i sammanhanget även uppmärksamma det nationella våldsförebyggande program på området mäns våld mot kvinnor som antogs av regeringen i juni 2022. Utskottet vill samtidigt betona att det behövs en intensifiering av arbetet. Det är således med gillande som utskottet noterar det förslag om en stärkt långsiktig styrning av arbetet mot könsrelaterat våld och hedersrelaterat våld och förtryck som nyligen överlämnats till regeringen. Utredningen har bedrivit ett gediget utredningsarbete som bl.a. innefattar förslag till en ny långsiktig nationell jämställdhetspolitisk strategi mot våld, förtryck och utnyttjande.

Att nolltolerans ska gälla mot våld i samhället är något som det råder bred politisk enighet om. När det gäller frågan om att införa en nollvision på området kan man emellertid konstatera att det råder skilda uppfattningar om hur en sådan bör vara formulerad. I kommittémotionerna 2024/25:3022 (S) yrkande 113, 2024/25:3069 (S) yrkande 16 och 2024/25:3072 (S) yrkande 2 ger motionärerna uttryck för att en nollvision på området bör vara formulerad på ett sådant sätt att den har tydligt fokus på mäns våld mot kvinnor. Utskottet å sin sida är alltjämt av uppfattningen att en nollvision på området bör ha en bredare inriktning än den som förespråkas av motionärerna. Som framhölls av utskottet i samband med tillkännagivandet om en nollvision förekommer våld i alla former av nära relationer, och även våld mot män i nära relationer och våld i samkönade relationer behöver uppmärksammas i det våldsförebyggande arbetet. Det finns därmed enligt utskottet inte skäl att revidera det tidigare tillkännagivandet på området.

När det gäller kunskap och metodutveckling, ett område som uppmärksammas av motionärerna i kommittémotion 2024/25:3307 (MP) yrkande 1, vill utskottet inleda med att slå fast vikten av att de metoder och arbetssätt som används i det våldsförebyggande arbetet är evidensbaserade. När det gäller det konkreta förslaget från motionärerna om att ge ett uppdrag till Jämställdhetsmyndigheten sympatiserar utskottet givetvis med den intention om att förbättra forskningen på området som ligger till grund för motionärernas förslag. Utskottet konstaterar emellertid att regeringen i den forsknings- och innovationsproposition som nu bereds av utbildningsutskottet bl.a. föreslår en forskningssatsning på mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Utskottet ser med intresse fram emot att följa det fortsatta arbetet med denna forskningssatsning.

Även när det gäller vikten av stärkt kunskap hos yrkesverksamma som tas upp i kommittémotion 2024/25:1414 (SD) yrkande 6 konstaterar utskottet att det vidtagits en rad åtgärder av regeringen. Utskottet förutsätter att regeringen följer frågan om förbättrad kunskap och metodutveckling noggrant och att regeringen är beredd att vid behov ta initiativ till ytterligare åtgärder.

I kommittémotionerna 2024/25:1389 (SD) yrkande 28, 2024/25:1414 (SD) yrkande 12 och 2024/25:3157 (C) yrkande 4 och 15 finns förslag på olika åtgärder för att motverka ekonomiskt våld och s.k. eftervåld. Att arbetet med att synliggöra och motverka det ekonomiska våldet i nära relationer och andra närliggande frågor måste prioriteras är en uppfattning som utskottet fullt ut delar med motionärerna. Utskottet välkomnar därför att ekonomiskt våld är något som lyfts fram av regeringen i åtgärdsprogrammet för 2024–2026. Utskottet noterar också att det är flera myndigheter som har pågående regeringsuppdrag på området. I sammanhanget finner utskottet även skäl att uppmärksamma den pågående utredningen med uppdrag att bl.a. se över frågan om utdragna bodelningsprocesser.

Det är tveklöst så att ekonomiskt våld måste ges ökad uppmärksamhet i samhället, både på politisk nivå och hos berörda myndigheter. Arbetet mot detta våld måste involvera en bredd av olika aktörer, även inom den privata och ideella sektorn. Utskottet vill i sammanhanget uppmärksamma den gedigna granskning av statens insatser på området som genomförts av Riksrevisionen och som nyligen presenterats för utskottet. I sin granskningsrapport lämnar Riksrevisionen en rad rekommendationer såväl till regeringen som till ett stort antal myndigheter för att förbättra situationen när det gäller statens arbete för att motverka ekonomiskt våld i nära relationer. Utskottet kommer att med stort intresse följa regeringens och myndigheternas omhändertagande av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer, och får anledning att återkomma till frågan när utskottet ska behandla regeringens svarsskrivelse över Riksrevisionens rapport. Utskottet utgår också från att regeringen kommer att uppmärksamma det ekonomiska våldet i sitt fortsatta arbete med att ta fram en ny långsiktig nationell strategi för att utveckla och stärka arbetet med att förebygga och motverka våld i nära relationer.

Ur avsnittet "Mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 4, 5, 6 och 7. Läs betänkandet

Våld och förtryck har ingen plats i vårt samhälle, och utskottet vill betona vikten av att det på bred front i samhället bedrivs ett målinriktat arbete för att förebygga, motverka och bekämpa mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Våldet kan ta sig många olika uttryck – fysiskt, psykiskt, ekonomiskt och sexuellt – och det måste stoppas. Alla ska ha samma rätt och möjlighet att bestämma över sitt liv och sin kropp. Alla ska ha samma rätt och möjlighet att själv välja partner.

Utskottet vill inledningsvis välkomna det breda engagemang som visas av samtliga motionärer i avsnittet. De väckta motionsförslagen illustrerar det mångskiftande behov som finns av åtgärder och insatser på olika nivåer och i olika delar av samhället när det gäller arbetet mot mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer.

I kommittémotionerna 2024/25:3073 (S) yrkande 18, 2024/25:3111 (S) yrkande 79 och 2024/25:1414 (SD) yrkande 1 och motionerna 2024/25:898 (S) och 2024/25:1574 (S) har motionärerna förslag av en övergripande karaktär, bl.a. om att ett nationellt våldsförebyggande program bör tas fram och att det behövs en kraftsamling mot mäns våld mot kvinnor. Utskottet instämmer naturligtvis med motionärerna när det gäller vikten av att med kraft verka mot allt våld i nära relationer, och välkomnar därför allt det omfattande arbete som pågår, på såväl nationell som regional och lokal nivå.

En grundförutsättning för arbetet på området är enligt utskottet att det präglas av långsiktighet och uthållighet. Den gällande tioåriga strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, med tillhörande åtgärdsprogram, har enligt utskottet lagt en god grund för en sådan inriktning för samhällets insatser och åtgärder mot mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Utskottet vill i sammanhanget även uppmärksamma det nationella våldsförebyggande program på området mäns våld mot kvinnor som antogs av regeringen i juni 2022. Utskottet vill samtidigt betona att det behövs en intensifiering av arbetet. Det är således med gillande som utskottet noterar det förslag om en stärkt långsiktig styrning av arbetet mot könsrelaterat våld och hedersrelaterat våld och förtryck som nyligen överlämnats till regeringen. Utredningen har bedrivit ett gediget utredningsarbete som bl.a. innefattar förslag till en ny långsiktig nationell jämställdhetspolitisk strategi mot våld, förtryck och utnyttjande.

Att nolltolerans ska gälla mot våld i samhället är något som det råder bred politisk enighet om. När det gäller frågan om att införa en nollvision på området kan man emellertid konstatera att det råder skilda uppfattningar om hur en sådan bör vara formulerad. I kommittémotionerna 2024/25:3022 (S) yrkande 113, 2024/25:3069 (S) yrkande 16 och 2024/25:3072 (S) yrkande 2 ger motionärerna uttryck för att en nollvision på området bör vara formulerad på ett sådant sätt att den har tydligt fokus på mäns våld mot kvinnor. Utskottet å sin sida är alltjämt av uppfattningen att en nollvision på området bör ha en bredare inriktning än den som förespråkas av motionärerna. Som framhölls av utskottet i samband med tillkännagivandet om en nollvision förekommer våld i alla former av nära relationer, och även våld mot män i nära relationer och våld i samkönade relationer behöver uppmärksammas i det våldsförebyggande arbetet. Det finns därmed enligt utskottet inte skäl att revidera det tidigare tillkännagivandet på området.

När det gäller kunskap och metodutveckling, ett område som uppmärksammas av motionärerna i kommittémotion 2024/25:3307 (MP) yrkande 1, vill utskottet inleda med att slå fast vikten av att de metoder och arbetssätt som används i det våldsförebyggande arbetet är evidensbaserade. När det gäller det konkreta förslaget från motionärerna om att ge ett uppdrag till Jämställdhetsmyndigheten sympatiserar utskottet givetvis med den intention om att förbättra forskningen på området som ligger till grund för motionärernas förslag. Utskottet konstaterar emellertid att regeringen i den forsknings- och innovationsproposition som nu bereds av utbildningsutskottet bl.a. föreslår en forskningssatsning på mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Utskottet ser med intresse fram emot att följa det fortsatta arbetet med denna forskningssatsning.

Även när det gäller vikten av stärkt kunskap hos yrkesverksamma som tas upp i kommittémotion 2024/25:1414 (SD) yrkande 6 konstaterar utskottet att det vidtagits en rad åtgärder av regeringen. Utskottet förutsätter att regeringen följer frågan om förbättrad kunskap och metodutveckling noggrant och att regeringen är beredd att vid behov ta initiativ till ytterligare åtgärder.

I kommittémotionerna 2024/25:1389 (SD) yrkande 28, 2024/25:1414 (SD) yrkande 12 och 2024/25:3157 (C) yrkande 4 och 15 finns förslag på olika åtgärder för att motverka ekonomiskt våld och s.k. eftervåld. Att arbetet med att synliggöra och motverka det ekonomiska våldet i nära relationer och andra närliggande frågor måste prioriteras är en uppfattning som utskottet fullt ut delar med motionärerna. Utskottet välkomnar därför att ekonomiskt våld är något som lyfts fram av regeringen i åtgärdsprogrammet för 2024–2026. Utskottet noterar också att det är flera myndigheter som har pågående regeringsuppdrag på området. I sammanhanget finner utskottet även skäl att uppmärksamma den pågående utredningen med uppdrag att bl.a. se över frågan om utdragna bodelningsprocesser.

Det är tveklöst så att ekonomiskt våld måste ges ökad uppmärksamhet i samhället, både på politisk nivå och hos berörda myndigheter. Arbetet mot detta våld måste involvera en bredd av olika aktörer, även inom den privata och ideella sektorn. Utskottet vill i sammanhanget uppmärksamma den gedigna granskning av statens insatser på området som genomförts av Riksrevisionen och som nyligen presenterats för utskottet. I sin granskningsrapport lämnar Riksrevisionen en rad rekommendationer såväl till regeringen som till ett stort antal myndigheter för att förbättra situationen när det gäller statens arbete för att motverka ekonomiskt våld i nära relationer. Utskottet kommer att med stort intresse följa regeringens och myndigheternas omhändertagande av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer, och får anledning att återkomma till frågan när utskottet ska behandla regeringens svarsskrivelse över Riksrevisionens rapport. Utskottet utgår också från att regeringen kommer att uppmärksamma det ekonomiska våldet i sitt fortsatta arbete med att ta fram en ny långsiktig nationell strategi för att utveckla och stärka arbetet med att förebygga och motverka våld i nära relationer.

Ur avsnittet "Mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 4, 5, 6 och 7. Läs betänkandet

Hedersrelaterat våld och förtryck strider mot samhällets grundläggande värderingar och är ett allvarligt samhällsproblem. Det är också en mycket allvarlig kränkning av människors grundläggande fri- och rättigheter. Rätten att själv få bestämma hur man vill leva sitt liv ska vara en självklarhet för alla.

Gemensamt för motionärerna i detta avsnitt är att de alla framhåller behovet av fortsatta åtgärder för att intensifiera, påskynda och stärka arbetet på bred front mot det hedersrelaterade våldet och förtrycket. Utskottet välkomnar det engagemang som visas av samtliga motionärer och vill framhålla det angelägna i att det bedrivs ett långsiktigt och uthålligt arbete för att motverka och bekämpa det hedersrelaterade våldet och förtrycket. Våldet och förtrycket kräver ökad uppmärksamhet och synlighet för att effektivt kunna förebyggas och bekämpas. Att samhället med alla medel kraftfullt måste bekämpa och motverka hedersrelaterat våld och förtryck råder det bred politisk enighet om. Det är därför med gillande som utskottet konstaterar att det pågår ett omfattande arbete för att motverka och bekämpa det hedersrelaterade våldet och förtrycket. Flera av motionsförslagen ligger i linje med det arbete som pågår, och vissa av förslagen får anses vara helt eller delvis tillgodosedda.

Utskottet välkomnar till att börja med att en kraftsamling mot hedersrelaterat våld och förtryck är ett av de utvecklingsområden som lyfts fram av regeringen inom ramen för åtgärdsprogrammet för perioden 2024–2026 för att säkerställa ett fortsatt verkningsfullt arbete mot mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck. Utskottet välkomnar vidare beskedet från regeringen om att sätta strålkastarljus på området genom att införa ett sjunde jämställdhetspolitiskt delmål som ska vara särskilt inriktat på att motverka hedersrelaterat våld och förtryck. Regeringens beslut att flytta Nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck från Länsstyrelsen i Östergötlands län till Jämställdhetsmyndigheten bör också uppmärksammas i sammanhanget. Utskottet delar regeringens bedömning att flytten av denna viktiga verksamhet ger stärkta förutsättningar att arbeta effektivt och samordnat mot det allvarliga samhällsproblem som hedersrelaterat våld och förtryck utgör. Utskottet förutsätter att överföringen görs på ett sådant sätt att upparbetad kunskap och erfarenhet tas till vara.

Som utskottet redan varit inne på i föregående avsnitt har regeringen nyligen tagit emot slutbetänkandet från Utredningen om en stärkt långsiktig styrning av arbetet mot könsrelaterat våld och hedersrelaterat våld och förtryck. Utredningen lämnar i betänkandet förslag till en långsiktig strategi och förstärkt styrning av jämställdhetspolitiken för att motverka mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel. Hur området hedersrelaterat våld och förtryck kan ges ökat fokus i jämställdhetspolitiken och i samhället har varit en av de frågor som varit styrande för utredningens arbete, och utskottet konstaterar att utredningen bl.a. lämnar en rad inspel till insatser som kan ingå i en framtida handlingsplan på området. Betänkandet bereds nu inom Regeringskansliet, och utskottet är inte berett att föregripa detta beredningsarbete.

Utskottet vill i sammanhanget även hänvisa till att flera av de frågor som lyfts i motionerna är föremål för pågående myndighetsuppdrag som regeringen nyligen gett. Exempelvis arbetar Jämställdhetsmyndigheten dels med ett uppdrag inriktat på ett nationellt inrapporterings- och uppföljningssystem för personer som blivit bortförda utomlands, dels med ett uppdrag om att genomföra kompetenshöjande insatser.

Vidare noterar utskottet bl.a. att Utredningen om förstärkta åtgärder mot hedersrelaterat våld och förtryck, som har i uppdrag att se över ett antal straffrättsliga- och civilrättsliga frågor i syfte att skärpa synen på hedersrelaterat våld och förtryck, inom kort ska redovisa sitt arbete till regeringen. Utskottet välkomnar också den nyligen beslutade lagrådsremissen där regeringen föreslår kriminalisering av oskuldskontroller, oskuldsintyg och oskuldsingrepp i syfte att stärka skyddet för de flickor och kvinnor som lever i en hederskontext.

Slutligen noterar utskottet att regeringen nyligen tillsatt en utredning som har i uppdrag att föreslå ökade insatser för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck i förskolan, skolan och fritidshemmet.

Utskottet kan sammanfattningsvis konstatera att arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck har intensifierats över tid, och att regeringen fortsätter arbetet med en tydlig inriktning på att förstärka och växla upp arbetet. Det är för utskottet tydligt att arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck är högt prioriterat av regeringen och att det pågår ett omfattande beredningsarbete – ett arbete som inte bör föregripas.

Mot bakgrund av det som utskottet anfört ovan finns det inte skäl för något initiativ från riksdagens sida. Därmed bör riksdagen avslå kommittémotionerna 2024/25:1412 (SD) yrkande 3, 2024/25:1413 (SD) yrkandena 14 och 20–22, 2024/25:3157 (C) yrkande 32 och 2024/25:3307 (MP) yrkande 6 samt motionerna 2024/25:421 (SD) yrkandena 2 och 3, 2024/25:1972 (M) och 2024/25:2091 (M) yrkande 2.

Ur avsnittet "Hedersrelaterat våld och förtryck" i betänkandet. Läs betänkandet

Våld och förtryck har ingen plats i vårt samhälle, och utskottet vill betona vikten av att det på bred front i samhället bedrivs ett målinriktat arbete för att förebygga, motverka och bekämpa mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Våldet kan ta sig många olika uttryck – fysiskt, psykiskt, ekonomiskt och sexuellt – och det måste stoppas. Alla ska ha samma rätt och möjlighet att bestämma över sitt liv och sin kropp. Alla ska ha samma rätt och möjlighet att själv välja partner.

Utskottet vill inledningsvis välkomna det breda engagemang som visas av samtliga motionärer i avsnittet. De väckta motionsförslagen illustrerar det mångskiftande behov som finns av åtgärder och insatser på olika nivåer och i olika delar av samhället när det gäller arbetet mot mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer.

I kommittémotionerna 2024/25:3073 (S) yrkande 18, 2024/25:3111 (S) yrkande 79 och 2024/25:1414 (SD) yrkande 1 och motionerna 2024/25:898 (S) och 2024/25:1574 (S) har motionärerna förslag av en övergripande karaktär, bl.a. om att ett nationellt våldsförebyggande program bör tas fram och att det behövs en kraftsamling mot mäns våld mot kvinnor. Utskottet instämmer naturligtvis med motionärerna när det gäller vikten av att med kraft verka mot allt våld i nära relationer, och välkomnar därför allt det omfattande arbete som pågår, på såväl nationell som regional och lokal nivå.

En grundförutsättning för arbetet på området är enligt utskottet att det präglas av långsiktighet och uthållighet. Den gällande tioåriga strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, med tillhörande åtgärdsprogram, har enligt utskottet lagt en god grund för en sådan inriktning för samhällets insatser och åtgärder mot mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Utskottet vill i sammanhanget även uppmärksamma det nationella våldsförebyggande program på området mäns våld mot kvinnor som antogs av regeringen i juni 2022. Utskottet vill samtidigt betona att det behövs en intensifiering av arbetet. Det är således med gillande som utskottet noterar det förslag om en stärkt långsiktig styrning av arbetet mot könsrelaterat våld och hedersrelaterat våld och förtryck som nyligen överlämnats till regeringen. Utredningen har bedrivit ett gediget utredningsarbete som bl.a. innefattar förslag till en ny långsiktig nationell jämställdhetspolitisk strategi mot våld, förtryck och utnyttjande.

Att nolltolerans ska gälla mot våld i samhället är något som det råder bred politisk enighet om. När det gäller frågan om att införa en nollvision på området kan man emellertid konstatera att det råder skilda uppfattningar om hur en sådan bör vara formulerad. I kommittémotionerna 2024/25:3022 (S) yrkande 113, 2024/25:3069 (S) yrkande 16 och 2024/25:3072 (S) yrkande 2 ger motionärerna uttryck för att en nollvision på området bör vara formulerad på ett sådant sätt att den har tydligt fokus på mäns våld mot kvinnor. Utskottet å sin sida är alltjämt av uppfattningen att en nollvision på området bör ha en bredare inriktning än den som förespråkas av motionärerna. Som framhölls av utskottet i samband med tillkännagivandet om en nollvision förekommer våld i alla former av nära relationer, och även våld mot män i nära relationer och våld i samkönade relationer behöver uppmärksammas i det våldsförebyggande arbetet. Det finns därmed enligt utskottet inte skäl att revidera det tidigare tillkännagivandet på området.

När det gäller kunskap och metodutveckling, ett område som uppmärksammas av motionärerna i kommittémotion 2024/25:3307 (MP) yrkande 1, vill utskottet inleda med att slå fast vikten av att de metoder och arbetssätt som används i det våldsförebyggande arbetet är evidensbaserade. När det gäller det konkreta förslaget från motionärerna om att ge ett uppdrag till Jämställdhetsmyndigheten sympatiserar utskottet givetvis med den intention om att förbättra forskningen på området som ligger till grund för motionärernas förslag. Utskottet konstaterar emellertid att regeringen i den forsknings- och innovationsproposition som nu bereds av utbildningsutskottet bl.a. föreslår en forskningssatsning på mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Utskottet ser med intresse fram emot att följa det fortsatta arbetet med denna forskningssatsning.

Även när det gäller vikten av stärkt kunskap hos yrkesverksamma som tas upp i kommittémotion 2024/25:1414 (SD) yrkande 6 konstaterar utskottet att det vidtagits en rad åtgärder av regeringen. Utskottet förutsätter att regeringen följer frågan om förbättrad kunskap och metodutveckling noggrant och att regeringen är beredd att vid behov ta initiativ till ytterligare åtgärder.

I kommittémotionerna 2024/25:1389 (SD) yrkande 28, 2024/25:1414 (SD) yrkande 12 och 2024/25:3157 (C) yrkande 4 och 15 finns förslag på olika åtgärder för att motverka ekonomiskt våld och s.k. eftervåld. Att arbetet med att synliggöra och motverka det ekonomiska våldet i nära relationer och andra närliggande frågor måste prioriteras är en uppfattning som utskottet fullt ut delar med motionärerna. Utskottet välkomnar därför att ekonomiskt våld är något som lyfts fram av regeringen i åtgärdsprogrammet för 2024–2026. Utskottet noterar också att det är flera myndigheter som har pågående regeringsuppdrag på området. I sammanhanget finner utskottet även skäl att uppmärksamma den pågående utredningen med uppdrag att bl.a. se över frågan om utdragna bodelningsprocesser.

Det är tveklöst så att ekonomiskt våld måste ges ökad uppmärksamhet i samhället, både på politisk nivå och hos berörda myndigheter. Arbetet mot detta våld måste involvera en bredd av olika aktörer, även inom den privata och ideella sektorn. Utskottet vill i sammanhanget uppmärksamma den gedigna granskning av statens insatser på området som genomförts av Riksrevisionen och som nyligen presenterats för utskottet. I sin granskningsrapport lämnar Riksrevisionen en rad rekommendationer såväl till regeringen som till ett stort antal myndigheter för att förbättra situationen när det gäller statens arbete för att motverka ekonomiskt våld i nära relationer. Utskottet kommer att med stort intresse följa regeringens och myndigheternas omhändertagande av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer, och får anledning att återkomma till frågan när utskottet ska behandla regeringens svarsskrivelse över Riksrevisionens rapport. Utskottet utgår också från att regeringen kommer att uppmärksamma det ekonomiska våldet i sitt fortsatta arbete med att ta fram en ny långsiktig nationell strategi för att utveckla och stärka arbetet med att förebygga och motverka våld i nära relationer.

Ur avsnittet "Mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 4, 6 och 7. Läs betänkandet

Våld och förtryck har ingen plats i vårt samhälle, och utskottet vill betona vikten av att det på bred front i samhället bedrivs ett målinriktat arbete för att förebygga, motverka och bekämpa mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Våldet kan ta sig många olika uttryck – fysiskt, psykiskt, ekonomiskt och sexuellt – och det måste stoppas. Alla ska ha samma rätt och möjlighet att bestämma över sitt liv och sin kropp. Alla ska ha samma rätt och möjlighet att själv välja partner.

Utskottet vill inledningsvis välkomna det breda engagemang som visas av samtliga motionärer i avsnittet. De väckta motionsförslagen illustrerar det mångskiftande behov som finns av åtgärder och insatser på olika nivåer och i olika delar av samhället när det gäller arbetet mot mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer.

I kommittémotionerna 2024/25:3073 (S) yrkande 18, 2024/25:3111 (S) yrkande 79 och 2024/25:1414 (SD) yrkande 1 och motionerna 2024/25:898 (S) och 2024/25:1574 (S) har motionärerna förslag av en övergripande karaktär, bl.a. om att ett nationellt våldsförebyggande program bör tas fram och att det behövs en kraftsamling mot mäns våld mot kvinnor. Utskottet instämmer naturligtvis med motionärerna när det gäller vikten av att med kraft verka mot allt våld i nära relationer, och välkomnar därför allt det omfattande arbete som pågår, på såväl nationell som regional och lokal nivå.

En grundförutsättning för arbetet på området är enligt utskottet att det präglas av långsiktighet och uthållighet. Den gällande tioåriga strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, med tillhörande åtgärdsprogram, har enligt utskottet lagt en god grund för en sådan inriktning för samhällets insatser och åtgärder mot mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Utskottet vill i sammanhanget även uppmärksamma det nationella våldsförebyggande program på området mäns våld mot kvinnor som antogs av regeringen i juni 2022. Utskottet vill samtidigt betona att det behövs en intensifiering av arbetet. Det är således med gillande som utskottet noterar det förslag om en stärkt långsiktig styrning av arbetet mot könsrelaterat våld och hedersrelaterat våld och förtryck som nyligen överlämnats till regeringen. Utredningen har bedrivit ett gediget utredningsarbete som bl.a. innefattar förslag till en ny långsiktig nationell jämställdhetspolitisk strategi mot våld, förtryck och utnyttjande.

Att nolltolerans ska gälla mot våld i samhället är något som det råder bred politisk enighet om. När det gäller frågan om att införa en nollvision på området kan man emellertid konstatera att det råder skilda uppfattningar om hur en sådan bör vara formulerad. I kommittémotionerna 2024/25:3022 (S) yrkande 113, 2024/25:3069 (S) yrkande 16 och 2024/25:3072 (S) yrkande 2 ger motionärerna uttryck för att en nollvision på området bör vara formulerad på ett sådant sätt att den har tydligt fokus på mäns våld mot kvinnor. Utskottet å sin sida är alltjämt av uppfattningen att en nollvision på området bör ha en bredare inriktning än den som förespråkas av motionärerna. Som framhölls av utskottet i samband med tillkännagivandet om en nollvision förekommer våld i alla former av nära relationer, och även våld mot män i nära relationer och våld i samkönade relationer behöver uppmärksammas i det våldsförebyggande arbetet. Det finns därmed enligt utskottet inte skäl att revidera det tidigare tillkännagivandet på området.

När det gäller kunskap och metodutveckling, ett område som uppmärksammas av motionärerna i kommittémotion 2024/25:3307 (MP) yrkande 1, vill utskottet inleda med att slå fast vikten av att de metoder och arbetssätt som används i det våldsförebyggande arbetet är evidensbaserade. När det gäller det konkreta förslaget från motionärerna om att ge ett uppdrag till Jämställdhetsmyndigheten sympatiserar utskottet givetvis med den intention om att förbättra forskningen på området som ligger till grund för motionärernas förslag. Utskottet konstaterar emellertid att regeringen i den forsknings- och innovationsproposition som nu bereds av utbildningsutskottet bl.a. föreslår en forskningssatsning på mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Utskottet ser med intresse fram emot att följa det fortsatta arbetet med denna forskningssatsning.

Även när det gäller vikten av stärkt kunskap hos yrkesverksamma som tas upp i kommittémotion 2024/25:1414 (SD) yrkande 6 konstaterar utskottet att det vidtagits en rad åtgärder av regeringen. Utskottet förutsätter att regeringen följer frågan om förbättrad kunskap och metodutveckling noggrant och att regeringen är beredd att vid behov ta initiativ till ytterligare åtgärder.

I kommittémotionerna 2024/25:1389 (SD) yrkande 28, 2024/25:1414 (SD) yrkande 12 och 2024/25:3157 (C) yrkande 4 och 15 finns förslag på olika åtgärder för att motverka ekonomiskt våld och s.k. eftervåld. Att arbetet med att synliggöra och motverka det ekonomiska våldet i nära relationer och andra närliggande frågor måste prioriteras är en uppfattning som utskottet fullt ut delar med motionärerna. Utskottet välkomnar därför att ekonomiskt våld är något som lyfts fram av regeringen i åtgärdsprogrammet för 2024–2026. Utskottet noterar också att det är flera myndigheter som har pågående regeringsuppdrag på området. I sammanhanget finner utskottet även skäl att uppmärksamma den pågående utredningen med uppdrag att bl.a. se över frågan om utdragna bodelningsprocesser.

Det är tveklöst så att ekonomiskt våld måste ges ökad uppmärksamhet i samhället, både på politisk nivå och hos berörda myndigheter. Arbetet mot detta våld måste involvera en bredd av olika aktörer, även inom den privata och ideella sektorn. Utskottet vill i sammanhanget uppmärksamma den gedigna granskning av statens insatser på området som genomförts av Riksrevisionen och som nyligen presenterats för utskottet. I sin granskningsrapport lämnar Riksrevisionen en rad rekommendationer såväl till regeringen som till ett stort antal myndigheter för att förbättra situationen när det gäller statens arbete för att motverka ekonomiskt våld i nära relationer. Utskottet kommer att med stort intresse följa regeringens och myndigheternas omhändertagande av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer, och får anledning att återkomma till frågan när utskottet ska behandla regeringens svarsskrivelse över Riksrevisionens rapport. Utskottet utgår också från att regeringen kommer att uppmärksamma det ekonomiska våldet i sitt fortsatta arbete med att ta fram en ny långsiktig nationell strategi för att utveckla och stärka arbetet med att förebygga och motverka våld i nära relationer.

Ur avsnittet "Mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 4, 5 och 7. Läs betänkandet