Ersättningsrätt samt insolvens- och utsökningsrätt

Som redovisas ovan syftar de lagändringar som trädde i kraft den 1 juli 2022 till att åstadkomma påtagliga höjningar av nivåerna på kränkningsersättning, bl.a. genom att upprättelsemomentet i regleringen har stärkts. Utskottet står fast vid sitt tidigare ställningstagande i saken, och motionsyrkandet avstryks således.

Ur avsnittet "Kränkningsersättning" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att Utredningen om ersättningsregler med brottsoffret i fokus har fått i uppdrag att se över reglerna om vårdnadshavares skadeståndsansvar för skador som deras barn orsakar genom brott för att stärka föräldraansvaret. Översynen innebär bl.a. att utredaren ska ta ställning till om, och i så fall hur, vårdnadshavares skadeståndsansvar för skador som deras barn orsakar genom brott ska skärpas och lämna förslag på de författningsändringar som krävs för att skärpa vårdnadshavares skadeståndsansvar. Uppdraget ska redovisas den 24 februari 2025. Utskottet anser inte att resultatet av det pågående arbetet bör föregripas genom någon åtgärd från riksdagens sida. Motionsyrkandet avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Vårdnadshavares skadeståndsansvar" i betänkandet, som även gäller punkterna 3, 6 och 8. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att Utredningen om ersättningsregler med brottsoffret i fokus har fått i uppdrag att se över reglerna om vårdnadshavares skadeståndsansvar för skador som deras barn orsakar genom brott för att stärka föräldraansvaret. Översynen innebär bl.a. att utredaren ska ta ställning till om, och i så fall hur, vårdnadshavares skadeståndsansvar för skador som deras barn orsakar genom brott ska skärpas och lämna förslag på de författningsändringar som krävs för att skärpa vårdnadshavares skadeståndsansvar. Uppdraget ska redovisas den 24 februari 2025. Utskottet anser inte att resultatet av det pågående arbetet bör föregripas genom någon åtgärd från riksdagens sida. Motionsyrkandet avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Vårdnadshavares skadeståndsansvar" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 6 och 8. Läs betänkandet

Utskottet har inte någon annan uppfattning i frågan om en översyn av regleringen av det solidariska skadeståndsansvaret än vad som tidigare redovisats, och motionsyrkandet avstyrks därför.

Ur avsnittet "Solidariskt skadeståndsansvar" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet står fast vid sin ovan redovisade uppfattning, och motionsyrkandet avstyrks därför.

Ur avsnittet "Betalning av skadestånd" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att Utredningen om ersättningsregler med brottsoffret i fokus har fått i uppdrag att se över reglerna om vårdnadshavares skadeståndsansvar för skador som deras barn orsakar genom brott för att stärka föräldraansvaret. Översynen innebär bl.a. att utredaren ska ta ställning till om, och i så fall hur, vårdnadshavares skadeståndsansvar för skador som deras barn orsakar genom brott ska skärpas och lämna förslag på de författningsändringar som krävs för att skärpa vårdnadshavares skadeståndsansvar. Uppdraget ska redovisas den 24 februari 2025. Utskottet anser inte att resultatet av det pågående arbetet bör föregripas genom någon åtgärd från riksdagens sida. Motionsyrkandet avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Vårdnadshavares skadeståndsansvar" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3 och 8. Läs betänkandet

Utskottet är liksom tidigare inte berett att förslå någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av motionsyrkandet, som därför avstyrks.

Ur avsnittet "Ersättningsmöjligheter vid jaktskador" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att Utredningen om ersättningsregler med brottsoffret i fokus har fått i uppdrag att se över reglerna om vårdnadshavares skadeståndsansvar för skador som deras barn orsakar genom brott för att stärka föräldraansvaret. Översynen innebär bl.a. att utredaren ska ta ställning till om, och i så fall hur, vårdnadshavares skadeståndsansvar för skador som deras barn orsakar genom brott ska skärpas och lämna förslag på de författningsändringar som krävs för att skärpa vårdnadshavares skadeståndsansvar. Uppdraget ska redovisas den 24 februari 2025. Utskottet anser inte att resultatet av det pågående arbetet bör föregripas genom någon åtgärd från riksdagens sida. Motionsyrkandet avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Vårdnadshavares skadeståndsansvar" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3 och 6. Läs betänkandet

Utskottet har inte någon annan uppfattning än den som tidigare redovisats. Motionsyrkandena avstyrks därför.

Ur avsnittet "Hemförsäkring" i betänkandet. Läs betänkandet

När det gäller motion 2024/25:3108 (S) yrkande 48 konstaterar utskottet att det i försäkringsavtalslagen finns regler om att försäkringsbolag ska lämna både s.k. förköpsinformation innan en försäkring meddelas och s.k. efterköpsinformation efter avtalets ingående. Syftet med regleringen är främst att konsumenten ska få klart för sig innebörden av avtalet och dess villkor. Mot den bakgrunden finner utskottet inte skäl att föreslå någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av motionsyrkandet, som därför avstyrks.

När det gäller motion 2024/25:1324 (MP) konstaterar utskottet vidare att försäkringsbolaget enligt försäkringsavtalslagen utan uppskov ska vidta de åtgärder som behövs för att skadan ska kunna regleras och genomföra skaderegleringen så skyndsamt som möjligt. Försäkringbolaget har även en skyldighet att betala ut ersättningen inom vissa fasta tidsfrister. Mot den bakgrunden finner utskottet inte skäl att föreslå någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av motionsyrkandet, som därför avstyrks.

Ur avsnittet "Övriga försäkringsavtalsrättsliga frågor" i betänkandet. Läs betänkandet

Genom lagändringar som trädde i kraft i juli 2022 har utmätningsförbudet inskränkts till förmån för brottsoffer när det gäller frihetsberövandeersättning. Utskottet kan även konstatera att Utredningen om ersättningsregler med brottsoffret i fokus ska ta ställning till om reglerna om förbud mot utmätning av skadestånd ska ändras för att i större utsträckning möjliggöra utmätning till förmån för framför allt brottsoffer. Utredningen ska också lämna förslag till författningsändringar som innebär att utmätningsförbudet inte gäller om utmätningsfordringen avser skadestånd på grund av brott. Uppdraget ska redovisas den 24 februari 2025. Utskottet anser inte att resultatet av det pågående arbetet bör föregripas genom någon åtgärd från riksdagens sida. Motionsyrkandet avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Utmätningsförbudet" i betänkandet. Läs betänkandet

När det gäller motion 2024/25:1381 (SD) yrkandena 10 och 11 om en översyn av utmätningssystemet och att skuldutmätningarna ska effektiviseras står utskottet fast vid sin ovan redovisade uppfattning.

När det sedan gäller motion 2024/25:1385 (SD) yrkande 5 om utökade möjligheter att utmäta fordon som ägs av en gäldenär men är registrerade på en annan person kan utskottet konstatera att riksdagen 2022 beslutade om ett flertal lagändringar för att effektivisera och förbättra utsökningsförfarandet. I Kronofogdemyndighetens årsredovisning för 2023 framhålls därvid särskilt den ökade möjligheten till distansutmätning, vilket lett till fler utmätningar på plats av bl.a. fordon. Med hänvisning till redan genomförda lagändringar ser utskottet inte anledning att ta något initiativ med anledning av motionsyrkandet.

Samtliga motionsyrkanden avstyrks således.

Ur avsnittet "Utmätning i övrigt" i betänkandet, som även gäller punkterna 18, 19 och 22. Läs betänkandet

Som redovisas ovan har riksdagen nyligen antagit lagändringar som syftar till att motverka riskfylld kreditgivning och att enskilda blir överskuldsatta genom att beviljas lån som de inte kan betala tillbaka. Vidare antogs ett nytt konsumentkreditdirektiv hösten 2023 med syfte att stärka konsumentskyddet på området och motverka överskuldsättning. Konsumentkreditutredningen har fått i uppdrag att utreda hur det nya konsumentkreditdirektivet bör genomföras i svensk rätt. Betänkandet har remitterats och beredning pågår inom Regeringskansliet. Mot denna bakgrund är utskottet inte berett att föreslå någon åtgärd med anledning av motionsyrkandena, som därför avstyrks.

Ur avsnittet "Utmätning efter bristande kreditprövning" i betänkandet, som även gäller punkterna 12 och 15. Läs betänkandet

Som redovisas ovan har riksdagen nyligen antagit lagändringar som syftar till att motverka riskfylld kreditgivning och att enskilda blir överskuldsatta genom att beviljas lån som de inte kan betala tillbaka. Vidare antogs ett nytt konsumentkreditdirektiv hösten 2023 med syfte att stärka konsumentskyddet på området och motverka överskuldsättning. Konsumentkreditutredningen har fått i uppdrag att utreda hur det nya konsumentkreditdirektivet bör genomföras i svensk rätt. Betänkandet har remitterats och beredning pågår inom Regeringskansliet. Mot denna bakgrund är utskottet inte berett att föreslå någon åtgärd med anledning av motionsyrkandena, som därför avstyrks.

Ur avsnittet "Utmätning efter bristande kreditprövning" i betänkandet, som även gäller punkterna 12 och 14. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att den nuvarande skuldsaneringslagen innehåller en s.k. skälighetsbedömning som innebär att skuldsanering endast får beviljas om det är skäligt med hänsyn till gäldenärens personliga och ekonomiska förhållanden. Som redovisas ovan ska vid skälighetsbedömningen särskilt beaktas bl.a. omständigheterna vid skuldernas tillkomst, dvs. hur och varför gäldenären har skuldsatt sig. Vid skälighetsbedömningen ska även särskilt beaktats de ansträngningar gäldenären har gjort för att fullgöra sina förpliktelser. Mot den bakgrunden är utskottet inte berett att föreslå någon åtgärd med anledning av motionsyrkandena, som därför avstyrks.

Ur avsnittet "Skuldsanering av vissa slags skulder" i betänkandet. Läs betänkandet

När det gäller motion 2024/25:1381 (SD) yrkandena 10 och 11 om en översyn av utmätningssystemet och att skuldutmätningarna ska effektiviseras står utskottet fast vid sin ovan redovisade uppfattning.

När det sedan gäller motion 2024/25:1385 (SD) yrkande 5 om utökade möjligheter att utmäta fordon som ägs av en gäldenär men är registrerade på en annan person kan utskottet konstatera att riksdagen 2022 beslutade om ett flertal lagändringar för att effektivisera och förbättra utsökningsförfarandet. I Kronofogdemyndighetens årsredovisning för 2023 framhålls därvid särskilt den ökade möjligheten till distansutmätning, vilket lett till fler utmätningar på plats av bl.a. fordon. Med hänvisning till redan genomförda lagändringar ser utskottet inte anledning att ta något initiativ med anledning av motionsyrkandet.

Samtliga motionsyrkanden avstyrks således.

Ur avsnittet "Utmätning i övrigt" i betänkandet, som även gäller punkterna 13, 19 och 22. Läs betänkandet

När det gäller motion 2024/25:1381 (SD) yrkandena 10 och 11 om en översyn av utmätningssystemet och att skuldutmätningarna ska effektiviseras står utskottet fast vid sin ovan redovisade uppfattning.

När det sedan gäller motion 2024/25:1385 (SD) yrkande 5 om utökade möjligheter att utmäta fordon som ägs av en gäldenär men är registrerade på en annan person kan utskottet konstatera att riksdagen 2022 beslutade om ett flertal lagändringar för att effektivisera och förbättra utsökningsförfarandet. I Kronofogdemyndighetens årsredovisning för 2023 framhålls därvid särskilt den ökade möjligheten till distansutmätning, vilket lett till fler utmätningar på plats av bl.a. fordon. Med hänvisning till redan genomförda lagändringar ser utskottet inte anledning att ta något initiativ med anledning av motionsyrkandet.

Samtliga motionsyrkanden avstyrks således.

Ur avsnittet "Utmätning i övrigt" i betänkandet, som även gäller punkterna 13, 18 och 22. Läs betänkandet

Utskottet står fast vid den uppfattning som tidigare redovisats. Motionsyrkandena avstyrks därför.

Ur avsnittet "Kontroll vid konkursansökan" i betänkandet. Läs betänkandet