Associationsrätt

Utredningen om enklare regelverk för mikroföretagande och en modernare bokföringslag har övervägt om reglerna om årsbokslut ska förenklas till form och struktur. Utredningen har bedömt att reglerna inte bör ändras och har inte heller sett behov av att frikoppla reglerna om årsbokslut från reglerna i årsredovisningslagen. Vidare noterar utskottet att det tidigare kravet på att ursprungligt räkenskapsmaterial ska bevaras under en viss tid togs bort den 1 juli 2024. Det innebär att räkenskapsmaterial som kommer in till eller upprättas av ett företag i pappersform numera inte behöver bevaras om det digitaliseras. Med hänsyn till det som har anförts ser inte utskottet skäl till någon åtgärd med anledning av motionsyrkandena. Yrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Bokföringslagen" i betänkandet, som även gäller punkterna 4, 7 och 10. Läs betänkandet

Frågan om förenkling av regleringen av ändringar i stiftelseförordnanden bereds inom Regeringskansliet. Resultatet av det arbetet bör inte föregripas av riksdagen, och därför avstyrks motionsyrkandet.

Ur avsnittet "Stiftelselagen" i betänkandet. Läs betänkandet

Utredningen om enklare regelverk för mikroföretagande och en modernare bokföringslag har övervägt om reglerna om årsbokslut ska förenklas till form och struktur. Utredningen har bedömt att reglerna inte bör ändras och har inte heller sett behov av att frikoppla reglerna om årsbokslut från reglerna i årsredovisningslagen. Vidare noterar utskottet att det tidigare kravet på att ursprungligt räkenskapsmaterial ska bevaras under en viss tid togs bort den 1 juli 2024. Det innebär att räkenskapsmaterial som kommer in till eller upprättas av ett företag i pappersform numera inte behöver bevaras om det digitaliseras. Med hänsyn till det som har anförts ser inte utskottet skäl till någon åtgärd med anledning av motionsyrkandena. Yrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Bokföringslagen" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 7 och 10. Läs betänkandet

Bolagsverket har genom lag- och förordningsändringar nyligen fått en utökad brottsförebyggande roll. Myndigheten har bl.a. fått möjlighet att begära personlig inställelse vid t.ex. misstänkt oriktiga uppgifter. Motionsyrkandena får därmed anses vara tillgodosedda och avstyrks därför.

Ur avsnittet "Bolagsverkets brottsförebyggande roll" i betänkandet. Läs betänkandet

Bolagsverket har genom lag- och förordningsändringar nyligen fått en tydligare roll att kontrollera att uppgifterna i verkets register är korrekta och motverka att felaktiga uppgifter registreras. Vidare har straffet för brott mot målvaktsförbudet nyligen skärpts. Syftet är att minska risken för att företag används i brottsliga upplägg exempelvis genom användning av bolagsmålvakter.

Dessutom har Brå ett pågående uppdrag att studera hur aktörer i den kriminella miljön använder bolag som brottsverktyg och att lämna så konkreta förslag som möjligt på hur brottsligheten kan motverkas och hur arbetet kan utvecklas.

Det är angeläget att förhindra användningen av bolagsmålvakter. Med hänsyn till de åtgärder som nyligen vidtagits för att stärka arbetet mot bolagsmålvakter och det arbete som pågår i frågan ser utskottet dock inte skäl för något initiativ från riksdagens sida. Motionsyrkandena avstyrks därför.

Ur avsnittet "Bolagsmålvakter" i betänkandet. Läs betänkandet

Utredningen om enklare regelverk för mikroföretagande och en modernare bokföringslag har övervägt om reglerna om årsbokslut ska förenklas till form och struktur. Utredningen har bedömt att reglerna inte bör ändras och har inte heller sett behov av att frikoppla reglerna om årsbokslut från reglerna i årsredovisningslagen. Vidare noterar utskottet att det tidigare kravet på att ursprungligt räkenskapsmaterial ska bevaras under en viss tid togs bort den 1 juli 2024. Det innebär att räkenskapsmaterial som kommer in till eller upprättas av ett företag i pappersform numera inte behöver bevaras om det digitaliseras. Med hänsyn till det som har anförts ser inte utskottet skäl till någon åtgärd med anledning av motionsyrkandena. Yrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Bokföringslagen" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 4 och 10. Läs betänkandet

Utredningen om enklare regelverk för mikroföretagande och en modernare bokföringslag har övervägt om reglerna om årsbokslut ska förenklas till form och struktur. Utredningen har bedömt att reglerna inte bör ändras och har inte heller sett behov av att frikoppla reglerna om årsbokslut från reglerna i årsredovisningslagen. Vidare noterar utskottet att det tidigare kravet på att ursprungligt räkenskapsmaterial ska bevaras under en viss tid togs bort den 1 juli 2024. Det innebär att räkenskapsmaterial som kommer in till eller upprättas av ett företag i pappersform numera inte behöver bevaras om det digitaliseras. Med hänsyn till det som har anförts ser inte utskottet skäl till någon åtgärd med anledning av motionsyrkandena. Yrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Bokföringslagen" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 4 och 7. Läs betänkandet

Utskottet står fast vid sin ovan redovisade uppfattning och avstyrker motionsyrkandet.

Ur avsnittet "Företagsform som förenar vinst och samhällsnytta" i betänkandet. Läs betänkandet

Förslag om ett utvidgat straffansvar för angrepp på företagshemligheter bereds inom Regeringskansliet, och resultatet av det arbetet bör inte föregripas. Motionsyrkandet avstyrks.

Reservationer

1.

Bokföringslagen, punkt 1 (SD)

av Mikael Eskilandersson (SD), Roger Hedlund (SD), Rashid Farivar (SD) och Björn Tidland (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:1390 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 8 och

avslår motion

2024/25:1188 av Niels Paarup-Petersen (C).

Ställningstagande

En aspekt som försvårar för små företag och organisationer är att bokföringslagen hänvisar till årsredovisningslagen när det gäller hur årsbokslut ska upprättas. Det innebär att regelverket är svårtolkat och att det blir oklart vilka regler som gäller specifikt för årsbokslut. Årsbokslut upprättas till stor del av ideella föreningar, bostadsrättsföreningar och fysiska personer som bedriver näringsverksamhet. Dessa juridiska och fysiska personer har ofta begränsade resurser men tvingas lägga ned mycket tid och resurser på att förstå och tolka regelverket. Vi menar därför att de företag som tillämpar årsbokslut skulle vara behjälpta av enkla och tydliga regler som är åtskilda från regelverket om årsredovisning. Regeringen bör ta nödvändiga initiativ och återkomma till riksdagen med lagförslag som tillgodoser detta.

Vad som har anförts bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

2.

Krav på aktiekapital och tvångslikvidation, punkt 3 (S)

av Leif Nysmed (S), Laila Naraghi (S), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S) och Markus Kallifatides (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3196 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkande 6.2 i denna del och

avslår motionerna

2024/25:1390 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2 samt

2024/25:2339 av Lars Isacsson (S).

Ställningstagande

Ytterligare åtgärder behövs som gör det svårare för de gängkriminella som använder företag som ett verktyg för att begå brott. Bland annat bör kravet på minsta aktiekapital höjas. Regeringen bör ta nödvändiga initiativ och återkomma till riksdagen med lagförslag.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

3.

Krav på aktiekapital och tvångslikvidation, punkt 3 (SD)

av Mikael Eskilandersson (SD), Roger Hedlund (SD), Rashid Farivar (SD) och Björn Tidland (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:1390 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2 samt

avslår motionerna

2024/25:2339 av Lars Isacsson (S) och

2024/25:3196 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkande 6.2 i denna del.

Ställningstagande

Vi anser att den sänkning av kapitalkravet som infördes den 1 januari 2020 i grunden är bra för att fler ska kunna bilda aktiebolag. För att det ska bli en lyckad reform krävs dock fler åtgärder. Sänkningen av kravet på aktiekapital innebär nämligen att det kan uppstå likvidationsbrist snabbare än tidigare i aktiebolag. Det behöver därför göras fler och mer djupgående förändringar av regelverket.

Ett system med en nivå för startkapital och en högre nivå för aktiekapital och likvidation förekommer i många länder och borde enligt oss kunna tjäna som inspiration och utgöra utgångspunkt för en utredning. En utredning bör därför få i uppdrag att undersöka vad som utgör ett optimalt startkapital för aktiebolag med hänsyn till likvidationsbestämmelserna. Vi menar också att aktiekapitalet bör höjas efter en viss tid som en ökad buffert mot likvidation. Det bör därför även utredas vad som är den optimala nivån för ett aktiekapital som höjs efter en viss tid. Regeringen bör ta nödvändiga initiativ och återkomma till riksdagen med lagförslag.

Vad vi har anfört bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

4.

Revisionsplikt, punkt 4 (SD)

av Mikael Eskilandersson (SD), Roger Hedlund (SD), Rashid Farivar (SD) och Björn Tidland (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:1390 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 3.

Ställningstagande

De som vill använda företag för kriminell verksamhet kommer alltid att hitta vägar för detta. Man kommer knappast åt dem med en revisionsplikt eftersom de enkelt kan starta nya företag, både i andra EU-länder och på samordningsnummer i Sverige. Så länge det dessutom finns möjlighet att registrera nya företag på samordningsnummer, via s.k. F‑skatt, är det kontraproduktivt att angripa de mindre bolag som väljer att redovisa utan auktoriserad revisor. I stället bör mer resurser läggas på att komma åt alla företag som inte följer svenska regler och som används av kriminella, med eller utan revisionsplikt och oavsett i vilket land inom EU de är registrerade. Här behövs straffskärpningar, och vårt parti har efterfrågat betydligt strängare regler för oseriösa företag. Vi vill dock inte straffa alla seriösa svenska småföretag som på grund av sin ringa storlek väljer bort att använda en auktoriserad revisor. Därför är vi negativa till att återinföra kravet på auktoriserad revisor för alla mindre företag, men däremot anser vi att gränsvärdet för revisionsplikten kan höjas. Vi är vidare positiva till en hårdare begränsning av antalet anställda i företaget. Vi menar att framför allt enmansföretag bör kunna ha en verksamhet som aktiebolag utan att drabbas av ökade pålagor och onödig byråkrati i form av en revisionsplikt. Regeringen bör ta nödvändiga initiativ enligt vad som redovisats.

Ur avsnittet "Skydd för företagshemligheter" i betänkandet. Läs betänkandet