Bostadspolitik

I flera motioner framförs förslag om att införa riktade statliga stöd eller lån för finansiering av bostadsbyggande eller renovering av bostäder på landsbygden och på svaga bostadsmarknader, se motionerna 2024/25:2955 (C) yrkandena 21 och 22, 2024/25:3075 (S) yrkande 9, 2024/25:2950 (C) yrkande 37, 2024/25:1753 (MP) yrkande 12, 2024/25:3057 (MP) yrkande 2 och 2024/25:2205 (S) yrkandena 1–3. I motion 2024/25:2950 (C) yrkande 38 föreslås återinförande av kreditgarantier för småhus.

Till att börja med vill utskottet framhålla att kreditgarantiförordningen som trädde i kraft 2020 bl.a. innehåller bestämmelser om beräkning av kreditgarantin som syftar till att öka möjligheten att finansiera nybyggnationer och anordnande av bostäder på svaga marknader där marknadsvärdet på fastigheter är lägre. Utöver lån för ny- och ombyggnader omfattar kreditgarantin även andra ändringar av en byggnad som höjer värdet på byggnaden. Utskottet konstaterar vidare att förslag om att införa en möjlighet att subventionera kreditgarantiavgifter i syfte att underlätta anordnande av nya bostäder i s.k. etablerings- och omställningskommuner bereds inom Regeringskansliet. Därtill bereds den närmare utformningen av hur de medel som avsatts i budgeten för 2025 för bostadspolitisk utveckling i norra Sverige ska användas. Utskottet kan konstatera att enligt anslagsvillkoret kan medlen bl.a. användas för lån till bostadsinvesteringar i vissa kommuner.

Som redovisas ovan bereds även andra förslag inom Regeringskansliet som syftar till att underlätta finansieringen av bostadsbyggandet. Bland annat bereds ett förslag om statliga marknadskompletterande topplån via statliga Almi och Boverkets förslag till statliga topplån med delvis kommunalt förlustansvar för ny- och ombyggnad av egnahem samt även för byggande av andra upplåtelseformer på svagare marknader.

Utskottet anser att resultatet av den beredning som pågår inom Regeringskansliet inte bör föregripas genom någon åtgärd från riksdagens sida. Motionsyrkandena ovan avstyrks.

På utskottets förslag beslutade riksdagen hösten 2021 att investeringsstödet för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande skulle avvecklas. I samband med besluten om statens budget för efterkommande år har såväl utskottet som riksdagen ställt sig bakom regeringens förslag i budgetpropositionen att fullfölja avvecklingen av stödet. Utskottet anser fortfarande att den här typen av stöd är ineffektivt och kostsamt. Något nytt stöd ska inte införas. Motionerna 2024/25:883 (S), 2024/25:946 (S), 2024/25:1513, 2024/25:1700 (S), 2024/25:1807 (S) och 2024/25:792 (-) bör därför avslås.

Ur avsnittet "Finansiering av bostadsbyggande" i betänkandet. Läs betänkandet

Som redovisats ovan har Bokföringsnämnden utrett om nämndens allmänna råd om av- och nedskrivningar kan ändras för att underlätta byggande av bostäder på landsbygden och funnit att sådana ändringar inte är förenliga med årsredovisningslagen och dess bakomliggande EU-direktiv. Utskottet konstaterar att regeringen har lagt Bokföringsnämndens rapport till handlingarna.

Det finns dock andra sätt att underlätta byggande på svaga marknader och landsbygd. Som utskottet anfört tidigare har regeringen i budgetpropositionen för 2025 avsatt medel för bostadspolitisk utveckling i norra Sverige för att möta behoven av ökad inflyttning till kommuner som under längre tid haft en låg eller stagnerande befolkningsutveckling. Därtill har regeringen för avsikt att införa en möjlighet att subventionera kreditgarantiavgifter i syfte att underlätta anordnande av nya bostäder i s.k. etablerings- och omställningskommuner. Vidare bereds inom Regeringskansliet ytterligare förslag från bl.a. regeringens bokstavsutredare som haft i uppdrag att främja koordinering av insatser för hållbart samhällsbyggande i Norrbottens och Västerbottens län. Det arbetet bör inte föregripas genom någon åtgärd från riksdagens sida. Samtliga motionsyrkanden avstyrks därför.

Ur avsnittet "Redovisningsregler" i betänkandet. Läs betänkandet

Det finns ett stort behov av bostäder i landet. En väl fungerande bostadsmarknad där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot deras behov är en viktig förutsättning för människors trygghet och livskvalitet. Bostadsbyggandet och utvecklingen av det befintliga bostadsbeståndet behöver svara upp mot den efterfrågan och de behov som finns på bostadsmarknaden. Här vill utskottet framhålla de åtgärder som nyligen har vidtagits för att förbättra bostadsförsörjningen. Bland annat har ändringar gjorts i bostadsförsörjningslagen som innebär att de tidigare kommunala riktlinjerna för bostadsförsörjningen ersatts av en handlingsplan för bostadsförsörjningen. Ändringen syftar till att understryka vikten av att kommunernas planering leder till handling i form av konkreta åtgärder för bostadsförsörjningen. Det har också införts ett nytt krav om att handlingsplanerna ska innehålla uppgifter om vilka behov av tillskott av bostäder som finns i kommunen. Bedömningen av behovet ska bl.a. utgå från en analys av vilka bostadsbehov som inte tillgodoses på den lokala bostadsmarknaden. I propositionen nämns t.ex. att kommunerna bör redogöra för eventuell hemlöshetsproblematik i kommunen. Det har också införts utvidgade krav i bostadsförsörjningslagen på kommunernas samordning med andra berörda kommuner, både i planeringen och när kommuner vidtar åtgärder för bostadsförsörjningen. Därtill har ändringar gjorts i plan- och bygglagen och i lagen om kommunala markanvisningar för att förstärka kopplingen till bostadsförsörjningen. Enligt utskottet kan dessa ändringar skapa bättre förutsättningar för att samordna kommunala bostadsförsörjningsåtgärder och planeringen för bostadsbyggande.

Som redovisas ovan har Boverket ett löpande uppdrag att förse kommunerna med det underlag de behöver för den analys som ska ligga till grund för uppgifterna i handlingsplanen för bostadsförsörjningen. Utskottet välkomnar att regeringen har formaliserat Boverkets beräkningar av bostadsbyggnadsbehovet och att de ska göras mer användbara för kommunerna genom att beräkningarna, förutom att presenteras på nationell nivå och länsnivå, även ska presenteras på kommunnivå. Vidare har länsstyrelserna fått ett särskilt uppdrag att underlätta kommunernas genomförande av de nya bestämmelserna i bl.a. bostadsförsörjningslagen, vilket är positivt. Länsstyrelserna har ett viktigt uppdrag att stödja kommunerna i planeringen av bostadsförsörjningen och att underlätta kommunernas mellankommunala och regionala samverkan.

Utöver redan vidtagna åtgärder noterar utskottet att ytterligare förslag om bostadsförsörjning från utredningen En socialt hållbar bostadsförsörjning bereds inom Regeringskansliet, bl.a. förslag om en nationell handlingsplan för bostadsförsörjningen.

Mot bakgrund av de åtgärder som redan vidtagits på området och den beredning som pågår anser utskottet inte att det finns skäl för ett tillkännagivande till regeringen med anledning av motionsyrkandena om kommunernas och statens ansvar och uppgifter när det gäller bostadsförsörjningen. Motionerna 2024/25:3075 (S) yrkandena 5, 7 och 28, 2024/25:2623 (MP) yrkandena 2, 3, 19, 23 och 25, 2024/25:947 (S) yrkande 2 och 2024/25:2470 yrkandena 5 och 6 bör därför avslås.

Utskottet är inte heller berett att föreslå något initiativ med anledning av vad som anförs i motionerna 2024/25:3075 (S) yrkande 6 och 2024/25:2470 (S) yrkandena 3 och 4 om villkorade statliga stöd och ekonomiska incitament för att få kommuner att ta sitt bostadsförsörjningsansvar. Även dessa motionsyrkanden bör avslås.

När det gäller förslagen om aktiv medverkan till bosättning i annan kommun, s.k. social dumpning, vill utskottet framhålla att det är en fråga som berör flera områden utöver bostadsförsörjning, t.ex. socialtjänst, integration och formerna för kommunernas samverkan. Utskottet noterar att regeringen har gett länsstyrelserna i uppdrag att följa frågan och rapportera till regeringen inom ramen för myndigheternas ordinarie verksamhet. Utskottet ser inte behov av något initiativ från riksdagens sida. Motionerna 2024/25:3075 (S) yrkande 37, 2024/25:3197 (S) yrkande 9 och 2024/25:2191 avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Bostadsförsörjning" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet anser, liksom motionärerna, att det är viktigt att det finns ändamålsenliga bostäder för studenter i hela landet. Som framgår ovan råder det fortfarande brist på studentbostäder i många universitets- och högskolekommuner, även om antalet kommuner som anger underskott på bostadsmarknaden för studenter har minskat något för varje år.

Utskottet noterar att regeringen nyligen har överlämnat en proposition till riksdagen med förslag om lättnader i byggkraven för studentbostäder. Lättnader i byggkraven kan bidra till att minska kostnaderna vid byggandet av studentbostäder och kan därmed möjliggöra ett ökat och mer varierat utbud. Utskottet vill även nämna Akademiska Hus AB, som sedan 2014 har i uppdrag att bygga och förvalta studentbostäder.

När det gäller bristen på markanvisningar för studentbostäder vill utskottet framhålla att antalet kommuner som antagit riktlinjer för markanvisning har ökat stadigt de senaste åren och 2024 uppgick det till 243. Som redovisas ovan har ändringar i lagen om riktlinjer för markanvisningar nyligen trätt i kraft. Det innebär att det nu ska framgå av riktlinjerna hur markanvisningarna används för att följa kommunens handlingsplan för bostadsförsörjningen. En tydligare koppling mellan bostadsbristen för studenter och riktlinjerna för markanvisning kan enligt utskottet bidra till att det anvisas mer mark för byggande av studentbostäder.

Slutligen vill utskottet nämna de förändringar som nyligen införts i bostadsförsörjningslagen som innebär att alla kommuner måste ta ställning till behovet av tillskott av bostäder i den egna kommunen och redovisa bedömningen i handlingsplanen för bostadsförsörjningen. Bedömningen ska grunda sig på en analys av bl.a. vilka bostadsbehov som inte tillgodoses på den lokala bostadsmarknaden, vilket innebär att t.ex. bostadsbrist för studenter ska beaktas i kommunernas handlingsplaner. Vidare innebär ändringarna i bostadsförsörjningslagen att det tydliggörs att kommunerna kan använda sig av t.ex. reservationer vid förmedling av bostäder för att underlätta för studenter att få en bostad.

Mot denna bakgrund anser utskottet att det inte finns skäl för ett tillkännagivande från riksdagen om studentbostäder. Samtliga motionsyrkanden avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Studentbostäder" i betänkandet. Läs betänkandet

Inledningsvis vill utskottet framhålla att det behövs olika typer av boenden för att tillgodose de äldres behov. Precis som på bostadsmarknaden i stort måste människors behov och efterfrågan vara styrande för hur bostadsbeståndet utvecklas. Utskottet vill i detta sammanhang peka på det stöd som finns att söka för ny- och ombyggnad av olika boendealternativ för äldre personer som också kan erbjuda trygghet och social samvaro. Stödet ger också möjlighet att anpassa gemensamma utrymmen i befintliga hyres- och bostadsrättshus så att de fungerar bättre för äldre personer som vill bo kvar.

Boverkets bostadsmarknadsenkät för 2024 visar att underskottet på senior- och trygghetsboenden i kommunerna ökar. Samtidigt kommer behovet av bostäder för äldre att öka i framtiden, och den ökande efterfrågan ställer krav på en god planering inom kommunerna. Som utskottet har redogjort för i föregående avsnitt har det nyligen genomförts ändringar i bostadsförsörjningslagen som innebär att alla kommuner ska ta ställning till behovet av tillskott av bostäder i den egna kommunen och redovisa bedömningen i en handlingsplan för bostadsförsörjningen. Bedömningen ska grunda sig på en analys av bl.a. vilka bostadsbehov som inte tillgodoses på den lokala bostadsmarknaden. Det kan t.ex. finnas ett behov av att bygga bostäder som är anpassade till en åldrande befolkning, vilket i så fall bör framgå av kommunens handlingsplan.

Vidare vill utskottet peka på SBO:s verksamhet som bidrar till att fler bostäder kan skapas för äldre personer, särskilt på svaga bostadsmarknader.

Mot denna bakgrund anser utskottet att det inte finns skäl för ett tillkännagivande från riksdagens sida om bostäder för äldre. Motionsyrkandena i detta avsnitt avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Bostäder för äldre personer" i betänkandet. Läs betänkandet

För att bryta segregationen och utanförskapet i våra bostadsområden krävs åtgärder inom olika politikområden och på nationell, regional och lokal nivå. Utskottet noterar att regeringen har ändrat inriktningen för arbetet mot utanförskap till ett tydligare fokus på riktade insatser i områden där utanförskapet är stort. Enligt utskottet kan denna inriktning ge bättre förutsättningar för ett mer träffsäkert och effektivt arbete.

Utskottet konstaterar att flera åtgärder har vidtagits eller planeras för att möjliggöra ett mer träffsäkert arbete. Till att börja med har SCB och Boverket på uppdrag av regeringen tagit fram en metod för att identifiera och analysera utanförskap som möjliggör att beslut om åtgärder och resurser kan riktas till områden där behoven är som störst. Av analysen framgår att 180 områden i 66 kommuner har så stora utmaningar att de kan betecknas som utanförskapsområden. Boverket har vidare ett fortsatt uppdrag att utveckla verktyg för sammanställning av statistik på områdesnivå som bl.a. kan användas av kommuner för att göra områdesspecifika analyser av människors livsvillkor som kan användas som underlag vid planeringen av bostadsförsörjningen i kommunen. En nationell samordnare har tillsatts med uppdrag att bl.a. kartlägga och sprida goda exempel på framgångsrikt arbete mot utanförskap i kommunerna.

Inom bostadspolitiken pågår ytterligare arbete som har betydelse för att bryta och motverka boendesegregationen och utanförskapet. Bland annat bereds förslag om obligatorisk områdessamverkan och andra åtgärder som bidrar till ökad trygghet och brottsförebyggande åtgärder i den byggda miljön. Förslag som bidrar till en ökad blandning av upplåtelseformer och som ger fler möjlighet att äga sitt boende, t.ex. det förslag om ägarlägenheter och hyrköp som nu bereds, är andra viktiga åtgärder för att få till stånd en positiv utveckling i bostadsområden som präglas av utanförskap. Den som äger sin egen bostad känner ett större ansvar för sitt boende och sin boendemiljö. Utskottet vill även peka på de åtgärder som vidtagits för en bättre bostadsförsörjning och som kan öka möjligheterna för kommunerna att minska boendesegregationen i kommunen.

Mot denna bakgrund anser utskottet att det inte finns skäl för ett tillkännagivande från riksdagen. Samtliga motionsyrkanden avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Åtgärder mot segregation och utanförskap" i betänkandet. Läs betänkandet

I motion 2024/25:1386 (SD) yrkandena 1–3 finns flera förslag om att skapa trygga bostadsområden, bl.a. genom kartläggning av otrygga områden och behov av trygghetsskapande åtgärder och genom att ta fram en nationell handlingsplan för trygga bostadsområden. I motion 2024/25:620 (MP) yrkande 3 framhåller motionären att det behövs fler mötesplatser för att öka tilliten och sammanhållningen i samhället.

I motion 2024/25:1315 (MP) yrkande 4 anför motionärerna att det behöver satsas mer på hälsofrämjande miljöer genom att underlätta för sociala aktiviteter, utomhusvistelse och vardagsmotion där människor lever, arbetar, studerar eller leker.

Utskottet konstaterar att flera åtgärder som regeringen har vidtagit eller planerar för ligger i linje med motionsförslagen som behandlas i detta avsnitt. Till att börja med vill utskottet peka på regeringens nya inriktning för stadsutvecklingspolitiken som nyligen presenterades i skrivelse Ny strategi för levande och trygga städer (skr. 2024/25:96). Som framgår ovan behandlar strategin frågor om såväl hur brottsförebyggande och trygghetsfrämjande arbete kan integreras i samhällsbyggnadsprocessen som hur stadsmiljöns utformning kan bidra till ökad fysisk aktivitet och erbjuda mötesplatser som bidrar till ökad social interaktion och trygghet. Regeringen föreslår ett nytt nationellt mål för stadsutveckling och vill bl.a. stärka förutsättningarna för kommunerna att utveckla levande, trygga och robusta stadsmiljöer. Därtill har Rådet för levande städer (tidigare Rådet för hållbara städer) fått ett nytt uppdrag att bl.a. bidra till en långsiktig utveckling av levande och trygga städer i enlighet med det nationella målet för stadsutveckling.

När det gäller förslagen om att skapa trygga bostadsområden noterar utskottet vidare att utredningen om åtgärder för stärkt trygghet i den byggda miljön har haft i uppdrag att analysera obligatorisk samverkan mellan det offentliga och fastighetsägare och att föreslå andra insatser som bidrar till ökad trygghet och brottsförebyggande åtgärder i den byggda miljön. Utredningens förslag om bl.a. en ny lag om avgift för områdessamverkan och att ett nationellt kunskapscentrum för trygghet och säkerhet inrättas och placeras vid ett universitet bereds nu inom Regeringskansliet. Utskottet vill även framhålla Boverkets vägledning för brottsförebyggande och trygghetsskapande perspektiv och åtgärder i samhällsbyggnadsprocessen som enligt utskottet är ett värdefullt stöd i kommunernas arbete.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motion 2024/25:1386 (SD) yrkandena 1–3 och motion 2024/25:620 (MP) yrkande 3, och utskottet ser inte heller skäl för något tillkännagivande från riksdagen med anledning av förslaget i motion 2024/25:1315 (MP) yrkande 4 om att satsa på planering av hälsofrämjande miljöer. När det gäller det sistnämnda yrkandet vill utskottet även lyfta fram Boverkets vägledning om hur ekosystemtjänster och stadsgrönska kan tas till vara bl.a. utifrån perspektivet hälsa och rekreation och den vägledning som Boverket har tagit fram tillsammans med Naturvårdsverket för att stötta kommunernas arbete med att främja och utveckla grönstruktur i planeringen.

Sammanfattningsvis avstyrks samtliga motionsyrkanden i detta avsnitt.

Ur avsnittet "Trygga och levande bostadsområden" i betänkandet. Läs betänkandet

Som redovisas ovan har Boverket haft i uppdrag att utvärdera lagen om bostadsanpassningsbidrag. Utskottet konstaterar att Boverkets rapport 2023:11 har varit på remiss och nu bereds inom Regeringskansliet. Mot den bakgrunden anser utskottet att det inte finns skäl för ett tillkännagivande från riksdagen. Motion 2024/25:2078 (M) avstyrks därmed.

När det gäller förslaget i motion 2024/25:2448 (S) om en översyn av bostadsanpassningsbidraget för att stimulera till mer återanvändning konstaterar utskottet att det i dag finns en möjlighet för kommunerna att lämna bostadsanpassningsbidraget i form av en begagnad anordning och att 88 procent av kommunerna vid något tillfälle under 2023 använde sig av den möjligheten. Utskottet finner därför inte skäl för ett tillkännagivande i frågan. Motionen avstyrks.

Ur avsnittet "Bostadsanpassningslagen" i betänkandet. Läs betänkandet

Energieffektivisering av byggnadsbeståndet är en viktig del av arbetet för att minska klimatutsläppen. Det omarbetade direktivet om byggnaders energiprestanda som trädde i kraft i maj 2024, innebär att kraven för energieffektivisering i byggnader skärps. Direktivet ställer bl.a. krav på medlemsländerna att säkerställa en viss renovering av befintliga byggnader, t.ex. ska varje medlemsstat fastställa en nationell byggnadsrenoveringsplan med en färdplan med nationellt fastställda mål och mätbara indikatorer. Utskottet konstaterar att regeringen har vidtagit flera åtgärder för att förbereda genomförandet av direktivet i svensk lagstiftning, bl.a. genom uppdrag till Boverket.

Utskottet kan vidare konstatera att såväl Boverket som Energimyndigheten löpande arbetar med informationsfrämjande insatser för att öka energieffektiviseringen av det befintliga bostadsbeståndet. Boverket har i uppdrag att driva ett informationscentrum för hållbart byggande med fokus på energieffektiviserande renovering. Boverket har också tagit fram en digital energiguide med information om energieffektiviserande åtgärder riktade till småhusägare och till ägare av flerbostadshus. Därtill finns sedan juli 2023 ett bidrag för energieffektivisering av småhus som är el- eller gasuppvärmda.

Mot den bakgrunden, och med hänvisning till tidigare ställningstaganden, anser utskottet att det inte finns skäl för riksdagen att ta ett initiativ om energieffektivisering av bostäder. Motionsyrkandena i detta avsnitt avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Energieffektivisering av bostäder" i betänkandet. Läs betänkandet

Cirkulär ekonomi i bygg- och fastighetssektorn

En betydande del av samhällets klimat- och miljöpåverkan kommer från bygg- och fastighetssektorn. För att Sverige ska nå klimatmålen måste samhällets omställning mot lägre utsläpp även omfatta denna sektor. Utskottet ser cirkulär ekonomi som ett avgörande verktyg för att minska klimatutsläppen samtidigt som det kan bidra till en ökad resurseffektivitet och stärkt svensk konkurrenskraft. Därutöver kan cirkulär ekonomi bidra till att kulturvärden bevaras och förs vidare.

Intresset för cirkulär ekonomi är mycket stort i branschen och på kommunal nivå och utskottet kan konstatera att regeringen bedriver ett aktivt arbete på området. Till att börja med vill utskottet hänvisa till regeringens strategi för cirkulär ekonomi där bygg- och fastighetssektorn, inklusive bygg- och rivningsavfall, samt plastmaterial pekas ut som prioriterade material- och produktströmmar. Boverket har på regeringens uppdrag utvecklat arbetet med omställningen till en cirkulär ekonomi i bygg- och fastighetssektorn. Regeringen har nyligen remitterat Boverkets slutrapport som innehåller en kartläggning och analys av hur återanvändning och återvinning av befintligt byggmaterial, byggnadsdelar och byggnadsverk fungerar i dag samt förslag på åtgärder för att främja cirkulärt byggande, inklusive giftfria materialkretslopp. Utskottet förutsätter att Boverkets omfattande arbete tas vidare framåt.

Utskottet konstaterar vidare att flera åtgärder har vidtagits för ett bättre utnyttjande av det befintliga byggnadsbeståndet. Regeringen har bl.a. infört stimulansåtgärder för omvandling av lokaler till bostäder och gett Boverket i uppdrag att föreslå lättnader i byggkraven vid ändring och ombyggnad. Utskottet ser också positivt på att Boverket har tillförts särskilda medel för att verka som samlande aktör och sprida kunskap om hur byggfel kan minska. Färre byggfel leder till minskat slöseri med byggmaterial och därmed till en stärkt cirkulär ekonomi i byggbranschen. Därtill har regeringen förlängt uppdraget till Initiativet Fossilfritt Sverige som är ett viktigt initiativ för att stärka genomslaget för cirkulär ekonomi i bygg- och anläggningsbranschen. Utskottet ser positivt på att initiativet nu får ett tydligare fokus på att bl.a. främja efterfrågan på fossilfria och resurseffektiva produkter och tjänster så att lönsamhet driver omställningen. Utskottet konstaterar därtill att förslag från Kommittén om ekonomiska styrmedel för att främja omställningen till en cirkulär ekonomi bereds inom Regeringskansliet.

Sedan den 1 januari 2022 gäller krav på klimatdeklarationer vid uppförande av nya byggnader. Klimatdeklarationerna är ett verktyg för att samla branschen för minskad klimatpåverkan ur ett värdeperspektiv. Utskottet konstaterar att det pågår ett arbete med att utveckla klimatdeklarationerna. Boverkets förslag om införande av gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan bereds inom Regeringskansliet. Vidare innebär EU:s omarbetade direktiv om byggnaders energiprestanda nya krav på beräkning och redovisning av växthusgasutsläpp under byggnadens livscykel för nya byggnader. Medlemsländerna ska också ta fram en nationell färdplan om införandet av gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan. Boverket har fått i uppdrag att ta fram underlag för genomförandet i Sverige.

Även på EU-nivå görs flera satsningar för att utveckla en cirkulär ekonomi med resurseffektiva materialkretslopp. Här kan bl.a. nämnas kommissionens handlingsplan för en cirkulär ekonomi och en ny byggproduktförordning som nyligen trätt i kraft. Förordningen kommer att underlätta bedömningen av byggmaterials miljöpåverkan och bidra till utveckling av marknaden för återvunnet och återanvänt material. Boverket har fått i uppdrag att förbereda införandet av den nya byggproduktförordningen.

På myndighetsnivå har Boverket tagit fram information och vägledningar inom ramen för uppdraget om att utveckla arbetet med omställningen till en cirkulär ekonomi inom bygg- och fastighetssektorn. Boverket har även tagit fram en vägledning om livscykelanalyser för byggnader där byggprojektens miljöpåverkan under byggnadens hela livscykel beräknas. Boverket och Upphandlingsmyndigheten har också utarbetat hållbarhetskriterier och upphandlingsstöd som underlättar för beställare och byggherrar att ställa krav på minskad miljö- och klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv.

Vidare har Boverket analyserat vilka hinder som kan finnas för ökad användning av hållbara och innovativa konstruktionslösningar. Boverket har bl.a. tagit fram en vägledning om hur reglering inom detaljplan kan påverka möjligheten att bygga i olika material och även initierat ett arbete med en kunskapsöversikt över pågående metodutveckling och fortsatt utvecklingsbehov inom trähusbyggande.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att det inte finns skäl för något tillkännagivande från riksdagens sida med anledning av motionsförslag om olika styrmedel och andra åtgärder för att påskynda den cirkulära omställningen i byggsektorn, öka återanvändning och återvinning av byggmaterial och minimera och fasa ut skadliga kemikalier. Motionerna 2024/25:1992 (V) yrkande 12, motion 2024/25:1383 (SD) yrkande 19, motion 2024/25:3169 (C) yrkande 117, motion 2024/25:1753 (MP) yrkandena 17, 18, 37, 38, 42–49 samt motion 2024/25:1228 (KD) bör därför avslås.

Utskottet ser heller inte skäl till ett tillkännagivande till regeringen om att påbyggnad och ombyggnation av befintliga byggnader ska premieras när stöd ges för byggande. Utskottet anser, i likhet med motionärerna, att det mest grundläggande sättet att hushålla med resurserna och minska avfallsmängderna i bygg- och fastighetssektorn är att använda befintliga byggnader så länge som möjligt. Som regeringen lyfter fram i bl.a. den nationella klimathandlingsplanen är ett mer effektivt användande av det befintliga byggnadsbeståndet både resurs- och klimatsmart. Även i detta sammanhang vill utskottet peka på att regeringen bl.a. har infört stimulansåtgärder till kommuner som antar detaljplaner som möjliggör omvandling av lokaler till bostäder och nyligen beslutat att höja stödnivån. Vidare har Boverket fått i uppdrag att föreslå lättnader i byggkraven vid ändring och ombyggnad. Med detta avstyrks även motion 2024/25:1753 (MP) yrkande 14.

Ur avsnittet "Innovativt, miljövänligt och hållbart byggande" i betänkandet, som även gäller punkterna 15 och 16. Läs betänkandet

Cirkulär ekonomi i bygg- och fastighetssektorn

En betydande del av samhällets klimat- och miljöpåverkan kommer från bygg- och fastighetssektorn. För att Sverige ska nå klimatmålen måste samhällets omställning mot lägre utsläpp även omfatta denna sektor. Utskottet ser cirkulär ekonomi som ett avgörande verktyg för att minska klimatutsläppen samtidigt som det kan bidra till en ökad resurseffektivitet och stärkt svensk konkurrenskraft. Därutöver kan cirkulär ekonomi bidra till att kulturvärden bevaras och förs vidare.

Intresset för cirkulär ekonomi är mycket stort i branschen och på kommunal nivå och utskottet kan konstatera att regeringen bedriver ett aktivt arbete på området. Till att börja med vill utskottet hänvisa till regeringens strategi för cirkulär ekonomi där bygg- och fastighetssektorn, inklusive bygg- och rivningsavfall, samt plastmaterial pekas ut som prioriterade material- och produktströmmar. Boverket har på regeringens uppdrag utvecklat arbetet med omställningen till en cirkulär ekonomi i bygg- och fastighetssektorn. Regeringen har nyligen remitterat Boverkets slutrapport som innehåller en kartläggning och analys av hur återanvändning och återvinning av befintligt byggmaterial, byggnadsdelar och byggnadsverk fungerar i dag samt förslag på åtgärder för att främja cirkulärt byggande, inklusive giftfria materialkretslopp. Utskottet förutsätter att Boverkets omfattande arbete tas vidare framåt.

Utskottet konstaterar vidare att flera åtgärder har vidtagits för ett bättre utnyttjande av det befintliga byggnadsbeståndet. Regeringen har bl.a. infört stimulansåtgärder för omvandling av lokaler till bostäder och gett Boverket i uppdrag att föreslå lättnader i byggkraven vid ändring och ombyggnad. Utskottet ser också positivt på att Boverket har tillförts särskilda medel för att verka som samlande aktör och sprida kunskap om hur byggfel kan minska. Färre byggfel leder till minskat slöseri med byggmaterial och därmed till en stärkt cirkulär ekonomi i byggbranschen. Därtill har regeringen förlängt uppdraget till Initiativet Fossilfritt Sverige som är ett viktigt initiativ för att stärka genomslaget för cirkulär ekonomi i bygg- och anläggningsbranschen. Utskottet ser positivt på att initiativet nu får ett tydligare fokus på att bl.a. främja efterfrågan på fossilfria och resurseffektiva produkter och tjänster så att lönsamhet driver omställningen. Utskottet konstaterar därtill att förslag från Kommittén om ekonomiska styrmedel för att främja omställningen till en cirkulär ekonomi bereds inom Regeringskansliet.

Sedan den 1 januari 2022 gäller krav på klimatdeklarationer vid uppförande av nya byggnader. Klimatdeklarationerna är ett verktyg för att samla branschen för minskad klimatpåverkan ur ett värdeperspektiv. Utskottet konstaterar att det pågår ett arbete med att utveckla klimatdeklarationerna. Boverkets förslag om införande av gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan bereds inom Regeringskansliet. Vidare innebär EU:s omarbetade direktiv om byggnaders energiprestanda nya krav på beräkning och redovisning av växthusgasutsläpp under byggnadens livscykel för nya byggnader. Medlemsländerna ska också ta fram en nationell färdplan om införandet av gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan. Boverket har fått i uppdrag att ta fram underlag för genomförandet i Sverige.

Även på EU-nivå görs flera satsningar för att utveckla en cirkulär ekonomi med resurseffektiva materialkretslopp. Här kan bl.a. nämnas kommissionens handlingsplan för en cirkulär ekonomi och en ny byggproduktförordning som nyligen trätt i kraft. Förordningen kommer att underlätta bedömningen av byggmaterials miljöpåverkan och bidra till utveckling av marknaden för återvunnet och återanvänt material. Boverket har fått i uppdrag att förbereda införandet av den nya byggproduktförordningen.

På myndighetsnivå har Boverket tagit fram information och vägledningar inom ramen för uppdraget om att utveckla arbetet med omställningen till en cirkulär ekonomi inom bygg- och fastighetssektorn. Boverket har även tagit fram en vägledning om livscykelanalyser för byggnader där byggprojektens miljöpåverkan under byggnadens hela livscykel beräknas. Boverket och Upphandlingsmyndigheten har också utarbetat hållbarhetskriterier och upphandlingsstöd som underlättar för beställare och byggherrar att ställa krav på minskad miljö- och klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv.

Vidare har Boverket analyserat vilka hinder som kan finnas för ökad användning av hållbara och innovativa konstruktionslösningar. Boverket har bl.a. tagit fram en vägledning om hur reglering inom detaljplan kan påverka möjligheten att bygga i olika material och även initierat ett arbete med en kunskapsöversikt över pågående metodutveckling och fortsatt utvecklingsbehov inom trähusbyggande.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att det inte finns skäl för något tillkännagivande från riksdagens sida med anledning av motionsförslag om olika styrmedel och andra åtgärder för att påskynda den cirkulära omställningen i byggsektorn, öka återanvändning och återvinning av byggmaterial och minimera och fasa ut skadliga kemikalier. Motionerna 2024/25:1992 (V) yrkande 12, motion 2024/25:1383 (SD) yrkande 19, motion 2024/25:3169 (C) yrkande 117, motion 2024/25:1753 (MP) yrkandena 17, 18, 37, 38, 42–49 samt motion 2024/25:1228 (KD) bör därför avslås.

Utskottet ser heller inte skäl till ett tillkännagivande till regeringen om att påbyggnad och ombyggnation av befintliga byggnader ska premieras när stöd ges för byggande. Utskottet anser, i likhet med motionärerna, att det mest grundläggande sättet att hushålla med resurserna och minska avfallsmängderna i bygg- och fastighetssektorn är att använda befintliga byggnader så länge som möjligt. Som regeringen lyfter fram i bl.a. den nationella klimathandlingsplanen är ett mer effektivt användande av det befintliga byggnadsbeståndet både resurs- och klimatsmart. Även i detta sammanhang vill utskottet peka på att regeringen bl.a. har infört stimulansåtgärder till kommuner som antar detaljplaner som möjliggör omvandling av lokaler till bostäder och nyligen beslutat att höja stödnivån. Vidare har Boverket fått i uppdrag att föreslå lättnader i byggkraven vid ändring och ombyggnad. Med detta avstyrks även motion 2024/25:1753 (MP) yrkande 14.

Ur avsnittet "Innovativt, miljövänligt och hållbart byggande" i betänkandet, som även gäller punkterna 14 och 15. Läs betänkandet

Utskottet anser, liksom motionärerna, att det är viktigt att åtgärder vidtas för att skapa förutsättningar för ett strukturerat, samordnat och samhällseffektivt arbete med klimatanpassning som leder till att minska sårbarheten för klimatförändringarna. Utskottet konstaterar att ett flertal åtgärder som handlar om att vägleda och stödja kommunernas arbete med att klimatanpassa den bebyggda miljön har vidtagits under de senaste åren. Ett exempel är Boverkets uppdrag att samordna det nationella klimatanpassningsarbetet för den byggda miljön. Samordningsuppdraget är ett komplement till länsstyrelsernas uppgift att stödja kommunerna och syftar till att skapa förutsättningar för länsstyrelserna att ställa likvärdiga krav på kommunerna och därmed bidra till en effektiv klimatanpassning av den byggda miljön. Samtidigt har, som nämns ovan, Riksrevisionen påtalat brister i hur de statliga insatserna har utformats och genomförts. Utskottet ser därför positivt på att regeringen har beaktat Riksrevisionens rekommendationer i den nationella strategi och handlingsplan för inriktningen av det nationella arbetet med klimatanpassning som presenterades i mars 2024. Som framgår av skrivelsen avser regeringen att vidta åtgärder för att öka tydligheten i fråga om bl.a. ansvar, rådighet, kostnader och finansiering för att på så sätt förbättra förutsättningarna för samhällets aktörer att planera och genomföra nödvändiga fysiska och andra anpassningsåtgärder.

Utskottet konstaterar vidare att regeringen har vidtagit ytterligare åtgärder. Bland annat har en särskild utredare fått i uppdrag att vid behov föreslå ny eller anpassad lagstiftning som förtydligar och möjliggör långsiktiga ansvars- och finansieringsmodeller utifrån de nya förutsättningar som följer av ett förändrat klimat. Därtill bereds inom Regeringskansliet förslag från förstudien Nationell fysisk planering som syftar till en bättre samordning av kommunernas klimatanpassningsåtgärder. Vidare har SMHI nyligen på uppdrag av regeringen redovisat ett förslag om ett uppföljningssystem för det nationella arbetet med klimatanpassning. Dessutom har Nationella expertrådet i uppdrag att göra en nationell klimat- och sårbarhetsanalys.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att det inte finns skäl för ett tillkännagivande från riksdagens sida med anledning av det som framförs i motionerna 2024/25:3109 (S) yrkande 14, 2024/25:2627 (MP) yrkandena 4, 14 och 15. Motionsyrkandena bör därför avslås.

När det gäller motionsyrkandet om att införa en obligatorisk grönytefaktor i bebyggd miljö konstaterar utskottet att det finns regler i plan- och bygglagen som gör det möjligt att ta hänsyn till miljö- och klimatfrågor i samhällsplaneringen. Utskottet ser därför inte, i likhet med i tidigare ställningstagande, att det finns skäl för ett tillkännagivande om en obligatorisk grönytefaktor i bebyggd miljö. Motion 2024/25:2613 (MP) yrkande 160 bör därför avslås.

Reservationer

1.

Åtgärder på bostadsmarknaden, punkt 1 (S)

av Jennie Nilsson (S), Leif Nysmed (S), Laila Naraghi (S), Denis Begic (S) och Anna-Belle Strömberg (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3075 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkandena 1, 2, 16 och 36,

bifaller delvis motion

2024/25:882 av Magnus Manhammar (S) och

avslår motionerna

2024/25:45 av Martina Johansson (C),

2024/25:475 av Josef Fransson (SD),

2024/25:537 av Yasmine Bladelius (S),

2024/25:620 av Rasmus Ling (MP) yrkande 6,

2024/25:792 av Jamal El-Haj (-) yrkande 1,

2024/25:947 av Amalia Rud Stenlöf och Johan Büser (båda S) yrkande 1,

2024/25:1386 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkandena 5, 6, 9 och 10,

2024/25:1485 av Amalia Rud Stenlöf och Adrian Magnusson (båda S) yrkande 3,

2024/25:1587 av Lawen Redar (S),

2024/25:1700 av Niklas Sigvardsson m.fl. (S) yrkande 1,

2024/25:1992 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 2 och 7,

2024/25:2015 av Adrian Magnusson m.fl. (S) yrkande 1,

2024/25:2190 av Kristoffer Lindberg m.fl. (S),

2024/25:2514 av Mathias Tegnér m.fl. (S) yrkande 5,

2024/25:2643 av Leila Ali Elmi m.fl. (MP) yrkande 29,

2024/25:2950 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkandena 1 och 30,

2024/25:3055 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 30,

2024/25:3057 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 3,

2024/25:3087 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkande 1 och

2024/25:3090 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkandena 1–3.

Ställningstagande

Bostadsbyggandet befinner sig i en allvarlig kris. Under den första halvan av regeringens mandatperiod har Sverige gått från ett rekordhögt bostadsbyggande till en tvärnit i nyproduktionen av bostäder. Den byggkris vi nu ser begränsar inte bara människors livsval, den hotar också jobb och tillväxt. Sverige har inte råd att låta bostadsbyggandet kollapsa. Hela byggsektorn går igenom ett stålbad och staten bör därför skyndsamt bidra med fler aktiva åtgärder. Bland annat vill vi se ett statligt ägt fastighetsbolag med uppdrag att förvärva och bygga fastigheter i hela landet och i olika typer av bostadsområden. Ett statligt fastighetsbolag kan bl.a. vara en stötdämpare under konjunkturnedgångar och bidra till en hållbar omställning genom att bygga energieffektiva fastigheter och satsa på förnybara energilösningar.

Vi menar att det allvarliga läget på bostadsmarknaden kräver ett gemensamt politiskt ansvarstagande. Sverige har vid ett flertal tidigare kriser visat att det är möjligt att ta ett gemensamt ansvar i svåra situationer. Både 90-talskrisen och de blocköverskridande bostadspolitiska samtalen under 2016 är goda exempel på det. Vi är beredda att medverka i ett arbete som syftar till att klargöra vilka akuta åtgärder som är nödvändiga att vidta och som kan få en bred uppslutning i riksdagen. Vi vill därför att regeringen tillsätter en bostadskommission med representanter från byggbranschen, parterna och politiker för att på ett konstruktivt sätt gemensamt möta utmaningarna på såväl kort som lång sikt.

Ur avsnittet "Klimatanpassning av bebyggd miljö" i betänkandet. Läs betänkandet