Planering och byggande

Utskottet konstaterar att det finns ett skydd för kulturhistoriska byggnader och miljöer i lagstiftningen som bl.a. reglerar hur byggnader får renoveras eller underhållas och i vilken utsträckning sådana miljöer får bebyggas. Dessutom bedriver Boverket ett arbete som rör miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö, som bl.a. innehåller preciseringar om hur kulturvärden ska bevaras, användas och utvecklas. På uppdrag av regeringen redovisade Riksantikvarieämbetet i samarbete med bl.a. Boverket 2020 ett arbete med att samla in och redovisa kunskap och goda exempel på hur kulturhistoriska värden kan integreras i plan- och byggprocessen. Mot denna bakgrund finner utskottet ingen anledning att föreslå några åtgärder med anledning av de olika förslagen om skydd för kulturhistoriskt viktiga byggnader. Motionerna 2024/25:1347 (SD) yrkande 4 och 2024/25:1383 (SD) yrkandena 5 och 7 bör därför avslås. Detsamma gäller motion 2024/25:3132 (M).

När det gäller övriga motionsförslag, som tar upp behovet av att beakta idrott m.m. i planläggningen, noterar utskottet att kommunerna enligt gällande rätt vid planläggning ska beakta behovet av lämpliga platser för lek, motion och annan utevistelse. Mot denna bakgrund anser utskottet fortfarande att det inte finns anledning att föreslå åtgärder som förtydligar lagstiftningen. Vidare har regeringen nyligen gett Boverket ett uppdrag som gäller bl.a. planering av lokaler och anläggningar för idrott. Samtliga motionsyrkanden bör mot denna bakgrund avslås.

Ur avsnittet "Allmänna och enskilda intressen enligt plan- och bygglagen" i betänkandet, som även gäller punkterna 3 och 5. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att det finns ett skydd för kulturhistoriska byggnader och miljöer i lagstiftningen som bl.a. reglerar hur byggnader får renoveras eller underhållas och i vilken utsträckning sådana miljöer får bebyggas. Dessutom bedriver Boverket ett arbete som rör miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö, som bl.a. innehåller preciseringar om hur kulturvärden ska bevaras, användas och utvecklas. På uppdrag av regeringen redovisade Riksantikvarieämbetet i samarbete med bl.a. Boverket 2020 ett arbete med att samla in och redovisa kunskap och goda exempel på hur kulturhistoriska värden kan integreras i plan- och byggprocessen. Mot denna bakgrund finner utskottet ingen anledning att föreslå några åtgärder med anledning av de olika förslagen om skydd för kulturhistoriskt viktiga byggnader. Motionerna 2024/25:1347 (SD) yrkande 4 och 2024/25:1383 (SD) yrkandena 5 och 7 bör därför avslås. Detsamma gäller motion 2024/25:3132 (M).

När det gäller övriga motionsförslag, som tar upp behovet av att beakta idrott m.m. i planläggningen, noterar utskottet att kommunerna enligt gällande rätt vid planläggning ska beakta behovet av lämpliga platser för lek, motion och annan utevistelse. Mot denna bakgrund anser utskottet fortfarande att det inte finns anledning att föreslå åtgärder som förtydligar lagstiftningen. Vidare har regeringen nyligen gett Boverket ett uppdrag som gäller bl.a. planering av lokaler och anläggningar för idrott. Samtliga motionsyrkanden bör mot denna bakgrund avslås.

Ur avsnittet "Allmänna och enskilda intressen enligt plan- och bygglagen" i betänkandet, som även gäller punkterna 2 och 5. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att gällande rätt innebär att planläggning av användningen av mark- och vattenområden är en kommunal angelägenhet. Kommunerna har därmed en stark ställning när det gäller var och hur enskilda byggnader ska lokaliseras och utformas samt hur marken bebyggs. Detta är ett uttryck för den kommunala självstyrelsen och bör enligt utskottets mening värnas.

När det gäller frågan om en reglering av upplåtelseformer för bostäder i planer konstaterar utskottet att Översiktsplaneutredningen har bedömt att det inte är lämpligt att ha sådana bestämmelser i en detaljplan och att det inte är lämpligt att införa en möjlighet att reglera upplåtelseformer i PBL. Utredningen har dock lämnat ett förslag till lag som ska ge kommuner vissa möjligheter att påverka upplåtelseformer, som fortfarande bereds inom Regeringskansliet. Utskottet anser inte att det som motionärerna har anfört medför att det finns skäl att föreslå en möjlighet att reglera upplåtelseform i detaljplaner. Motionerna 2024/25:1992 (V) yrkandena 16 och 17 samt 2024/25:3075 (S) yrkandena 20 och 21 bör därför avslås.

Boverket har gett ut en vägledning till stöd för kommuner som utför översiktsplanering av kustområden, och länsstyrelserna tillhandahåller också visst stöd på området. Utskottet är inte berett att föreslå något tillkännagivande när det gäller motion 2024/25:3037 (MP) yrkandena 112, 113 och 165.

När det gäller att öka byggandet av småhus konstaterar utskottet att det finns flera pågående initiativ på området där den s.k. egnahemskommissionärens arbete, planeringsstimulans till kommuner och ett kommande uppdrag som gäller det s.k. Sverigehuset kan noteras. Med hänsyn till det anser utskottet att det inte finns skäl att föreslå någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av förslaget i motion 2024/25:1386 (SD) yrkande 7. Motionsyrkandet bör därför avslås.

Utskottet konstaterar vidare att vissa kommuner redan i dag arbetar med tematiska översiktsplaner för turism, dvs. en särskild planeringsprocess med fokus på besöksnäring och turism, och många andra kommuner har på olika sätt fört in besöksnäring eller turism som en aspekt i sin kommuntäckande översiktsplan. Utskottet anser inte att det som anförs i motionerna 2024/25:2950 (C) yrkande 13 eller 2024/25:1617 (C) yrkande 1 ger anledning att föreslå något initiativ i fråga om reglerna för översiktsplanering. Utskottet är heller inte berett att föreslå någon ändring när det gäller avvägningar beträffande riksintressena. Även motion 2024/25:1224 (KD) bör därför avslås.

När det gäller förslaget om att införa ett kommunalt arkitektoniskt program konstaterar utskottet att kommunerna redan i dag har möjlighet att använda sig av sådana program om de finner skäl för det. Boverket har även ett ansvar för att vara ett kompetensstöd i kommunernas arbete med arkitektur- och gestaltningsfrågor. Utskottet anser därför att motionerna 2024/25:1347 (SD) yrkande 3 och 2024/25:1383 (SD) yrkande 4 bör avslås.

Ur avsnittet "Plansystemet i allmänhet" i betänkandet, som även gäller punkt 9. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att det finns ett skydd för kulturhistoriska byggnader och miljöer i lagstiftningen som bl.a. reglerar hur byggnader får renoveras eller underhållas och i vilken utsträckning sådana miljöer får bebyggas. Dessutom bedriver Boverket ett arbete som rör miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö, som bl.a. innehåller preciseringar om hur kulturvärden ska bevaras, användas och utvecklas. På uppdrag av regeringen redovisade Riksantikvarieämbetet i samarbete med bl.a. Boverket 2020 ett arbete med att samla in och redovisa kunskap och goda exempel på hur kulturhistoriska värden kan integreras i plan- och byggprocessen. Mot denna bakgrund finner utskottet ingen anledning att föreslå några åtgärder med anledning av de olika förslagen om skydd för kulturhistoriskt viktiga byggnader. Motionerna 2024/25:1347 (SD) yrkande 4 och 2024/25:1383 (SD) yrkandena 5 och 7 bör därför avslås. Detsamma gäller motion 2024/25:3132 (M).

När det gäller övriga motionsförslag, som tar upp behovet av att beakta idrott m.m. i planläggningen, noterar utskottet att kommunerna enligt gällande rätt vid planläggning ska beakta behovet av lämpliga platser för lek, motion och annan utevistelse. Mot denna bakgrund anser utskottet fortfarande att det inte finns anledning att föreslå åtgärder som förtydligar lagstiftningen. Vidare har regeringen nyligen gett Boverket ett uppdrag som gäller bl.a. planering av lokaler och anläggningar för idrott. Samtliga motionsyrkanden bör mot denna bakgrund avslås.

Ur avsnittet "Allmänna och enskilda intressen enligt plan- och bygglagen" i betänkandet, som även gäller punkterna 2 och 3. Läs betänkandet

Utskottet anser att det är viktigt att planprocessen och de bestämmelser som styr planering och planeringsunderlag inte i onödan försvårar bostadsbyggandet. Som framgår ovan har Byggrättsutredningens betänkande lagts till handlingarna och utskottet ser inte anledning att föreslå något initiativ från riksdagen med anledning av förslaget som hänvisar till betänkandet.

Inte heller är utskottet berett att ställa sig bakom förslagen om en möjlighet att införa krav på energieffektivitet i detaljplaner eller en möjlighet att bestämma om skyddsåtgärder i detaljplanen i fråga om förorening av hav och vatten. Motionerna 2024/25:1992 (V) yrkandena 15 och 18 samt 2024/25:3037 (MP) yrkande 114 bör avslås.

När det gäller de övriga motionsyrkandena, som avser graden av styrning genom detaljplaner och begränsande av detaljplanekravet, ser utskottet inte anledning att föreslå något initiativ, bl.a. mot bakgrund av lagstiftningsärendet Ett tydligare och enklare detaljplanekrav där det genomfördes vissa förtydliganden av kravet på detaljplan som begränsar detaljplanekravet. Mot denna bakgrund anser utskottet att motionerna 2024/25:1383 (SD) yrkande 13, 2024/25:2829 (M) och 2024/25:3137 (M) yrkande 10 bör avslås.

Ur avsnittet "Reglering med detaljplan" i betänkandet. Läs betänkandet

I PBL finns bestämmelser om byggnaders utformning, bl.a. krav på energihushållning. Dessa bestämmelser kompletteras av lagen respektive förordningen om energimätning i byggnader, vilka innebär att det införts regler för individuell mätning och debitering av värme och varmvatten på lägenhetsnivå i flerbostadshus. Utskottet konstaterar således att det redan enligt gällande rätt finns vissa möjligheter att ställa krav på åtgärder för en minskad vattenförbrukning. Utskottet anser därmed inte att det finns skäl att vidta några åtgärder med anledning av det som framförs i motion 2024/25:1318 (MP) yrkandena 14, 15, 17 och 18. Motionsyrkandena bör därför avslås.

När det gäller övriga motionsförslag konstaterar utskottet att Kommittén för modernare byggregler respektive Boverket har gjort en översyn av regelverket för tekniska utformningskrav och egenskapskrav. I juli 2025 träder nya byggregler ikraft, som bl.a. syftar till att underlätta nya tekniska lösningar, öppna upp för användandet av nya material och metoder samt främja innovation. Utskottet anser mot denna bakgrund inte att det finns anledning att vidta någon åtgärd med anledning av förslagen i motionerna 2024/25:2950 (C) yrkandena 17 och 28, 2024/25:1991 (M) och 2024/25:208 (L). Sammanfattningsvis bör samtliga motionsyrkanden avslås.

Ur avsnittet "Krav vid ny- eller ombyggnation av bostäder" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet anser att det är viktigt att lekplatser och annan bebyggelse uppfyller till de krav på tillgänglighet och användbarhet som ställs upp i plan- och bygglagstiftningen. Med hänvisning till de redan befintliga regler och krav som redogjorts för ovan anser dock inte utskottet att det finns skäl att föreslå något initiativ med anledning av det som framförs i motionen. Motionsyrkandet bör därför avslås.

Reservationer

1.

Översyn av plan- och bygglagen, punkt 1 (S)

av Jennie Nilsson (S), Leif Nysmed (S), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S) och Markus Kallifatides (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3075 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 32 och

avslår motion

2024/25:1383 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 12.

Ställningstagande

PBL är en form av samordning av alla intressen inom samhällsbyggandet. Ordning och reda ska vägas mot krav på snabba processer med minimalt krångel. Den socialdemokratiska regeringen drev arbetet med regelförenklingar, och vi anser att det är angeläget att det arbetet fortsätter. Regler som inte kan motiveras ska tas bort, och processer som kan ske snabbare ska naturligtvis bedrivas utifrån det. Samtidigt är det viktigt understryka att bostadsbristen är något som måste byggas bort. Det krävs alltså fler åtgärder än regelförenklingar.

Mot denna bakgrund anser vi att regeringen behöver prioritera arbetet med regelförenklingar inom PBL med redan tillsatta utredningar som utgångspunkt. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

2.

Allmänna och enskilda intressen enligt plan- och bygglagen, punkt 2 (SD)

av Mikael Eskilandersson (SD), Rashid Farivar (SD), Björn Tidland (SD) och Mats Hellhoff (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2024/25:1347 av Anna-Lena Hedberg m.fl. (SD) yrkande 4 och

2024/25:1383 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkandena 5 och 7 samt

avslår motionerna

2024/25:3055 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 8,

2024/25:3057 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 21,

2024/25:3068 av Mats Berglund m.fl. (MP) yrkandena 14 och 18 samt

2024/25:3132 av Ann-Sofie Lifvenhage (M).

Ställningstagande

Kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer bör bevaras för att ta hand om det som tidigare generationer byggt och för att bevara det svenska kulturarvet. Det medverkar till att bygga identitet och bidrar till ökad tillhörighet, trivsel och hemkänsla. Där finns också ett hållbarhetsperspektiv. Under 1900-talet, i synnerhet under 1960- och 1970-talen, svepte en rivningsvåg över Sverige. Stora delar av ett rikt arv i form av vacker, historiskt och kulturellt värdefull arkitektur gick förlorade. Omfattande rivningar har även skett på många mindre orter. Även i dag rivs alltför många historiska byggnader. Detta vill vi motverka. Kommunerna har en avgörande roll för att bevara sådan arkitektur. Vi anser dock att det även bör klarläggas vad som kan göras på nationell nivå för att undvika rivning av historiska byggnader och miljöer. Därför vill vi att det ska utredas hur lagstiftningen kan ändras till förmån för ökat bevarande och mot sådan rivning.

Det är också av största vikt att det vi ärvt av tidigare generationer förvaltas väl och kan efterlämnas till kommande generationer. Arkitektoniskt vackra, särskilda och för sin tid och stil värdefulla byggnader bör bevaras till eftervärlden. En historisk miljö kan vara viktig såväl för att befolkningen ska trivas som för att stärka dess gemenskap. Historiska byggnader och miljöer gör enligt vår mening en stad eller ett kvarter mer attraktivt. Vi anser därför att skyddet för kulturhistoriska byggnader behöver stärkas i PBL. Samtidigt är det viktigt att ett stärkt skydd inte hindrar att det går att göra mindre ändringar för att byggnaden ska kunna bevaras och brukas.

Vi föreslår därför att regeringen tar initiativ till en översyn av lagstiftningen i detta syfte. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

3.

Allmänna och enskilda intressen enligt plan- och bygglagen, punkt 2 (MP)

av Märta Stenevi (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2024/25:3055 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 8,

2024/25:3057 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 21 och

2024/25:3068 av Mats Berglund m.fl. (MP) yrkandena 14 och 18 samt

avslår motionerna

2024/25:1347 av Anna-Lena Hedberg m.fl. (SD) yrkande 4,

2024/25:1383 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkandena 5 och 7 samt

2024/25:3132 av Ann-Sofie Lifvenhage (M).

Ställningstagande

PBL innehåller inte något krav på ytor för idrott och rörelse när nya områden planläggs och byggs. Risken med det är att idrottsmiljöer inte byggs ut i tillräcklig takt, eller att de rent av försvinner, när områden förtätas. I Boverkets vägledningar till kommunerna är det inte tydligt att anläggningar för idrott omfattas av bestämmelsen i 2 kap. 7 § PBL, vilket ökar risken för att idrottsanläggningar och idrottsmiljöer prioriteras ned i kommunernas planering. Enligt min mening är det oacceptabelt att det inte finns en tydligare inriktning när det gäller en sådan grundläggande del som hur vi planerar för ett hållbart och hälsosamt samhälle. Jag anser att det är viktigt att Boverket får i uppdrag att inkludera planering för idrottsanläggningar och idrottsmiljöer i sina vägledningar till kommunerna.

Tillgängligheten till statens samhällsservice ska vara likvärdig i hela landet, och vid snabba industrietableringar är fokus på ett hållbart samhällsbyggande särskilt viktigt. Därför anser jag att samhället behöver planera för t.ex. idrott vid gröna industrietableringar, eftersom det vid sidan av bostäder även behövs värden som gör att människor inte bara tillfälligt jobbar på en ort, utan även kan tänka sig att flytta dit.

Ur avsnittet "Tillgänglighet till anläggningar" i betänkandet, som även gäller punkt 24. Läs betänkandet

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är viktigt att regelverket främjar ett hållbart byggande. Boverket har nyligen lämnat en rapport om sitt uppdrag att utveckla arbetet med en cirkulär ekonomi i bygg- och fastighetssektorn, där myndigheten lämnar förslag som berör flera av de frågor som tas upp i motionerna. Rapporten bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Även den lagrådsremiss om ett nytt regelverk för bygglov som regeringen har beslutat innehåller förslag i vissa frågor om rivningslov.

Med hänsyn till det pågående arbetet anser inte utskottet att det finns skäl för riksdagen att föreslå någon åtgärd med anledning av motionsförslagen om olika åtgärder för att främja ett cirkulärt byggande. Samtliga motionsyrkanden bör därför avslås.

Ur avsnittet "Åtgärder för att främja ett cirkulärt byggande" i betänkandet, som även gäller punkt 13. Läs betänkandet

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är viktigt att regelverket främjar ett hållbart byggande. Boverket har nyligen lämnat en rapport om sitt uppdrag att utveckla arbetet med en cirkulär ekonomi i bygg- och fastighetssektorn, där myndigheten lämnar förslag som berör flera av de frågor som tas upp i motionerna. Rapporten bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Även den lagrådsremiss om ett nytt regelverk för bygglov som regeringen har beslutat innehåller förslag i vissa frågor om rivningslov.

Med hänsyn till det pågående arbetet anser inte utskottet att det finns skäl för riksdagen att föreslå någon åtgärd med anledning av motionsförslagen om olika åtgärder för att främja ett cirkulärt byggande. Samtliga motionsyrkanden bör därför avslås.

Ur avsnittet "Åtgärder för att främja ett cirkulärt byggande" i betänkandet, som även gäller punkt 12. Läs betänkandet

Som nämnts tidigare i detta betänkande är det viktigt att regelverket främjar ett hållbart byggande. I januari 2022 trädde den nya lagen om klimatdeklaration för byggnader i kraft, och Boverket har haft i uppdrag att underlätta införandet. Vidare pågår ett arbete med anledning av det reviderade direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD), vilket bl.a. innefattar att Boverket ska göra en översyn av systemet med energideklarationer. Med hänsyn till detta bör motionerna 2024/25:3109 (S) yrkande 26, 2024/25:3169 (C) yrkande 118, 2024/25:1753 (MP) yrkandena 7, 8 och 20, 2024/25:2646 (MP) yrkande 1, 2024/25:2613 (MP) yrkandena 89 och 153 samt 2024/25:3047 (MP) yrkande 28 avslås.

När det gäller frågor om återbruk och hållbarhet vid offentlig upphandling har Boverket tillsammans med Upphandlingsmyndigheten utarbetat hållbarhetskriterier och upphandlingsstöd. Syftet med det har varit att underlätta för beställare och byggherrar att ställa krav på minskad miljö- och klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv vid byggande. Utskottet är i övrigt inte berett att föreslå någon åtgärd med anledning av förslagen. Motionerna 2024/25:3109 (S) yrkande 40, 2024/25:1753 (MP) yrkandena 22 och 41 samt 2024/25:2613 (MP) yrkande 17 bör avslås. Detsamma gäller förslagen i motionerna 2024/25:2950 (C) yrkandena 16 och 19 samt 2024/25:1564 (C).

Ur avsnittet "Hållbarhetsåtgärder m.m." i betänkandet, som även gäller punkt 15. Läs betänkandet

Som nämnts tidigare i detta betänkande är det viktigt att regelverket främjar ett hållbart byggande. I januari 2022 trädde den nya lagen om klimatdeklaration för byggnader i kraft, och Boverket har haft i uppdrag att underlätta införandet. Vidare pågår ett arbete med anledning av det reviderade direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD), vilket bl.a. innefattar att Boverket ska göra en översyn av systemet med energideklarationer. Med hänsyn till detta bör motionerna 2024/25:3109 (S) yrkande 26, 2024/25:3169 (C) yrkande 118, 2024/25:1753 (MP) yrkandena 7, 8 och 20, 2024/25:2646 (MP) yrkande 1, 2024/25:2613 (MP) yrkandena 89 och 153 samt 2024/25:3047 (MP) yrkande 28 avslås.

När det gäller frågor om återbruk och hållbarhet vid offentlig upphandling har Boverket tillsammans med Upphandlingsmyndigheten utarbetat hållbarhetskriterier och upphandlingsstöd. Syftet med det har varit att underlätta för beställare och byggherrar att ställa krav på minskad miljö- och klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv vid byggande. Utskottet är i övrigt inte berett att föreslå någon åtgärd med anledning av förslagen. Motionerna 2024/25:3109 (S) yrkande 40, 2024/25:1753 (MP) yrkandena 22 och 41 samt 2024/25:2613 (MP) yrkande 17 bör avslås. Detsamma gäller förslagen i motionerna 2024/25:2950 (C) yrkandena 16 och 19 samt 2024/25:1564 (C).

Ur avsnittet "Hållbarhetsåtgärder m.m." i betänkandet, som även gäller punkt 14. Läs betänkandet

Utskottet anser att det är viktigt att reglerna om lov- och anmälningsplikt är enkla, förutsebara och effektiva. Det är samtidigt viktigt att regelverket tillgodoser angelägna allmänna och enskilda intressen och möjliggör ett långsiktigt hållbart byggande av bostäder. Regeringen har aviserat en proposition om ett nytt regelverk för bygglov som berör flertalet av motionsförslagen. Riksdagen bör enligt utskottet inte föregripa det pågående arbetet. Vidare har regeringen inrättat ett stöd till kommuner som genom detaljplan gör det möjligt att omvandla lokalarea till boarea.

Mot denna bakgrund anser inte utskottet att det finns skäl för riksdagen att föreslå någon åtgärd med anledning av de olika motionsförslagen. Samtliga yrkanden bör därför avslås.

Ur avsnittet "Reglerna för bygglov m.m." i betänkandet, som även gäller punkterna 17 och 18. Läs betänkandet

Utskottet anser att det är viktigt att reglerna om lov- och anmälningsplikt är enkla, förutsebara och effektiva. Det är samtidigt viktigt att regelverket tillgodoser angelägna allmänna och enskilda intressen och möjliggör ett långsiktigt hållbart byggande av bostäder. Regeringen har aviserat en proposition om ett nytt regelverk för bygglov som berör flertalet av motionsförslagen. Riksdagen bör enligt utskottet inte föregripa det pågående arbetet. Vidare har regeringen inrättat ett stöd till kommuner som genom detaljplan gör det möjligt att omvandla lokalarea till boarea.

Mot denna bakgrund anser inte utskottet att det finns skäl för riksdagen att föreslå någon åtgärd med anledning av de olika motionsförslagen. Samtliga yrkanden bör därför avslås.

Ur avsnittet "Reglerna för bygglov m.m." i betänkandet, som även gäller punkterna 16 och 17. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att PBL innehåller bestämmelser om vad en bygglovsansökan ska innehålla och hur den ska hanteras av byggnadsnämnden. Nämnden ska bl.a. hämta in nödvändiga kompletteringar och redogöra för skälen till sitt beslut. Bygglov ska ges om kraven i lagen är uppfyllda.

Regeringen har nyligen överlämnat propositionen Lättnader i strandskyddet – ett första steg (prop. 2024/25:102) till riksdagen. Propositionen innehåller förslag till ändringar i miljöbalkens regler om strandskydd. Regeringen har vidare aviserat ytterligare en utredning på området. Mot denna bakgrund är utskottet inte berett att föreslå något tillkännagivande med anledning av motionsyrkandena, som därför bör avslås.

Ur avsnittet "Byggande i strandnära lägen" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet noterar att det har genomförts förenklingar i överklagandeprocessen, bl.a. genom att länsstyrelsen har tagits bort från instanskedjan för överklaganden av planbeslut och områdesbestämmelser. Utskottet anser att det är viktigt att bestämmelserna om rätten att överklaga beslut är ändamålsenliga och effektiva. Samtidigt behöver eventuella ändringar av bestämmelserna vara välavvägda i förhållande till de många olika intressen som gör sig gällande i samhällsplaneringsprocessen.

Vidare har Boverket nyligen fått ett uppdrag som gäller att skapa en klassificeringsstruktur och utreda förutsättningar för ett nationellt system för hantering av ärenden. I den lagrådsremiss om ett nytt regelverk för bygglov som regeringen har beslutat finns förslag som rör frågor som tas upp i motionerna. Regeringen har därtill nyligen gett en utredning i uppdrag att se över flera frågeställningar som också berörs i motionsförslagen.

Utskottet anser inte att riksdagen bör föregripa det pågående arbetet genom att vidta någon åtgärd. Utskottet är heller inte berett att föreslå någon åtgärd när det gäller avgifter för överklaganden av lov och planer. Mot denna bakgrund bör samtliga motionsyrkandena avslås.

Ur avsnittet "Frågor om överklagande m.m." i betänkandet, som även gäller punkterna 21 och 22. Läs betänkandet

Utskottet noterar att det har genomförts förenklingar i överklagandeprocessen, bl.a. genom att länsstyrelsen har tagits bort från instanskedjan för överklaganden av planbeslut och områdesbestämmelser. Utskottet anser att det är viktigt att bestämmelserna om rätten att överklaga beslut är ändamålsenliga och effektiva. Samtidigt behöver eventuella ändringar av bestämmelserna vara välavvägda i förhållande till de många olika intressen som gör sig gällande i samhällsplaneringsprocessen.

Vidare har Boverket nyligen fått ett uppdrag som gäller att skapa en klassificeringsstruktur och utreda förutsättningar för ett nationellt system för hantering av ärenden. I den lagrådsremiss om ett nytt regelverk för bygglov som regeringen har beslutat finns förslag som rör frågor som tas upp i motionerna. Regeringen har därtill nyligen gett en utredning i uppdrag att se över flera frågeställningar som också berörs i motionsförslagen.

Utskottet anser inte att riksdagen bör föregripa det pågående arbetet genom att vidta någon åtgärd. Utskottet är heller inte berett att föreslå någon åtgärd när det gäller avgifter för överklaganden av lov och planer. Mot denna bakgrund bör samtliga motionsyrkandena avslås.

Ur avsnittet "Frågor om överklagande m.m." i betänkandet, som även gäller punkterna 20 och 22. Läs betänkandet

Utskottet noterar att det har genomförts förenklingar i överklagandeprocessen, bl.a. genom att länsstyrelsen har tagits bort från instanskedjan för överklaganden av planbeslut och områdesbestämmelser. Utskottet anser att det är viktigt att bestämmelserna om rätten att överklaga beslut är ändamålsenliga och effektiva. Samtidigt behöver eventuella ändringar av bestämmelserna vara välavvägda i förhållande till de många olika intressen som gör sig gällande i samhällsplaneringsprocessen.

Vidare har Boverket nyligen fått ett uppdrag som gäller att skapa en klassificeringsstruktur och utreda förutsättningar för ett nationellt system för hantering av ärenden. I den lagrådsremiss om ett nytt regelverk för bygglov som regeringen har beslutat finns förslag som rör frågor som tas upp i motionerna. Regeringen har därtill nyligen gett en utredning i uppdrag att se över flera frågeställningar som också berörs i motionsförslagen.

Utskottet anser inte att riksdagen bör föregripa det pågående arbetet genom att vidta någon åtgärd. Utskottet är heller inte berett att föreslå någon åtgärd när det gäller avgifter för överklaganden av lov och planer. Mot denna bakgrund bör samtliga motionsyrkandena avslås.

Ur avsnittet "Frågor om överklagande m.m." i betänkandet, som även gäller punkterna 20 och 21. Läs betänkandet

Som framgår ovan har det genomförts ändringar i PBL för att effektivisera byggnadsnämndernas tillsyn. Utskottet anser fortfarande att byggnadsnämnderna enligt gällande rätt har goda förutsättningar att tillgodose de krav som motionärerna framför. Som framgår ovan infördes därtill nyligen ett nytt krav på äldre hissar för att minska olycksrisken, och kravet ska vara uppfyllt senast den 1 oktober 2031. Vidare bereder nu regeringen förslag som kan komma att underlätta kommunernas arbete med problem till följd av övergivna fastigheter.

Utskottet anser mot denna bakgrund att det saknas anledning för riksdagen att ta något initiativ på området. Samtliga motionsyrkanden bör därför avslås.

Ur avsnittet "Tillsyn och sanktioner" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet anser att det är viktigt att lekplatser och annan bebyggelse uppfyller till de krav på tillgänglighet och användbarhet som ställs upp i plan- och bygglagstiftningen. Med hänvisning till de redan befintliga regler och krav som redogjorts för ovan anser dock inte utskottet att det finns skäl att föreslå något initiativ med anledning av det som framförs i motionen. Motionsyrkandet bör därför avslås.

Reservationer

1.

Översyn av plan- och bygglagen, punkt 1 (S)

av Jennie Nilsson (S), Leif Nysmed (S), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S) och Markus Kallifatides (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3075 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 32 och

avslår motion

2024/25:1383 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 12.

Ställningstagande

PBL är en form av samordning av alla intressen inom samhällsbyggandet. Ordning och reda ska vägas mot krav på snabba processer med minimalt krångel. Den socialdemokratiska regeringen drev arbetet med regelförenklingar, och vi anser att det är angeläget att det arbetet fortsätter. Regler som inte kan motiveras ska tas bort, och processer som kan ske snabbare ska naturligtvis bedrivas utifrån det. Samtidigt är det viktigt understryka att bostadsbristen är något som måste byggas bort. Det krävs alltså fler åtgärder än regelförenklingar.

Mot denna bakgrund anser vi att regeringen behöver prioritera arbetet med regelförenklingar inom PBL med redan tillsatta utredningar som utgångspunkt. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

2.

Allmänna och enskilda intressen enligt plan- och bygglagen, punkt 2 (SD)

av Mikael Eskilandersson (SD), Rashid Farivar (SD), Björn Tidland (SD) och Mats Hellhoff (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2024/25:1347 av Anna-Lena Hedberg m.fl. (SD) yrkande 4 och

2024/25:1383 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkandena 5 och 7 samt

avslår motionerna

2024/25:3055 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 8,

2024/25:3057 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 21,

2024/25:3068 av Mats Berglund m.fl. (MP) yrkandena 14 och 18 samt

2024/25:3132 av Ann-Sofie Lifvenhage (M).

Ställningstagande

Kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer bör bevaras för att ta hand om det som tidigare generationer byggt och för att bevara det svenska kulturarvet. Det medverkar till att bygga identitet och bidrar till ökad tillhörighet, trivsel och hemkänsla. Där finns också ett hållbarhetsperspektiv. Under 1900-talet, i synnerhet under 1960- och 1970-talen, svepte en rivningsvåg över Sverige. Stora delar av ett rikt arv i form av vacker, historiskt och kulturellt värdefull arkitektur gick förlorade. Omfattande rivningar har även skett på många mindre orter. Även i dag rivs alltför många historiska byggnader. Detta vill vi motverka. Kommunerna har en avgörande roll för att bevara sådan arkitektur. Vi anser dock att det även bör klarläggas vad som kan göras på nationell nivå för att undvika rivning av historiska byggnader och miljöer. Därför vill vi att det ska utredas hur lagstiftningen kan ändras till förmån för ökat bevarande och mot sådan rivning.

Det är också av största vikt att det vi ärvt av tidigare generationer förvaltas väl och kan efterlämnas till kommande generationer. Arkitektoniskt vackra, särskilda och för sin tid och stil värdefulla byggnader bör bevaras till eftervärlden. En historisk miljö kan vara viktig såväl för att befolkningen ska trivas som för att stärka dess gemenskap. Historiska byggnader och miljöer gör enligt vår mening en stad eller ett kvarter mer attraktivt. Vi anser därför att skyddet för kulturhistoriska byggnader behöver stärkas i PBL. Samtidigt är det viktigt att ett stärkt skydd inte hindrar att det går att göra mindre ändringar för att byggnaden ska kunna bevaras och brukas.

Vi föreslår därför att regeringen tar initiativ till en översyn av lagstiftningen i detta syfte. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

3.

Allmänna och enskilda intressen enligt plan- och bygglagen, punkt 2 (MP)

av Märta Stenevi (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2024/25:3055 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 8,

2024/25:3057 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 21 och

2024/25:3068 av Mats Berglund m.fl. (MP) yrkandena 14 och 18 samt

avslår motionerna

2024/25:1347 av Anna-Lena Hedberg m.fl. (SD) yrkande 4,

2024/25:1383 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkandena 5 och 7 samt

2024/25:3132 av Ann-Sofie Lifvenhage (M).

Ställningstagande

PBL innehåller inte något krav på ytor för idrott och rörelse när nya områden planläggs och byggs. Risken med det är att idrottsmiljöer inte byggs ut i tillräcklig takt, eller att de rent av försvinner, när områden förtätas. I Boverkets vägledningar till kommunerna är det inte tydligt att anläggningar för idrott omfattas av bestämmelsen i 2 kap. 7 § PBL, vilket ökar risken för att idrottsanläggningar och idrottsmiljöer prioriteras ned i kommunernas planering. Enligt min mening är det oacceptabelt att det inte finns en tydligare inriktning när det gäller en sådan grundläggande del som hur vi planerar för ett hållbart och hälsosamt samhälle. Jag anser att det är viktigt att Boverket får i uppdrag att inkludera planering för idrottsanläggningar och idrottsmiljöer i sina vägledningar till kommunerna.

Tillgängligheten till statens samhällsservice ska vara likvärdig i hela landet, och vid snabba industrietableringar är fokus på ett hållbart samhällsbyggande särskilt viktigt. Därför anser jag att samhället behöver planera för t.ex. idrott vid gröna industrietableringar, eftersom det vid sidan av bostäder även behövs värden som gör att människor inte bara tillfälligt jobbar på en ort, utan även kan tänka sig att flytta dit.

Ur avsnittet "Tillgänglighet till anläggningar" i betänkandet, som även gäller punkt 11. Läs betänkandet