Hushållningen med mark- och vattenområden

Stranderosion är ett stort problem i delar av landet, och det finns också flera områden med betydande risk för översvämning. Utskottet noterar att en särskild utredare har i uppdrag att analysera och vid behov föreslå ny eller anpassad lagstiftning för effektiva klimatanpassningsåtgärder. Uppdraget ska redovisas senast den 30 april 2025. Utskottet anser att den pågående utredningen inte bör föregripas, och motionsyrkandena bör därför avslås.

Ur avsnittet "Stranderosion m.m." i betänkandet. Läs betänkandet

Vattenkraft

Utskottet anser, liksom tidigare, att det är angeläget att säkerställa att regleringen på EU-nivå inte på ett omotiverat sätt försvårar eller omöjliggör driften av småskaliga vattenkraftverk. Som redovisats ovan har regeringen emellertid pausat omprövningarna av vattenkraftstillstånden enligt den nationella planen och remitterat författningsförslag som bidrar till att säkerställa att omprövningarnas påverkan på vattenkraften blir acceptabel ur ett elsystemperspektiv. Förslagen är av betydelse för avvägningen mellan å ena sidan behovet av åtgärder som förbättrar vattenmiljön och å andra sidan behovet av en nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel när moderna miljövillkor för vattenkraftverk och dammar fastställs. Ändringarna föreslås också för att säkerställa att berörda verksamheter prövas mot rätt kravnivå genom att det utrymme som EU-rätten ger nyttjas fullt ut. Förslagen bereds inom Regeringskansliet. Den pågående beredningen bör inte föregripas. Därmed bör motionerna 2024/25:945 (S), 2024/25:1153 (KD) yrkandena 4–11, 2024/25:2497 (C), 2024/25:3037 (MP) yrkandena 190–192, 2024/25:3109 (S) yrkande 61 och 2024/25:3169 (C) yrkandena 97–99 avslås.

Markavvattning

Utskottet konstaterar att de förslag som Vattenverksamhetsutredningen lämnat bereds inom Regeringskansliet, och utskottet ser inte skäl för riksdagen att föregripa resultatet av beredningen med något tillkännagivande. Motionerna 2024/25:1370 (SD) yrkande 20, 2024/25:2486 (C) yrkande 5 och 2024/25:2819 (M) bör därför avslås.

Vandringsleder och passager för fisk

När det gäller motionsförslagen om åtgärder för att förbättra fiskarnas vandringsleder och avhjälpa problemet med ål som inte kan passera vattenkraftverk konstaterar utskottet att det enligt gällande rätt finns möjlighet att ta hänsyn till behovet av fiskbefrämjande åtgärder i tillståndsprocessen för vattenverksamhet. Utskottet noterar vidare att Havs- och vattenmyndigheten i samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet har tagit fram en vägledning om fisk- och faunapassager för att underlätta arbetet med att anlägga passagelösningar vid dammar och vattenkraftverk. Vidare kommer omprövningarna och det viktiga arbetet med att förse vattenkraften med moderna miljövillkor, skapa fria vandringsvägar och främja den biologiska mångfalden i vattendragen att återupptas efter den 1 juli 2025. Även motionerna 2024/25:408 (SD) yrkande 3 och 2024/25:1369 (SD) yrkandena 46, 48 och 50 bör avslås.

Ur avsnittet "Tillstånd till vattenverksamhet" i betänkandet, som även gäller punkterna 6 och 7. Läs betänkandet

Vattenkraft

Utskottet anser, liksom tidigare, att det är angeläget att säkerställa att regleringen på EU-nivå inte på ett omotiverat sätt försvårar eller omöjliggör driften av småskaliga vattenkraftverk. Som redovisats ovan har regeringen emellertid pausat omprövningarna av vattenkraftstillstånden enligt den nationella planen och remitterat författningsförslag som bidrar till att säkerställa att omprövningarnas påverkan på vattenkraften blir acceptabel ur ett elsystemperspektiv. Förslagen är av betydelse för avvägningen mellan å ena sidan behovet av åtgärder som förbättrar vattenmiljön och å andra sidan behovet av en nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel när moderna miljövillkor för vattenkraftverk och dammar fastställs. Ändringarna föreslås också för att säkerställa att berörda verksamheter prövas mot rätt kravnivå genom att det utrymme som EU-rätten ger nyttjas fullt ut. Förslagen bereds inom Regeringskansliet. Den pågående beredningen bör inte föregripas. Därmed bör motionerna 2024/25:945 (S), 2024/25:1153 (KD) yrkandena 4–11, 2024/25:2497 (C), 2024/25:3037 (MP) yrkandena 190–192, 2024/25:3109 (S) yrkande 61 och 2024/25:3169 (C) yrkandena 97–99 avslås.

Markavvattning

Utskottet konstaterar att de förslag som Vattenverksamhetsutredningen lämnat bereds inom Regeringskansliet, och utskottet ser inte skäl för riksdagen att föregripa resultatet av beredningen med något tillkännagivande. Motionerna 2024/25:1370 (SD) yrkande 20, 2024/25:2486 (C) yrkande 5 och 2024/25:2819 (M) bör därför avslås.

Vandringsleder och passager för fisk

När det gäller motionsförslagen om åtgärder för att förbättra fiskarnas vandringsleder och avhjälpa problemet med ål som inte kan passera vattenkraftverk konstaterar utskottet att det enligt gällande rätt finns möjlighet att ta hänsyn till behovet av fiskbefrämjande åtgärder i tillståndsprocessen för vattenverksamhet. Utskottet noterar vidare att Havs- och vattenmyndigheten i samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet har tagit fram en vägledning om fisk- och faunapassager för att underlätta arbetet med att anlägga passagelösningar vid dammar och vattenkraftverk. Vidare kommer omprövningarna och det viktiga arbetet med att förse vattenkraften med moderna miljövillkor, skapa fria vandringsvägar och främja den biologiska mångfalden i vattendragen att återupptas efter den 1 juli 2025. Även motionerna 2024/25:408 (SD) yrkande 3 och 2024/25:1369 (SD) yrkandena 46, 48 och 50 bör avslås.

Ur avsnittet "Tillstånd till vattenverksamhet" i betänkandet, som även gäller punkterna 5 och 7. Läs betänkandet

Vattenkraft

Utskottet anser, liksom tidigare, att det är angeläget att säkerställa att regleringen på EU-nivå inte på ett omotiverat sätt försvårar eller omöjliggör driften av småskaliga vattenkraftverk. Som redovisats ovan har regeringen emellertid pausat omprövningarna av vattenkraftstillstånden enligt den nationella planen och remitterat författningsförslag som bidrar till att säkerställa att omprövningarnas påverkan på vattenkraften blir acceptabel ur ett elsystemperspektiv. Förslagen är av betydelse för avvägningen mellan å ena sidan behovet av åtgärder som förbättrar vattenmiljön och å andra sidan behovet av en nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel när moderna miljövillkor för vattenkraftverk och dammar fastställs. Ändringarna föreslås också för att säkerställa att berörda verksamheter prövas mot rätt kravnivå genom att det utrymme som EU-rätten ger nyttjas fullt ut. Förslagen bereds inom Regeringskansliet. Den pågående beredningen bör inte föregripas. Därmed bör motionerna 2024/25:945 (S), 2024/25:1153 (KD) yrkandena 4–11, 2024/25:2497 (C), 2024/25:3037 (MP) yrkandena 190–192, 2024/25:3109 (S) yrkande 61 och 2024/25:3169 (C) yrkandena 97–99 avslås.

Markavvattning

Utskottet konstaterar att de förslag som Vattenverksamhetsutredningen lämnat bereds inom Regeringskansliet, och utskottet ser inte skäl för riksdagen att föregripa resultatet av beredningen med något tillkännagivande. Motionerna 2024/25:1370 (SD) yrkande 20, 2024/25:2486 (C) yrkande 5 och 2024/25:2819 (M) bör därför avslås.

Vandringsleder och passager för fisk

När det gäller motionsförslagen om åtgärder för att förbättra fiskarnas vandringsleder och avhjälpa problemet med ål som inte kan passera vattenkraftverk konstaterar utskottet att det enligt gällande rätt finns möjlighet att ta hänsyn till behovet av fiskbefrämjande åtgärder i tillståndsprocessen för vattenverksamhet. Utskottet noterar vidare att Havs- och vattenmyndigheten i samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet har tagit fram en vägledning om fisk- och faunapassager för att underlätta arbetet med att anlägga passagelösningar vid dammar och vattenkraftverk. Vidare kommer omprövningarna och det viktiga arbetet med att förse vattenkraften med moderna miljövillkor, skapa fria vandringsvägar och främja den biologiska mångfalden i vattendragen att återupptas efter den 1 juli 2025. Även motionerna 2024/25:408 (SD) yrkande 3 och 2024/25:1369 (SD) yrkandena 46, 48 och 50 bör avslås.

Ur avsnittet "Tillstånd till vattenverksamhet" i betänkandet, som även gäller punkterna 5 och 6. Läs betänkandet

Förslag om va-infrastruktur och dess finansiering

Vattentjänster såsom vattenförsörjning och hantering av avloppsvatten är en grundläggande förutsättning för att upprätthålla samhället och dess olika funktioner. Som redovisats ovan finns det emellertid många kommuner i landet som har ett behov av att investera i va-infrastrukturen för att åtgärda bristande underhåll samt förnya den kommunala va-infrastrukturen. Avgiftsuttag och ersättningsinvesteringar har generellt legat på låga nivåer och kommuner har tagit lite betalt för sina vattentjänster. För att möta det omfattande behovet av investeringar föreslår Va-beredskapsutredningen skärpta krav på hanteringen av va-ekonomi, ökade möjligheter till avgiftsuttag och ett investeringsprogram inriktat på beredskaps- och klimatanpassningsåtgärder. Utredningen lyfter också fram hur staten kan stödja kommunerna och bidra till robusta vattentjänster. I det ingår insatser för ökad kommunal samverkan och ett nytt etappmål i miljömålssystemet om en god va-infrastruktur. Utredningens förslag bereds inom Regeringskansliet.

Utskottet anser inte att resultatet av den pågående beredningen bör föregripas. Med detta avstyrker utskottet motionerna 2024/25:818 (S), 2024/25:1318 (MP) yrkandena 6 och 9, 2024/25:1382 (SD) yrkande 6, 2024/25:2303 (S), 2024/25:2486 (C) yrkande 2, 2024/25:2955 (C) yrkande 34, 2024/25:3037 (MP) yrkandena 147 och 149, 2024/25:3109 (S) yrkandena 8 och 9, 2024/25:3123 (SD) och 2024/25:3169 (C) yrkande 29.

Underhåll och förnyelse av den kommunala va-infrastrukturen

Riksrevisionen har nyligen genomfört en granskning med fokus på vattentjänstlagen och statens insatser gentemot kommunerna för att, under normala förhållanden, säkerställa tillgången till allmänna vattentjänster i enlighet med vattentjänstlagens intentioner. Riksrevisionen framhåller att frågorna om underhåll och förnyelse av va-nätet har hamnat i skymundan eftersom regeringens styrning framför allt haft fokus på kommunernas ansvar att bygga ut allmänna vattentjänster till geografiska områden som inte har sådana i dag. Trots kända risker med bristande underhåll och förnyelse av den kommunala va-infrastrukturen har regeringen inte säkerställt att statens insatser omfattar dessa aspekter. Riksrevisionen bedömer att länsstyrelsernas tillsyn har varit både begränsad och ineffektiv. Tillsynen har fokuserat på kommunens skyldighet att bygga ut allmänna vattentjänster till nya geografiska områden, men inte på kommunens ansvar för att upprätthålla va-anläggningen genom underhåll och förnyelse.

Utskottet emotser även i detta sammanhang regeringens kommande redogörelse för vilka åtgärder som regeringen har vidtagit eller avser att vidta med anledning av det som framkommit i Riksrevisionens granskningsrapport. Utskottet anser inte att det finns skäl att föregripa regeringens skrivelse. Utskottet noterar även att Livsmedelsverket har i uppdrag att enligt EU:s dricksvattendirektiv bedöma vattenläckagenivåerna och potentialen för minskat läckage i Sverige. Mot bakgrund av det som har anförts avstyrker utskottet motionsyrkandena 2024/25:1318 (MP) yrkandena 2–4, 2024/25:1382 (SD) yrkandena 4 och 5, 2024/25:3037 (MP) yrkandena 144 och 145 samt 2024/25:3038 (MP) yrkande 25.

Ur avsnittet "Va-infrastruktur" i betänkandet. Läs betänkandet

En väl fungerande vattenförsörjning har en grundläggande betydelse i samhället och det är viktigt att det finns en tydlig ansvarsfördelning i frågor som rör vatten och att det sker en samverkan på både lokal och regional nivå. Vidare behövs en beredskap för att klara vattenförsörjningen i hela landet vid vattenrelaterade kriser.

Utskottet noterar att Vattenförvaltningsutredningens förslag om organisatoriska förändringar och Va-beredskapsutredningens förslag om att stärka beredskapsförmågan på alla nivåer bereds inom Regeringskansliet. Vidare emotser utskottet regeringens kommande redogörelse för vilka åtgärder som regeringen har vidtagit eller avser att vidta med anledning av det som framkommit i Riksrevisionens granskningsrapport om statens insatser för allmänna vattentjänster. Utskottet anser inte att beredningen av utredningarna eller regeringens skrivelse bör föregripas och avstyrker motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Myndighetssamarbete och nationell vattensamordning" i betänkandet, som även gäller punkt 8. Läs betänkandet

Utskottet noterar att en särskild utredare har sett över hanteringen av vattenfrågor vid planläggning och byggande. Utredningens förslag, som bl.a. rör dagvattenhanteringen, bereds inom Regeringskansliet. Utskottet anser att den pågående beredningen inte bör föregripas. Kommunerna ska vidare enligt etappmålet för dagvattenhantering senast 2025 ha tagit fram handlingsplaner och påbörjat genomförandet av planerna. Därmed ser utskottet inte skäl för någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av motionsyrkandena, som därför bör avslås.

Ur avsnittet "Åtgärder för dagvatten" i betänkandet. Läs betänkandet

Anslutning till kommunalt vatten och avlopp

Utskottet konstaterar att riksdagen har uppmanat regeringen att ta de fortsatta initiativ som krävs för att få till stånd en ordning som innebär att en fastighetsägare som har ett enskilt avlopp som uppfyller gällande miljö- och hälsokrav som utgångspunkt inte ska kunna påtvingas ett kommunalt avlopp. Som redovisas ovan är detta tillkännagivande inte slutbehandlat, och ärendet bereds vidare inom Regeringskansliet. Med hänsyn till detta ser inte utskottet behov av ett ytterligare tillkännagivande om s.k. tvångsanslutning av enskilda avlopp. Utskottet ser inte heller skäl för något initiativ från riksdagens sida med anledning av övriga förslag om anslutning till kommunalt vatten och avlopp. Motionerna 2024/25:26 (KD), 2024/25:900 (S), 2024/25:1191 (C) yrkande 12, 2024/25:1318 (MP) yrkande 8, 2024/25:1372 (SD) yrkandena 14–18, 2024/25:1382 (SD) yrkandena 15–17, 2024/25:2041 (M) och 2024/25:2950 (C) yrkande 14 bör avslås.

Övriga förslag om allmänna vattentjänster

Utskottet är inte heller berett att föreslå något initiativ från riksdagens sida med anledning av motionsförslagen om en översyn av vattentjänstlagen för att säkra vattenförsörjningen m.m. om att inkludera alternativ för återbruk av vatten i vattentjänstplanen eller om att skapa va-planer i nära samverkan med fastighetsägare. Inte heller bör någon åtgärd företas med anledning av motionsyrkandena om en differentierad taxa för hushållens vattenförbrukning. Följaktligen bör även motionerna 2024/25:47 (C), 2024/25:1318 (MP) yrkande 19 och 2024/25:1382 (SD) yrkandena 1, 9 och 14 avslås.

Reservationer

1.

Riksintressen, punkt 1 (S)

av Jennie Nilsson (S), Leif Nysmed (S), Laila Naraghi (S), Anna-Belle Strömberg (S) och Markus Kallifatides (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3075 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 35,

bifaller delvis motionerna

2024/25:1371 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 35,

2024/25:1383 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 20 och

2024/25:2434 av Saila Quicklund (M) samt

avslår motionerna

2024/25:592 av Josef Fransson (SD),

2024/25:1055 av Christofer Bergenblock (C),

2024/25:1383 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 21,

2024/25:2950 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkandena 2 och 3 samt

2024/25:3137 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) yrkande 12.

Ställningstagande

När riksintressesystemet infördes var avsikten att endast få och unika områden skulle komma i fråga för utpekande, men vi kan konstatera att både antalet områden av riksintresse och storleken på dessa områden har ökat kraftigt med tiden. Den översyn som Boverket genomfört tillsammans med Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, Statens energimyndighet, Tillväxtverket och Trafikverket visar att dessa myndigheter har gjort insatser för att förtydliga kriterierna för vilka områden som ska anses vara av riksintresse. Enligt Boverkets rapport (2021:14) har alla fem myndigheter bedömt att deras riksintresseanspråk är i behov av en översyn. Fyra av fem myndigheter har dessutom bedömt att deras samlade riksintresseanspråk inte i alla delar kan förväntas motsvara kriterierna och att det därför sannolikt finns ett behov av att ändra enskilda riksintresseanspråk.

Vi anser att det är hög tid att gå vidare med arbetet att se över vilka områden som ska vara av riksintresse med ambitionen att minska antalet. Det är regeringens uppgift att ta initiativ till en sådan översyn. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

2.

Riksintressen, punkt 1 (SD)

av Mikael Eskilandersson (SD), Roger Hedlund (SD), Björn Tidland (SD) och Mats Hellhoff (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2024/25:1371 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 35 och

2024/25:1383 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkandena 20 och 21,

bifaller delvis motionerna

2024/25:2434 av Saila Quicklund (M) och

2024/25:3075 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 35 och

avslår motionerna

2024/25:592 av Josef Fransson (SD),

2024/25:1055 av Christofer Bergenblock (C),

2024/25:2950 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkandena 2 och 3 samt

2024/25:3137 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) yrkande 12.

Ställningstagande

Riksintresseområdena är omfattande till antal, geografisk utbredning och skyddsnivå. Avsikten när riksintressesystemet infördes var att det ska råda balans mellan skyddet för riksintresseområdena och lokalsamhällets behov. Reglerna har dock enligt vår mening tolkats i en alltför ensidig riktning till förmån för skyddet av miljöintressen och till nackdel för utvecklingen av lokalsamhällen. Kommunala byggplaner får således ofta ge vika för utpekade riksintresseområden, vilket är negativt för tillväxten och byggandet.

Särskilt i utvecklingsområden med stora bostadsbehov behöver det vara möjligt att bygga. Det är viktigt att locka investeringskapital och få tillgång till bra bostadslägen, men dessa intressen konkurrerar ofta med skyddet av riksintresseområdena. Exempelvis har Byggföretagen uttryckt en oro för att byggprocesserna i norra Sverige, som är nödvändiga på grund av de stora industrisatsningarna i regionen, kan dra ut på tiden på grund av skyddet av riksintressen. Detta hindrar tillväxten i regionen.

Förstudien Nationell fysisk planering, överlämnades till regeringen i september 2023 och bereds inom Regeringskansliet. Det återstår att se vad förstudien resulterar i. Vi menar att det behövs en tillräcklig minskning av riksintresseområdena och anpassningar i återstående områden, inte minst när det gäller utökad nödvändig bostadsbyggnation, för att skapa fler arbetstillfällen och utveckling i lokala samhällen.

Av dessa skäl bör riksintresseområdena begränsas till antal och omfattning och bostadsbyggande bör möjliggöras i högre utsträckning i sådana områden.

Ur avsnittet "Allmänna vattentjänster" i betänkandet, som även gäller punkt 13. Läs betänkandet

Anslutning till kommunalt vatten och avlopp

Utskottet konstaterar att riksdagen har uppmanat regeringen att ta de fortsatta initiativ som krävs för att få till stånd en ordning som innebär att en fastighetsägare som har ett enskilt avlopp som uppfyller gällande miljö- och hälsokrav som utgångspunkt inte ska kunna påtvingas ett kommunalt avlopp. Som redovisas ovan är detta tillkännagivande inte slutbehandlat, och ärendet bereds vidare inom Regeringskansliet. Med hänsyn till detta ser inte utskottet behov av ett ytterligare tillkännagivande om s.k. tvångsanslutning av enskilda avlopp. Utskottet ser inte heller skäl för något initiativ från riksdagens sida med anledning av övriga förslag om anslutning till kommunalt vatten och avlopp. Motionerna 2024/25:26 (KD), 2024/25:900 (S), 2024/25:1191 (C) yrkande 12, 2024/25:1318 (MP) yrkande 8, 2024/25:1372 (SD) yrkandena 14–18, 2024/25:1382 (SD) yrkandena 15–17, 2024/25:2041 (M) och 2024/25:2950 (C) yrkande 14 bör avslås.

Övriga förslag om allmänna vattentjänster

Utskottet är inte heller berett att föreslå något initiativ från riksdagens sida med anledning av motionsförslagen om en översyn av vattentjänstlagen för att säkra vattenförsörjningen m.m. om att inkludera alternativ för återbruk av vatten i vattentjänstplanen eller om att skapa va-planer i nära samverkan med fastighetsägare. Inte heller bör någon åtgärd företas med anledning av motionsyrkandena om en differentierad taxa för hushållens vattenförbrukning. Följaktligen bör även motionerna 2024/25:47 (C), 2024/25:1318 (MP) yrkande 19 och 2024/25:1382 (SD) yrkandena 1, 9 och 14 avslås.

Reservationer

1.

Riksintressen, punkt 1 (S)

av Jennie Nilsson (S), Leif Nysmed (S), Laila Naraghi (S), Anna-Belle Strömberg (S) och Markus Kallifatides (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3075 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 35,

bifaller delvis motionerna

2024/25:1371 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 35,

2024/25:1383 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 20 och

2024/25:2434 av Saila Quicklund (M) samt

avslår motionerna

2024/25:592 av Josef Fransson (SD),

2024/25:1055 av Christofer Bergenblock (C),

2024/25:1383 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 21,

2024/25:2950 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkandena 2 och 3 samt

2024/25:3137 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) yrkande 12.

Ställningstagande

När riksintressesystemet infördes var avsikten att endast få och unika områden skulle komma i fråga för utpekande, men vi kan konstatera att både antalet områden av riksintresse och storleken på dessa områden har ökat kraftigt med tiden. Den översyn som Boverket genomfört tillsammans med Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, Statens energimyndighet, Tillväxtverket och Trafikverket visar att dessa myndigheter har gjort insatser för att förtydliga kriterierna för vilka områden som ska anses vara av riksintresse. Enligt Boverkets rapport (2021:14) har alla fem myndigheter bedömt att deras riksintresseanspråk är i behov av en översyn. Fyra av fem myndigheter har dessutom bedömt att deras samlade riksintresseanspråk inte i alla delar kan förväntas motsvara kriterierna och att det därför sannolikt finns ett behov av att ändra enskilda riksintresseanspråk.

Vi anser att det är hög tid att gå vidare med arbetet att se över vilka områden som ska vara av riksintresse med ambitionen att minska antalet. Det är regeringens uppgift att ta initiativ till en sådan översyn. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

2.

Riksintressen, punkt 1 (SD)

av Mikael Eskilandersson (SD), Roger Hedlund (SD), Björn Tidland (SD) och Mats Hellhoff (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2024/25:1371 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 35 och

2024/25:1383 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkandena 20 och 21,

bifaller delvis motionerna

2024/25:2434 av Saila Quicklund (M) och

2024/25:3075 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 35 och

avslår motionerna

2024/25:592 av Josef Fransson (SD),

2024/25:1055 av Christofer Bergenblock (C),

2024/25:2950 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkandena 2 och 3 samt

2024/25:3137 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) yrkande 12.

Ställningstagande

Riksintresseområdena är omfattande till antal, geografisk utbredning och skyddsnivå. Avsikten när riksintressesystemet infördes var att det ska råda balans mellan skyddet för riksintresseområdena och lokalsamhällets behov. Reglerna har dock enligt vår mening tolkats i en alltför ensidig riktning till förmån för skyddet av miljöintressen och till nackdel för utvecklingen av lokalsamhällen. Kommunala byggplaner får således ofta ge vika för utpekade riksintresseområden, vilket är negativt för tillväxten och byggandet.

Särskilt i utvecklingsområden med stora bostadsbehov behöver det vara möjligt att bygga. Det är viktigt att locka investeringskapital och få tillgång till bra bostadslägen, men dessa intressen konkurrerar ofta med skyddet av riksintresseområdena. Exempelvis har Byggföretagen uttryckt en oro för att byggprocesserna i norra Sverige, som är nödvändiga på grund av de stora industrisatsningarna i regionen, kan dra ut på tiden på grund av skyddet av riksintressen. Detta hindrar tillväxten i regionen.

Förstudien Nationell fysisk planering, överlämnades till regeringen i september 2023 och bereds inom Regeringskansliet. Det återstår att se vad förstudien resulterar i. Vi menar att det behövs en tillräcklig minskning av riksintresseområdena och anpassningar i återstående områden, inte minst när det gäller utökad nödvändig bostadsbyggnation, för att skapa fler arbetstillfällen och utveckling i lokala samhällen.

Av dessa skäl bör riksintresseområdena begränsas till antal och omfattning och bostadsbyggande bör möjliggöras i högre utsträckning i sådana områden.

Ur avsnittet "Allmänna vattentjänster" i betänkandet, som även gäller punkt 12. Läs betänkandet