Ny strategi för levande och trygga städer

Liksom regeringen anser utskottet att Sverige ska vara ett föregångsland för en hållbar utveckling av attraktiva städer. För att åstadkomma stadsmiljöer som är levande, trygga och robusta är det viktigt med ett långsiktigt arbete med stadsutveckling. I likhet med miljö- och jordbruksutskottet välkomnar utskottet därför regeringens nya strategi och det nya nationella målet för stadsutveckling som presenteras i skrivelsen.

I motionerna 2024/25:3342 (S) yrkande 1 och 2024/25:3346 (MP) yrkande 3 lämnas förslag om att staten ska ta ansvar för att skapa jämlika förutsättningar för stadsutveckling bl.a. genom fler konkreta statliga stöd. Utskottet anser liksom motionärerna att staten har en viktig roll för att skapa förutsättningar för kommunernas arbete med stadsutveckling. Samtidigt kan utskottet konstatera att strategin tar upp 13 fokusområden för att dels stärka kommunernas förutsättningar att utveckla levande, trygga och robusta stadsmiljöer, dels stärka möjligheterna för regioner och andra aktörer att bidra till arbetet. Därutöver bedriver regeringen ett omfattande arbete inom flera politikområden för att skapa förutsättningar för stadsutveckling i enlighet med strategin. Det handlar bl.a. om att lagstiftningen för planering och byggande samt miljölagstiftningen ska skapa förutsättningar för städer att utvecklas på ett hållbart sätt. I det sammanhanget vill utskottet även lyfta fram Rådet för levande städer, som har ett viktigt uppdrag att verka för att regeringens politik för stadsutveckling genomförs. Mot bakgrund av det arbete som pågår ser utskottet inget behov av att vidta några åtgärder med anledning av motionsyrkandena, som därmed avstyrks. När det gäller förslagen i motion 2024/25:3346 (MP) yrkandena 1 och 2 om att behålla det tidigare övergripande målet för hållbara städer samt namnet Rådet för hållbara städer, konstaterar utskottet att såväl det nya målet som det nya namnet följer av regeringens nya inriktning för stadsutvecklingspolitiken. Yrkandena bör därför avslås.

Miljö- och jordbruksutskottet konstaterar i sitt yttrande att den nya strategin ger goda förutsättningar för en stadsutveckling som är robust och anpassad till klimatförändringarna med en stark beredskap, och miljö- och jordbruksutskottet ser därför inget behov av att vidta några ytterligare åtgärder utöver vad som presenteras i skrivelsen. Utskottet delar den bedömningen och ser därmed inget behov av att vidta några särskilda åtgärder med anledning av motionerna 2024/25:3342 (S) yrkande 3, 2024/25:3347 (C) samt 2024/25:3346 (MP) yrkandena 6, 7, och 9. Motionsyrkandena avstyrks därför.

Alla ska kunna leva ett tryggt liv utan rädsla för att bli utsatt för brott, oavsett vem man är eller var i landet man bor. Utskottet konstaterar att andelen som upplever otrygghet vid utevistelse i det egna bostadsområdet är större i områden med socioekonomiska utmaningar jämfört med övriga områden. Arbetet för att utveckla trygga städer är därmed en viktig del i arbetet för att motverka segregation och utanförskap. Utskottet ser därför positivt på att den nya strategin betonar vikten av att utveckla trygga städer. Utskottet noterar bl.a. att strategin behandlar frågor om hur brottsförebyggande och trygghetsfrämjande arbete kan integreras i samhällsbyggnadsprocessen och hur stadsmiljöns utformning och en blandning av boendeformer och stadsbyggnadstyper som möter människors efterfrågan kan skapa förutsättningar för trygghet och social sammanhållning. Vidare bereds förslagen från Utredningen om åtgärder för stärkt trygghet i den byggda miljön (SOU 2025:5) inom Regeringskansliet. Samverkan mellan det offentliga och fastighetsägare är enligt utskottet viktigt för att få till stånd en god förvaltning och en hållbar utveckling av den byggda miljön. Något initiativ från riksdagens sida med anledning av motionsförslagen om segregation är därmed enligt utskottets mening inte påkallat. Motionerna 2024/25:3342 (S) yrkande 2 och 2024/25:3346 (MP) yrkande 5 bör därför avslås.

Utskottet ser heller inga skäl för riksdagen att vidta några åtgärder med anledning av förslagen i motion 2024/25:3346 (MP) yrkandena 4, 8, 10, 11 och 12. Även dessa motionsyrkanden bör därför avslås.

Reservationer

1.

Statligt stöd för stadsutveckling, punkt 1 (S, MP)

av Jennie Nilsson (S), Leif Nysmed (S), Laila Naraghi (S), Anna-Belle Strömberg (S), Märta Stenevi (MP) och Markus Kallifatides (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna

2024/25:3342 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 1 och

2024/25:3346 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 3.

Ställningstagande

Den tidigare stadsutvecklingsstrategin, som den dåvarande socialdemokratiska och miljöpartistiska regeringen presenterade i skrivelse 2017/18:230, hade en hög ambitionsnivå i alla delar som berör livet i staden. Den innebar att staten tog ansvar, gav stöd till kommunerna och såg till att städerna utvecklades socialt och klimatmässigt hållbart. Med regeringens nya strategi har inriktningen för stadsutvecklingspolitiken ändrats i grunden. Man har tagit bort fokuset på hållbarhet och jämlikhet och ersatt det med en politik där staten tar rejäla steg tillbaka och lägger över ansvaret på kommunerna.

Till skillnad från regeringen anser vi att stadsplanering ska användas som ett verktyg för att minska samhällsklyftorna. Det är statens ansvar att skapa jämlika förutsättningar för kommunerna att utvecklas och hantera de utmaningar som de står inför. Staten har en viktig roll när det gäller att främja och möjliggöra stadsutvecklingen i hela landet. När regeringen nu lägger över ansvaret på marknaden och kommunerna ser vi en risk att skillnaderna mellan olika bostadsområden, kommuner och delar av landet blir allt större. Kommuner med en stark ekonomi kan fortsätta att investera i sin stadsutveckling medan kommuner med svagare ekonomi får svårare att genomföra viktiga satsningar. För att alla kommuner ska få likvärdiga möjligheter att utvecklas behövs en rättvis resursfördelning mellan kommuner och verktyg för en god stadsutveckling, t.ex. stadsmiljöavtal och stöd för hållbar stadsplanering.

Ur avsnittet "Regeringens strategi för levande och trygga städer" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4 och 5. Läs betänkandet

Liksom regeringen anser utskottet att Sverige ska vara ett föregångsland för en hållbar utveckling av attraktiva städer. För att åstadkomma stadsmiljöer som är levande, trygga och robusta är det viktigt med ett långsiktigt arbete med stadsutveckling. I likhet med miljö- och jordbruksutskottet välkomnar utskottet därför regeringens nya strategi och det nya nationella målet för stadsutveckling som presenteras i skrivelsen.

I motionerna 2024/25:3342 (S) yrkande 1 och 2024/25:3346 (MP) yrkande 3 lämnas förslag om att staten ska ta ansvar för att skapa jämlika förutsättningar för stadsutveckling bl.a. genom fler konkreta statliga stöd. Utskottet anser liksom motionärerna att staten har en viktig roll för att skapa förutsättningar för kommunernas arbete med stadsutveckling. Samtidigt kan utskottet konstatera att strategin tar upp 13 fokusområden för att dels stärka kommunernas förutsättningar att utveckla levande, trygga och robusta stadsmiljöer, dels stärka möjligheterna för regioner och andra aktörer att bidra till arbetet. Därutöver bedriver regeringen ett omfattande arbete inom flera politikområden för att skapa förutsättningar för stadsutveckling i enlighet med strategin. Det handlar bl.a. om att lagstiftningen för planering och byggande samt miljölagstiftningen ska skapa förutsättningar för städer att utvecklas på ett hållbart sätt. I det sammanhanget vill utskottet även lyfta fram Rådet för levande städer, som har ett viktigt uppdrag att verka för att regeringens politik för stadsutveckling genomförs. Mot bakgrund av det arbete som pågår ser utskottet inget behov av att vidta några åtgärder med anledning av motionsyrkandena, som därmed avstyrks. När det gäller förslagen i motion 2024/25:3346 (MP) yrkandena 1 och 2 om att behålla det tidigare övergripande målet för hållbara städer samt namnet Rådet för hållbara städer, konstaterar utskottet att såväl det nya målet som det nya namnet följer av regeringens nya inriktning för stadsutvecklingspolitiken. Yrkandena bör därför avslås.

Miljö- och jordbruksutskottet konstaterar i sitt yttrande att den nya strategin ger goda förutsättningar för en stadsutveckling som är robust och anpassad till klimatförändringarna med en stark beredskap, och miljö- och jordbruksutskottet ser därför inget behov av att vidta några ytterligare åtgärder utöver vad som presenteras i skrivelsen. Utskottet delar den bedömningen och ser därmed inget behov av att vidta några särskilda åtgärder med anledning av motionerna 2024/25:3342 (S) yrkande 3, 2024/25:3347 (C) samt 2024/25:3346 (MP) yrkandena 6, 7, och 9. Motionsyrkandena avstyrks därför.

Alla ska kunna leva ett tryggt liv utan rädsla för att bli utsatt för brott, oavsett vem man är eller var i landet man bor. Utskottet konstaterar att andelen som upplever otrygghet vid utevistelse i det egna bostadsområdet är större i områden med socioekonomiska utmaningar jämfört med övriga områden. Arbetet för att utveckla trygga städer är därmed en viktig del i arbetet för att motverka segregation och utanförskap. Utskottet ser därför positivt på att den nya strategin betonar vikten av att utveckla trygga städer. Utskottet noterar bl.a. att strategin behandlar frågor om hur brottsförebyggande och trygghetsfrämjande arbete kan integreras i samhällsbyggnadsprocessen och hur stadsmiljöns utformning och en blandning av boendeformer och stadsbyggnadstyper som möter människors efterfrågan kan skapa förutsättningar för trygghet och social sammanhållning. Vidare bereds förslagen från Utredningen om åtgärder för stärkt trygghet i den byggda miljön (SOU 2025:5) inom Regeringskansliet. Samverkan mellan det offentliga och fastighetsägare är enligt utskottet viktigt för att få till stånd en god förvaltning och en hållbar utveckling av den byggda miljön. Något initiativ från riksdagens sida med anledning av motionsförslagen om segregation är därmed enligt utskottets mening inte påkallat. Motionerna 2024/25:3342 (S) yrkande 2 och 2024/25:3346 (MP) yrkande 5 bör därför avslås.

Utskottet ser heller inga skäl för riksdagen att vidta några åtgärder med anledning av förslagen i motion 2024/25:3346 (MP) yrkandena 4, 8, 10, 11 och 12. Även dessa motionsyrkanden bör därför avslås.

Reservationer

1.

Statligt stöd för stadsutveckling, punkt 1 (S, MP)

av Jennie Nilsson (S), Leif Nysmed (S), Laila Naraghi (S), Anna-Belle Strömberg (S), Märta Stenevi (MP) och Markus Kallifatides (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna

2024/25:3342 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 1 och

2024/25:3346 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 3.

Ställningstagande

Den tidigare stadsutvecklingsstrategin, som den dåvarande socialdemokratiska och miljöpartistiska regeringen presenterade i skrivelse 2017/18:230, hade en hög ambitionsnivå i alla delar som berör livet i staden. Den innebar att staten tog ansvar, gav stöd till kommunerna och såg till att städerna utvecklades socialt och klimatmässigt hållbart. Med regeringens nya strategi har inriktningen för stadsutvecklingspolitiken ändrats i grunden. Man har tagit bort fokuset på hållbarhet och jämlikhet och ersatt det med en politik där staten tar rejäla steg tillbaka och lägger över ansvaret på kommunerna.

Till skillnad från regeringen anser vi att stadsplanering ska användas som ett verktyg för att minska samhällsklyftorna. Det är statens ansvar att skapa jämlika förutsättningar för kommunerna att utvecklas och hantera de utmaningar som de står inför. Staten har en viktig roll när det gäller att främja och möjliggöra stadsutvecklingen i hela landet. När regeringen nu lägger över ansvaret på marknaden och kommunerna ser vi en risk att skillnaderna mellan olika bostadsområden, kommuner och delar av landet blir allt större. Kommuner med en stark ekonomi kan fortsätta att investera i sin stadsutveckling medan kommuner med svagare ekonomi får svårare att genomföra viktiga satsningar. För att alla kommuner ska få likvärdiga möjligheter att utvecklas behövs en rättvis resursfördelning mellan kommuner och verktyg för en god stadsutveckling, t.ex. stadsmiljöavtal och stöd för hållbar stadsplanering.

Ur avsnittet "Regeringens strategi för levande och trygga städer" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 3, 4 och 5. Läs betänkandet

Liksom regeringen anser utskottet att Sverige ska vara ett föregångsland för en hållbar utveckling av attraktiva städer. För att åstadkomma stadsmiljöer som är levande, trygga och robusta är det viktigt med ett långsiktigt arbete med stadsutveckling. I likhet med miljö- och jordbruksutskottet välkomnar utskottet därför regeringens nya strategi och det nya nationella målet för stadsutveckling som presenteras i skrivelsen.

I motionerna 2024/25:3342 (S) yrkande 1 och 2024/25:3346 (MP) yrkande 3 lämnas förslag om att staten ska ta ansvar för att skapa jämlika förutsättningar för stadsutveckling bl.a. genom fler konkreta statliga stöd. Utskottet anser liksom motionärerna att staten har en viktig roll för att skapa förutsättningar för kommunernas arbete med stadsutveckling. Samtidigt kan utskottet konstatera att strategin tar upp 13 fokusområden för att dels stärka kommunernas förutsättningar att utveckla levande, trygga och robusta stadsmiljöer, dels stärka möjligheterna för regioner och andra aktörer att bidra till arbetet. Därutöver bedriver regeringen ett omfattande arbete inom flera politikområden för att skapa förutsättningar för stadsutveckling i enlighet med strategin. Det handlar bl.a. om att lagstiftningen för planering och byggande samt miljölagstiftningen ska skapa förutsättningar för städer att utvecklas på ett hållbart sätt. I det sammanhanget vill utskottet även lyfta fram Rådet för levande städer, som har ett viktigt uppdrag att verka för att regeringens politik för stadsutveckling genomförs. Mot bakgrund av det arbete som pågår ser utskottet inget behov av att vidta några åtgärder med anledning av motionsyrkandena, som därmed avstyrks. När det gäller förslagen i motion 2024/25:3346 (MP) yrkandena 1 och 2 om att behålla det tidigare övergripande målet för hållbara städer samt namnet Rådet för hållbara städer, konstaterar utskottet att såväl det nya målet som det nya namnet följer av regeringens nya inriktning för stadsutvecklingspolitiken. Yrkandena bör därför avslås.

Miljö- och jordbruksutskottet konstaterar i sitt yttrande att den nya strategin ger goda förutsättningar för en stadsutveckling som är robust och anpassad till klimatförändringarna med en stark beredskap, och miljö- och jordbruksutskottet ser därför inget behov av att vidta några ytterligare åtgärder utöver vad som presenteras i skrivelsen. Utskottet delar den bedömningen och ser därmed inget behov av att vidta några särskilda åtgärder med anledning av motionerna 2024/25:3342 (S) yrkande 3, 2024/25:3347 (C) samt 2024/25:3346 (MP) yrkandena 6, 7, och 9. Motionsyrkandena avstyrks därför.

Alla ska kunna leva ett tryggt liv utan rädsla för att bli utsatt för brott, oavsett vem man är eller var i landet man bor. Utskottet konstaterar att andelen som upplever otrygghet vid utevistelse i det egna bostadsområdet är större i områden med socioekonomiska utmaningar jämfört med övriga områden. Arbetet för att utveckla trygga städer är därmed en viktig del i arbetet för att motverka segregation och utanförskap. Utskottet ser därför positivt på att den nya strategin betonar vikten av att utveckla trygga städer. Utskottet noterar bl.a. att strategin behandlar frågor om hur brottsförebyggande och trygghetsfrämjande arbete kan integreras i samhällsbyggnadsprocessen och hur stadsmiljöns utformning och en blandning av boendeformer och stadsbyggnadstyper som möter människors efterfrågan kan skapa förutsättningar för trygghet och social sammanhållning. Vidare bereds förslagen från Utredningen om åtgärder för stärkt trygghet i den byggda miljön (SOU 2025:5) inom Regeringskansliet. Samverkan mellan det offentliga och fastighetsägare är enligt utskottet viktigt för att få till stånd en god förvaltning och en hållbar utveckling av den byggda miljön. Något initiativ från riksdagens sida med anledning av motionsförslagen om segregation är därmed enligt utskottets mening inte påkallat. Motionerna 2024/25:3342 (S) yrkande 2 och 2024/25:3346 (MP) yrkande 5 bör därför avslås.

Utskottet ser heller inga skäl för riksdagen att vidta några åtgärder med anledning av förslagen i motion 2024/25:3346 (MP) yrkandena 4, 8, 10, 11 och 12. Även dessa motionsyrkanden bör därför avslås.

Reservationer

1.

Statligt stöd för stadsutveckling, punkt 1 (S, MP)

av Jennie Nilsson (S), Leif Nysmed (S), Laila Naraghi (S), Anna-Belle Strömberg (S), Märta Stenevi (MP) och Markus Kallifatides (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna

2024/25:3342 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 1 och

2024/25:3346 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 3.

Ställningstagande

Den tidigare stadsutvecklingsstrategin, som den dåvarande socialdemokratiska och miljöpartistiska regeringen presenterade i skrivelse 2017/18:230, hade en hög ambitionsnivå i alla delar som berör livet i staden. Den innebar att staten tog ansvar, gav stöd till kommunerna och såg till att städerna utvecklades socialt och klimatmässigt hållbart. Med regeringens nya strategi har inriktningen för stadsutvecklingspolitiken ändrats i grunden. Man har tagit bort fokuset på hållbarhet och jämlikhet och ersatt det med en politik där staten tar rejäla steg tillbaka och lägger över ansvaret på kommunerna.

Till skillnad från regeringen anser vi att stadsplanering ska användas som ett verktyg för att minska samhällsklyftorna. Det är statens ansvar att skapa jämlika förutsättningar för kommunerna att utvecklas och hantera de utmaningar som de står inför. Staten har en viktig roll när det gäller att främja och möjliggöra stadsutvecklingen i hela landet. När regeringen nu lägger över ansvaret på marknaden och kommunerna ser vi en risk att skillnaderna mellan olika bostadsområden, kommuner och delar av landet blir allt större. Kommuner med en stark ekonomi kan fortsätta att investera i sin stadsutveckling medan kommuner med svagare ekonomi får svårare att genomföra viktiga satsningar. För att alla kommuner ska få likvärdiga möjligheter att utvecklas behövs en rättvis resursfördelning mellan kommuner och verktyg för en god stadsutveckling, t.ex. stadsmiljöavtal och stöd för hållbar stadsplanering.

Ur avsnittet "Regeringens strategi för levande och trygga städer" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 4 och 5. Läs betänkandet