En ny regel om ränteskillnadsersättning – minskade hinder mot förtidsbetalning av bostadslån

Utskottet har tidigare i betänkandet ställt sig bakom regeringens förslag om en ny modell för beräkning av ränteskillnadsersättning. De motionsyrkanden som nu är aktuella avser vissa specifika situationer där det föreslås att konsumenten inte ska behöva betala ränteskillnadsersättning över huvud taget.

Som utskottet redogjort för i föregående avsnitt bygger systemet med ränteskillnadsersättning på den civilrättsliga principen om att en part som säger upp ett avtal i förtid ska ersätta motparten för den förlust som uppstår på grund av en förtida uppsägning, t.ex. en uppsägning av ett lån med bunden ränta. Utskottet är inte berett att föreslå några sådana undantag från betalningsskyldigheten som föreslås i motionsyrkandena. Samtliga motionsyrkanden avstyrks därför.

Ur avsnittet "Lagstiftningens framtida utformning" i betänkandet. Läs betänkandet

Liksom regeringen anser utskottet att det är viktigt att de nya reglerna för att beräkna ränteskillnadsersättning bidrar till en sund konkurrens på bolånemarknaden och medför positiva effekter för konsumentskyddet och för samhällsekonomin i stort. Utskottet noterar att regeringen, utöver det nu aktuella förslaget, har vidtagit flera åtgärder för att motverka skuldsättningen vid bostadslån och stärka konsumentskyddet på bolånemarknaden. Utskottet utgår från att regeringen följer frågan och vidtar nödvändiga åtgärder. Därmed ser utskottet inte skäl för riksdagen att ta något initiativ med anledning av motionsyrkandena, som således avstyrks.

Reservationer

1.

Lagstiftningens framtida utformning, punkt 2 (C)

av Alireza Akhondi (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:2950 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 34 och

avslår motion

2024/25:3344 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkandena 1–4.

Ställningstagande

För att hushållen ska ha goda möjligheter att finansiera sitt boende är det av stor betydelse att det går att få ett lån hos banken. För bankkunderna är det också viktigt att det finns en sund konkurrens på bankmarknaden och att det är möjligt att byta bank utan för mycket krångel. Jag anser därför att det finns skäl att se över om bankerna verkligen ska kunna ta ut ränteskillnadsersättning när konsumenten byter bank.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

2.

Lagstiftningens framtida utformning, punkt 2 (MP)

av Märta Stenevi (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3344 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkandena 1–4 och

avslår motion

2024/25:2950 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 34.

Ställningstagande

Jag ställer mig bakom förslaget om en ny modell för beräkning av ränte-skillnadsersättning vid förtidsbetalning av ett bundet bostadslån, men detta är i grunden otillräckligt. Det nuvarande regelverket har inlåsningseffekter som ger upphov till omotiverade kostnader för många hushåll som vill betala sitt bostadslån i förtid. Den som behöver sälja sin bostad på grund av en förändrad livssituation riskerar att drabbas av stora kostnader. För att öka tryggheten i människors vardag vill jag se fler förändringar och åtgärder som går längre och som gör faktisk skillnad.

Såväl dödsfall som skilsmässor är händelser som påverkar människor på djupet, och i många fall påverkas även privatekonomin. Sådana händelser kan vara plötsliga och skapa en livssituation som är svår att hantera. Jag anser därför att det behöver utredas om man ska kunna lösa sina bundna bolån utan ränteskillnadsersättning vid dödsfall och skilsmässor.

Vidare anser jag att det behöver utredas om en bolånetagare ska ha rätt att ta med sig sitt bundna bolån vid en flytt till en ny bostad. Förutsättningen ska vara att bolånet överförs till en ny bostad som utgör en likvärdig säkerhet för lånet, ett s.k. säkerhetsbyte. Det är inte rimligt att bostadsägare – framför allt unga och barnfamiljer – som tvingas sälja sitt boende för att minska sina kostnader ska behöva betala stora summor i straffavgift.

Jag anser också att det skulle finnas ett värde för hushållen i att kunna amortera extra på bundna bolån utan att behöva betala ränteskillnadsersättning. Amortering innebär att hushållen minskar sin skuld och belåningsgrad, sänker löpande boendekostnader och blir mindre påverkade av t.ex. ränteuppgångar när bindningstiden löper ut. Detta skulle ha en positiv effekt både för enskilda hushåll och för samhället i stort, och därför behöver frågan utredas.

Slutligen är det viktigt att hushållen har möjlighet att ta till sig vad de nya reglerna innebär, dvs. vilken ränteskillnadsersättning de kan bli skyldiga att betala till kreditgivaren. Beräkningsmodellen är komplex och en situation där bundna bolån kan behöva återbetalas i förtid kan upplevas avlägsen för ett hushåll som binder sina bolån. Som flera remissinstanser pekar på är regeringens förslag svårt att förstå. Kreditgivare har visserligen redan i dag en skyldighet att innan kreditavtalet ingås informera om kreditgivarens rätt till ränteskillnadsersättning och hur denna ersättning ska beräknas, och de är också skyldiga att på begäran ge information om vad en betalning av skulden i förtid innebär. Trots det behöver regeringen se över hur kreditgivarens skyldigheter kan leda till ökad information och kunskap hos hushållen.

Det som nu har anförts bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

3.

Utvärdering av lagstiftningen, punkt 3 (S, MP)

av Jennie Nilsson (S), Leif Nysmed (S), Laila Naraghi (S), Anna-Belle Strömberg (S), Märta Stenevi (MP) och Markus Kallifatides (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna

2024/25:3343 av Jennie Nilsson m.fl. (S) och

2024/25:3344 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 5.

Ställningstagande

Dagens system för ränteskillnadsersättning kan leda till höga kostnader för den som väljer att betala tillbaka sitt lån i förtid. Utöver den direkta kostnaden för den enskilde leder systemet i sig till att färre väljer att binda sina lån och till en minskad rörlighet på bostadsmarknaden. Det är problematiskt i ett land som Sverige som kännetecknas av en hög skuldsättningsgrad och en mycket hög andel rörliga räntor.

I förslaget till en ny schablonberäkning tas den individbaserade kreditrisken bort ur beräkningen. Det innebär att den nya modellen inte kommer att missgynna bolånetagare med sämre eller mer osäkra ekonomiska förhållanden. Det är en positiv utveckling.

Ur avsnittet "Utvärdering av lagstiftningen" i betänkandet, som även gäller punkt 1. Läs betänkandet