Betänkande · 2024/25

Aktsamhet vid bygg-, rivnings- och markåtgärder

Sammanfattning Regeringen föreslår tydligare krav på att bygg-, rivnings- och markarbeten ska utföras aktsamt. Riksdagen sa ja till förslaget. Syftet är bland annat att minska risken för att människor eller egendom skadas. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2025. (Riksdagens beslutsnotis för hela betänkandet.)

Civilutskottet · 1 votering 23 oktober 2024

· Se debatten i webb-tv

Ämne: Bostäder (grov koppling via utskott)

Betänkandets beslutspunkter

#1 Regeringens lagförslag Acklamation

Utskottets förslag till beslut

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900). Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:143.

Riksdagen avslår motionsyrkanden om att aktsamhetskravet ska omfatta resursanvändning samt kultur- och naturvärden. Utskottet hänvisar bl.a. till gällande rätt.

Utskottets motivering

Utskottet konstaterar att det enligt gällande regler finns ett visst skydd av de värden som motionärerna vill att aktsamhetskravet ska omfatta. Vidare noterar utskottet att Boverket bedriver ett pågående arbete på området.

Utskottet anser därmed inte att det finns skäl att vidta några åtgärder med anledning av det som framförs i motionen. Motionsyrkandena bör därför avslås.

Reservation

Aktsamhetskravets omfattning, punkt 2 (MP)

av Katarina Luhr (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2915 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkandena 1–3.

Ställningstagande

Det krav på aktsamhet vid genomförande av bygg-, rivnings- och markåtgärder som nu införs bör av flera skäl gå längre än vad regeringen föreslagit.

Det är angeläget att minska den mängd avfall som genereras av byggbranschen. För att utsläppen ska kunna minska och resursanvändningen bli mer effektiv behöver byggprojekt, från planering till färdigställande, genomsyras av cirkulära perspektiv. Även om en viss mängd avfall är ofrånkomlig behöver t.ex. material återbrukas i större utsträckning. Att föra in ett krav på aktsamhet om resursanvändning skulle bidra till det. Det kan också bidra till att Sverige uppnår målen i EU:s bindande klimatlagstiftning samt i regeringens egen klimathandlingsplan.

Plan- och byggregelverket saknar skrivningar om särskild aktsamhet om kultur- och naturvärden. Samtidigt går ofta oersättliga kulturvärden om intet helt i onödan, särskilt vid renoveringar. Vissa åtgärder, t.ex. schaktning, kan vålla direkt skada på naturvärden som då kan förlora egenskaper såsom att främja djur- och växtliv samt leda vatten. Blommande eller bärande natur kan, utöver det ekonomiska värde som i vissa fall kan beräknas, ha en stor och skyddsvärd betydelse för sin omgivning.

Regeringen bör därför se till att aktsamhetskravet i plan- och byggregelverket även omfattar resursanvändning samt kultur- och naturvärden. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Ur avsnittet "Aktsamhetskravets omfattning" i betänkandet, som även gäller punkt 2. Läs betänkandet

Avgjord med acklamation - kammaren antog utskottets förslag utan omröstning.

#2 Aktsamhetskravets omfattning Bifall

Utskottets förslag till beslut

Riksdagen avslår motion 2023/24:2915 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkandena 1-3.

Riksdagen avslår motionsyrkanden om att aktsamhetskravet ska omfatta resursanvändning samt kultur- och naturvärden. Utskottet hänvisar bl.a. till gällande rätt.

Utskottets motivering

Utskottet konstaterar att det enligt gällande regler finns ett visst skydd av de värden som motionärerna vill att aktsamhetskravet ska omfatta. Vidare noterar utskottet att Boverket bedriver ett pågående arbete på området.

Utskottet anser därmed inte att det finns skäl att vidta några åtgärder med anledning av det som framförs i motionen. Motionsyrkandena bör därför avslås.

Reservation

Aktsamhetskravets omfattning, punkt 2 (MP)

av Katarina Luhr (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2915 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkandena 1–3.

Ställningstagande

Det krav på aktsamhet vid genomförande av bygg-, rivnings- och markåtgärder som nu införs bör av flera skäl gå längre än vad regeringen föreslagit.

Det är angeläget att minska den mängd avfall som genereras av byggbranschen. För att utsläppen ska kunna minska och resursanvändningen bli mer effektiv behöver byggprojekt, från planering till färdigställande, genomsyras av cirkulära perspektiv. Även om en viss mängd avfall är ofrånkomlig behöver t.ex. material återbrukas i större utsträckning. Att föra in ett krav på aktsamhet om resursanvändning skulle bidra till det. Det kan också bidra till att Sverige uppnår målen i EU:s bindande klimatlagstiftning samt i regeringens egen klimathandlingsplan.

Plan- och byggregelverket saknar skrivningar om särskild aktsamhet om kultur- och naturvärden. Samtidigt går ofta oersättliga kulturvärden om intet helt i onödan, särskilt vid renoveringar. Vissa åtgärder, t.ex. schaktning, kan vålla direkt skada på naturvärden som då kan förlora egenskaper såsom att främja djur- och växtliv samt leda vatten. Blommande eller bärande natur kan, utöver det ekonomiska värde som i vissa fall kan beräknas, ha en stor och skyddsvärd betydelse för sin omgivning.

Regeringen bör därför se till att aktsamhetskravet i plan- och byggregelverket även omfattar resursanvändning samt kultur- och naturvärden. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Ur avsnittet "Aktsamhetskravets omfattning" i betänkandet, som även gäller punkt 1. Läs betänkandet

279 ja · 15 nej · 0 avstår · 55 frånvarande Mot förslaget: reservation 1 (MP)
PartiFördelningJaNejAvstårFrånv.
Socialdemokraterna 90 0 0 16
Sverigedemokraterna 62 0 0 10
Moderaterna 57 0 0 11
Centerpartiet 19 0 0 5
Vänsterpartiet 20 0 0 4
Kristdemokraterna 16 0 0 3
Miljöpartiet 0 15 0 3
Liberalerna 13 0 0 3
Partilösa 2 0 0 0

Stapelns bredd visar andel inom partiets riksdagsgrupp. Hur enskilda ledamöter röstade finns i betänkandet hos riksdagen.