Ett förstärkt konsumentskydd mot riskfylld kreditgivning och överskuldsättning

Utskottet har ställt sig bakom förslaget om att räntetaket ska få ett utvidgat tillämpningsområde och att räntetaket ska sänkas. Utskottet utgår från att regeringen på lämpligt sätt följer upp och utvärderar den nya regleringen och därefter vidtar de åtgärder som kan behövas. Därmed ser utskottet inte behov av något tillkännagivande med anledning av motionsyrkandet, som därför bör avslås.

Reservationer

1.

Avräkningsordningen vid utmätning, punkt 3 (S, V, C, MP)

av Malcolm Momodou Jallow (V), Jennie Nilsson (S), Leif Nysmed (S), Laila Naraghi (S), Anna-Belle Strömberg (S), Alireza Akhondi (C), Katarina Luhr (MP) och Markus Kallifatides (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna

2024/25:195 av Andreas Lennkvist Manriquez m.fl. (V) yrkande 9,

2024/25:1264 av Dzenan Cisija och Mattias Jonsson (båda S),

2024/25:2548 av Boriana Åberg (M) yrkande 2,

2024/25:2957 av Anne-Li Sjölund m.fl. (C) yrkande 14,

2024/25:3074 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 8,

2024/25:3223 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 2,

2024/25:3224 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 3 och

2024/25:3225 av Katarina Luhr (MP) yrkande 2.

Ställningstagande

I dag är huvudregeln att de medel som kommer in vid utmätning först avräknas mot ränta och annan biförpliktelse och först därefter mot kapitalbeloppet. Många skuldsatta saknar ekonomiskt utrymme att ens betala hela räntekostnaden varje månad. Det gör att skulderna ökar på grund av den tillkommande räntan trots att konsumenten har visst betalningsutrymme. Överskuldsättningsutredningen föreslog en ändrad huvudregel för avräkningsordningen vid utmätning där avräkning först skulle ske på kapitalbeloppet och därefter på ränta och annan biförpliktelse, om inte borgenären begärde en annan ordning. Regeringen har inte gått vidare med förslaget med hänvisning till att förslaget om en ändrad huvudregel kan förväntas bli verkningslöst eftersom de flesta borgenärer sannolikt kommer att välja den avräkningsordning som gäller i dag.

Vi menar att en väg att skapa bättre förutsättningar för skuldsatta att minska sin skuld när viss betalningsförmåga finns vore att införa en tvingande avräkningsordning där medel som kommer in genom utmätning i första hand avräknas mot fordrans kapitalbelopp och därefter mot ränta och andra biförpliktelser. Borgenären ska alltså inte kunna påverka avräkningsordningen. Det är en uppgift för regeringen att ta fram ett lagförslag som tillgodoser detta och återkomma till riksdagen.

Vad vi nu anfört bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

2.

Ett skuld- och kreditregister, punkt 4 (M, KD, L)

av Lars Beckman (M), Larry Söder (KD), Gulan Avci (L), Jennie Wernäng (M) och Åsa Hartzell (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår motionerna

2024/25:130 av Isak From och Åsa Karlsson (båda S) yrkande 2,

2024/25:1258 av Dzenan Cisija och Amalia Rud Stenlöf (båda S),

2024/25:1381 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 3,

2024/25:2957 av Anne-Li Sjölund m.fl. (C) yrkande 7,

2024/25:3074 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 6,

2024/25:3190 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 10,

2024/25:3196 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkande 5,

2024/25:3222 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD),

2024/25:3223 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 3,

2024/25:3224 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 1 och

2024/25:3225 av Katarina Luhr (MP) yrkande 1.

Ställningstagande

Vi delar regeringens bedömning att Överskuldsättningsutredningens förslag om ett system för register över skuld- och kreditinformation inte bör ligga till grund för lagstiftning. Som regeringen anför innefattar förslaget många komplexa aspekter och frågeställningar, vilket framgår tydligt av remissutfallet. Det handlar bl.a. om integritets- och säkerhetsskydd, om huruvida det tänkta systemet är ändamålsenligt och om hur det ska tas i bruk och fungera i praktiken. Remissutfallet utvisar även att flera frågor kräver närmare överväganden.

Vi vill även peka på att de åtgärder som nu föreslås, bl.a. ett skärpt ränte- och kostnadstak, som utskottet ställt sig bakom, bedöms begränsa lönsamheten i att lämna krediter även till personer med stor risk för att inte kunna fullfölja kreditåtagandet och därigenom leda till att incitamentet för kreditgivare att både dela och ta del av information inför kreditprövningar ökar. I sammanhanget kan också nämnas att det nya konsumentkreditdirektivet innehåller skärpta regler om kreditprövning. Konsumentkreditutredningen har nyligen lämnat förslag om hur direktivet ska genomföras i svensk rätt[2].

Regeringen avser vidare att följa utvecklingen på området och utesluter inte att frågan om hur kreditgivare kan tillförsäkras ett bredare underlag vid kreditprövning övervägs på nytt vid behov. I likhet med regeringen anser vi att ett sådant behov lämpligen bör bedömas i ljuset av de åtgärder som regeringen har vidtagit och framöver kommer att vidta för att komma till rätta med riskfylld kreditgivning och överskuldsättning och det genomslag som de får.

Mot bakgrund av det anförda saknas det enligt vår bedömning skäl att göra något tillkännagivande till regeringen om att inrätta ett skuld- och kreditregister. Motionsyrkandena bör därför avslås.

3.

Utvärdering av räntetaket, punkt 5 (C)

av Alireza Akhondi (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3223 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 1.

Ställningstagande

Jag har ställt mig bakom förslaget om att bestämmelserna om räntetak i konsumentkreditlagen ska få ett utvidgat tillämpningsområde och att räntetaket ska sänkas från 40 till 20 procentenheter utöver den vid varje tid gällande referensräntan. Även ett räntetak på 20 procentenheter över referensräntan är emellertid högt. Det är därför viktigt att reformen följs av en kontrollstation där man efter en rimlig tid utvärderar de nya bestämmelsernas effekter på kreditmarknaden. Vid denna utvärdering bör man också dra slutsatser om huruvida ett räntetak på 20 procentenheter utöver referensräntan är ändamålsenligt eller om det behövs ytterligare sänkningar. Det är en uppgift för regeringen att ta nödvändiga initiativ för att tillgodose det som nu har sagts.

Ur avsnittet "Utvärdering av räntetaket" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet har tidigare i betänkandet ställt sig bakom regeringens lagförslag som bl.a. innebär att bestämmelserna om kostnadstak får ett utvidgat tillämpningsområde. Att helt undanta kontokrediter, som Överskuldsättningsutredningen föreslog, skulle enligt regeringen riskera att öppna upp för ett kringgående av den konsumentskyddande regleringen genom att kreditgivare som i dag lämnar konsumenter lån i stället tillhandahåller ett kreditutrymme med motsvarande belopp, vilket skulle kunna urholka syftet med ett kostnadstak. Utskottet delar denna uppfattning. Som regeringen anför får de svårigheter som kan komma att uppstå vid tillämpningen av kostnadstaket hanteras utifrån de vägledande uttalanden som lagstiftaren gjorde i samband med att nuvarande kostnadstak infördes. Frågan om effekterna av kostnadstaket i förhållande till samlingslånen får, som regeringen konstaterar i propositionen, hanteras i rättstillämpningen.

Mot denna bakgrund bör motionsyrkandena avslås.

Ur avsnittet "Kostnadstakets omfattning m.m." i betänkandet. Läs betänkandet