Familjerätt

Utskottet konstaterar att riksdagen och regeringen under senare år har beslutat om en rad lagändringar och andra åtgärder som riktar sig mot bl.a. tvångsäktenskap, månggiften och släktskapsäktenskap. Under hösten 2024 tog Justitiedepartementet emot en promemoria med förslag som innebär ytterligare reglering för att motverka hedersförtryck och äktenskap som ingås till följd av påtryckningar eller annan påverkan (Ds 2024:20). Promemorian bereds i Regeringskansliet. Utskottet ser inte skäl att föregripa resultatet av det pågående arbetet och är inte heller av andra skäl berett att föreslå något tillkännagivande med anledning av motionsyrkandena, som därför avstyrks.

Ur avsnittet "Tvångsäktenskap, månggiften och kusinäktenskap" i betänkandet, som även gäller punkterna 7, 30 och 32. Läs betänkandet

Lagändringar som syftade till att skärpa kraven på trossamfunden och deras vigselförrättare trädde i kraft 2014 (prop. 2013/14:208, bet. 2013/14:JuU30, rskr. 2013/14:263). Samma år infördes också förbättrade möjligheter för Kammarkollegiet att utöva tillsyn över vigselverksamheten genom en särskild förordning på området. Mot den bakgrunden finner utskottet inte skäl att föreslå någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av de motionsyrkanden som rör skärpta krav på trossamfund och vigselförrättare.

När det gäller motion 2024/25:1198 (C) om vigselförrättares skyldigheter står utskottet fast vid det ställningstagande som redovisats tidigare.

Utskottet avstyrker därför samtliga motionsyrkanden.

Ur avsnittet "Vigselrätt" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet står fast vid sitt tidigare ställningstagande och är fortfarande inte berett att föreslå något initiativ från riksdagens sida med anledning av det som anförs i motionsyrkandena, som därför avstyrks.

Ur avsnittet "Villkoren för borgerliga vigselförrättare" i betänkandet, som även gäller punkt 4. Läs betänkandet

Utskottet står fast vid sitt tidigare ställningstagande och är fortfarande inte berett att föreslå något initiativ från riksdagens sida med anledning av det som anförs i motionsyrkandena, som därför avstyrks.

Ur avsnittet "Villkoren för borgerliga vigselförrättare" i betänkandet, som även gäller punkt 3. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att kravet på betänketid i äktenskapsbalken fyller en viktig funktion i att förhindra förhastade skilsmässor, framför allt med hänsyn till den ingripande betydelse en äktenskapsskillnad får för barn. Det finns dock situationer där betänketiden utgör ett omotiverat hinder för den maka eller make som vill lämna äktenskapet. Den mest påtagliga situationen är att det förekommit våld eller andra kränkningar i relationen och det kan vara viktigt för både vuxna och barn att äktenskapet av den anledningen avslutas så fort som möjligt.

Regeringen gav i november 2024 en särskild utredare i uppdrag att bl.a. analysera och ta ställning till om betänketid vid äktenskapsskillnad bör krävas i färre fall än i dag. Syftet med utredningen är att säkerställa en välfungerande, effektiv och rättssäker ordning för personer som vill separera och att motverka ekonomiskt våld. Utskottet konstaterar att utredningens inriktning ligger i linje med önskemålen i samtliga motionsyrkanden.

Utskottet anser att kommittémotionerna 2024/25:1389 (SD) yrkandena 30 och 31, 2024/25:1414 (SD) yrkande 11 och 2024/25:2618 (MP) yrkande 24 i allt väsentligt är tillgodosedda genom den utredning som nu har tillsatts och något tillkännagivande behövs därför inte med anledning av dessa motionsyrkanden. Utskottet avstyrker vidare kommittémotionerna 2024/25:268 (V) yrkande 11 och 2024/25:2951 (C) yrkande 14 samt de enskilda motionerna 2024/25:993 (C), 2024/25:1657 (S) yrkande 5, 2024/25:854 (S) yrkande 8, 2024/25:2606 (M) och 2024/25:866 (S) eftersom utskottet inte ser skäl att föregripa resultatet av det pågående arbetet.

Sammanfattningsvis föreslår utskottet att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden.

Ur avsnittet "Betänketid vid äktenskapsskillnad" i betänkandet, som även gäller punkterna 8, 11, 17, 19 och 26. Läs betänkandet

När det gäller förslaget i kommittémotion 2024/25:3157 (C) om att se över om en förälder med ensam vårdnad och skyddad identitet ska kunna byta efternamn på sina barn utan samtycke från den andra föräldern står utskottet fast vid det ställningstagande som gjorts tidigare. Motionsyrkandet avstyrks därför.

När det gäller förslaget i motion 2024/25:3171 (SD) konstaterar utskottet att frågan om upprepade namnbyten behandlades i samband med införandet av den nya namnlagen. De överväganden som gjordes där gör sig fortfarande gällande. Utskottet ser därför inte skäl att ta något initiativ med anledning av motionsyrkandet, som därför avstyrks.

Reservationer

1.

Tvångsäktenskap, månggiften och kusinäktenskap, punkt 1 (C)

av Alireza Akhondi (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3157 av Helena Vilhelmsson m.fl. (C) yrkande 37 och

avslår motionerna

2024/25:1389 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 45 och

2024/25:1413 av Sara Gille m.fl. (SD) yrkande 5.

Ställningstagande

Jag konstaterar att det i juli 2020 infördes en straffbestämmelse om barnäktenskapsbrott, som omfattar även informella äktenskap. När det gäller frågan om hur straffbestämmelsen om informella barnäktenskap förhåller sig till det faktum att det är tillåtet för barn över 15 år att, med vårdnadshavarens samtycke, leva i en samborelation konstaterades i den underliggande propositionen att en äktenskapsliknande förbindelse innebär längre gående rättsverkningar än ett samboförhållande, såväl personliga som ekonomiska. Jag anser att en fördjupad analys bör göras så att inte sambolagen i något sammanhang kan användas för att ge legitimitet och erkännande åt samma förtryckande traditioner som ligger bakom barnäktenskap.

Regeringen bör därför ta initiativ till att närmare analysera hur sambolagens reglering förhåller sig till informella barnäktenskap när det gäller minderåriga sambor. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

2.

Vigselrätt, punkt 2 (SD)

av Mikael Eskilandersson (SD), Roger Hedlund (SD), Björn Tidland (SD) och Mats Hellhoff (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2024/25:1389 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkandena 26 och 27 samt

2024/25:1413 av Sara Gille m.fl. (SD) yrkandena 6 och 7 samt

avslår motion

2024/25:1198 av Niels Paarup-Petersen (C).

Ställningstagande

Kammarkollegiet har i uppdrag att fatta beslut om att ge trossamfund tillstånd att förrätta vigsel. Myndigheten förordnar också präster och andra befattningshavare till vigselförrättare. Vid förordnande av vigselförrättare ska de även säkerställa att de blivande vigselförrättarna har nödvändiga kunskaper för uppdraget samt genomföra kunskapskontroller om hur vigsel ska gå till.

Vi anser att det behövs ytterligare regler som ställer ökade krav på trossamfund och vigselförrättare att visa nolltolerans mot tvångsäktenskap och barnäktenskap och att Kammarkollegiet behöver utföra sina kontroller på bättre sätt. Myndigheten bör också se till att äktenskap ingås på jämställda grunder. Samfund som inte tar krafttag emot organiserade sexköp och viger par enligt tradition för njutningsäktenskap ska bli av med vigselrätten och Kammarkollegiet ska varken direkt eller indirekt acceptera parallella ceremonier där en man godkänner om en kvinna får gifta sig eller ej.

Regeringen bör ta initiativ för att värna det svenska systemet för äktenskap och vigsel och införa regler om att trossamfund ska visa nolltolerans mot tvångsäktenskap och barnäktenskap. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

3.

Villkoren för borgerliga vigselförrättare, punkt 3 (SD)

av Mikael Eskilandersson (SD), Roger Hedlund (SD), Björn Tidland (SD) och Mats Hellhoff (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:1389 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 24 och

avslår motionerna

2024/25:352 av Johan Andersson (S),

2024/25:1017 av Kerstin Lundgren (C),

2024/25:1865 av Marianne Fundahn (S) och

2024/25:2047 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson och Mats Sander (båda M) yrkande 2.

Ställningstagande

Att förrätta vigsel är ett viktigt uppdrag. Många personer väljer en borgerlig vigsel, och därför bör efterfrågan på vigselförrättare tillgodoses bättre. Även om det är ett hedersuppdrag att få viga par så bör möjligheten att förrätta vigsel förbättras.

Uppdraget kräver viss förberedelse, tid och engagemang. Länsstyrelsen ersätter borgerliga vigselförrättare med 110 kronor för en vigsel samt med 30 kronor ytterligare per vigsel om flera vigslar förrättas samma dag. Ersättningen har inte ändrats på över 30 år. Borgerliga vigselförrättare krävde år 2017 förhöjd ersättning, men trots detta kvarstår ersättningsnivån. Summan är anmärkningsvärt låg, exempelvis jämfört med arvoden för andra uppdrag inom det allmännas försorg som privatpersoner eller förtroendevalda kan ha. I många fall tar dessa uppdrag möjligen i vissa fall längre tid i anspråk, men det har framkommit kritik mot den låga ersättningen även för dessa uppdrag.

Själva vigselförrättningen tar tid. I många fall innebär den resa samt förläggning till helg, då vigselförrättaren får avstå andra aktiviteter. En alltför låg ersättning kan leda till lägre intresse för att ta vigselförrättaruppdrag. Med anledning av detta bör möjligheterna till förhöjd ersättning ses över.

4.

Rätt att förrätta vigsel i annat land, punkt 4 (SD)

av Mikael Eskilandersson (SD), Roger Hedlund (SD), Björn Tidland (SD) och Mats Hellhoff (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Ur avsnittet "Vissa frågor om namnbyte" i betänkandet, som även gäller punkt 34. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att riksdagen och regeringen under senare år har beslutat om en rad lagändringar och andra åtgärder som riktar sig mot bl.a. tvångsäktenskap, månggiften och släktskapsäktenskap. Under hösten 2024 tog Justitiedepartementet emot en promemoria med förslag som innebär ytterligare reglering för att motverka hedersförtryck och äktenskap som ingås till följd av påtryckningar eller annan påverkan (Ds 2024:20). Promemorian bereds i Regeringskansliet. Utskottet ser inte skäl att föregripa resultatet av det pågående arbetet och är inte heller av andra skäl berett att föreslå något tillkännagivande med anledning av motionsyrkandena, som därför avstyrks.

Ur avsnittet "Tvångsäktenskap, månggiften och kusinäktenskap" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 30 och 32. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att kravet på betänketid i äktenskapsbalken fyller en viktig funktion i att förhindra förhastade skilsmässor, framför allt med hänsyn till den ingripande betydelse en äktenskapsskillnad får för barn. Det finns dock situationer där betänketiden utgör ett omotiverat hinder för den maka eller make som vill lämna äktenskapet. Den mest påtagliga situationen är att det förekommit våld eller andra kränkningar i relationen och det kan vara viktigt för både vuxna och barn att äktenskapet av den anledningen avslutas så fort som möjligt.

Regeringen gav i november 2024 en särskild utredare i uppdrag att bl.a. analysera och ta ställning till om betänketid vid äktenskapsskillnad bör krävas i färre fall än i dag. Syftet med utredningen är att säkerställa en välfungerande, effektiv och rättssäker ordning för personer som vill separera och att motverka ekonomiskt våld. Utskottet konstaterar att utredningens inriktning ligger i linje med önskemålen i samtliga motionsyrkanden.

Utskottet anser att kommittémotionerna 2024/25:1389 (SD) yrkandena 30 och 31, 2024/25:1414 (SD) yrkande 11 och 2024/25:2618 (MP) yrkande 24 i allt väsentligt är tillgodosedda genom den utredning som nu har tillsatts och något tillkännagivande behövs därför inte med anledning av dessa motionsyrkanden. Utskottet avstyrker vidare kommittémotionerna 2024/25:268 (V) yrkande 11 och 2024/25:2951 (C) yrkande 14 samt de enskilda motionerna 2024/25:993 (C), 2024/25:1657 (S) yrkande 5, 2024/25:854 (S) yrkande 8, 2024/25:2606 (M) och 2024/25:866 (S) eftersom utskottet inte ser skäl att föregripa resultatet av det pågående arbetet.

Sammanfattningsvis föreslår utskottet att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden.

Ur avsnittet "Betänketid vid äktenskapsskillnad" i betänkandet, som även gäller punkterna 5, 11, 17, 19 och 26. Läs betänkandet

Föräldrabalkens hävanderegler innebär tämligen omfattande möjligheter att häva bl.a. presumerade föräldraskap. Utredningen om en föräldraskapsrättslig lagstiftning för alla hade därför i uppdrag att se över regleringen. I betänkandet Alla tiders föräldraskap – ett stärkt skydd för barns familjeliv (SOU 2022:38) är ett av utredningens förslag att det ska införas en begränsning av utrymmet att häva föräldraskapet för den förälder som inte har fött barnet. Betänkandet har remitterats och bereds vidare i Regeringskansliet.

I likhet med tidigare finner utskottet inte skäl att föregripa resultatet av det pågående arbetet. Motionsyrkandena avstyrks därför.

Ur avsnittet "Hävande av föräldraskap" i betänkandet, som även gäller punkt 13. Läs betänkandet

Utskottet står fast vid den uppfattning som det tidigare redovisat och avstyrker därmed motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Fastställande av faderskap" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att kravet på betänketid i äktenskapsbalken fyller en viktig funktion i att förhindra förhastade skilsmässor, framför allt med hänsyn till den ingripande betydelse en äktenskapsskillnad får för barn. Det finns dock situationer där betänketiden utgör ett omotiverat hinder för den maka eller make som vill lämna äktenskapet. Den mest påtagliga situationen är att det förekommit våld eller andra kränkningar i relationen och det kan vara viktigt för både vuxna och barn att äktenskapet av den anledningen avslutas så fort som möjligt.

Regeringen gav i november 2024 en särskild utredare i uppdrag att bl.a. analysera och ta ställning till om betänketid vid äktenskapsskillnad bör krävas i färre fall än i dag. Syftet med utredningen är att säkerställa en välfungerande, effektiv och rättssäker ordning för personer som vill separera och att motverka ekonomiskt våld. Utskottet konstaterar att utredningens inriktning ligger i linje med önskemålen i samtliga motionsyrkanden.

Utskottet anser att kommittémotionerna 2024/25:1389 (SD) yrkandena 30 och 31, 2024/25:1414 (SD) yrkande 11 och 2024/25:2618 (MP) yrkande 24 i allt väsentligt är tillgodosedda genom den utredning som nu har tillsatts och något tillkännagivande behövs därför inte med anledning av dessa motionsyrkanden. Utskottet avstyrker vidare kommittémotionerna 2024/25:268 (V) yrkande 11 och 2024/25:2951 (C) yrkande 14 samt de enskilda motionerna 2024/25:993 (C), 2024/25:1657 (S) yrkande 5, 2024/25:854 (S) yrkande 8, 2024/25:2606 (M) och 2024/25:866 (S) eftersom utskottet inte ser skäl att föregripa resultatet av det pågående arbetet.

Sammanfattningsvis föreslår utskottet att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden.

Ur avsnittet "Betänketid vid äktenskapsskillnad" i betänkandet, som även gäller punkterna 5, 8, 17, 19 och 26. Läs betänkandet

Utskottet står fast vid den uppfattning som det tidigare redovisat, varför motionsyrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Föräldraskap vid surrogatarrangemang i utlandet" i betänkandet. Läs betänkandet

Föräldrabalkens hävanderegler innebär tämligen omfattande möjligheter att häva bl.a. presumerade föräldraskap. Utredningen om en föräldraskapsrättslig lagstiftning för alla hade därför i uppdrag att se över regleringen. I betänkandet Alla tiders föräldraskap – ett stärkt skydd för barns familjeliv (SOU 2022:38) är ett av utredningens förslag att det ska införas en begränsning av utrymmet att häva föräldraskapet för den förälder som inte har fött barnet. Betänkandet har remitterats och bereds vidare i Regeringskansliet.

I likhet med tidigare finner utskottet inte skäl att föregripa resultatet av det pågående arbetet. Motionsyrkandena avstyrks därför.

Ur avsnittet "Hävande av föräldraskap" i betänkandet, som även gäller punkt 9. Läs betänkandet

Utskottet står fast vid den uppfattning som det tidigare redovisat och är därmed fortfarande inte berett att föreslå någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av motionsyrkandena, som därför avstyrks.

Ur avsnittet "Adoption" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att det genom den befintliga regleringen i föräldrabalken finns möjlighet för domstolen att ålägga en part att helt eller delvis ersätta motparten för hans eller hennes rättegångskostnad. Detta kan bli aktuellt om en förälder som inte har vårdnaden vid upprepade tillfällen väcker talan om att få vårdnaden överflyttad till sig eller i andra situationer där talan väcks på ett obefogat sätt. Dessutom finns det enligt den befintliga regleringen i rättegångsbalken möjlighet för domstolen att under vissa förhållanden avvisa en sådan talan som uppenbart ogrundad. Mot den bakgrunden är utskottet inte berett att föreslå några initiativ från riksdagens sida, varför motionsyrkandet 2024/25:1903 (V) avstyrks.

När det sedan gäller övriga motionsyrkanden om medling i familjemål står utskottet fast vid sitt tidigare ställningstagande, varför även dessa motionsyrkanden avstyrks.

Ur avsnittet "Medling och vissa andra processuella frågor" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att kravet på betänketid i äktenskapsbalken fyller en viktig funktion i att förhindra förhastade skilsmässor, framför allt med hänsyn till den ingripande betydelse en äktenskapsskillnad får för barn. Det finns dock situationer där betänketiden utgör ett omotiverat hinder för den maka eller make som vill lämna äktenskapet. Den mest påtagliga situationen är att det förekommit våld eller andra kränkningar i relationen och det kan vara viktigt för både vuxna och barn att äktenskapet av den anledningen avslutas så fort som möjligt.

Regeringen gav i november 2024 en särskild utredare i uppdrag att bl.a. analysera och ta ställning till om betänketid vid äktenskapsskillnad bör krävas i färre fall än i dag. Syftet med utredningen är att säkerställa en välfungerande, effektiv och rättssäker ordning för personer som vill separera och att motverka ekonomiskt våld. Utskottet konstaterar att utredningens inriktning ligger i linje med önskemålen i samtliga motionsyrkanden.

Utskottet anser att kommittémotionerna 2024/25:1389 (SD) yrkandena 30 och 31, 2024/25:1414 (SD) yrkande 11 och 2024/25:2618 (MP) yrkande 24 i allt väsentligt är tillgodosedda genom den utredning som nu har tillsatts och något tillkännagivande behövs därför inte med anledning av dessa motionsyrkanden. Utskottet avstyrker vidare kommittémotionerna 2024/25:268 (V) yrkande 11 och 2024/25:2951 (C) yrkande 14 samt de enskilda motionerna 2024/25:993 (C), 2024/25:1657 (S) yrkande 5, 2024/25:854 (S) yrkande 8, 2024/25:2606 (M) och 2024/25:866 (S) eftersom utskottet inte ser skäl att föregripa resultatet av det pågående arbetet.

Sammanfattningsvis föreslår utskottet att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden.

Ur avsnittet "Betänketid vid äktenskapsskillnad" i betänkandet, som även gäller punkterna 5, 8, 11, 19 och 26. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att kravet på betänketid i äktenskapsbalken fyller en viktig funktion i att förhindra förhastade skilsmässor, framför allt med hänsyn till den ingripande betydelse en äktenskapsskillnad får för barn. Det finns dock situationer där betänketiden utgör ett omotiverat hinder för den maka eller make som vill lämna äktenskapet. Den mest påtagliga situationen är att det förekommit våld eller andra kränkningar i relationen och det kan vara viktigt för både vuxna och barn att äktenskapet av den anledningen avslutas så fort som möjligt.

Regeringen gav i november 2024 en särskild utredare i uppdrag att bl.a. analysera och ta ställning till om betänketid vid äktenskapsskillnad bör krävas i färre fall än i dag. Syftet med utredningen är att säkerställa en välfungerande, effektiv och rättssäker ordning för personer som vill separera och att motverka ekonomiskt våld. Utskottet konstaterar att utredningens inriktning ligger i linje med önskemålen i samtliga motionsyrkanden.

Utskottet anser att kommittémotionerna 2024/25:1389 (SD) yrkandena 30 och 31, 2024/25:1414 (SD) yrkande 11 och 2024/25:2618 (MP) yrkande 24 i allt väsentligt är tillgodosedda genom den utredning som nu har tillsatts och något tillkännagivande behövs därför inte med anledning av dessa motionsyrkanden. Utskottet avstyrker vidare kommittémotionerna 2024/25:268 (V) yrkande 11 och 2024/25:2951 (C) yrkande 14 samt de enskilda motionerna 2024/25:993 (C), 2024/25:1657 (S) yrkande 5, 2024/25:854 (S) yrkande 8, 2024/25:2606 (M) och 2024/25:866 (S) eftersom utskottet inte ser skäl att föregripa resultatet av det pågående arbetet.

Sammanfattningsvis föreslår utskottet att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden.

Ur avsnittet "Betänketid vid äktenskapsskillnad" i betänkandet, som även gäller punkterna 5, 8, 11, 17 och 26. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att det på senare år har vidtagits flera lagstiftningsåtgärder för att skydda barn mot våld och kränkningar. Genom införandet av brottet barnfridsbrott 2021 blev det straffbart att utsätta ett barn för att bevittna vissa brottsliga gärningar, såsom vålds- och sexualbrott (prop. 2020/21:170, bet. 2020/21:JuU35, rskr. 2020/21:314). Andra lagändringar som trädde i kraft under samma år syftade till att stärka barns rätt till delaktighet och rätt att komma till tals i vårdnadsprocesser. Lagändringarna innebar även ett stärkt skydd för barn som riskerar att fara illa, bl.a. genom den införda möjligheten att utse en tillfällig vårdnadshavare i situationer då den ena föräldern har dödat den andra. Vidare infördes nya regler om behörig domstol när barn eller föräldrar har skyddade personuppgifter (prop. 2020/21:150, bet. 2020/21:CU17, rskr. 2020/21:315-316).

Under 2024 genomfördes lagändringar i syfte att förbättra skyddet för och stödet till personer i behov av skyddat boende och i syfte att stärka barnrättsperspektivet för barn som följer med en vårdnadshavare till ett skyddat boende. Lagändringarna innebär bl.a. en möjlighet för socialnämnden att hemlighålla barnets vistelseort för den vårdnadshavare som barnet inte är placerat tillsammans med och även besluta hur barnets umgänge ska utövas med den vårdnadshavaren (prop. 2023/24:31, bet. 2023/24:SoU6, rskr. 2023/24:130). Dessa regler trädde i kraft den 1 april 2024.

Slutligen trädde den 1 januari 2025 lagändringar i kraft som framför allt syftar till att stärka barns skydd mot våld och andra kränkningar och att stärka tryggheten och stabiliteten för barn som är placerade i familjehem (prop. 2024/25:10, bet. 2024/25:CU4, rskr. 2024/25:38). Den nya lagstiftningen innebär bl.a. att portalparagrafen i föräldrabalken om barnets bästa har gjorts om på så sätt att risken för att ett barn far illa ges en särskilt framträdande plats medan barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna inte längre nämns som en omständighet att fästa särskilt avseende vid. Genom lagändringarna gjordes ett också tillägg i bestämmelsen om barnets rätt till umgänge med innebörden att umgänge med den förälder som inte är boendeförälder inte ska ske när det strider mot barnets bästa. Därmed går barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna inte före risken för att barnet kan fara illa vid umgänget. Den nya lagstiftningen innebär också ändringar i föräldrabalken för att bl.a. stärka barns skydd mot våld och andra kränkningar och för att stärka tryggheten och stabiliteten för barn som är placerade i familjehem.

De aktuella motionsyrkandena innehåller förslag som huvudsakligen syftar huvudsakligen till att skydda barnet från våld och kränkningar och föra fram barnets perspektiv i processer om vårdnad, boende och umgänge. Genom de lagändringar som gjorts under senare år och framför allt den alldeles nyligen införda lagstiftningen om tryggare hem för barn, som utskottet tagit initiativ till, är den sammantagna bilden att lagstiftaren har skapat ett regelverk som i mycket stor utsträckning tillgodoser dessa motionsyrkanden. Motionsyrkandena avstyrks därför.

Ur avsnittet "Vårdnad, boende och umgänge vid våld i familjen" i betänkandet, som även gäller punkterna 18, 20 och 22. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att det på senare år har vidtagits flera lagstiftningsåtgärder för att skydda barn mot våld och kränkningar. Genom införandet av brottet barnfridsbrott 2021 blev det straffbart att utsätta ett barn för att bevittna vissa brottsliga gärningar, såsom vålds- och sexualbrott (prop. 2020/21:170, bet. 2020/21:JuU35, rskr. 2020/21:314). Andra lagändringar som trädde i kraft under samma år syftade till att stärka barns rätt till delaktighet och rätt att komma till tals i vårdnadsprocesser. Lagändringarna innebar även ett stärkt skydd för barn som riskerar att fara illa, bl.a. genom den införda möjligheten att utse en tillfällig vårdnadshavare i situationer då den ena föräldern har dödat den andra. Vidare infördes nya regler om behörig domstol när barn eller föräldrar har skyddade personuppgifter (prop. 2020/21:150, bet. 2020/21:CU17, rskr. 2020/21:315-316).

Under 2024 genomfördes lagändringar i syfte att förbättra skyddet för och stödet till personer i behov av skyddat boende och i syfte att stärka barnrättsperspektivet för barn som följer med en vårdnadshavare till ett skyddat boende. Lagändringarna innebär bl.a. en möjlighet för socialnämnden att hemlighålla barnets vistelseort för den vårdnadshavare som barnet inte är placerat tillsammans med och även besluta hur barnets umgänge ska utövas med den vårdnadshavaren (prop. 2023/24:31, bet. 2023/24:SoU6, rskr. 2023/24:130). Dessa regler trädde i kraft den 1 april 2024.

Slutligen trädde den 1 januari 2025 lagändringar i kraft som framför allt syftar till att stärka barns skydd mot våld och andra kränkningar och att stärka tryggheten och stabiliteten för barn som är placerade i familjehem (prop. 2024/25:10, bet. 2024/25:CU4, rskr. 2024/25:38). Den nya lagstiftningen innebär bl.a. att portalparagrafen i föräldrabalken om barnets bästa har gjorts om på så sätt att risken för att ett barn far illa ges en särskilt framträdande plats medan barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna inte längre nämns som en omständighet att fästa särskilt avseende vid. Genom lagändringarna gjordes ett också tillägg i bestämmelsen om barnets rätt till umgänge med innebörden att umgänge med den förälder som inte är boendeförälder inte ska ske när det strider mot barnets bästa. Därmed går barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna inte före risken för att barnet kan fara illa vid umgänget. Den nya lagstiftningen innebär också ändringar i föräldrabalken för att bl.a. stärka barns skydd mot våld och andra kränkningar och för att stärka tryggheten och stabiliteten för barn som är placerade i familjehem.

De aktuella motionsyrkandena innehåller förslag som huvudsakligen syftar huvudsakligen till att skydda barnet från våld och kränkningar och föra fram barnets perspektiv i processer om vårdnad, boende och umgänge. Genom de lagändringar som gjorts under senare år och framför allt den alldeles nyligen införda lagstiftningen om tryggare hem för barn, som utskottet tagit initiativ till, är den sammantagna bilden att lagstiftaren har skapat ett regelverk som i mycket stor utsträckning tillgodoser dessa motionsyrkanden. Motionsyrkandena avstyrks därför.

Ur avsnittet "Vårdnad, boende och umgänge vid våld i familjen" i betänkandet, som även gäller punkterna 18, 20 och 21. Läs betänkandet

Utredningen om en föräldraskapsrättslig lagstiftning för alla hade i uppdrag att ta ställning till om förutsättningarna för ett barn att upprätthålla sin relation med en social förälder efter separation eller dödsfall behöver förbättras och om det i övrigt behöver vidtas åtgärder för att underlätta för familjer där fler än två vuxna tar föräldraansvar. Uppdraget omfattade inte att överväga om det rättsliga föräldraskapet ska kunna utsträckas till fler än två personer. Utgångspunkten för uppdraget var vidare att ett behov av att stärka barns rätt till sociala föräldrar skulle tillgodoses genom andra åtgärder än att utvidga kretsen av vårdnadshavare.

Uppdraget redovisades i juni 2022 i betänkandet Alla tiders föräldraskap – ett stärkt skydd för barns familjeliv (SOU 2022:38). Utredningen lämnar flera förslag för att komma till rätta med den problembild som har identifierats. Det föreslås bl.a. en ny form av fullmakt – föräldrafullmakt – och att barns rätt till umgänge med sociala föräldrar ska stärkas. Betänkandet har remitterats och bereds nu vidare i Regeringskansliet.

Utskottet vill inte föregripa resultatet av det pågående arbetet och är därför, i likhet med tidigare, inte berett att föreslå någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av motionsyrkandena. Motionsyrkandena avstyrks därför.

Ur avsnittet "Vårdnad och umgänge i förhållande till sociala föräldrar" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet står fast vid den uppfattning som det tidigare redovisat och är därmed fortfarande inte berett att föreslå någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av motionsyrkandena, som därför avstyrks.

Ur avsnittet "Övrigt om vårdnad m.m." i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att kravet på betänketid i äktenskapsbalken fyller en viktig funktion i att förhindra förhastade skilsmässor, framför allt med hänsyn till den ingripande betydelse en äktenskapsskillnad får för barn. Det finns dock situationer där betänketiden utgör ett omotiverat hinder för den maka eller make som vill lämna äktenskapet. Den mest påtagliga situationen är att det förekommit våld eller andra kränkningar i relationen och det kan vara viktigt för både vuxna och barn att äktenskapet av den anledningen avslutas så fort som möjligt.

Regeringen gav i november 2024 en särskild utredare i uppdrag att bl.a. analysera och ta ställning till om betänketid vid äktenskapsskillnad bör krävas i färre fall än i dag. Syftet med utredningen är att säkerställa en välfungerande, effektiv och rättssäker ordning för personer som vill separera och att motverka ekonomiskt våld. Utskottet konstaterar att utredningens inriktning ligger i linje med önskemålen i samtliga motionsyrkanden.

Utskottet anser att kommittémotionerna 2024/25:1389 (SD) yrkandena 30 och 31, 2024/25:1414 (SD) yrkande 11 och 2024/25:2618 (MP) yrkande 24 i allt väsentligt är tillgodosedda genom den utredning som nu har tillsatts och något tillkännagivande behövs därför inte med anledning av dessa motionsyrkanden. Utskottet avstyrker vidare kommittémotionerna 2024/25:268 (V) yrkande 11 och 2024/25:2951 (C) yrkande 14 samt de enskilda motionerna 2024/25:993 (C), 2024/25:1657 (S) yrkande 5, 2024/25:854 (S) yrkande 8, 2024/25:2606 (M) och 2024/25:866 (S) eftersom utskottet inte ser skäl att föregripa resultatet av det pågående arbetet.

Sammanfattningsvis föreslår utskottet att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden.

Ur avsnittet "Betänketid vid äktenskapsskillnad" i betänkandet, som även gäller punkterna 5, 8, 11, 17 och 19. Läs betänkandet

Utskottet har vid flera tillfällen understrukit att systemet med ställföreträdare och överförmyndare ska skydda de allra mest utsatta i samhället och att det därför är av yttersta vikt att systemet är fungerande och rättssäkert.

Under senare år har det vidtagits flera åtgärder för att förbättra dels tillsynen över och stödet till landets överförmyndare och överförmyndarnämnder, dels tillsynen över ställföreträdare. Dessutom har Ställföreträdarutredningen haft i uppdrag att se över reglerna om gode män och förvaltare för att säkerställa att reglerna är moderna och rättssäkra. Uppdraget redovisades i maj 2021 i betänkandet Gode män och förvaltare – en översyn (SOU 2021:36). Betänkandet bereds alltjämt i Regeringskansliet. Det kan, liksom tidigare, konstateras att betänkandet är omfattande och att flera av förslagen har betydande ekonomiska konsekvenser. Vidare har ett stort antal remissinstanser lämnat synpunkter på de många olika förslagen.

Utskottet anser att det är angeläget att regeringen vidtar adekvata åtgärder i syfte att säkerställa att reglerna om ställföreträdare och överförmyndare är moderna och rättssäkra. Med hänsyn till det pågående arbetet inom Regeringskansliet är utskottet dock inte berett att föreslå något tillkännagivande till regeringen med anledning av motionsyrkandena, som därför avstyrks.

Ur avsnittet "Överförmyndare, gode män och förvaltare" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att regeringen i mars 2024 gav en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av det arvsrättsliga regelverket ur flera aspekter. Utredarens uppdrag täcker de frågor som omfattas av motionsyrkandena, varför det inte finns skäl att föreslå några ytterligare åtgärder för riksdagen. Motionsyrkandena avstyrks därför.

Ur avsnittet "Arvsrättsliga frågor" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att riksdagen och regeringen under senare år har beslutat om en rad lagändringar och andra åtgärder som riktar sig mot bl.a. tvångsäktenskap, månggiften och släktskapsäktenskap. Under hösten 2024 tog Justitiedepartementet emot en promemoria med förslag som innebär ytterligare reglering för att motverka hedersförtryck och äktenskap som ingås till följd av påtryckningar eller annan påverkan (Ds 2024:20). Promemorian bereds i Regeringskansliet. Utskottet ser inte skäl att föregripa resultatet av det pågående arbetet och är inte heller av andra skäl berett att föreslå något tillkännagivande med anledning av motionsyrkandena, som därför avstyrks.

Ur avsnittet "Tvångsäktenskap, månggiften och kusinäktenskap" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 7 och 32. Läs betänkandet

Frågan om införandet av ett testamentsregister har tagits upp av utskottet vid flera tidigare tillfällen. Utskottet konstaterar att regeringen under våren 2024 tillsatte en utredning som bl.a. ska ta ställning till hur ett testamentsregister i offentlig regi kan inrättas samt redogöra för för- och nackdelar med ett sådant register.

Genom utredningens uppdrag anser utskottet att förslagen i motionsyrkandena får anses tillgodosedda och utskottet är därmed inte berett att föreslå ytterligare tillkännagivanden i saken. Samtliga motionsyrkanden avstyrks därför.

Ur avsnittet "Testamentsregister" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att riksdagen och regeringen under senare år har beslutat om en rad lagändringar och andra åtgärder som riktar sig mot bl.a. tvångsäktenskap, månggiften och släktskapsäktenskap. Under hösten 2024 tog Justitiedepartementet emot en promemoria med förslag som innebär ytterligare reglering för att motverka hedersförtryck och äktenskap som ingås till följd av påtryckningar eller annan påverkan (Ds 2024:20). Promemorian bereds i Regeringskansliet. Utskottet ser inte skäl att föregripa resultatet av det pågående arbetet och är inte heller av andra skäl berett att föreslå något tillkännagivande med anledning av motionsyrkandena, som därför avstyrks.

Ur avsnittet "Tvångsäktenskap, månggiften och kusinäktenskap" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 7 och 30. Läs betänkandet

I föräldrabalken finns begränsningar i underårigas rätt att disponera över sin egendom. Regelverket har vuxit fram genom noggranna överväganden under lång tid. Utskottet anser inte att det kommit fram tillräckliga skäl att föreslå för riksdagen att förändra regelverket på det sätt som avses i motionsyrkandet, som därför avstyrks.

Ur avsnittet "Omyndigas rätt att disponera pengar" i betänkandet. Läs betänkandet

När det gäller förslaget i kommittémotion 2024/25:3157 (C) om att se över om en förälder med ensam vårdnad och skyddad identitet ska kunna byta efternamn på sina barn utan samtycke från den andra föräldern står utskottet fast vid det ställningstagande som gjorts tidigare. Motionsyrkandet avstyrks därför.

När det gäller förslaget i motion 2024/25:3171 (SD) konstaterar utskottet att frågan om upprepade namnbyten behandlades i samband med införandet av den nya namnlagen. De överväganden som gjordes där gör sig fortfarande gällande. Utskottet ser därför inte skäl att ta något initiativ med anledning av motionsyrkandet, som därför avstyrks.

Reservationer

1.

Tvångsäktenskap, månggiften och kusinäktenskap, punkt 1 (C)

av Alireza Akhondi (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3157 av Helena Vilhelmsson m.fl. (C) yrkande 37 och

avslår motionerna

2024/25:1389 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 45 och

2024/25:1413 av Sara Gille m.fl. (SD) yrkande 5.

Ställningstagande

Jag konstaterar att det i juli 2020 infördes en straffbestämmelse om barnäktenskapsbrott, som omfattar även informella äktenskap. När det gäller frågan om hur straffbestämmelsen om informella barnäktenskap förhåller sig till det faktum att det är tillåtet för barn över 15 år att, med vårdnadshavarens samtycke, leva i en samborelation konstaterades i den underliggande propositionen att en äktenskapsliknande förbindelse innebär längre gående rättsverkningar än ett samboförhållande, såväl personliga som ekonomiska. Jag anser att en fördjupad analys bör göras så att inte sambolagen i något sammanhang kan användas för att ge legitimitet och erkännande åt samma förtryckande traditioner som ligger bakom barnäktenskap.

Regeringen bör därför ta initiativ till att närmare analysera hur sambolagens reglering förhåller sig till informella barnäktenskap när det gäller minderåriga sambor. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

2.

Vigselrätt, punkt 2 (SD)

av Mikael Eskilandersson (SD), Roger Hedlund (SD), Björn Tidland (SD) och Mats Hellhoff (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2024/25:1389 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkandena 26 och 27 samt

2024/25:1413 av Sara Gille m.fl. (SD) yrkandena 6 och 7 samt

avslår motion

2024/25:1198 av Niels Paarup-Petersen (C).

Ställningstagande

Kammarkollegiet har i uppdrag att fatta beslut om att ge trossamfund tillstånd att förrätta vigsel. Myndigheten förordnar också präster och andra befattningshavare till vigselförrättare. Vid förordnande av vigselförrättare ska de även säkerställa att de blivande vigselförrättarna har nödvändiga kunskaper för uppdraget samt genomföra kunskapskontroller om hur vigsel ska gå till.

Vi anser att det behövs ytterligare regler som ställer ökade krav på trossamfund och vigselförrättare att visa nolltolerans mot tvångsäktenskap och barnäktenskap och att Kammarkollegiet behöver utföra sina kontroller på bättre sätt. Myndigheten bör också se till att äktenskap ingås på jämställda grunder. Samfund som inte tar krafttag emot organiserade sexköp och viger par enligt tradition för njutningsäktenskap ska bli av med vigselrätten och Kammarkollegiet ska varken direkt eller indirekt acceptera parallella ceremonier där en man godkänner om en kvinna får gifta sig eller ej.

Regeringen bör ta initiativ för att värna det svenska systemet för äktenskap och vigsel och införa regler om att trossamfund ska visa nolltolerans mot tvångsäktenskap och barnäktenskap. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

3.

Villkoren för borgerliga vigselförrättare, punkt 3 (SD)

av Mikael Eskilandersson (SD), Roger Hedlund (SD), Björn Tidland (SD) och Mats Hellhoff (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:1389 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 24 och

avslår motionerna

2024/25:352 av Johan Andersson (S),

2024/25:1017 av Kerstin Lundgren (C),

2024/25:1865 av Marianne Fundahn (S) och

2024/25:2047 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson och Mats Sander (båda M) yrkande 2.

Ställningstagande

Att förrätta vigsel är ett viktigt uppdrag. Många personer väljer en borgerlig vigsel, och därför bör efterfrågan på vigselförrättare tillgodoses bättre. Även om det är ett hedersuppdrag att få viga par så bör möjligheten att förrätta vigsel förbättras.

Uppdraget kräver viss förberedelse, tid och engagemang. Länsstyrelsen ersätter borgerliga vigselförrättare med 110 kronor för en vigsel samt med 30 kronor ytterligare per vigsel om flera vigslar förrättas samma dag. Ersättningen har inte ändrats på över 30 år. Borgerliga vigselförrättare krävde år 2017 förhöjd ersättning, men trots detta kvarstår ersättningsnivån. Summan är anmärkningsvärt låg, exempelvis jämfört med arvoden för andra uppdrag inom det allmännas försorg som privatpersoner eller förtroendevalda kan ha. I många fall tar dessa uppdrag möjligen i vissa fall längre tid i anspråk, men det har framkommit kritik mot den låga ersättningen även för dessa uppdrag.

Själva vigselförrättningen tar tid. I många fall innebär den resa samt förläggning till helg, då vigselförrättaren får avstå andra aktiviteter. En alltför låg ersättning kan leda till lägre intresse för att ta vigselförrättaruppdrag. Med anledning av detta bör möjligheterna till förhöjd ersättning ses över.

4.

Rätt att förrätta vigsel i annat land, punkt 4 (SD)

av Mikael Eskilandersson (SD), Roger Hedlund (SD), Björn Tidland (SD) och Mats Hellhoff (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Ur avsnittet "Vissa frågor om namnbyte" i betänkandet, som även gäller punkt 6. Läs betänkandet