Fastighetsrätt

Utskottet står fast vid sin ovan redovisade uppfattning och föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandet.

Ur avsnittet "Andelstal i vägsamfälligheter" i betänkandet. Läs betänkandet

Som redovisats ovan har Skogsstyrelsen tillsammans med Lantmäteriet och Naturvårdsverket haft i uppdrag att utreda former och metoder för tillgängliggörande av uppgifter om fjällnära skog, bl.a. beslut om utbetald ersättning enligt skogsvårdslagen. I rapporten Tillgängliggörande av vissa uppgifter om fjällnära skog (rapport 2023/6) föreslår myndigheterna bl.a. att information om ersättning utbetalats eller inte ska anges i fastighetsregistret. Rapporten bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Mot denna bakgrund är utskottet inte berett att föreslå någon åtgärd med anledning av motionsyrkandet. Motionsyrkandet bör därför avslås.

Ur avsnittet "Uppgifter i fastighetsregistret om ersättning som rör fjällnära skog" i betänkandet. Läs betänkandet

Som redovisats ovan har en utredare haft i uppdrag att biträda Klimat- och näringslivsdepartementet i arbetet med att se över ersättningen för upplåtelse av mark i samband med elnätsutbyggnad.

I uppdraget ingick att ta fram en ny modell för beräkning av ersättningen för mark som tas i anspråk för en kraftledning som får byggas med stöd av en nätkoncession, eller tydligt redovisa varför det inte är möjligt eller lämpligt att ändra den nuvarande modellen samt, om en ny modell föreslås, föreslå hur ersättningsreglerna i ledningsrättslagen bör ändras för att införa modellen.

Enligt uppgift från Regeringskansliet pågår ett arbete internt med att ta fram en promemoria.

I sammanhanget kan nämnas att regeringen i sin skrivelse med anledning av Riksrevisionens granskningsrapport Statens hantering av markintrång – värdering och beslut om ersättning hänvisade till det pågående arbetet med en översyn av ersättningen för upplåtelse av mark i samband med elnätsutbyggnad och anförde att det därefter kan bli aktuellt för regeringen att t.ex. ange vilken myndighet som ska förvalta och uppdatera1974 års åkernorm som Riksrevisionen hade rekommenderat.

Utskottet anser inte att resultatet av det pågående arbetet bör föregripas genom någon åtgärd från riksdagens sida. Motionsyrkandena bör följaktligen avslås.

Ur avsnittet "Ersättning vid upplåtelse av ledningsrätt" i betänkandet. Läs betänkandet

År 2010 infördes nya ersättningsregler som innebar höjningar av den ersättning som betalas vid expropriation och andra åtgärder där fastigheter tas i anspråk med tvång. Bland annat infördes schablonpåslaget som innebär att det på ersättningen ska göras ett påslag med 25 procent av fastighetens marknadsvärde eller marknadsvärdeminskning. I lagrådsremissen Förbättrad rätt till ersättning vid expropriation av bostäder har regeringen föreslagit ändringar i expropriationslagen som bl.a. innebär att enskilda vars bostad tas i anspråk genom expropriation eller liknande tvångsförfogande ska kompenseras för förhöjda boendekostnader, när det finns synnerliga skäl med hänsyn till förhållandena på bostadsmarknaden i orten med omgivning. Dessutom pågår ett arbete inom Regeringskansliet med en översyn av ersättningen för upplåtelse av mark i samband med elnätsutbyggnad.

Vidare har Riksrevisionen nyligen granskat regeringens och vissa myndigheters hantering av markintrång. Riksrevisionens övergripande slutsats var att myndigheternas hantering i stor utsträckning är enhetlig och effektiv inom respektive myndighet. Riksrevisionen bedömde samtidigt att det finns skillnader i hur myndigheterna behandlar fastighetsägare och bestämmer ersättningen i vissa fall. I granskningsrapporten lämnade Riksrevisionen ett antal rekommendationer till regeringen och myndigheterna. Regeringen konstaterade i sin skrivelse med anledning av rapporten att det mot bakgrund av vad som har framkommit i Riksrevisionens granskning kan finnas anledning att följa utvecklingen avseende hur ersättningsfrågor vid markintrång kan hanteras mer enhetligt mellan olika områden och vid behov vidta förbättringsåtgärder i framtiden. Regeringen hänvisade vidare till det pågående arbetet med en översyn av ersättningen för upplåtelse av mark i samband med elnätsutbyggnad och anförde att det därefter kan bli aktuellt för regeringen att t.ex. ange vilken myndighet som ska förvalta och uppdatera 1974 års åkernorm som Riksrevisionen hade rekommenderat. Regeringen avsåg även att följa upp en planerad uppdatering av 1983 års jordbruksnorm i verksamhetsdialog med Trafikverket.

Utskottet noterar också att 2023 års fri- och rättighetskommitté har diskuterat om det finns skäl att ändra de möjligheter till inskränkningar i egendomsskyddet som följer av regeringsformen samt prövat olika alternativ för att stärka grundlagsskyddet. Det har dock inte varit möjligt att uppnå ett tillräckligt brett parlamentariskt stöd för en sådan ändring.

Mot denna bakgrund ser utskottet inte skäl att föreslå något initiativ från riksdagens sida med anledning av motionsyrkandena. Motionsyrkandena bör därför avslås.

Ur avsnittet "Övriga frågor om expropriationsersättning m.m." i betänkandet. Läs betänkandet

Som redovisats ovan har en särskild utredare i uppdrag att se över jordförvärvslagen och ta ställning till behovet av ändringar i lagen för att underlätta för företagsutveckling, kapitalförsörjning för investeringar och ägarskiften inom jordbruket. Syftet är att förbättra förutsättningarna för aktivt brukande av jordbruksmarken och därigenom för sysselsättning och bosättning på landsbygden.

Utredningen föreslår i ett delbetänkande att juridiska personers förvärv av lantbruksegendom genom testamente ska omfattas av förvärvsprövning. Delbetänkandet bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Övriga delar av uppdraget ska redovisas senast den 30 april 2025.

Utskottet anser att resultatet av det pågående arbetet inte bör föregripas genom någon åtgärd från riksdagen. Motionsyrkandena bör därför avslås.

Ur avsnittet "Jordförvärvslagstiftningen" i betänkandet. Läs betänkandet

Syftet med den nya fastighetsmäklarlagen som trädde i kraft den 1 juli 2021 är att öka tryggheten för köpare och säljare vid bostadsaffärer. Lagen innehåller, i likhet med 2011 års fastighetsmäklarlag, bestämmelser om fastighetsmäklarens allmänna rådgivnings- och upplysningsskyldighet mot köpare och säljare och fastighetsmäklarens skyldighet att tillhandahålla en tilltänkt köpare som är konsument en objektsbeskrivning, samt att föra journal, upprätta en budgivningslista och överlämna dokumentationen till säljaren respektive köparen. I propositionen ansåg regeringen dock att det inte fanns något behov av en uttrycklig regel om att fastighetsmäklaren ska upprätta en objektsbeskrivning.

Utskottet vill även nämna att Riksrevisionen nyligen har inlett en granskning av statens insatser för trygga bostadsaffärer. Riksrevisionen anför som skäl för granskningen bl.a. att tidigare utredningar och utvärderingar har visat att köpare och säljare inte alltid har tillräckliga förutsättningar att fatta underbyggda beslut och känna sig trygga när de gör bostadsaffärer. Det finns, anför Riksrevisionen, indikationer på att brister i statens insatser kvarstår även efter att en ny fastighetsmäklarlag infördes 2021.

Motsvarande motionsyrkanden som i motionerna 2024/25:3086 (SD) yrkandena 1–7 och 2024/25:1000 (C) behandlades senast av utskottet våren 2023 i betänkande 2022/23:CU9 och i förenklad ordning våren 2024 i betänkande 2023/24:CU12. Utskottet avstyrkte motionsyrkandena och riksdagen följde utskottets förslag. I likhet med tidigare är utskottet inte berett att föreslå någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av motionsyrkandena, som därför avstyrks.

Ur avsnittet "Fastighetsförmedling" i betänkandet. Läs betänkandet

Som redovisas ovan har Tomträtts- och arrendeutredningen haft i uppdrag att bl.a. utreda frågor om tomträttsavgäld och friköp. Utredningen överlämnade i oktober 2012 delbetänkandet Tomträttsavgäld och friköp (SOU 2012:71). Betänkandet bereds fortfarande inom Regeringskansliet.

Utskottet anser, i likhet med tidigare, att resultatet av beredningen inte bör föregripas genom någon åtgärd från riksdagen. Motionsyrkandena bör därför avslås.

Ur avsnittet "Tomträtt" i betänkandet, som även gäller punkt 1. Läs betänkandet

Lantmäteriets och de kommunala lantmäterimyndigheternas verksamhet är en viktig del av samhällsbyggnadsprocessen. Det är av största vikt att verksamheten fungerar på ett effektivt och ändamålsenligt sätt, bl.a. för att möta behovet av bostäder och utbyggnad av infrastruktur.

En särskild utredare har i uppdrag att göra en översyn av lantmäterimyndigheternas organisering i syfte att förbättra förutsättningarna för både den statliga och de kommunala lantmäterimyndigheterna att bedriva en effektiv, enhetlig och rättssäker fastighetsbildning i hela landet. Utredaren ska bl.a. utvärdera statens övergripande ansvar för fastighetsbildningen och de kommunala lantmäterimyndigheternas verksamhet, utreda möjligheten till samverkan mellan kommuner inom fastighetsbildningen och utvärdera regelverket för lantmäterimyndigheternas uttag av avgifter. Även kraven för att få bilda en ny kommunal lantmäterimyndighet ska ses över. Uppdraget ska redovisas senast den 1 oktober 2025.

Utskottet anser att resultatet av det pågående arbetet inte bör föregripas genom någon åtgärd från riksdagen. Motionsyrkandena bör därför avslås.

Ur avsnittet "Översyn av Lantmäteriet m.m." i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet står fast vid sin ovan redovisade uppfattning och föreslår att riksdagen avslår motionen.

Ur avsnittet "Fideikommiss" i betänkandet. Läs betänkandet

I granskningsrapporten Fastighetsbildningen i Sverige – handläggningstider, avgifter och reformbehov (RiR 2022:3) rekommenderade Riksrevisionen regeringen att bl.a. genomföra en översyn av hela regelverket för fastighetsbildningen. Bland rekommendationerna ingick att se över behovet av ändamålsbestämmelserna i FBL. I skrivelsen med anledning av Riksrevisionens granskning (skr. 2021/22:265) anförde regeringen bl.a. att flertalet fastighetsbildningsärenden är komplexa och genomförande av förenklingar i lagstiftningen förutsätter att tillräckliga krav på rättssäkerhet och respekt för allmänna och enskilda intressen upprätthålls. De lagar som berörs och frågor som lyfts i Riksrevisionens rapport är av olika komplexitet och karaktär. Regeringen ansåg att det krävs vidare analys för att bedöma i vilken mån en viss lagändring kan leda till effektivitetsvinster, och i längden exempelvis förkortade handläggningstider i Lantmäteriets förrättningsverksamhet.

Utskottet anser att det inte finns skäl att föreslå något initiativ från riksdagens sida med anledning av motionsyrkandena. Motionsyrkandena bör därför avslås.

Ur avsnittet "Översyn av fastighetsbildningslagen" i betänkandet, som även gäller punkt 2. Läs betänkandet